Verksamhetsplanering - nämndens återredovisning till KS 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Förord Vem är vi till för? Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i. Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden. Som förvaltningschef för Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har jag ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor i mitt arbete. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från de som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande. Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld. Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare. Framåtblick och utåtblick Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna. Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5-10 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom KSL har ett förnyat avtal arbetats fram, Gemensam Gymnasieregion 2.0, som träder i kraft 2015-01-01. Vår egen gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck. Redan nu vill fler ungdomar än de som kan studera i hemkommunen. Ett ökat tryck på utbildning inom komvux och sfi kan förväntas dels utifrån eventuellt beslut om rättighet till studier och dels på grund av förväntad ökad flyktingtillströmning. Vidare kan kommunens ansvar gällande sfi förändras om riksdagen fattar beslut i enlighet med sfi-utredningen SOU 2013:76. Utredningen föreslår att sfi upphör att vara en egen skolform och integreras inom komvux. Det så kallande kommunala informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar förtydligas och benämns istället aktivitetsansvar för ungdomar. Ansvaret innebär att kommunerna har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand motivera till utbildning. Arbetsförmedlingens uppdrag förändras. Det handlar bl.a. om att reducera antalet åtgärder, förminska administrationen bland arbetsförmedlarna samt i dialog med näringslivet kartlägga bristyrken bättre och vara aktiv i fortbildning av dessa. Vidare ges förslag på att avskaffa fas 3 och erbjuda mer traineejobb och andra extratjänster, vilket kommer att påverka kommunens verksamheter då ett stort antal individer förväntas till KS 2(17)
erbjudas tjänster inom välfärden. 90-dagarsgarantin för ungdomar införs. Införandet av garantin ska ske successivt. Särskilda ungdomsteam kommer att sättas in med huvuduppgiften att förverkliga 90-dagarsgarantin. Dessa ungdomsteam ska samverka med kommunen kring målgruppen. Sollentuna ska också vara en tillgänglig kommun för alla. Även om vi befinner oss i en förhållandevis god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver samarbeta inom kommunen, med andra kommuner och med andra myndigheter för att kunna sätta individens behov i första hand. Slutsatser och inåtblick Mesta möjliga nytta för de vi finns till för ligger till grund för förvaltningens ekonomiska förhållningssätt. För att möta alla de utmaningar som ligger framför oss kommer förvaltningen att samla på goda exempel från verksamheternas utvecklingsoch förbättringsarbete. Vi kommer att följa andras verksamheter såväl nationellt som internationellt. Vi kommer att verka inom olika samarbetsorgan som SKL och KSL. Vi kommer att följa upp möjligheter till stöd för olika projektidéer och vi kommer att samarbeta utifrån individens behov. Helene Bengtson Förvaltningschef Utbildning- och arbetsmarknadskontoret till KS 3(17)
Innehållsförteckning 1 Budget på nämndens rapporteringsnivå... 5 2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål... 6 2.1 Näringsliv och arbetsmarknad... 6 2.2 Utbildning... 10 2.3 Förebyggande insatser och omsorg... 13 2.4 Miljö och samhällsutveckling... 13 2.5 Kommunikation... 14 3 E-förvaltningsplan... 15 3.1 E-förvaltningsplan 2015... 16 3.2 Långsiktig e-förvaltningsplan... 17 till KS 4(17)
