Välkommen till ADDIS utbildning!

Transkript

1 Välkommen till ADDIS utbildning!

2 ADDIS Introduktion Tidig upptäckt Beroendelära Johanna Nyberg leg. Psykoterapeut Friskvårdare Beroendeterapeut Spec. i bildterapi

3 ADDIS Alkohol Drog Diagnos Instrument I dagsläget är ADDIS det enda diagnosinstrument för beroendediagnostik enligt ICD-10 och DSM-IV som är validerat i svensk population, samt kvalitetsgranskat av Socialstyrelsen (2010).

4 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård rekommenderar att de diagnostiska kriterierna för beroende respektive missbruk/skadligt bruk (enligt ICD-10 och DSM-IV) används i utredningsarbetet (2007). Generellt rekommenderas också att man i detta utredningsarbete använder strukturerade instrument som är validerade i ett svenskt sammanhang (2007). 4

5 Att arbeta evidensbaserat Bästa rådande evidens Brukares erfarenhet och önskemål Professionellas erfarenhet Evidensbaserad praktik

6 ADDIS är baserat på två internationella diagnossystem ICD-10 International Classification of Diseases and Related Health Problems, World Health Organisation WHO 1993 DSM-IV Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, American Psychiatric Association APA

7 Utbildningsmodell för ADDIS Introduktion och grundutbildning Tidig upptäckt Beroendelära Bedömning och diagnostik med ADDIS Handledning två godkända ADDIS- intervjuer Fördjupning Handledning två godkända ADDIS- intervjuer och fallbeskrivning Examination Re-certifiering av ADDIS- behörighet (ingår i ADDIS-net avtal) 7

8 Villkor för behörighet i ADDIS 1.Utbildning på akademisk nivå i ämnen med vårdande, social inriktning (t ex läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom) alternativt utbildning till alkohol-/ drogbehandlare motsvarande minst 20 högskolepoäng. 2.Kunskaper i beroendelära motsvarande minst den teoretiska grundutbildning i ämnet som erhålles vid ovanstående utbildningar alternativt kompletterande utbildning innan ADDIS behörighet utfärdas. 8

9 Villkor för behörighet i ADDIS 3.Godkänd av en Dahl & Dahl utsedd handledare i minst fyra ADDIS intervjuer samt en fallbeskrivning. 4.Godkänd examination som visar erforderlig sakkunskap i 1) alkohol/drogberoende 2) ICD-10 och DSM-IV samt 3) användning av ADDIS. 9

10 Villkor för behörighet i ADDIS 5. Recertifiering; 8 timmars fortbildning i diagnostik och bedömning med ADDIS vartannat år för att bibehålla behörigheten. 6. Behörighet med dispens. Undantagsvis ges dispens om det första villkoret inte uppfylls men det finns många års erfarenhet inom alkohol-/drogområdet. Det innebär att en person med fullständig behörighet ansvarar för formulärets användning.. 10

11 I Sverige konsumerar 90 % av befolkningen mer eller mindre regelbundet alkohol i någon form.

12 Prevention från latin prevenire, förekomma betyder förebyggande Preventionsnivå beror på målet och syftet

13 Preventionsstrategier Primär prevention åtgärder för att förhindra att sjukdom över huvudtaget uppträder Sekundär prevention tidig diagnostik och behandling av sjukdom Tertiär prevention rehabilitering efter sjukdom och skador

14 Terminologi Socialt bruk Experimentell användning Riskbruk Skadligt bruk/ missbruk Beroende 14

15 Experimentell användning Lär sig hur drogen fungerar Tidsbegränsad till 6 månader 15

16 Socialt bruk Alkoholbruk som är socialt accepterat Användningen orsakar ingen fysisk, känslomässig eller social skada hos personen eller dennes närstående 16

17 Riskbruk Pedagogisk term som används när hälsoproblem eller andra problem helt eller delvis kan ha ett samband med alkoholvanor Term som gör det lättare att prata om alkoholvanor Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men utan beroende 17

