Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK)
Screening / grovsortering - Snabb - Billig - Krävs inte mycket utbildning - Validerad - Skapar möjlighet att ge information/kunskap till personer som deltar - Syftet: att skilja dem som inte har problem från dem som har någon sorts problem
Screening alkohol och andra droger Frågor eller Lab test eller Intuition CAGE GGT (Något stämmer inte) AUDIT ASAT DUDIT ALAT MCV CDT urinanalyser salivtester
CAGE Akronym för nyckelorden i fyra frågor. C = Cut down: Har du någon gång funderat på att du behöver dra ner på ditt drickande? A = Annoyance: Har du varit irriterad över att någon klagat på ditt drickande? G = Guilt: Har du upplevt skuldkänslor efter eller pga att du har druckit? E = Eye opener (återställare): Händer det att du dricker dagen efter för att komma i balans? 4
Hur räknas CAGE samman? Varje ja-svar = 1 poäng; d v s kan ge 0-4 p 2 eller fler ja-svar tolkas som troliga alkoholproblem som bör utredas. (1 ja-svar kan tolkas som möjliga problem.) Fördelar: Väl validerat internationellt. Enkelt att memorera. Kräver inga formulär. Kan vävas in i samtal. Nackdelar: Ganska grovt mått. Lämpar sig inte lika bra för feedback-samtal som AUDIT
AUDIT The Alcohol Use Disorders Identification Test - Syftet: att identifiera personer med riskfyllt- och skadligt mönster av alkoholkonsumtion. - Utvecklat av WHO som en enkel screening för hög alkoholkonsumtion. - Studier från: Norge, Australien, Kenya, Bulgarien, Mexico och USA. - Svensk validering finns. Kvalitetsgranskat och rekommenderat av Socialtstyrelsen.
Formuläret: Ett blad med enkla instruktioner. 10 frågor dels om konsumtionsmängd dels om olika symptom på problem Standardglas motsvarar samma alkoholmängd oavsett alkoholdryck. Kan enkelt summeras direkt på bladet. Frågorna 1-8 kan ge 0-4 p Frågorna 9-10 kan ge 0, 2 eller 4 p Dvs totalt 40 p 7
AUDIT används i många vårdsammanhang i Sverige och internationellt. Konsumtionsfrågor Kontrollförlust Oförmåga att fullgöra plikter "Återställare" Skuldkänslor Minnesluckor Skadligt bruk Oro från andra
Gränsvärden för AUDIT Följande värden har visat god känslighet (sensitivitet) och träffsäkerhet (specificitet) för riskbruk i normalpopulationer: För vuxna män: 8 p eller mer För vuxna kvinnor: 6 p eller mer För ungdomar: 4 p eller mer OBS! Inga säkra gränsvärden finns för beroende eller skadligt bruk utifrån dessa delskalor, men de kan ge ett hum om var tonvikten på problemen ligger. 9
DUDIT The Drug Use Disorders Identification Test - Syftet: att identifiera personer som har drogrelaterade problem och ta reda på konsumtionsmönstret. - Utvecklat av: Anne Berman, Hans Bergman, Frans Schlyter och Tom Palmstierna som en enkel screening för drogrelaterade problem. - Svensk validering finns. Ej kvalitetsgranskat av Socialstyrelsen, men rekommenderas i dess nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
Poängberäkning och gränsvärde - Yngre kvinnor (16-25): 3 poäng pekar på drogrelaterade problem. - Yngre män (16-25): 7 poäng pekar på drogrelaterade problem. - Kvinnor: 2 poäng eller fler har sannolikt drogrelaterade problem. - Män: 6 poäng eller fler = antingen missbruk/skadligt bruk eller beroende. 25 poäng eller mer än sannolikt = tungt beroende.
Hur ska jag börja? - Ladda ner formulären på www.riskbruk.se under Verktygslåda - Se till att du har manualer och det referensmaterial som du behöver
I korthet: Biologisk screening (olika lab test) relevanta för missbruksområdet Olika prover för leverstatus: Gamma-GT, ASAT och ALAT Obs: Leverproblem kan finnas av andra orsaker och beror även av sårbarhet. Prover för att mäta högkonsumtion av alkohol över längre tid MCV Medelvolym på röda blodkroppar CDT Kolhydratfattigt transferrin Biologisk screening kan komplettera frågeformulär, men är generellt sett inte bättre alternativ.
