Workshop nr 2 Att rigga för större infraprojekt

2010-11-02 1 SATSA Workshop nr 2 Att rigga för större infraprojekt

2010-11-02 2 SATSA Projektets upplägg en lärandeprocess 2010 2011 Projektslut Startseminarium Ideala pl.processen Att rigga för större infraprojekt Förhandling, dialog & avtal Konflikthantering lösa upp knutar Ny trafiklagstiftning i praktiken (prel.) Slutseminarium S W1 23/9 W2 21/10 W3 2/12 W4 17/2 W5 14/4 S?/10 Dokumentation underlag till handbok Utvärdering Handbok - Råd för effektiva planeringsprocesser SG

2010-11-02 3 SATSA WS 1 WS 2

2010-11-02 4 SATSA Några reflektioner från WS 1 med bäring på WS 2 Vad är det gemensamma projektet? Har vi olika/otydlig uppfattning/förväntan kring vad vi ska samarbeta om? Hur tydliggör man detta? Hur bemannar och driver vi våra projekt? Tillit och förtroenden. Behov av den tidiga dialogen. Skapa en god förhandlingssituation. Vad är viktigt för mig och dig, våra knäckfrågor? Underskatta inte små problem de kan vara väldigt viktiga. Bena ut målkonflikterna. Skapa förståelse för varandras verklighet, våra politiska och ekonomiska förutsättningar. Har man tillräckligt mandat in i förhandlingar? Förhandlingssituationen måste tydliggöras. Från kravställare till större regionalt ansvarstagande - Från infrabyggare till stadsutvecklare.

2010-11-02 5 SATSA Dagens program 09:00 Inledning 09:20 Lärdomar & fallgropar >> Norrortsleden >> Vallentunakorset 10:20 Reflektion - diskussion 11:00 Gruppens betydelse 12:00 Lunch 13:00 Vad krävs för en effektiv/optimal process? 14:00 Bensträckare 14:10 Målkonflikter och gemensamma nyttor >> Sickla infartsparkering >> Förbifart Stockholm, Lovön 14:45 Gruppdiskussion + fika 15:30 Summering

2010-11-02 6 SATSA Reflektion & diskussion (ca 10:40 11:00) A - Vilka generella framgångsfaktorer framgår ur exemplen? B - Vilka andra metoder/verktyg skulle kunna hantera de utmaningar som projekten ställdes inför?

2010-11-02 7 SATSA Gruppdiskussion (ca 14:45 15:30) (Ex. Grupp 1 svarar på fråga nr 1 och kommenterar grupp 2s fråga nr 2 osv.) 1 - Vad krävs för att undvika otydliga förväntningar på projektet och våra roller? 2 - Vilka andra sätt än Lovö-exemplet finns att hantera målkonflikter och när i processen bör detta ske/påbörjas? 3 - Vilka egenskaper hos en projektledare är avgörande för en god process och hur kan man säkerställa god processkvalitet? 4 - På vilka olika sätt kan vi skapa/identifiera gemensamma nyttor och hur hanterar vi vinnar-förlorar perspektivet? 5 - Hur skapas engagemang (lust & kreativitet) över tid? 6 - På vilka olika sätt kan man kroka arm tidigt? 7 - Hur kan vi leva med den genuina konflikten och låta den vara motor i processen snarare än broms?

2010-11-02 8 SATSA Nästa Workshop Förhandling, dialog & avtal Innehåll: Avtalsformer och aktörers tolkning av olika begrepp Lärdomar från Stockholmsregionen, exempel Medfinansieringsavtal kunskapsläget & erfarenheter Den tidiga dialogen skapa acceptans (Utskick med detaljerat program med bekräftelse om deltagande till WS 3 i mitten av november) Tid: 2/12 kl 09 - ca 15:30 Plats: rum 503/4 på plan 5 i Folkets hus, Barnhusgatan 12-14