18 Riskbruk Ibland definieras riskbruk utifrån viss mängd alkohol. Det är dock individuellt och situationsbetingat vad som är riskfyllt. Följande gränser av konsumtionsnivå förslås av FHI Folkhälsoinstitutet : För män: 14 standardglas (12 g alkohol, knappt 4 cl sprit) vilket motsvarar 53 cl starksprit per vecka För kvinnor: 9 standardglas per vecka vilket motsvarar ca 34 cl starksprit Risken ökar kraftigt om drickandet koncentreras till en eller ett par dagar i veckan 18

19 Ett standardglas = 12 g alkohol* 15 cl bordsvin 33 cl starköl (5 procent) 8 cl dessertvin Knappt 4 cl sprit *Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) 33 cl 19

20 Berusningsdrickande Allt berusningsdrickande anses som riskkonsumtion. Som detta räknas konsumtionen av fyra standardglas eller fler vid ett tillfälle för kvinnor och fem eller fler för män vid ett och samma tillfälle.

21 Skadligt bruk/missbruk enl. socialt och medicinskt synsätt Upprepad droganvändning som orsakar skada för personen och vanligtvis även för dennes närstående En alkoholkonsumtion t ex med sådana konsekvenser utgör ett skadligt bruk/missbruk oavsett mängden 21

22 Skadligt bruk/missbruk enl. juridiskt synsätt Allt icke medicinskt bruk av narkotikaklassade substanser oavsett om det lett till någon skadlig konsekvens eller ej Allt bruk av narkotika, dvs. farmakologiska substanser som finns upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning, är förbjudna i lag och beskrivs definitionsmässigt som ett missbruk.

23 Beroende - en allmän beskrivning Ett personligt, patologiskt förhållande till en sinnesförändrande drog med förväntan på positiv belöning. 23

24 Missbruk och beroende har ett multifaktoriellt perspektiv Bio Socialt Biologiska, psykologiska och sociala faktorer är nära sammanflätade

25 Biologi Arvid Carlsson upptäckte att dopamin fungerar som en signalsubstans i hjärnan en upptäckt som belönades med Nobelpriset i medicin år 2000

26 Dopamin Är budbärare till hjärnans belöningssystem Alkohol, narkotika och nikotin frisätter dopamin i belöningssystemet och framkallar känslor av eufori Beroende har en neurobiologisk grund Jörgen Engel, professor i farmakologi, Göteborg

27 Upprepat bruk av drogen förändrar hjärnans belöningssystem hjärnan blir mindre känslig för vissa effekter av drogen. Fenomenet kallas tolerans hjärnan blir mer känslig för vissa effekter av drogen. Fenomenet kallas sensitisering och förefaller gemensamt oavsett drog. Sensitisering av lustcentrum genom en drog, t ex nikotin, medför större benägenhet att uppleva positiva effekter av andra droger, t ex alkohol. Fenomenet kallas korssensitisering. 27

28 Kidnappad hjärna Om användandet av drogen blir så regelbundet att de aktuella receptorsystemen står under mer eller mindre kontinuerlig påverkan inträder successivt en omreglering av deras känslighet. 28

29 Beroende är en hjärnsjukdom som påverkar kontrollsystemet brist i hjärnans kontrollsystem ca 10% av befolkningen sårbar (alkoholism) man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig

30 Multifaktoriellt perspektiv Biologiska delen avser hjärnans påverkan och respons på alkohol och alla andra droger. Även genetik. Droger och läkemedel skulle inte kunna påverka hjärnan om det inte fanns receptorer. Psykologiska delen avser förståelsen för hur psykologiska riskfaktorer bidrar till och vidmakthåller missbruk/beroende. Sociala delen avser faktorer som t.ex. närmiljö, kultur, samhälle, personligt nätverk och kön.

