Bilaga 1. Framtidens lärande. Fördjupad projektbeskrivning 2010 01 11

Bilaga 1 Framtidens lärande Fördjupad projektbeskrivning 2010 01 11

Framtidens lärande Både i Skåne och Blekinge genomförs kraftfulla satsningar på tillväxtmiljöer för framtidbranscher som Nya media och Telecomindustrin. Uttrycken för detta är de fyra klusterinitiativen Media Evolution, Mobile Heights, Netport och Telecom City. Samtidigt sker en strukturomvandling i ekonomin från industri till bl.a. tjänste- och kunskapssektorn. Behovet av kompetenta medarbetare till dessa snabbt växande sektorer kommer att öka kraftigt framöver. Det finns idag ett tydligt gap mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens i Skåne och Blekinge vilket hämmar tillväxten. De stora pensionsavgångarna kommer också innebära behov av kompetensöverföring mellan medarbetare, inte minst inom vård och omsorg. Kompetenshöjande insatser är därför strategiskt viktiga för organisationer och företag. Forskning visar att satsning på kompetensutveckling är den enskilt viktigaste insatsen för tillväxt i en region. Det traditionella utbildningsväsendet fyller den ojämförligt viktigaste rollen, men kan inte fylla alla behov. Det behövs också ny IT infrastruktur och nya applikationer för lärande som ökar tillgängligheten till kompetensutveckling och som är flexibla för individen samt kostnadseffektiva för offentliga organisationer och privata företag. Det informella lärandet sker dagligen på arbetsplatserna, men också allt oftare dygnet runt på Internet via olika typer av forum och communities. Det informella lärandet drivs av ett starkt gemensamt intresse hos de individer och grupper som deltar. Kännetecknade är kommunikation, samverkan, öppenhet och en vilja att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Många företag och organisationer är medvetna om att lärformerna för de nya generationerna håller på att förändras. De vill få tillgång till dessa nya former för lärande. Men det har saknats initiativ till utveckling av innovativa lärapplikationer som fungerar i företag och organisationer med krav på mer formella kompetensinsatser. Projektet Framtidens lärande vill med de fyra delaktiviteterna som grund bidra till den kompetenshöjning som efterfrågas i Skåne och Blekinge. Denna ansökan till ett genomförandeprojekt är en fortsättning på de två förstudier som avslutats 2009. Dessa är Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media och Mobil plattform för vuxnas lärande. Genom projektet bidrar medfinansiärerna Näringsliv Skåne, Labmedicin i Skåne, Skånes Universitetssjukhus Neurologiska kliniken i Lund, Helsingborgs Stad, Landstinget Blekinge och Malmö högskola och det Regionala strukturfondsprogrammet till en kraftig infrastruktursatsning på området, som annars inte skulle bli av. En sådan satsning lägger också grunden till att driva utvecklingen framåt inom området flexibelt lärande och gynnar tillväxt i branschen. 2

Innehållsförteckning 8 Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning 8.1.1 Skäl till utveckling av innovativa applikationer för effektiva kompetensinsatser 8.1.2 Flexibelt lärande en marknad i tillväxt 8.1.3 Framtidens lärande: innovation för tillgänglighet 8.1.4 Goda förutsättningar i regionerna 8.1.5 Samverkan mellan olika aktörer 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning 8.3 Syfte med projektet 8.4 Projektets mål 8.5 Projektets målgrupp 8.6 Projektorganisationen 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning 8.8 Projektavgränsning 8.9 Koppling till det regionala arbetslivet 8.10 Koppling till andra projekt/insatser 8.11 Resultatspridning 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning 9 Tids- och aktivitetsplan 9.1 Nya samarbetsformer mellan företag, offentliga organ, högskola och utbildningsaktörer 9.2 Utveckla och tillgängliggöra sociala media för lärande 9.3 En ny syn på lärande för ny ICT infrastruktur 9.4 Utveckla mobila lärapplikationer 10 Indikatorer 10.1 Indikator 10.2 Kommentarer till indikatorerna 11 Horisontella kriterier 11.1 Jämställdhet 11.2 Integration 11.3 Miljö 12 Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projekttiden 12.2 Förväntad verksamhet efter projekttiden 12.3 Förväntade effekter på sikt 3

8 Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning På initiativ av Nätverket för e-lärande i syd, ansökte Region Skåne tillsammans med medfinansiärerna Landstinget Blekinge, Malmö högskola och Region Blekinge om medel ur EUs regionala strukturfonder för att genomföra en förstudie med namnet Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media. Ansökan beviljades och projektet genomfördes under hösten 2008 och avslutades i januari 2009. Förstudiens syfte var att ta fram förutsättningarna för en större efterfrågan, ett ökat produkt- och tjänsteutbud, större tillgänglighet till och användande av flexibelt lärande i Skåne och Blekinge samt att därmed stärka regionens konkurrenskraft inom området kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Resultaten från förstudien finns redovisade i en kortversion Framtidens lärande och i rapporten Nya flexibla utbildningsformer med hjälp av digitala media. Förstudien ligger till grund för denna ansökan och de två förslag som läggs fram i den utgör de sammanhållande rubrikerna för aktiviteterna (se punkten 8.4). För att ta förstudien vidare har en serie möten genomförts i syfte att samordna olika projekt, initiativ och utvecklingsarbete i Skåne och Blekinge. Syftet är att ta ett samlat grepp över insatserna inom området flexibelt lärande och upprätta nära samarbeten. Se Förutsättningar i regionen, nedan. 8.1.1 Skäl till utveckling av innovativa applikationer för effektiva kompetensinsatser Kompensförsörjningen i företag och organsiationer är strategiskt viktig inte bara för den enskilda organisationen utan för hela den framtida regionala tillväxten och konkurrenskraften. Kompetensutveckling är den enskilt mest betydelsefulla faktorn när det gäller tillväxten i en region (Se Economic growth in a crossection of cities av Edwardf L. Glaeser). Efterfrågan på välutbildad arbetskraft kommer att öka eftersom stora pensionsavgångar väntar de närmaste åren. Inte minst inom den offentliga sektorn. Fram till år 2012 lämnar 20% av arbetskraften den svenska arbetsmarknaden, dvs. 800 000-1 miljon personer. (Ur Kompetensutveckling Sydost, Projektrapport 2004) Den senaste ekonomiska krisen dämpar den effekten temporärt, men öppnar samtidigt för nya vägar att kompetenutveckla personal. Dels finns nu en möjlighet att frigöra medarbetare för studier när beläggningsgraden minskar och dels finns ett starkt ekonomisk incitament att hitta nya mer kostandeffektiva former för kompetensutveckling. När tillväxten väl tar fart igen kommer dessutom många jobb inom industrin att ha försvunnit och kompetensutveckling för omställning till nya branscher kommer att krävas. Sammantaget ökar behoven av kompetenutveckling i nya former de närmaste åren. Att möta detta behov är en utmaning för utbildningsväsendet, organisationer och företag i regionen men som också innebär möjligheter till snabb tillväxt av nya flexiblare former för lärande. Flera utredningar och rapporter ger en entydig bild av läget och vad som krävs: 4