Lärdomar och fallgropar - Norrortsleden Per-Olov Karlsson Distriktschef Trafikverket Investering Distrikt Öst/Stockholm 2010-10-21

2 2010-11-02

Norrortsleden - en del av Yttre Tvärleden 3 2010-11-02

Norrortsleden En tvärförbindelse mellan E 4 vid Häggvik och E 18 vid Rosenkälla 15 km ny väg Motorväg Häggvik-Täby kyrkby 2+1 väg Täby kyrkby-rosenkälla 3 km tunnel E4 E4 Häggvik Häggvik Täby Täby kyrkby kyrkby E18 E18 Rosenkälla Rosenkälla Funktionsentreprenaden Funktionsentreprenaden Totalkostnad 2,7 miljarder kronor Byggtid 2002 2008 4 2010-11-02

Norrortsledens entreprenader 230:110 022 021 024 023 025 011 012 013 Entreprenader 211:011 Ledningsomläggning vid Tunberget PEAB 211:012 TrafikplatsTunberget Oden 211:013 Törnskogstunneln Oden 211:021 Entreprenad inom Sörabs område NCC 211:022 Vägentreprenad Norrsättra Täby Kyrkby VV Produktion 211:023 Trafikplats Täby Kyrkby Skanska 211:024 Saneringsentreprenad Hagby NCC 211:025 Järnvägsentreprenad Roslagsbanan Skanska 211:030 Installationsentreprenad EIAB 230:110 FE Täby Kyrkby-Rosenkälla NCC 230:111 Förberedande arbeten Löttinge Skanska 5 2010-11-02

Min utgångspunkt: En aktiv beställare med rätt attityd och rätt kompetens. 6 2010-11-02

Beställaren har som projektägare ansvar för att definiera spelreglerna i kontraktet ange kursen dvs. vilket arbetssätt som ska känneteckna projektgenomförandet kommunicera detta inom projektet Alla har ett gemensamt ansvar att utveckla det fortsatta arbetet! 7 2010-11-02

Aktiv beställarorganisation Tillfället gynnar den som är förberedd Ensam är inte stark! Inse din begränsning Nyttja hela organisationen och dess kompetenser Det handlar mycket om engagemang och inställning, att våga och orka agera när det bär emot. 8 2010-11-02

Varför professionell projektledning? Professionell projektledning är den enskilt viktigaste faktorn i jakten på mer väg och järnväg för pengarna. Sant eller inte; projektledningens agerande - eller brist på agerande - har en avgörande betydelse för möjligheten att genomföra projekt inom budget, i rätt tid och med rätt kvalitet. Detta gäller oavsett projektens storlek eller komplexitet eller i vilket skede de befinner sig. 9 2010-11-02

Delen tpl Täby Kyrkby- Rosenkälla Delen tpl Hagbylund- Täby Kyrkby 4 okt 2008 1 nov 2007 Delen Häggviktpl Hagbylund 24 juni 2008 Tidplan Norrortsleden ska öppnas för trafik hösten 2008. 10 2010-11-02

Ekonomi Godkänd budget (utfall tom 2007 och löpande prisnivå 2008) Ökad omfattning Borttappat index Summa Slutkostnad (utfall) Differens 2 798 MSEK 160 MSEK 65 MSEK 3 023 MSEK 2 712 MSEK 311 MSEK 11 2010-11-02

Framgångsfaktorer Tydliga projektmål Intern och extern samverkan Kontroll på projektomfattningen Riskhantering En aktiv beställarorganisation 12 2010-11-02

Tydliga projektmål Mål definierar riktning och resultat. Effektmål och projektmål. Målen ska vara tydliga, tidssatta och mätbara. Etappmål tydliggör att projektet är på rätt väg. Fokusområden stödjer genomförandet. Målen ska vara kända för hela beställarorganisationen! 13 2010-11-02

Norrortsledens projektmål I tid Inom budget Rätt kvalitet Lärande organisation 14 2010-11-02