31 Beroendeutvecklingens faser 1. Lära sig känna stämningsförändringar 2. Söka stämningsförändring 3. Beroende 4. Använder för att känna sig normal 5. Använder för att dö 31

32 Känslodiagram - fas 1 och 2 Smärta Normal Välbefinnande x + 32

33 3. Beroende Smärta Normal Välbefinnande X 1. Man betalar ett känslomässigt pris 2. Man ser en förändring av personligheten 3. Känslor blir allt mer undertryckta 4. Man blir ett offer för sina egna försvarsmekanismer 33

34 4. Dricker för att känna sig normal 5. Dricker för att dö Smärta Normal Välbefinnande X 34

35 Människor reagerar mycket olika på alkohol Mår illa Blir bara trött Nöje Problem Beroende 35

36 Utredningsförfarande vid alkohol- och drogproblem Metoder för screening, diagnostik och vårdplanering

37 Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Riksdag och regering har därför beslutat att mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksområdet (ANDT) ska vara ett av Sveriges elva målområden inom folkhälsa. Målen ska resultera i minskade medicinska och sociala skador till följd av alkoholbruk, ett samhälle fritt från narkotika och dopning och ett minskat bruk av tobak.

38 Bio- psyko- socialt synsätt Enligt denna multifaktoriella förklaringsgrund betraktas missbruk och beroende som en dynamisk process vilken involverar flera aspekter. En integration av olika kunskapsområden gör det möjligt att se problemet utifrån ett folkhälsoperspektiv.

39 Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) 39

40 Screening är grovsortering Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/kunskap till den som deltar Syftet är att skilja den som inte har problem från den som har någon sorts problem 40

41 Screening alkohol och andra droger Frågor Lab. test Intuition CAGE GGT (Något stämmer inte) AUDIT ASAT DUDIT ALAT MCV CDT Urinanalyser Salivtester 41

42 ATTITYDER 42

43 Vi ser vad vi vill se! Hollsted & Rydberg

44 Vilka frågor? x Konsumtion och mängd Skinner 1981 Lloyd 1986 Beteende och påverkan 44

45 CAGE Har du någon gång funderat på att dra ner på ditt drickande? Har du varit irriterad över att någon klagat på ditt drickande? Har du upplevt skuldkänslor efter eller pga. att du har druckit? Händer det att du dricker dagen efter för att komma i balans? C = Cutdown G = Guilt A = Annoyance E = Eye opener 45

46 Alcohol Use Disorder Identification Test

47 AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test WHO rekommenderar AUDIT, en strukturerad screening Fokus på frekvens, konsumtionsmängd och riskbeteende AUDIT kan upptäcka riskkonsumenter i tämligen tidigt skede

48 AUDIT Tolkning av poängen Högre poäng betyder större sannolikhet att riskbruk, skadligt bruk eller beroende föreligger. 8 poäng eller mer är lämplig nivå som indikator på att riskbruk, skadligt bruk eller beroende föreligger. Tolkning av AUDIT ska ske med kliniskt omdöme och värderas i ett större sammanhang ( WHO)

49

50 DUDIT Drug Use Disorders Identification Test Frågeformulär om droger (ej alkohol) Har en man 6 poäng eller fler/ kvinna 2 poäng eller fler har han eller hon sannolikt drogrelaterade problem All användning av narkotika är ur legal synpunkt, förutom läkarordinerade, otillåten i Sverige. Vidare utredning rekommenderas även när poängantalet är 1 eller mer för att avgöra huruvida det rör sig om illegalt bruk (Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen 2007).

51 Steget efter screening Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger eller om AUDIT, DUDIT eller CAGE visar att det finns problem eller om biologisk screening visar detta 51

52 Steget efter screening är att utreda problemet, t.ex. om beroende föreligger eller möjligen missbruk alternativt skadligt bruk och därefter bör även angränsande hjälpbehov utredas.