1 Budget på nämndens rapporteringsnivå Kommentar Nämnd: et 2013 och det prognostiserade utfallet för 2014 visar på att en budgetram om 721 tkr för 2015 inte täcker nämndens kostnader och då vi 2015 har en ny nämnd ser vi vikten av att skapa framtida förutsättningar för ett effektivt arbete genom att satsa på information och utveckling. Kontoret: Omföring utifrån en beredskap för satsningar som sträcker sig över hela förvaltningen. Arbetsmarknadsåtgärder: Den beräknade kostnaden för samarbetet med Svenska Migrationcentret är baserad på 20 anställningar under hela budgetåret. Då centret inte finns etablerat ännu är bedömningen att vi inte kommer att nå upp till helårseffekt. till KS 5(17)
2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål Fokusområden: 2.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål: 2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare Det är viktigt att säkerställa att våra elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen och våra deltagare i arbetsmarknadsåtgärder får relevant kunskap med sig ut i näringslivet och hos andra arbetsgivare. I dialog med näringslivet och andra arbetsgivare vill vi hitta former och samverkan som på bästa sätt tillvaratar gemensamma intressen. En hög och relevant kompetensnivå bland invånarna i kommunen bidrar både till utveckling av befintliga företag och får fler i arbete. Under året kommer nämnden att införa en systematisk uppföljning av näringslivet kompetensbehov, fastställa former för samverkan mellan Arbetscenter och det lokala näringslivet samt utveckla samarbetet med Ung Företagsamhet. Införa en systematisk uppföljning av näringslivets kompetensbehov Fastställa former för samverkan mellan Arbetscenter och det lokala näringslivet Utveckla samarbetet med Ung Företagsamhet Kommunövergripande mål: 2.1.2 Fler i arbete Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen försörjning, antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus lägg på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden, dvs. unga personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd. Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling. till KS 6(17)
Under året kommer nämnden att utveckla samverkansformer mellan Arbetscenter och Möjligheternas kontor, systematisera kvalitetsarbetet gällande insatser via jobbcoacher, utveckla antalet arbetsträningsverksamheter inom Arbetscenter, etablera samarbete med Svenska Migrationcentret, samt samverka med kommuner och andra myndigheter kring individer i behov av arbetsrehabiliterande insatser. Mått Data tillgängligt: 2013 2014 Typ av 2015 Andel arbetslösa i Sollentuna kommun (%) 5,3 % Övriga Inget är satt. Nämnd rapporterar utfall. Andel arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år i Sollentuna kommun (%) 9 % Övriga Inget satt. Nämnd rapporterar utfall. Andel arbetslösa med utländsk bakgrund (%) Övriga Inget satt. Nämnd rapporterar utfall. Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning (%) april Strävan är att alla ska ha en egen försörjning i form av arbete eller studier året efter slutförd utbildning. Av naturliga skäl uppnås inte 100 %. 95 % Andel nöjda deltagare med insatser via Möjligheternas kontor (%) 90 % t är satt till samma som utfall år 2014 då detta är ett bra resultat. 90 % Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier (%) 54 % Verksamheten har vidareutvecklats under år 2014 och därför förväntar vi oss ett högre utfall. 55 % Andel nöjda deltagare på Arbetscenter (%) Måttet är nytt för år 2015. t är satt utifrån vad ett gott resultat är utifrån erfarenhet av NKI-mätningar. 75 % Andel deltagare på Arbetscenter som anser att de fått den hjälp de behöver för att gå vidare till arbete eller studier (%) Måttet är nytt för år 2015. t är satt utifrån bedömningen av vad som är ett gott resultat. 75 % till KS 7(17)