Regionens kompetensförsörjning är av strategisk betydelse för regionens konkurrenskraft. Utmaningen består i att genom innovativa utbildningsinsatser höja utbildningsnivån och utveckla strukturer för att främja det livslånga lärandet. (Ur Analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning 2007) Det är på flera områden en bristande matchning mellan utbud och efterfrågan på viss kompetens. Utbildningssystemet matchar inte alltid arbetslivets behov av kompetent arbetskraft (Ur Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009-2016) I IT-strategi Region Skåne 2009-2013 pekar man på att det väntas en brist på kompetens- och personalresurser i Region Skåne, inte minst på grund av den generationsväxling som pågår. För att långsiktigt säkerställa rätt kompetens och tillgång till personella resurser kommer RSIT arbeta aktivt med kompetensförsörjning, kompetensutveckling, ledar- och medarbetarskap. Man nämner bl.a. stöd till kompetenskartläggning och kompetensutveckling. Givetvis finns många andra skäl till kompetensutveckling både ur ett samhälleligt perspektiv och ur ett individperspektiv. Inte minst aspekten social rörlighet. 8.1.2 Flexibelt lärande en marknad i tillväxt Personalutbildning i företag och organisationer omsätter stora summor och volymerna ökar lite varje år. Det finns ingen tillgänglig statistik på andelen nätbaserade kurser, men förstudiens enkätundersökning tyder på att den är relativt liten. I Skånes och Blekinges större företag och organistaioner har de flesta anställda någon gång mött nätbaserat lärande. Distanslärandet är idag en vanlig form av studier inom högskola och universitet. Efterfrågan på marknaden ökar också snabbt, där industri och offentlig sektor står för den största ökningen. Men volymerna är ännu relativt sett små, vilket innebär att det finns en stor potential för mer av flexibelt lärande i regionerna. Skälen till detta är flera: Flexibelt lärande i organisationer och näringsliv utvecklas starkt innehållsligt, formmässigt och tekniskt. De nya digitala media som utvecklas tillsammans med pedagogisk förnyelse möjliggör moderna attraktiva former för utbildning och lärande. - Företag och organisationer kan också sänka sina utbildningskostnader genom att ställa om från traditionell utbildning till mer av blandade lärformer. - Mer av nätbaserat lärande innebär snabbare uppdatering och distribution av kunskap - Nya samverkans- och kommunikationslösningar innebär ett mer kontinuerligt lärande i organisationer. Formell vuxenutbildning på det individuella planet sker i Sverige främst via högskolor och universitet. Både campuskurser och distanskurser är gratis, vilket internationellt sett är ovanligt. Trots det finns en viss marknad också för individuellt betalda studier via den privata utbildningssektorn, t.ex. Hermods och det segmentet växer snabbt i takt med att den offentliga sektorn utsätts för konkurrens av nya privata utbildningsaktörer. Än så länge är dessa utbildningar oftast gratis beroende på statsbidrag och/eller examinationsbestämmelser. Studieförbunden intar en särställning och har deltagare i sina studiecirklar som betalar en relativt låg kostnad för kursen. Än 5