53

54

55 Kartläggning, diagnostik/bedömning och uppföljning - - nyckelord för utveckling och kvalitet 55

56 Vad är syftet med diagnostik? Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. Att informera klienten/patienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare. 56

57 Diagnostik ger individen kunskap om sina problem diagnos kommer från grekiskans delad kunskap ; ett gemensamt utforskande av ett problem av behandlare och patient tillsammans använt på detta sätt diagnos i dialog är det en av de mest verksamma motivationsmetoderna oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York

58 God diagnostik kräver både rätt kompetens och rätt instrument Även erfarna kliniker missar diagnos utan strukturerade instrument. Detta gäller både missbruk och beroende psykiatrisk samsjuklighet Största problemet i vanliga kliniska intervjuer vid alkohol- och drogproblem utan instrument är låg sensitivitet, dvs. att man missar att konstatera det beroende som föreligger. Se Kranzler m.fl. 1995, Muthén

59 Validitet m.m. ADDIS Internationell validering SUDDS visar god överensstämmelse med erfarna klinikers diagnoser & god test-retest-reliabilitet (Davis m fl 1992). Mkt god sensitivitet & specificitet (Hoffmann & Harrison 1996). Mkt god intern konsistens oberoende av etnicitet (Hoffmann & Hoffmann 2003). Svensk validering Alkoholfrågorna visar god konstrukt validitet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner 2009). Studie om sensitivitet/specificitet pågår (Gerdner kommande). 59

60 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) rekommenderar att de diagnostiska kriterierna för beroende respektive missbruk/skadligt bruk (enligt ICD-10 respektive DSM-IV) används i utredningsarbetet. Generellt rekommenderas också att man i detta utredningsarbete använder strukturerade instrument som är validerade i ett svenskt sammanhang. 60

61 I dagsläget är ADDIS den enda diagnosinstrument för beroendediagnostik enligt ICD-10 och DSM-IV som är validerat i svensk population, samt kvalitetsgranskat av Socialstyrelsen (2010)

62 OM SCREENING ÄR POSITIV Diagnostik/bedömning : ADDIS, ADDIS-Ung enligt ICD-10 eller DSM-IV SCID, MINI enligt DSM-IV Bedömning av flera livsområden: ASI*, ADAD-intervju*, DOK* *ej specifik för alkohol/droger och ej baserad på diagnoskriterier 62

63 ADDIS intervjuformulär är uppdelad enligt följande: Allmänt: Stress: Ångest: Depression: Koffein, nikotin, mat och spel: Alkohol- och droger: 5 frågor 17 frågor 4 frågor 9 frågor 9 frågor 55 frågor 63

64

65 ADDIS kartlägger födelsedata, familj, utbildning o s v. stress, d v s frågor ställs om psykosociala problem under det senaste året ångest och depression. Både ångest och depression kan vara intimt förknippade med alkohol, läkemedel och narkotika koffein, nikotin, spel och mat alkohol, läkemedel och narkotika 65

66 Bedömningsinstrument ASI Addiction Severity Index En intervju för att skatta hjälpbehov för personer som har svåra problem med alkohol, narkotika och/eller läkemedel. DOK Dokumentationssystem Är främst ett system för att dokumentera behoven initialt, insatserna under, samt läget vid utskrivning. ASI och DOK är kvalitetsgranskade av Socialstyrelsen, men ASI saknar svenska validitetsstudier 66

67 ADDIS är baserad på de två internationella diagnossystemen ICD-10 International Classification of Diseases and Related Health Problems, 1993 DSM-IV Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders,

68 ICD International Classification of Diseases and Related Health Problem ICD-10 är det klassifikationssystem som officiellt gäller för svensk sjukvård. Dess primära syfte är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är aktuella som orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården. ICD ICD WHO World Health Organisation 68

69 ICD-10 Klassifikation av sjukdomar Klassifikation av sjukdomar Klassifikation av sjukdomar Klassifikation av sjukdomar Systematisk förteckning Alfabetisk förteckning Kirurgiska åtgärder Primärvård Classification of Mental and Behavioural Disorders 1) Clinical Descriptions and Diagnostic Guidelines 2) Diagnostic Criteria for Research 69

70 DSM-IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM 1952 DSM-II 1968 DSM-III 1979 DSM-III-R 1986 DSM-IV 1994 DSM-V 2012 APA American Psychiatric Association 70

71 DSM Ett multiaxialt system Axel I Axel II Axel III Axel IV Axel V Kliniska störningar och andra tillstånd som kan vara föremål för klinisk bedömning Personlighetsstörningar och mental retardation Somatisk sjukdom/skada Problem psykosocialt eller i omgivningen Global skattning av funktionsförmåga 71