Mått Data tillgängligt: 2013 2014 Typ av 2015 Antal personer med funktionsnedsättning som anställs på Svenska Migrationcentret t är satt utifrån en bedömning att verksamheten behöver viss tid för att uppnå full kapacitet (20 st anställningar max). 15 De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. De fall där utfall inte är redovisat för år 2013 beror på att måttet är nytt från och med år 2014 eller 2015. Utveckla samverkansformer mellan Arbetscenter och Möjligheternas kontor Systematisera kvalitetsarbetet gällande insatser via jobbcoacher Utveckla antalet arbetsträningsverksamheter inom Arbetscenter Etablera samarbete med Svenska Migrationcentret Samverka med kommuner och andra myndigheter kring individer i behov av arbetsrehabiliterande insatser Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De är också kraftigt överrepresenterade bland långtidsarbetslösa och hos de som är beroende av försörjningsstöd. Det är viktigt med tidiga insatser för att på så sätt hjälpa individer uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och lyckas på arbetsmarknaden. Under året kommer nämnden att utveckla kommunala aktivitetsansvaret för unga 16-19 år, utveckla insatser för unga upp till 25 år, utveckla formerna för kommunens feriejobbsatsning samt samverka kring Arbetsförmedlingens nya uppdrag 90- dagarsgarantin. Mått Data tillgängligt: 2013 2014 Typ av 2015 Antal feriejobb t är satt utifrån en bedömd rimlig ökning i relation till år 2014 års utfall. 550 Antal inom det kommunala aktivitetsansvaret som får handlingsplan eller studieplan via Möjligheternas kontor eller Kunskapsparken Måttet är nytt för år 2015. t är baserat på en rimlighetsbedömning. 50 till KS 8(17)
De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. De fall där utfall inte är redovisat för år 2013 beror på att måttet är nytt från och med år 2014 eller 2015. Utveckla kommunala aktivitetsansvaret för unga 16-19 år Utveckla insatser för unga upp till 25 år Utveckla formerna för kommunens feriejobbsatsning Samverka kring Arbetsförmedlingens nya uppdrag 90-dagarsgarantin Gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna fullföljer sina studier Sollentuna ansvarar för att kommunens ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Det ska finnas ett brett urval utifrån ungdomarnas önskemål och kommunen ska verka för väl underbyggda val för att motivationen att fullfölja sina studier ska vara hög. Under året kommer nämnden att utveckla syv-nätverk och säkerställa kompetensutveckling samt utveckla arbetsmetoder för resultatanalys utifrån ungdomoch elevdatabasen i Stockholms län (UEDB). Mått Data tillgängligt: 2013 2014 Typ av 2015 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år (%) (Gäller folkbokförda i Sollentuna) Andel elever som övergår till högskola/universitet inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) (Gäller folkbokförda i Sollentuna) 83,5 % Övriga Inget satt. Nämnden rapporterar utfall. 56 % Övriga Inget är satt. Nämnd rapporterar utfall. De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. Utveckla syv-nätverk och säkerställa kompetensutveckling Utveckla arbetsmetoder för resultatanalys utifrån ungdom- och elevdatabasen i Stockholms län (UEDB) till KS 9(17)
För de som behöver finns möjlighet att komplettera sina gymnasiestudier Vuxenutbildningen fyller en allt större roll i samhället för vidare eller kompletterande studier. Alla som behöver skall erbjudas möjlighet till en utbildningsplats. Under året kommer nämnden att ta fram en konsekvensanalys av högre söktryck på och förändrade rättigheter till vuxenutbildningen. Ta fram en konsekvensanalys av högre söktryck på och förändrade rättigheter till vuxenutbildningen SFI ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov Sollentuna är till för alla. För att kunna ta del av samhället och arbetslivet är svenska språket en nyckel. Genom en tidig koppling till arbetslivet ges möjligheter till både personlig språklig utveckling och anpassning till arbetslivet behov. Under året kommer nämnden att se över uppdraget SFI-praktik i kommande upphandling. Se över uppdraget SFI-praktik i kommande upphandling Fokusområden: 2.2 Utbildning Kommunövergripande mål: 2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Studerande inom vuxenutbildningen (inkl. SFI och särskild utbildning för vuxna) ska uppnå målen och vara nöjda med utbildningen Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Det ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Utbildningen ska hålla hög kvalitets och tillgodose sökandes önskemål om tillgänglighet och flexibilitet. Under året kommer nämnden att följa upp utbildningsanordnare inom vuxenutbildning (inkl. sfi och särskild utbildning för vuxna), slutföra upphandling av anordnare inom vuxenutbildningen samt påbörja upphandling av SFI. till KS 10(17)