så länge finns ingen större marknad för privata betalkurser för enskilda individer annat är via just studieförbunden. Det kan dock inte uteslutas att en framtida avregleringar i utbidningsväsendet öppnar nya marknader för betalkurser. Dessutom håller mobila lärapplikationer på att utvecklas och finna sin betalform i direkt distribution till mobiltelefoner. Sammantaget behövs konkreta satsningar på utvalda delområden inom flexibelt lärande för att ge större tillgänglighet till kompetensutveckling och en skjuts åt tillväxttakten i denna framtidsbransch. 8.1.3 Framtidens lärande: innovation för tillgänglighet Resultaten från förstudiens undersökningar pekar mot en ökad efterfrågan på bättre pedagogik och medieinnehåll. Frågan är vad detta betyder? Flera steg i utvecklingen av en mer målgruppsanpassad pedagogik, mer av berättande och dramaturgi samt ett mer interaktivt och lustfyllt medieinnehåll, har redan tagits. Likaså har samverkans- och kommunikationslösningarna mellan kursdeltagare förenklats och blivit bättre. Uppenbarligen måste denna utveckling speglas och exempel spridas, men analysen av resultaten indikerar också behov av en mer genomgripande pedagogisk förändring av lärandet i organisationer. Det informella lärandet sker dagligen på arbetsplatserna, men också allt oftare dygnet runt på Internet via olika typer av forum och communities. Det informella lärandet drivs av ett starkt gemensamt intresse hos de individer och grupper som deltar. Kännetecknade är kommunikation, samverkan, öppenhet och en vilja att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Flera större företag och organisationer är medvetna om att lärformerna för de nya generationerna håller på att förändras. De vill vara med på mötesplatserna och få tillgång till ny infrastruktur som byggs för lärande. Men det är främst en ny lärandekultur som måste till. Transformation av det informella lärandet till organisatoriskt lärande är inte lätt. Hur många medarbetare är vana vid att dela med sig och vara öppna? Vilka drivkrafter finns till att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter i de privata företagen och offentliga organisationerna? T.ex. kommer det bli en mycket viktig uppgift för de organisationer som har stora pensionsavgångar att ta tillvara erfarenheter från de som nu går i pension. Hur får man till stånd en kompetensöverföring i stor skala om inte via nya digitala kommunikations- och distributionssätt? Men det ser olika ut i olika organisationer, t.ex. industri- eller offentlig tjänstesektor, etc. Alla har sina förutsättningar, men att behovet av innovationer, som möjliggör större tillgänglighet, är stort råder det ingen tvekan om. 8.1.4 Goda förutsättningar i regionen Det pågår många aktiviteter kring flexibelt lärande i företag, organisationer och inom högskolan samt vuxenutbildningen. Nätverket flexibelt lärande i syd samlar idag över 80 medlemmar från högskolor och universitet, offentlig sektor, studieförbund, folkhögskolor, sociala organisationer, privata beställare och privata producenter. Parterna från förstudieprojektet driver också andra projekt och aktiviteter som faller inom ramen för den tänkta fortsättningen av förstudien. 6

Inom Malmö högskola bedrivs projekt inom ramen för den s.k. KK-miljön, under namnet Medea. Ett av dessa ledarskap i en global miljö är ett forum för större privata företag som ger möjligheter till möten och utbyte av erfarenheter kring nya former för lärande. Ett annat intressant projekt inom Medea är en satsning på att utforska nya sociala media. Även här kan en samverkan mellan projekten ge ömsesidig nytta särskilt när det gäller det andra förslaget från förstudien (se punkten 8.4). Landstinget Blekinge driver 7 delprojekt inom Syster Gudruns Fullskalelab där ett handlar om IT-stödd kompetensutveckling och flexibelt lärande. Ett annat projekt som knyter an till Framtidens lärande är Möteskultur och nya samverkansformer som både handlar om nya samverkans former på distans, minskat resande och miljöhänsyn Med hjälp av ny teknik för samverkan och kommunikation kan möten etc. hålla en tillräcklig kvalitet för att bidra till färre resor. I Region Skåne bedrivs projekt med likande syfte. En önskan finns också om att dra igång arbete för att koppla s.k. e-portfolier till HR- system när det gäller kompetenshantering och GAPanalyser. I Region Blekinge pågår förutom förberedelser för nästa steg i Framtidens lärande också förstudieprojektet Make IT happen, om Blekinges IT-strategi, där länets alla kommuner ingår. Ett av delområdena är e- learning. Parterna i Framtidens lärande samverkar också med Ronneby kommun och BTH (Learning Lab). I Ronneby pågår ett initiativ för att skapa en demonstrations- och samverkansarena i Blekinge (CELA: Collaborative e- learning arena) tillsammans med BTH. En samordning mellan MakeIT happen- projektet och CELA sker redan och tillsammans med Framtidens lärande kommer en gemensam övergripande målbild skapas för projekten. Inom Netport, Karlshamn startar nu ett projekt X-Ovation som kommer undersöka och utveckla nya sociala media för medborgardialog och deltagande. Ansökan till projektet Framtidens lärande har en direkt koppling till X-Ovation och vill samverka för att dra erfarenheter kring användandet av sociala media som kommunikationsform. Hälso- och sjukvården inom Region Skåne har flera nätbaserade kompetensutvecklingsprojekt igång inom ramen för lärplattformen LärKan. Ett är kompetenskörkort inom vården och handlar om ett kontinuerligt lärande för kvalitetssäkring i handhavande av apparater och utrustning. Inom kompetenshanteringen efterfrågar man ny teknik för att kunna göra behovsanalyser på ett mer flexibelt och effektivt sätt. Här finns en klar koppling till landstinget Blekinge med samma behov. Ett annat är Mr Parkinson där Neurologen i Lund ska ha en försöksverksamhet i kunskapsdelning kring sjukdomen Parkinson med patienten i centrumperspektiv. Här kommer ny infrastruktur för sociala medier att användas och testas. Yrkeshögskolan i Helsingborg Stad genomför en förstudie kring mobillärande inom yrkesutbildningen kart- och mätteknik som syftar till att kartlägga, analysera och testa mobillearningtekniken för distansstudier vid yrkesutbildning. Tekniken främjar tillgängligheten för stora yrkesgrupper och kan bidra till kompetensutveckling, kvalitetshöjning och ökad tillgänglighet. Förstudien Molbil Plattform för vuxnas lärande resulterade i att arbetsplatsförlagd utbildning kräver flexibla lärformer. Detta verifierades vid test av studenter och vid studiebesök i bl.a. England. Det framkom även att Helsingborgs stad vill samverka med andra för att nå resultat i regionen, därav viljan av att ingå i Region Skånes genomförandeprojekt Framtidens lärande. 7