72 Både ICD och DSM är strikta beskrivande kriterier och teoretiskt obundna De två diagnostiska systemen har samordnats och överensstämmelsen mellan dem är ca 95 procent 72

73 Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (skadligt bruk, beroende) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika DSM-IV (missbruk, beroende) Alkohol Amfetamin Cannabis Kokain Koffein Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater PCP Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika 73

74

75 Beroende enligt ICD-10 Tre eller flera av följande sex kriterier bör ha förekommit tillsammans under minst 1 månad eller, om det var kortare perioder än 1 månad, bör de ha uppträtt tillsammans upprepade gånger under en tolvmånadersperiod: 1. En stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen; 2. Svårigheter att kontrollera användning, tidpunkten, mängden eller att sluta; 3. Abstinensbesvär för den specifika drogen vid minskning eller avslutad användning, eller bruk av samma drog (eller likartad) för att lindra eller undvika abstinenssymptomen; 75

76 Beroende enligt ICD Toleransökning - behov av betydligt ökad mängd av drogen för att uppnå berusning/önskad effekt eller påtagligt minskad effekt vid fortsatt användning av samma mängd av drogen; 5. Tankemässig koncentration på användning av drogen, som visar sig genom att personen minskar eller slutar med viktiga andra nöjen och intressen p g a droganvändning; eller, att avsevärd tid går åt till nödvändiga aktiviteter för att kunna skaffa, inta eller att återhämta sig från effekterna av drogen; 6. Fortsatt droganvändning som visat sig genom att personen fortsätter att använda drogen trots klara bevis på skadliga konsekvenser (se F1x.1). Personen skall eller bör kunna förväntas vara medveten om skadans innebörd och omfattning. 76

77

78 Beroende enligt DSM-IV Minst tre av följande sju kriterier uppfyllda inom en och samma tolvmånaders period 1. Tolerans 2. Abstinensbesvär 3. Större mängd / längre tidsperiod än planerat 4. Önskan om eller misslyckade försök att begränsa/kontrollera drogen 5. Avsevärd tid går åt till att skaffa, inta eller återhämta sig från drogen 6. Givit upp / begränsat viktiga sociala/yrkesmässiga aktiviteter/ fritidsintressen pga. drogen 7. Fortsatt drogbruk trots fysiska/psykiska problem pga. drogen 78

79

80 Skadligt bruk enl. ICD-10: A. Tydliga bevis att droganvändning är orsaken till (eller väsentligt bidragit till) fysisk eller psykisk skada, inklusive försämrat omdöme eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till en försämrad förmåga att prestera eller negativa konsekvenser i relation till andra personer. B. Skadan bör vara tydligt identifierbar (och specificerad). C. Individens bruksmönster har varat minst 1 månad eller har uppträtt återkommande under en tolvmånadersperiod. D. Störningen uppfyller inte kriterierna för någon annan mental- eller beteendestörning relaterad till samma drog under samma period bortsett från akut berusning. 80

81

82 Missbruk enl. DSM-IV A. Enligt DSM-IV är missbruk ett felaktigt bruksmönster av droger som leder till återkommande negativa konsekvenser. För missbruk ska ett eller flera av följande kriterier uppfyllas under samma tolvmånadersperiod: 1. Upprepad droganvändning som leder till oförmåga att uppfylla sina förpliktelser på arbetet, i skolan eller hemma; 2. Upprepad användning i situationer som är fysiskt riskabla; 3. Upprepade drogrelaterade problem med rättvisan; 4. Fortsatt användning trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas av eller förvärras av droganvändningen. B. Kriterierna för beroende har aldrig uppfyllts. 82