Mått Data tillgängligt: 2013 2014 Typ av 2015 Andel studerande som når godkänt inom grundläggande vuxenutbildning (%) november 83 % är satt utifrån avtal med utförarna. 80 % Andel studerande som når godkänt inom gymnasial vuxenutbildning (%) november 83 % är satt utifrån avtal med utförarna. 80 % Andel studerande som uppnår godkänt betyg SFI (%) november 88 % är satt utifrån avtal med utförarna. 75 % Andel nöjda deltagare vuxenutbildningen (%) november 85 % är satt utifrån avtal med utförarna. 80 % Andel nöjda deltagare SFI (%) november 92 % är satt utifrån avtal med utförarna. 80 % Samtliga n är satta utifrån avtal med utförarna och kan inte ändras under avtalsperioden. De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. Följa upp utbildningsanordnare inom vuxenutbildning (inkl. sfi och särskild utbildning för vuxna) Slutföra upphandling av anordnare inom vuxenutbildningen Påbörja upphandling av SFI Rudbecks elever når målen och är trygga på skolan På Rudbeck finns Sollentunas samtliga gymnasieutbildningar i egen regi samlade. För att fortsätta vara en attraktiv skola krävs att eleverna når högt ställda mål och stärker sin självkänsla, vilket kräver en trygg och tillåtande omgivning. Under året kommer nämnden att göra regelbunden uppföljning av Rudbecks lokala arbetsplan. Mått Data tillgängligt : 2013 Utfal l 2014 Typ av målvärd e Målvärd e 2015 Andel elever på Rudbeck som känner sig trygga (%) april 95 % 94 % Alla ska känna sig trygga i skolan och för att nå dit vill vi nå en förbättring för varje år. 95 % till KS 11(17)
Mått Data tillgängligt : 2013 Utfal l 2014 Typ av målvärd e Målvärd e 2015 Andel elever på Rudbeck som når gymnasiebehörighet inom ett år på introduktionsprogramme t preparand (%) augusti 72 % 68 % Ett utmanande men realistiskt utifrån tidigare utfall. 70 % Andel elever på Rudbeck som når behörighet till studier på Universitet och Högskola (%) 96,2 % Ca 5 % av skolans elever läser yrkesförberedande program. Att då nå 96 % med högskolebehörighet är högt uppsatt mål som vi vill bibehålla. 96 % Andel elever på Rudbeck som når målen i alla kurser (%) 79 % Alla ska nå målen i samtliga kurser och för att nå dit vill vi nå en förbättring från tidigare år. 80 % Genomsnittligt betygspoäng på Rudbeck 15,4 t är satt utifrån en rimlighetsbedömning. 15 De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. Regelbunden uppföljning av Rudbecks lokala arbetsplan Gymnasiesärskolans elever får en utbildning som möjliggör arbete eller studier utifrån egna förutsättningar Elever på gymnasiesärskolan får en anpassad utbildning som ger en god grund för arbete eller fortsatta studier. I Sollentuna kommun finns ingen gymnasiesärskola i kommunal regi utan sökande hanteras via gemensamma gymnasieregionen. Uppföljning på individnivå är särskilt viktigt för att säkerställa god kvalitet i utbildningen. Under året kommer nämnden att utvärdera arbetsmetoder för uppföljning av gymnasiesärskolans elever. Utvärdera arbetsmetoder för uppföljning av gymnasiesärskolans elever till KS 12(17)
Fristående gymnasieskolor i Sollentuna är involverade i kommunens långsiktiga gymnasieplanering Utifrån ett ökat behov av gymnasieplatser i kommunen är det viktigt att involvera även de fristående gymnasieskolorna i planeringen av utbud och antal utbildningsplatser i kommunen. Under året kommer nämnden att göra insynsbesök hos fristående skolor och etablera dialogmöten med fristående gymnasieskolor i kommunen. Göra insynsbesök hos fristående skolor Etablera dialogmöten med fristående gymnasieskolor i kommunen Fokusområden: 2.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål: 2.3.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Kommunövergripande mål: 2.3.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Fokusområden: 2.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål: 2.4.1 Arbeta för en god bebyggd miljö Kommunövergripande mål: 2.4.2 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens miljöpåverkan minimeras De val som verksamheterna gör ska påverkas av målet om en hållbar utveckling. Genom dialog med upphandlad matleverantör tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen ges möjligheter att minska energiåtgång och utsläpp av växthusgaser. Under året kommer nämnden att göra uppföljning av upphandlad skolmat på Rudbeck. till KS 13(17)