8.1.5 Samverkan mellan olika aktörer Förutom initiativen ovan finns i regionerna Blekinge och Skåne för närvarande fyra klusterinitiativ: Telecom City, Netport, Media Evolution och Mobile Heights. Samverkan mellan Nätverket för e- lärande, Media Evolution och Mobile Heights, har utvecklas under året. Sedan tidigare finns samverkan med Media Evolution eftersom det finns likheter och gemensamma intressen mellan nätverken. Kontakter har också tagits med Mobile Heights för att diskutera en närmare samverkan. Framtiden lärande vill också ta vara på de erfarenheter av klusterbildning som Media Evolution och Mobile Heights fått under de senaste åren. Gemensamt för nätverken är fokus på tillväxt och konkurrenskraft. Media Evolution har fokus på rörlig bild och Mobile Heights på tjänster och innehåll för mobila lösningar. Nätverket för e-lärande har fokus på lärande. Media Evolution har mycket att tillföra innehållet i det flexibla lärandet vad gäller presentation, dramaturgi, berättande etc. men även pedagogiska spel har en given plats inom flexibelt lärande. Mobile Heights har en hel del att tillföra när det gäller mobila tekniska lösningar för innehåll. Nätverket för e-lärande kan tillföra en pedagogisk dimension till Media Evolution och Mobile Heights. Det gäller t.ex. interaktionsdesign, funktionella gränssnitt, mobila lärapplikationer, användaraspekter och samverkan/kommunikation via sociala media. 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Behovet av kompetenshöjning i Skåne och Blekinge för att minska kompetensgapet mellan tillgänglig och efterfrågad kompetens är tydligt uttryckt inte bara i flera strategiska utvecklingsdokument utan också direkt av stora efterfrågeaktörer i privat och offentlig sektor. I förstudien redovisas behoven av nya former för lärande som med ny teknik ökar tillgängligheten till flexibla studieformer. Efterfrågan på nya flexibla lärapplikationer växer och har en stor tillväxtpotential, vilken gynnar en effektivare kompetensutveckling till allt fler individer. Projektet Framtidens lärande vill genom sina aktiviteter främja att fler innovativa idéer till tjänster och produkter utvecklas som grundas i efterfrågan från näringsliv och offentlig sektor. Vi vill därför: 1. Erbjuda företag och offentliga organisationer att delta i en utvecklingsprocess där man omprövar tidigare modeller för kompetensutveckling och utvecklar lärandet i den egna organisationen i ljuset av de innovationer som skett på det fria Internet; web 2.0 och sociala medier. Aktiviteten ska också resultera i ett antal utvecklingsprojekt i de deltagande organisationerna som lägger grunden till långsiktiga och kontinuerliga samverkansformer för innovation mellan parterna. 2. Utveckla och tillgängliggöra en IT applikation som innehåller nya sociala media för lärande där funktionaliteten integreras i enkelt användargränssnitt.. Genomföra en försöksverksamhet inom Neurologen, USIL och Labmedicin i Skåne och använda kunskapsdelningsredskap som en metod för att synliggöra och sprida den s.k. tysta kunskapen i organisationer. Dessutom vi undersöka hur digitala kommunikations- och mötesformer kan integreras i en lösning som ovan. 8

3. Sammanställa forskningsresultat, rapporter, utvärderingar av projekt etc. genomföra workshops och utveckla ett pedagogiskt koncept och metodbok för lärande organisationer med hjälp av sociala media. Fokus ligger på analys och reflektion kring resultaten av utvecklingsarbetet i sociala media för lärande och mobila lärapplikationer. På så sätt skapar aktiviteten en ny syn på lärande och metoder för implementering av sociala media i organisationer. Aktiviteten resulterar i en metodbok som kommuniceras i skriftlig form och via nya medier. 4. Utveckla och tillgängliggöra mobila lärapplikationer i samverkan med bl.a. Mobile Heights t.ex. när det gäller tjänster för mobilt lärande på individnivå. Bygga en eller två applikationer som testas och utvärderas. I de mobila lärapplikationerna ska också ingå möjligheten att nå applikationen sociala media för lärande via mobilen. Projektet ska ha en nära samverkan med de existerande klusterinitiativen kring ICTutvecklingsprojekt som rör sociala media och mobila plattformar. Framtidens lärande kompletterar projektet CELA/BTH i Ronneby som också har en koppling till Östersjösamarbetet. Att bygga innovativa applikationer för lärande som kan implementeras i vuxenutbildning, företag och organisationer i syfte att effektivisera kompetensutvecklingen i Skåne och Blekinge har enskilda företag, organisationer eller högskola svårt att åstadkomma. Men i ett målinriktat regionalt samspel mellan projektets parter, Nätverket Flexibelt lärande syd med över 80 medlemmar från företag, offentlig sektor och högskola, klusterinitiativen, privata och offentliga efterfrågeaktörer kan detta förverkligas och därmed skapas förutsättningar för att minska kompetensgapet, samt att Skåne och Blekinge blir en ledande region inom området såväl nationellt som internationellt. 8.3 Syfte med projektet Syftet med projektet är att öka användningen av flexibelt lärande, d.v.s. utveckla och tillgängliggöra innovativa nätbaserade former för lärande som bidrar till att minska kompetensgapet i Skåne och Blekinge och därmed ökar tillväxt och konkurrenskraft i sydregionerna. 8.4 Projektets mål Vision Framtidens lärande vill göra Skåne och Blekinge till ledande regioner i att utveckla och tillgängliggöra nya flexibla lärformer och därmed bidra till efterfrågad kompetenshöjning i företag och organisationer. Övergripande mål Projektets övergripande mål är att utveckla flexibelt lärande genom att: 1. Öka tillgängligheten till distans- och nätbaserat lärande utifrån arbetslivets behov 2. Utveckla innovativa IT applikationer, tjänster och produkter för flexibelt lärande som understödjer effektivare kompetensutveckling och därmed tillväxt 3. Skapa nya samarbetsformer mellan näringsliv, offentliga organisationer och högskola för att öka innovationskraften inom området. 9