Fyra fokusområden för framgång 2010-11-02 Vägverket 15 Samverkan Information Miljö Säkra arbetsplatser 15 2010-11-02

Samverkan mot gemensamma mål för kvalitet och lönsamhet 16 2010-11-02

Intern samverkan att vårda den egna organisationen Information och kommunikation Tydliga roller och kompletterande rutiner Målarbete Uppföljning Gemensamma aktiviteter etc etc Ta projektspecifikationen på allvar! Målet är att skapa en kreativ, öppen och effektiv projektkultur. 17 2010-11-02

Projektmål lärande organisation En lärande organisation innebär: individuell kompetenshöjning utveckling av beställarorganisationen trivsel på arbetsplatsen Strategi: delaktighet ansvar högt i tak och samarbete Mätning av måluppfyllelsen sker med hjälp av årlig enkät som redovisas på projektdagen. 18 2010-11-02

Lärande organisation - Uppföljning av mål och arbetssätt 5,00 4,50 4,00 4,19 4,04 4,37 4,45 3,50 3,45 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 snittbetyg 2003 snittbetyg 2004 snittbetyg 2005 snittbetyg 2006 snittbetyg 2007 19 2010-11-02

Extern samverkan att investera i förtroende Leverantörer Gemensam etablering Startmöte och uppföljningsmöten Konfliktlösnings- och vinstdelningsmodell Gemensamma administrativa rutiner och riskanalyser Gemensamma aktiviteter för att stärka relationerna Andra intressenter Kommunikationsaktiviteter Att ställa upp när det behövs Att utbilda ambassadörer 20 2010-11-02

Genomförande Avsiktsförklaring i FU inbjudan till samverkan Gemensamma mål i samverkansavtal Handlingsplan Projektbearbetning och vinstdelning Gemensamma aktiviteter Uppföljning och förbättringar 21 2010-11-02

Vinstdelning Törnskogstunneln Gemensam projektbearbetning (byggherre, entreprenör och projektör) Kvalitet/funktion: minst enligt kontrakt Ansvar: enligt kontrakt Beslut: vid byggmöte Ekonomi: full transparens, vinstdelning 50/50 Tid: regleras ej Upphovsrätt: finns ej Besparingar på 4% av kontraktssumman (ca 20 MSEK) och klart före tidplan. Förbättrad kvalitet och inga konflikter God trivsel på arbetsplatsen 22 2010-11-02

Att ha kontroll över projektomfattningen Att initialt definiera vad som ingår i projektet på ett tydligt sätt. Omfattningsbeskrivningen ska vara en del av projektspecifikationen. Aktiva och formaliserade beslut vid ökning/minskning av projektomfattningen. Det handlar inte om att säga nej! Det handlar om att bevaka omfattningen, förtydliga konsekvenserna av en omfattningsförändring samt att formalisera hanteringen. 23 2010-11-02

Omfattningsförändringar Projektuppföljning (månadsrapporter) Redovisa projektreserv och förändringar ärligt och tydligt. Prissätt risker och möjligheter. Ta fram beslutsunderlag för respektive omfattningsförändring. Beslut i linjen. 24 2010-11-02

Riskhantering Hantering av osäkerheter - risker och möjligheter Kontinuerlig del av projektledningsprocessen 25 2010-11-02

Ledarskap 26 2010-11-02

Risker Internt: Ambitionsglidningar Externt: Tillägg 27 2010-11-02

Ledarskap Helhetssyn Skapa projektkultur Viktigt att sätta mål och bryta ned i delmål - kommunicera och stämma av dessa Kommunicera och informera Öppenhet och högt i tak Rätt bemanning 28 2010-11-02

Människorna Kompetens den som har kompetens kan och vågar ifrågasätta regelverk Vilja till att bli bättre rätt attityd Kostnadsmedvetenhet Våga prova nytt Agera Ställ krav om beställaren är otydlig Förtroende 29 2010-11-02