83

84

85 Mall som hjälp vid skrivandet av BAKGRUND OCH SUBJEKTIV BEDÖMNING AV KLIENTEN En ADDIS- intervju gjordes med klienten pga 1. Klienten tyckte själv att intervjun var 2. Klienten är en 3 årig 4 som bor i 5 och arbetar på 6. Han/hon har arbetat där i 7 år och trivs 8 med sitt arbete. Klienten är 9 och har 10 barn. Barnen är 11 år och klienten har 12 kontakt med dem. Han/hon anser att 13 i släkten har haft problem med 14. Som olika stressaituationernämnde klienten 15. Klienten hade 16 ångestindikationer och 17 tecken Under depressionsdelen. Resultatet av depressionsscreening var 18. Resultatet av screening förspelberoendevar 19. Klienten började röka när han/hon var 20 och använder 21 cigaretter/snus 22. Hans/hennes första berusning var vid 23 års ålder. Han/hon dricker sig berusad 24 och konsumtionen ligger runt 25 vid varje tillfälle. Klienten började med 26 vid 27 ålder. Hans/hennes användning av alkohol har orsakat 28 konsekvenser samt användning av 29 har orsakat 30 a Under intervjun upplevde jag klienten som

86 Alkoholberoendestadier 1. PRE-ALKOHOLISTISKT STADIUM missbruk enligt DSM-IV - användning är socialt motiverad - man får sinnesfrid - man söker tillfällen att dricka - användning av alkohol blir ett sätt att handskas med stress - ökad toleransnivå stiger gradvis - sätt att dricka ser inte annorlunda ut för omgivningen - konsekvenser som har att göra med andra 86

87 Alkoholberoendestadier 2. TIDIGT STADIUM GAF skalan enligt DSM-IV - minnesluckor / blackouts - använder för att känna av det, snabbt och ibland i smyg - tankemässig koncentration på alkohol - frekvent användning / ökad mängd - hög konsumtion - oavsiktlig användning vad gäller mängd - längre användning än avsett - ökad toleransnivå 87

88 Alkoholberoendestadier 3. MELLANSTADIUM GAF skalan enligt DSM-IV - oförmåga att minska/sluta - geografisk flykt - tvångsmässig användning - relaterade hälsoproblem - känslomässiga problem - försvarsmekanismer är starka - försummat planerade aktiviteter - livet är drogcentrerat -kontrollförlust när man börjat dricka, men fortfarande kan kontrollera om och när man ska dricka - alkohol / drogperioder - familjeproblem samt problem på jobbet 88

89 Alkoholberoendestadier 4. SENT STADIUM GAF skalan 1-30 enligt DSM-IV - abstinensbesvär, skakningar, återställare - bruk trots vetskap om fysiskt/psykiskt problem - dagligt drickande - kanske utslagen - minskad toleransnivå - oförklarlig rädsla - många fysiska problem - förlorad motorisk koordinationsförmåga 89

90 Förslag till rekommenderade åtgärder Till högkonsumenter som av ovana eller okunskap använder för mycket alkohol och/eller läkemedel rekommenderas Minskad konsumtion Till dem som utvecklat ett beroende enl. ICD-10/DSM-IV rekommenderas Total avhållsamhet Gäller även alla illegala droger 90

91 Förslag till rekommenderade åtgärder Psykosociala metoder Psykosocial behandling t.ex.: MI, rådgivande och motivationshöjande behandling KBT Psykodynamisk terapi 12- stegsbehandling Farmakologiska metoder - läkemedelsassisterad behandling rekommenderas att kombineras med någon form av psykosocial behandling 91

92 Lagstiftning Aktuella lagar vid arbete inom missbruks- och beroendevård är bl.a.: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Socialtjänstlagen, SoL Sekretesslagen Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Patientdatalagen

93 Litteratur förslag Kidnappad hjärna, Miki Agerberg Tolv steg tillbaka till livet, Hans Lundberg Vuxna barn till alkoholister, Janet Geringer Woititz Riskbruk och missbruk, Katarina Johansson & Peter Wirbing Beroendetillstånd, Marcus Heilig o.a Motiverande samtal MI, Tom Barth och Christina Näsholm Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Centrum för allmänmedicin, Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken, 93

94 Dahl & Dahl Preventions- & beroendecenter Olaigatan 21, Örebro