Strategi Detta sker genom att: Utveckla och tillgängliggöra sociala media för lärande Utveckla mobila lärapplikationer - Skapa en ny syn på lärande för implementering av nya lärapplikationer - Skapa nya samarbetsformer mellan privata och offentliga organisationer inom både utbud, efterfrågan samt forskningen - En nära och organiserad samverkan med existerande klusterinitiativ i Skåne och Blekinge 8.5 Projektets målgrupp Projektets primära målgrupp är aktörer, både på utbuds- och efterfrågesidan, inom flexibelt lärande i Skåne och Blekinge, såväl i den privata och offentliga sektorn som i högskolan och den sociala ekonomin. 8.6 Projektorganisationen Parternas kommer förutom att vara medfinansiärer också att delta i själva genomförandet av projektet. Projektledaren har det övergripande ansvaret för att projektet genomförs som planerat och att tidsplanen följs. Aktivitetsledarna ansvarar för att driva aktiviteterna enligt aktivitetsbeskrivningen och projektets syfte och mål. De rapporterar till projektledaren och stämmer av med varandra i projektgruppen. Medfinansieringsparter och roll Region Skåne: Näringsliv Skåne Labmedicin i Skåne, Skånes Universitetssjukhus Neurologiska kliniken i Lund - Projektledare - Medverkan av person i projektgrupp - Leda aktivitet: Utveckla och tillgängliggöra nya sociala media för lärande Malmö högskola: - Medverkan i projektgrupp - Leda i aktivitet: Utveckla nya samarbetsformer och Ny syn på lärande Landstinget Blekinge: - Medverkan i projektgrupp - Medverkan i aktivitet: Utveckla och tillgängliggöra nya sociala media för lärande Helsingborgs Stad/Yrkeshögskolan: - Medverka i projektgrupp - Leda aktivitet: bygga mobila lärapplikationer, omvärldsbevaka m- learning i Europa och i olika former ge spridning till olika målgrupper 10

Projektgrupp Projektgruppen består av aktivitetsledarna från parterna i projektet och näringslivsrepresentanter. Uppgiften är att driva projektet och se till helheten, rapportera och avhandla viktiga operationella frågor samt föra diskussioner i delprojektens sakfrågor och lägga förslag. Styrgrupp Styrgruppen följer projektet och fattar inriktningsbeslut som har med avvikelser, budget eller tidsplan att göra. Gruppen består av en ansvarig representant från varje medfinansieringspart och en representant från CELA/Ronneby (MakeIT Happen- projektet). Referensgrupp Nätverket Nätverket flexibelt lärande syd kommer att ha en viktig uppgift i Framtidens lärande som referensgrupp. Det innebär att projektet aktiviteter kommer vara en stående punkt på nätverkets möten så att medlemmarna kan inhämta och sprida kunskaper och erfarenheter om projektet. Dessutom kommer nätverket att vara arrangör av workshops och seminarier kring aktuella och intressanta frågor som uppkommer under projektets utveckling. Särskild vikt läggs vid att de privata företagen deltar i möten och aktiviteter. Dessa bekostas av den ordinarie verksamheten i Nätverket. I aktiviteterna kommer också medlemmar i nätverket att ingå. 11

8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet Framtidens lärande kommer att drivas som ett utvecklingsprojekt med projektledare och aktvitetsledare som ingår i projektgruppen och en styrgrupp med ansvariga från varje medfinansieringspart samt en referensgrupp (nätverket) som granskar och följer projektaktiviteterna. Medlemmar i nätverket kommer också att vara inblandade i projektets aktiviteter. Särskilt krävs deltagare i delprojektgrupper med erfarenhet av e- learning och webb för utveckling av lärandetillämpningar inom sociala media och mobila lärapplikationer. En projektplan kommer upprättas som beskriver de olika faserna i projektet, koordineringen mellan aktiviteterna och tidsplan med milstolpar. I genomförandet av de beskrivna projektaktiviteterna kommer samtliga medfinansierande organisationer att vara engagerade som utförare i olika grad. Ett samarbetsavtal kommer därför att skrivas med varje utförarorganisation och projektägaren Näringsliv Skåne. Detta samarbetsavtal reglerar de finansiella, juridiska (rättighetsfrågor) och administrativa åtagandena mellan de berörda parterna i projektet. Kontraktet reglerar även utvärderingsprocessen av respektive aktivitet. Strategi och verksamhet I syfte att närma sig den övergripande visionen och uppfylla målformuleringarna har strategin med insatser och aktiviteter formulerats i dialog med nätverket Flexibelt lärande syd, de medfinansierande parterna och andra samverkande initiativ inom området. Projektet Framtidens lärande bygger på ett tydligt behov av nya applikationer, tjänster och produkter inom flexibelt lärandeområdet. Nätverket Flexibelt lärande syd driver också mötesplatsen för beställare och producenter vilken utgör en viktig referensyta för idé-, koncept- och prototyputvecklingen. Utvecklingsarbetet sker också i samverkan med Media Evolution och Mobile Heights och senare under projekttiden även med CELA/Ronneby. 8.8 Projektavgränsning Strukturfondsprojektet Framtidens lärande ägs av Region Skåne som redovisar verksamheternas kostnader på egna konton, vilka sedan också redovisas till respektive medfinansiär enligt samarbetsavtalet. Projektets aktiviteter är avgränsade från Region Skånes och de övrigas medfinansiärernas ordinarie verksamhet på så sätt att varje delaktivitet är helt skilda från den ordinarie verksamheten. För samtliga projektparter innebär de aktiviteter man deltar i helt ny verksamhet. Landstinget Blekinge och Hälso- och sjukvården i Region Skåne driver andra projekt inom e-lärande, men inget av dessa innefattar applikationsutveckling inom sociala media. För Helsingborgs Stad är att bygga mobila lärapplikationer en helt ny verksamhet som inte bedrivs i den ordinarie verksamheten, som ju är yrkeshögskoleverksamhet inom kart- och mätteknik. Malmö högskola har projekt igång inom sociala media men inte med inriktning mot lärandeapplikationer och dess pedagogik. Inte heller bedrivs verksamhet som handlar om nya samarbetsformer mellan företag och organisationer för att tillämpa, testa och utvärdera projektets utveckling av lärapplikationer. De personer som deltar i utförandet, som en del av sin tjänst, har alltså andra arbetsuppgifter i projektet som är skilda från deras ordinarie verksamhet. 12