Projektkultur vad är det? Vi byggde ett lag med engagerade, professionella deltagare där alla arbetade mot gemensamma mål. Lagandan som vi skapade fann vi ett bra uttryck för: projektkultur. 30 2010-11-02

Maskiner och material, hjälpmedel och rutiner allt är viktigt. Men i slutänden är det människan det handlar om. 2009-02-04 Vägverket 31 31 2010-11-02

Riksrevisionens granskning kostnadskontroll i stora väginvesteringar Besparingar och besparingsåtgärder fortlöpande effektiviseringar och att ständigt se över utformning och tekniska lösningar för att minimera kostnaden oavsett om man förutser en fördyring eller inte i projektet ett arbetsätt som var tydligt i projekt Norrortsleden. Funktionsentreprenad drivkrafter till effektivisering och innovation, beställaren upphandlar en funktion, detta förfarande ger både beställare och entreprenör drivkrafter till att ta fram nya innovativa lösningar till förmån för anläggningens livscykelkostnad. Vidare kan man uppnå en jämnare fördelning av projektets risk mellan beställare och entreprenör. Norrortsledens sista etapp, Täby kyrkby Rosenkälla, lyfts av Vägverket ofta fram som ett lyckat exempel på en funktionsentreprenad- 32 2010-11-02

Riksrevisionens granskning kostnadskontroll i stora väginvesteringar forts Förbättringsarbetet inom Trafikverket - En iakttagelse i granskningen av de 8 större vägprojekt i denna rapport, var att projektet Norrortsleden varit framgångsrikt både avseende på projektdokumentation, kalkylarbete och upphandling. Projektet visar att det finns förmåga och potential inom organisationen för bättre styrning av och kostnadskontroll i stora väginvesteringsprojekt 33 2010-11-02

Tack för uppmärksamheten! 34 2010-11-02

Vallentuna trafikplats 21/OW WS SATSA 2010-10-

VALLENTUNA TRAFIKPLATS

Vallentuna trafikplats Omfattning - Planskild korsning - Järnvägsbro - Cirkulationsplats - Överdäckning av väg 268 vid kyrkan Kostnad - 231 mkr (Kostnadsnivå 2009, exkl SL:s andel) - Kommunal del 100 mkr

Vallentuna kommun 30 000 invånare Stark expansion Geografiskt läge "mittemellan" "Boendekommun" - villamatta Ambition att bygga tätare stad Allt mer integrerad i regionen

Projektets aktörer Vallentuna kommun Vägverket SL Banverket Länsstyrelsen RTK

Processen - 1980-1998 Korsningen viktig lokalpolitisk fråga - 1996 Trafikutredning Vallentuna centrum - 1998 Vägutredning Vallentuna centrum (förstudie till arbetsplanen) - 2001 Prel arbets- och järnvägsplaner - 2002 Dialog med Länsstyrelsen påbörjad - 2003 Avsiktsförklaring mellan VV, VK, SL - 2004 Projektet med i Länsplan 2004-2015 - 2005 Prel arbets- och järnvägsplaner uppdaterade SL:s långsiktiga strategi för Roslagsbanan beslutas - 2006 Rev avsiktsförklaring VV, VK, SL - 2008 Detaljplan antagen Genomförande- och förskotteringsavtal klara - 2009 Medfinansieringsavtal VK-VV Arbetsplan och järnvägsplan fastställs - 2010 juni Byggstart

Övergripande processproblem Många aktörer Oklart ansvar Olika mål och planer Engagemanget för projektet olika

Olika målbilder i initialskedet Kommunen: Korsningen ett angörande hinder för utveckling av centrala Vallentuna Vägverket: Regionalt perspektiv, trafiksäkerhet, framkomlighet SL: Järnvägen har företräde och kommer fram, osäkerhet om RB:s framtid Länsstyrelsen: Regionens utveckling, bostadsbyggandet