Steget efter screening Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger Eller om Audit, Dudit eller CAGE visar att det finns problem Eller om biologisk screening visar detta då är nästa steg att utreda problemet t.ex. om beroende föreligger eller möjligen missbruk alternativt skadligt bruk och därefter bör även angränsande hjälpbehov utredas. 15
ALKOHOL upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighetsgrad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)
Två internationella diagnossystem ICD-10 och DSM-IV ICD-10 = International Classification of Diseases and Related Health Problems, 1993 (WHO) DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 1994 (APA)
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (skadligt bruk, beroende) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika DSM-IV (missbruk, beroende) Alkohol Amfetamin Cannabis Kokain Koffein Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater PCP Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Skadligt bruk enl. ICD-10: A. Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive: försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till: en försämrad förmåga att prestera eller negativa konsekvenser i relation till andra personer. B. Skadan bör vara tydligt identifierbar (och specificerad). C. Individens bruksmönster har varat minst 1 månad eller har uppträtt återkommande under en tolvmånadersperiod. D. Störningen uppfyller inte kriterierna för någon annan mentaleller beteendestörning relaterad till samma drog under samma period bortsett från akut berusning.
Missbruk (Abuse) enl. DSM-IV Enligt DSM-IV är missbruk ett felaktigt bruksmönster av droger som leder till återkommande negativa konsekvenser. För missbruk ska ett eller flera av följande kriterier uppfyllas under samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepad droganvändning som leder till oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma; 2. Upprepad användning i situationer som är fysiskt riskabla; 3. Upprepade drogrelaterade problem med rättvisan; 4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen. B. Kriterierna för beroende har aldrig uppfyllts.
Skadligt bruk enl. ICD-10: Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive: försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till: - en försämrad förmåga att prestera - eller negativa konsekvenser i relation till andra personer. DSM-IV Missbruk (abuse) Upprepad droganvändning som leder till: 1. Oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma; 2. Användning i situationer som är fysiskt riskabla; 3. Drogrelaterade problem med rättvisan; 4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen.
Beroende enl. ICD-10 Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period: 1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen, 2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden eller att sluta, 3. Abstinensbesvär, 4. Toleransökning eller minskad tolerans, 5. Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkesmässiga aktiviteter/ fritidsintressen pga drogen eller, avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta sig från drogen, 6. Fortsatt droganvändning trots klara bevis på skadliga konsekvenser (se F1x.1) om vilka personen är eller bör kunna förväntas vara medveten.
Beroende enl. DSM-IV: Minst tre uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period: 1. Tolerans, 2. Abstinensbesvär, 3. Större mängd/längre tidsperiod än planerat, 4. Önskan om eller misslyckade försök att begränsa/ kontrollera drogen, 5. Avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta sig från drogen, 6. Givit upp/begränsat viktiga sociala/yrkemässiga aktiviteter/fritidsintressen pga drogen, 7. Fortsatt drogbruk trots fys/psyk problem pga drogen.
Vad är syftet med diagnostik? - Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. - Att informera klienten/patienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. - Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare.