8.9 Koppling till det regionala arbetslivet Kopplingen till det regionala arbetslivet sker främst via projektets aktiviteter eftersom medfinansiärerna också är utförare tillsammans med de privata producenter som deltar i aktiviteterna. Det regionala arbetslivet i branschen är också medlemmar i nätverket. Dessutom kommer flera arbetsplatser inom offentlig och privat sektor att delta som försöks- och testgrupper av tjänster, prototyper på produkter etc. Till de konferenser och seminarier som kommer hållas kring några av aktiviteterna ska det regionala arbetslivet inbjudas att delta. 8.10 Koppling till andra projekt/insatser Framtidens lärande samverkar med CELA/BTH i Ronneby under MakeIThappen- projektet som drivs av Region Blekinge. Vid de samverkansträffar som de båda projekten haft under hösten 2009 har man enats om följande: Framtidens lärande utvecklar nya lärapplikationer, där CELA medverkar i styrgruppen CELA kan användas som visnings och testmiljö för de applikationer som Framtidens lärande tar fram CELA och Framtidens lärande mäklar kontakter mellan Skåne och Blekinge CELA och Framtidens lärande kommer ha fortsatt regelbunden kontakt för att dela erfarenheter och förbereda gemensamma insatser. Planer finns om en fortsättning i Östersjösamverkan genom Östersjöstrategin. 13

Dessutom samverkar Framtidens lärande med klusterinitiativen Media Evolution och Mobile Heights och avser också samverka med Netport i projektet X-Ovation, sociala media för medborgardialog. Se ytterligare kopplingar i punkten 8.1.4 8.11 Resultatspridning Framtidens lärande kommer skapa en egen webbplats med sociala media som ett led i att bygga föreningen och mötesplatsen. Här kommer man kunna följa projektets utveckling, ta del av nyheter och delta i diskussioner via forum och blogg. På detta sätt kan intresserade ur målgrupperna vara med i projektprocessen och både ta del av och påverka resultaten. Vidare kommer andra PR- och informationsinsatser göras i form av nyhetsmejl, konferenser, seminarier, pressreleaser och projektrapporter. De två nätverken Promise och Swedish e-learning association vilka organiserar producentföretag respektive beställarföretag nationellt kommer kontaktas för resultatspridning via webb samt seminarier som dessa arrangerar. Dessutom ska vi sprida utveckling och resultat fortlöpande genom de seminarier och workshops som hålls i respektive aktivitet. Metodboken från aktiviteten En ny syn på lärande för ny ICT infrastruktur kommer att spridas inom nätverket i parternas organisationer och via projektets hemsida. 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet kommer att utvärderas efter avslut. Mätning och uppföljning av resultat och insatser sker också kontinuerligt och dokumenteras. Kontinuerlig uppföljning av programmets aktiviteter, resultat och effekter kommer att ske i enlighet med de indikatorer som anges i denna ansökan. En löpande utvärdering ( on-going-evaluation ) kommer att ske under projektets genomförande. För denna utvärdering kommer en extern utvärderingsresurs knytas till projektet inom ramen för budgeten. Den löpande utvärderingen ska särskilt följa hur projektet bidrar till att stärka området flexibelt lärande och tillgängligheten till nya digitala tillämpningar för lärande, hur befintliga företag implementerar nya lärapplikationer och hur nya företag uppstår som resultat av projektet. 9. Tids- och aktivitetsplan För att öka användningen av flexibelt lärande, d.v.s. utveckla och tillgängliggöra innovativa nätbaserade former för lärande som bidrar till att minska kompetensgapet i Skåne och Blekinge och därmed ökar tillväxt och konkurrenskraft i sydregionerna ska följande projektaktiviteter genomföras under treårsperioden: 9.1 Utveckla nya samarbetsformer mellan företag, offentliga organ, högskola och utbildningsaktörer - Erbjuda företag och offentliga organisationer att delta i en utvecklingsprocess där man omprövar tidigare modeller för kompetensutveckling och utvecklar lärandet i den egna organisationen i ljuset av de innovationer som skett på det fria Internet; web 2.0 och sociala medier. 14

- Projektaktiviteten ska generera ny kunskap om den egna organisationens behov och de nya ICT utvecklingsvägar som står till buds. - Aktiviteten ska också resultera i ett antal utvecklingsprojekt i de deltagande organisationerna som lägger grunden till långsiktiga och kontinuerliga samverkansformer för innovation mellan parterna. Ansvarig för aktivitet: Malmö högskola Se bilaga 5 9.2 Utveckla och tillgängliggöra sociala media för lärande - Analysera vilka av de sociala media som används vid det informella lärandet på Internet och som kan tillämpas i lärande i organisationer. Utveckla och bygga en prototyp där funktionaliteten integreras i enkelt användargränssnitt. - Samverka med projektet Mr Parkinson inom Region Skåne för att ta del av erfarenheter från praktisk kunskapsdelning via digitala stödfunktioner. Försöksverksamhet inom Neurologen, USIL och Labmedicin i Skåne. - Kunskapsdelningsredskap som en metod för att synliggöra och sprida den s.k. tysta kunskapen i organisationer. - Undersöka hur digitala kommunikations- och mötesformer kan integreras i en lösning som ovan. Ansvarig för aktivitet: Region Skåne och Landstinget Blekinge Se bilaga 5 9.3 En ny syn på lärande för ny ICT infrastruktur - Sammanställa forskningsresultat, rapporter, utvärderingar av projekt etc. genomföra workshops och utveckla ett pedagogiskt koncept och metodbok för lärande organisationer med hjälp av sociala media. Fokus ligger på Learning design genom case. - Erfarenheterna ska både ge en ny syn på organisatoriskt lärande och metoder för att implementera en sådan syn i organisationer som vill nyttja nya sociala media för lärande. - Projekterfarenheterna kommuniceras i skriftligform och via nya medier, samt via seminarium. - Nära samverkan med aktivitet 9.2 och 9.1. Ansvarig för aktivitet: Malmö högskola Se bilaga 5 9.4 Utveckla mobila lärapplikationer - Utvärdera resultaten av förstudien vid Yrkeshögskolan för mätteknik i Helsingborgs Stad. Bygga vidare i konkreta genomförande aktiviteter för vuxnas lärande på mobila lärplattformar. - Driva gemensamma aktiviteter och delprojekt med Mobile Heights när det gäller tjänster för mobilt lärande på individnivå, t.ex. språkkunskaper on demand. - Urval av existerande och funktionella lärapplikationer. - Utveckla en eller två lösningar/applikationer för test och utvärdering - Utföra och utvärdera test av mobila lärapplikationer. - Kunskaps- och metodiktransferering Ansvarig för aktivitet: Helsingborg Stad Se bilaga 5 15