Uppföljning av upphandlad skolmat på Rudbeck Fokusområden: 2.5 Kommunikation Kommunövergripande mål: 2.5.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Nämndens verksamhetsområde är känt för Sollentuna kommuns invånare, anställda, arbetsgivare och idéburna sektorn Sollentunabor ska veta hur de kommer i kontakt med våra verksamheter. Det är av stor vikt att våra invånare vet vilken service vi kan erbjuda och för vem. Genom vår interna kommunikation möjliggör vi för samarbete med andra verksamheter. Under året kommer nämnden att ta fram en kommunikationsplan för intern och extern kommunikation samt att ta fram service- och kvalitetsgarantier för våra verksamheter. Ta fram en kommunikationsplan för intern och extern kommunikation Ta fram service- och kvalitetsgarantier för våra verksamheter till KS 14(17)
3 E-förvaltningsplan Utbildning- och arbetsmarknadskontoret (UAK) ligger idag långt i framkant när det gäller strategisk verksamhetsutveckling med hjälp av IT. Under de senaste åren har flertalet insatser gjorts för att skapa en e-förvaltning som verkar för en enklare vardag för privatpersoner och företag samtidigt som det bidrar till högre kvalitet och effektivitet i vardagen. Gymnasieutbildning När det gäller gymnasieutbildningen använder UAK sedan år 2012 ungdoms- och elevdatabasen (UEDB) som utvecklats av KSL. Syftet med databasen är dels bättre kontroll av antagning av elever och dels vara ett stöd för betalningsströmmar mellan kommuner och skolor. Med hjälp av UEDB har kommunerna också fått bättre register och statistik gällande målgruppen unga 16-19 år som inte studerar och därmed faller inom ramen för det kommunala informationsansvaret. Den gemensamma gymnasieantagningen i regionen underlättar och ger större möjligheter både för elever, skolor och för kommuner. Via gymnasieantagningen kan intresserade jämföra skolor och utbud och också administrera sin ansökan. Under hösten 2014 har UAK infört tre e-tjänster rörande gymnasieutbildning: ansökan om inackorderingstillägg, reseersättning och gymnasiala studier utomlands. Detta underlättar för privatpersoner som nu kan ansöka digitalt, med eller utan e-legitimation, via Sollentunas hemsida. Även handläggningen underlättas när underlaget blir digitalt och ansökningarna tydligare i både utformning och ifyllnad. Rudbeck har en informativ hemsida som beskriver bland annat det kursutbud som skolan erbjuder. Skolan använder sig också av webbaserade elevadministrativa systemet Schoolsoft som förenklar kommunikationen mellan hem och skola genom att ge elever och föräldrar tillgång till information som berör just dem, dygnet runt. Verktyget SchoolSoft hanterar elevregistreringar, närvaro, betyg, scheman, planeringar, nyheter, elevinlämningar, forum m.m. Rudbeck använder sig också av Google drive för exempelvis delning av dokument och för e-post. Den största satsningen kopplas dock till utvecklingen av en-till-en (se e-förvaltningsplan 2015). Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder Inom vuxentutbildningen har intresserade möjlighet till att ta del av kurskatalogen digitalt och också ansöka om studier via Kunskapsparkens hemsida. Via hemsidan syvchatten.se ges även möjlighet att kunna chatta med studie- och yrkesvägledare som ett komplement eller alternativ till ett fysiskt möte. Enheterna inom arbetsmarknadsenheten (Möjligheternas kontor och Arbetscenter) har under året tagit fram digitala deltagarenkäter via verktyget ProofX. Resultaten av Möjligheternas kontors deltagarundersökning planeras nu att användas som en jämförelsetjänst för kommande deltagare. till KS 15(17)