Mesokortikolimbiska dopaminsystemet
Ta inte för givet att allvarliga alkohol- eller drogproblem alltid är beroende! Exempel George (29 år) som tidigare dömts för rattfylla kör återigen berusad ihjäl en kvinna i en bilolycka. Hans alkoholhalt var hög bägge gångerna (1,3 resp. 2,4 ). Han visar inga känslomässiga reaktioner till det inträffade. Det finns inte några tecken på depression. Även om han uppger att han kände ånger så tycks hans emotionella respons vara ytlig. Hans historia präglas av slagsmål; ibland men inte alltid under berusning. Vid rus blir han ofta aggressiv för småsaker. Strukturerad diagnostik visar att han inte är beroende, men han kvalificerar för antisocial personlighetsstörning och har ett alkoholmissbruk enligt DSM-IV. Han uppfyller kriteriet hög alkoholtolerans, men inga andra beroendekriterier. Exemplet (starkt förkortat) är hämtat från Carlton K Erickson The science of addiction s 20-21. 26
Diagnos betyder ej stämpling - Det finns sedan gammalt en misstro mot diagnoser, från en tid då dessa mest använts för att motivera kontroll över patienter. - Men ordet diagnos kommer från grekiskans delad kunskap dvs ett gemensamt utforskande av ett problem av behandlare och patient tillsammans. - God diagnostik sker därför i dialog ( delat ord = samtal) och bör ge individen ökat kunskap och därmed ökat makt över sin situation. - Använt på detta sätt diagnos i dialog har vi en av de mest verksamma motivationsmetoderna. Se exempelvis två studier från LVM-vård Gerdner (2004), Gerdner & Fridell (2007)
Diagnostik ger individen kunskap om sina problem Kunskap ger makt empowerment Kliniska erfarenheter visar att individer efter väl genomförd diagnostik lättare tar till sig problemen lättare hanterar dessa känslomässigt t.ex. komma över skuld och skam kan formulera mer realistiska mål blir mer motiverade att genomgå behandling och fullfölja eftervård... samt gör egna livsval som förbättrar prognosen Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York 2007
Oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Att underlåta diagnostisering innebär: risk för felbehandling risk att försena adekvat hjälp fel användning av begränsade resurser. Viktigt för forskning om insatsernas utfall och effekt. All sådan forskning blir meningslös om man inte vet vad man behandlar. Missbruks- och beroendevård som underlåter diagnostik kan därför knappast vara evidensbaserad*. - *Gerdner 2009 29
God diagnostik kräver både rätt kompetens och rätt instrument Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade instrument. Detta gäller både missbruk och beroende, och psykiatrisk samsjuklighet. Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkoholoch drogproblem utan instrument är låg sensitivitet, dvs att man missar att konstatera det beroende som föreligger. - Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén 1996
Tre instrument för beroendediagnos enl. DSM-IV / ICD-10 Gemensamt för alla tre Strukturerade intervjuer utförda av professionella samt krav på förkunskaper. ADDIS har fokus på alkohol och droger Det mest använda (används både inom socialtjänst och hälsovård). Ger diagnoser enligt både DSM-IV och ICD-10. Inriktad på pedagogisk feedback av beroendediagnoser och förlopp. Flera specifika frågor för varje kriterium för god sensitivitet och specificitet. Ger specifika diagnoser för varje drogtyp samt mått på svårighetsgrad (antal symptom). SCID och MINI vid bred psykiatrisk genomgång Båda har moduler för många psykiatriska problemområden. Båda ger diagnoser enligt DSM-IV (ej ICD-10). Modulerna inleds med nyckelfrågor som vid napp följs av flera. SCID Vanlig i forskning. Gyllene standard i psykiatrisk diagnostik. MINI liknar SCID men är kortare. Används inom psykiatrisk öppenvård. 31
För intresserade: Validitet m m ADDIS: Internationell validering (SUDDS) visar god överensstämmelse med erfarna klinikers diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet & specificitet (Hoffmann & Harrison 1996). Mkt god intern konsistens oberoende av etnicitet (Hoffmann & Hoffmann 2003). Svensk validering (alkoholfrågorna) visar god konstruktvaliditet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009). Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande) SCID: Internationell validering: Betraktas internationellt som gyllene standard för psykiatriska diagnoser (Sheenan m fl 1997). Studier med fokus på specifika diagnoser visar god interbedömarreliabilitet (Segal m fl 1993,1994,1995; Strakowski m fl 1993,1995; Stukenberg m fl 1990). För substansberoende: högre validitet än klinisk intervju (Krantzler m fl 1995). För personlighetsstörningar (DSM-III-R) se First m fl (1995). Svensk validering saknas MINI Internationell validering: God överensstämmelse med SCID resp. CIDI. God interbedömar reliabilitet och test-retest för både livstids- och aktuell prevalens, men sämre för de allvarligaste störningarna (psykoser & mani) (Sheenan m fl 1997; Lecrubier m fl 1997). Svensk validering saknas