10. Indikatorer 10.1 Indikator Generella indikatorer Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 6 - Kvinnor 3 - Män 3 Antal nystartade företag 3 - Ägda av kvinnor 1 - Ägda av män 1 - Mixat ägande 1 Nya näringslivs-/informationsfrämjande system 1 Deltagande företag i satsningar inom programmet 10 Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 40 Aktivitetsindikatorer Antal deltagande företag i projekt avseende utvecklade nya produkter och tjänster 7 Antal deltagande företag i projekt som främjar användningen av IT 5 Antal deltagande företag i projekt som ökar tillgängligheten till IT 12 Antal personer som deltar i aktiviteter avseende utvecklande av nya produkter och tjänster 30 Antal aktiviteter som främjar utveckling av produkter och tjänster 3 16

Resultatindikatorer Nya informationssamhälles relaterade tjänster 8 Antal utvecklade nya produkter 2 10.2 Kommentarer till indikatorerna Framtidens lärande kommer utveckla nya applikationer för lärande med grundat i sociala media och i mobila tjänster. Dessa två IT relaterade applikationer/tjänster kommer utgöra en grund för minst tre nystartade företag som tar utvecklingen vidare till förpackningar av produkter och/eller tjänster. Lågt räknat kräver det två heltidstjänster per företag, vilket innebär sex anställda sammantaget. Troligen kommer fler arbetstillfällen att skapas eftersom företag och organisationer kommer behöva nya tjänster för att skapa innehåll i och administration kring de utvecklade applikationerna. Särskild vikt kommer att läggas på att tidigt uppmärksamma och följa antalet arbetstillfällen och nystartade företag fördelat på män och kvinnor med utländsk bakgrund. Genom de aktiviteter som planeras (se horisontella kriterier) kan projektet fånga upp intresse och visa på möjligheter i entreprenörskap eller anställningsmöjligheter i branschen. Uppskattningen av deltagande företag och aktörer beräknas utifrån antal deltagande företag och organisationer i aktiviteten 9.1 samt utifrån deltagande i testgrupper för aktiviteterna 9.2 och 9.4. Under aktivitetsindikatorerna har vi beräknat deltagare utifrån det antal som kommer bjudas in från efterfrågeföretag i regionerna samt de producentföretag som finns i nätverket. Antal deltagande personer beräknas på personer som direkt deltar i aktiviteterna från ingående parter och från nätverkets medlemmar. Under resultatindikatorer har vi beräknat att åtta tjänster utvecklas utifrån de produkter och applikationer som byggs. I varje produkt kommer det att finnas fler tjänster. 11. Horisontella kriterier 11.1 Jämställdhet - Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? 1. Skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) o Kvinnor 60 % o Män 40 % 2. Nystartade företag o Ägda av kvinnor 30 % o Ägda av män 37 % o Mixat ägande 33 % - Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? (aktiviteterna ska finnas med i projektets aktivitetsplan)? 17

I aktiviteten 9.2 Utveckla och tillgängliggöra nya sociala media för lärande planeras ett utvecklingsarbete som bygger på den kunskap som finns inom BTHs arbetsvetenskap och som belyser olika metoder för att fånga upp den s.k. tysta kunskapen i en organisation som. Genom att använda den applikation som utvecklas i 9.2 kan dessa metoder spridas till ett mycket större antal deltagare och organisationer (se nedan). Erfarenheterna från detta arbete kommer att spridas genom seminarier i senare delen av projektet. I budgeten finns avsatta medel för detta. Projektet kommer också använda nätverket flexibelt lärande syd för att genomföra tematiska worskshops under nätverksmötena kring distans- och flexibelt lärande som ett sätt att öka jämställdheten. Andelen kvinnor som kan delta i flexibel kompetensutveckling är klart större än i traditionell kursverksamhet. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdhet? Genom att utveckla nya former för flexibelt lärande ökar möjligheterna för kvinnor att kombinera kompetensutveckling med arbete. Trots ökad jämställdhet i samhället tar fortfarande kvinnor ett större ansvar för hemarbete och barn. Långa restider till utbildningsanordnare eller kursplatser försvårar främst för kvinnor. En ökad möjlighet att kompetensutveckla sig oberoende av tid och plats ökar jämställdheten inom arbetslivet. I aktiviteten 9.2 Sociala media för lärande deltar hälso- och sjukvården genom Region Skåne och landstinget Blekinge. Ett syfte är att personal via lärapplikationen för sociala media ska kunna kompetensutveckla sig kontinuerligt och där dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Ofta finns en mängd tyst kunskap samlad hos fram för allt kvinnor som på så sätt blir synliggjord och dokumenterad. Detta stärker kvinnors ställning i arbetslivet och deras möjligheter till karriärutveckling. - Hur kommer projektet kvinnor och män till godo vad gäller t ex företagande, arbetstillfällen mm? Projektet kommer utveckla tjänster, produkter och metoder som inte är helt klara utan i prototypstadier. Därför kommer projektet att göra det möjligt för både män och kvinnor att ta dessa vidare i rollen som ny entreprenör (fler företagare) eller redan etablerad företagare (fler arbetstillfällen). Se särskilt aktiviteten 9.2. 11.2 Integration - Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? Att nå målet 10% utlandsfödda i projektets aktiviteter (9.1-9.4) och att delprojektledarna i respektive utvärdering av genomförda aktiviteter kvantitativt redovisar hur aktiviteten påverkat mångfald. - Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration och mångfald? Vi vill särskilt sätta samman en testgrupp i aktivitet 9.2 med utlandsfödda för att pröva hur sociala media kan fungera som stöd i lärande där samverkan och kommunikation huvudsakligen bedrivs på distans. Vilket stöd kan testdeltagarna hämta i sin studiegrupp (testgruppen)? Finns gemensamma problem? Vilka är möjligheterna med ny kommunikationsteknik? 18