3.1 E-förvaltningsplan 2015 Strategi/planering En till en-satsningen (1:1) I dagens gymnasieskola kräver en god utbildning en god tillgång till digitala medier, möjlighet att kommunicera lärare-elev, elev-elev, lärare-lärare, möjlighet att producera text, bild, film. Begreppet 1:1 och integrerad IKT innebär att elever och lärare använder sin personliga digitala enhet, dess program och appar samt tjänster på Internet som ett naturligt stöd i lärandet. Genom 1:1 satsningen ska Rudbeck fortsätta utvecklas som en modern arbetsplats med ett flexibelt och dynamiskt förhållningssätt till utveckling av undervisning, där lärare och elevers nyfikenhet att prova nya och annorlunda grepp är en central del av utvecklingsarbetet. Målet med 1:1 och integrerad IKT är att utveckla undervisningen för att nå längre i elevernas kunskapsutveckling än vad som annars hade varit möjligt. Rudbeck kommer under år 2014 att fullfölja en tre år lång kompetensutvecklingssatsning inom detta. Arbetet med 1:1 satsningen som påbörjades för några år sedan fortskrider enligt plan. Öppna jämförelser Möjligheternas kontor planerar att ta fram en jämförelsetjänst på webben, där invånare och deltagare kan jämföra kvalitet och resultat hos olika coachföretag. Syftet med detta är att möjliggöra för deltagare att göra mer informativa val av jobbcoach. I dagsläget utgår jämförelsetjänsten utifrån NKI-undersökningen som tidigare deltagare fyllt i efter avslutad insats, men kommer under kommande år att utvärderas och utvecklas. En liknande jämförelsetjänst kommer att tas fram för Kunskapsparken där olika utbildningsanordnare jämförs utifrån nöjdhet bland de studerande och resultat. Satsningen på detta kommer antingen ske lokalt eller i samverkan med de övriga kommuner som ingår i upphandlingen av utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Synpunkts- och klagomålshantering Synpunkt- och klagomålshanteringen är ett viktigt kvalitetsverktyg som möjliggör verksamhetsutveckling genom att förbättringsområden lyfts fram i dialogen med invånare, deltagare, brukar m.m. I en politiskt styrd organisation är det viktigt att i alla verksamhetsdelar fånga in och förmedla åsikter om den kommunala servicen till de styrande politikerna. I kommunen håller nu Service now på att integreras, vilket ger ett IT-mässigt stöd för detta. Rutinerna för att hantera synpunkterna och klagomålen internt inom UAK saknas dock. Det blir under kommande år ett viktigt utvecklingsområde. Unga utanför För fortsatt innovation kring insatser för personer utanför arbetsmarknaden planerar UAK att under nästkommande år påbörja ett arbete med att vidareutveckla det IT-stöd som finns. Genom att utveckla uppföljningssystemet erhålls mer kunskap kring vilka insatser som leder till egen försörjning för olika målgrupper. UAK räknar med att den budgetförstärkning som behövs under 2016 kommer att leda till effektivare insatser och högre resultat för målgrupperna över tid. Kostnaderna kommer att bestå dels av systemutveckling, dels av kompetensutveckling inför och under utvecklingen av ITstödet. Vi behöver också vara innovativa i våra kontakter med unga Sollentunabor som är vana vid IT/mobilitet och lägga planer för att utnyttja digitala miljöers fulla potential i arbetet med uppsökande verksamhet och dialog med målgruppen. till KS 16(17)
3.2 Långsiktig e-förvaltningsplan Strategi/planering Rudbecks satsning på 1:1 fortsätter 2016-2017 och framåt. Genom kompetensutveckling för skolans medarbetare kommer satsningen att långsiktigt påverka den pedagogiska inriktningen för skolan. På sikt finns också möjligheter till mer internationella samarbeten för medarbetarna men även för eleverna. Satsningen kommer likt idag att fortsätta belasta egen budget då skolan är en resultatenhet inom kommunen. Likaså kommer behovet av att utveckla metoder och IT-stöd för uppsökande verksamhet och uppföljande aktiviteter gentemot målgruppen unga som varken arbetar eller studerar att fortlöpa under kommande år. till KS 17(17)