- På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? Flexibla lärformer gynnar nyanlända med utländsk bakgrund som snabbt behöver inhämta t.ex. språkkunskaper. Man ska inte behöva vänta på en utbildning eller kurs utan istället kunna sätta igång direkt. Applikationen för lärande via sociala media gör att kunskapsdelning, samverkan och kommunikation med andra underlättas och är dessutom oberoende av tid och plats. - Hur kommer projektet olika grupper tillgodo vad gäller t ex företagande, arbetstillfällen mm? Aktiviteten 9.2 gynnar synliggörande av kompetens vilket är särskilt viktigt när för nyanlända personer. I den utvecklas en prototyp för kunskapsdelning, samverkan och kommunikation. Att ta den vidare i utvecklingen med särskilt fokus på mångfaldskunskap etc. öppnar för affärsmöjligheter i egen regi. I aktiviteten 9.4 används mobila lärapplikationer som många gånger gynnar utlandsfödda som inte har dator men väl en mobil. 11.3 Miljö - Vilka mål finns avseende miljö inom projektet? Målet i projektet är att öka andelen möten via telefon- och videokonferenssystem vilket minskar resandet. Dessutom bidrar miljömässigt hållbara kommunikationer genom mobila lärapplikationer till detta. Vidare vill projektet minska andelen bilresor till förmån för de kollektiva resformerna. Vi vill också efterleva kriterierna för Green Code Project http://greencodeproject.org/en/about. På så sätt kommer det att finnas ett eget strukturerat miljöarbete inom projektet och i den verksamhet som projektet förväntas resultera i. Vi vill också sprida kännedom om Green Code Project i branschen och via vårt nätverk/förening för att fler ska ansluta sig till make media with no impact bl.a. via projektets hemsida. - Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljö? I aktiviteten 9.2 ingår som en särskild del att minska miljöpåverkan genom minskat resande. Applikationen som kommer att tas fram är tänkt att innehålla verktyg för chatt, videokonferens etc. Vi kommer också att följa Region Skånes mötes- och resandepolicy i projektet vilken innebär färre bilresor till förmån för kollektivresande. Projektet kommer också följa upp tillgänglig statistik om resmönster till möten inom Region Skåne och landstinget Blekinge. Ett seminarium inom nätverket planeras för att diskutera och analysera andelen traditionella möten kontra IT stödda möten. Vilka är för- respektive nackdelarna och vad vinner respektive förlorar man? I planeringen av projektet ska särskild uppmärksamhet läggas vid miljöfrågorna så att projektets aktiviteter och deltagare följer Green Code Project. - På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? Projektets övergripande mål är direkt relaterade till miljö- och klimatfrågorna. Genom ett ökat användande av flexibelt lärande minskar behovet att fysiskt transportera sig till kurslokaler, ofta långt ifrån arbetsplatsen, varför miljön främjas. Vi kommer att använda oss av miljöskälen som ett viktigt argument för att stimulera marknaden för flexibelt lärande. - Har projektet påverkan på något Natura 2000-område? Nej. 19

12. Förväntade resultat 12.1 Förväntade resultat efter projekttiden I den grafiska bilden beskrivs sammanfattande: insats- resultat och effekt. Den visar att tre applikationer/produkter /redskap kommer att utvecklas som främjar tillgängligheten till effektiv kompetensutveckling i privata företag och offentliga organisationer. Sist men inte minst att dessa tre applikationer kommer ges en rimlig chans att bli använda och till nytta i företag och offentliga organisationer genom aktiviteterna Nya samarbetsformer mellan företag, offentliga organ, högskola och utbildningsaktörer och En ny syn på lärande för ny ICT infrastruktur. Dessa kommer att ge stöd för implementering av applikationerna i den organisatoriska kontexten. Både chefer och anställda behöver metoder och råd för hur man använder och tar till sig nya sätt att lära via nya media. Förväntade resultat efter projekttiden är framför allt att projektets prototyper och applikationer vidareförädlas till färdiga produkter och tjänster av etablerade företag eller nya företag genom den process som de innovationsstödjande systemen i Skåne och Blekinge erbjuder. Dessa kommer att få spridning genom de aktiviteter som planeras under punkten 8.11 och 8.12. Det är också viktigt att säkra tillgången till de utvecklade produkterna för projektägare och övriga medfinansiärer. Övergripande förväntas projektets resultat bidra till den kompetenshöjning i Skåne och Blekinge som efterfrågats. I bilden visas effekterna av uppnådda resultat efter projekttiden. 20