Konsekvenser Lång oöverskådlig planeringsprocess Kostnadsökningar i projektet Försenat bostadsbyggande och annan samhällsutveckling Osäkerhet hos fastighetsinvesterare Kapaciteten inom kollektiv- och vägtrafiken hänger inte med befolkningsutvecklingen

Erfarenheter och behov av förbättringar Projektet var under lång tid (innan finansieringen var klarlagd) i huvudsak "kommunalt" och engagemanget från övriga aktörer svagt. Ansvar och roller i tidiga projektskeden behöver förtydligas Gemensam målbild måste skapas i tidigt skede Tidigt analysera och identifiera nyttan av projektet för resp aktör Medfinansiering utifrån faktisk nytta (utvecklade samhällsekonomiska kalkyler) "Tät" projektgrupp med deltagare som har mandat och helhetssyn Projektledarens kompetens viktig Fristående samordnare/processledare kan underlätta Samordnat statlig agerande angeläget Länsstyrelsens agerande "nyckeln" i detta projekt Samlat agerande för de regionala aktörerna viktigt

Människans och gruppens betydelse SATSA Annika Thunström annika.thunstrom@klargora.se

Lösning eller låsning? Mottagaren uppfattar: 55 % kroppsspråk och det visuella - utseende, kläder 38 % rösten, dialekt och tonfall 7 % orden, budskapet Vi söker ständigt signaler för att tolka motiv och avsikter hos den andra = vi läser av automatiskt

Hjärnstammen reptilhjärnan Stenåldershjärna som ska hantera 2000-talet Fokuserar på överlevnad, försvarar mot hot Fysiska och psykiska hot uppfattas lika Reagerar automatiskt Stänger av kontakt med yttre hjärnan, sämre kontakt mellan höger och vänster hjärnhalva hör bara tonfall och inte ord Fight, flight or freeze?

Stresskonen Jag, omvärlden och problemet Jag och problemet Fri tillgång till hela intellektet vidsynthet, tålamod, smidighet överblick, medmänsklighet Begränsade förmågor och intellekt trångsynthet Reptilhjärnan styr destruktivitet fientlighet Hänsynslöshet Sårande Kapaciteten är helt individuell och varierar med kondition, uttröttning, läggning och miljö När stressen blir för hög prioriteras försvar och reflexer mer än intellektet Jag? Handlingsförlamning PANIK

Vi är flockmänniskor Vi är villiga att göra mycket för att få höra till Vi gör som andra gör När jag blir förstådd känner jag mig trygg Alla vill vara betydelsefulla kompetenta och älskade Alltför ofta styr rädslan oss till omedvetna val

Förändringar skapar otrygghet När vår verklighet ifrågasätts intar vi en försvarsattityd Ovisshet gör oss otrygga Det som inte sägs det gissar vi Då referensramarna är otillräckliga och en godtagbar tolkning saknas skapas rykten för att ge mening När vi drunknar i info, litar vi på gamla sanningar Ev dåliga erfarenheter av förändringar väcks till liv

Förändringskurvan Detta berör inte mig så varför bry sig! Förnekelse Uppslutnin g Let s go! Ni har tagit helt fel och har inte fattat något om vad vi gör. Ilska Omställning Sätter nya mål Hur ser framtiden ut? Får jag behålla mitt jobb? Oro Förhandling What s in it for me (and all of us)? Jag orkar inte engagera mig och jag kan ändå inte påverka något. Apati Sorg Acceptans OK, nu är det som det är. Vi får göra det bästa av situationen. Det är förfärligt att vi inte får fortsätta som förr. Har vi verkligen varit så dåliga?

Alla reagerar men inte samtidigt REAKTION Ledningsgrupp Mellanchefer Övriga medarbetare TID

Vad talar vi till? Till hjärnan Logiskt Faktabaserat Analytiskt Bearbetat Genomtänkt Till hjärtat Känslomässigt Spontant Inspirerande Temperamentsfullt Intuitivt

Medarbetare eller motarbetare?

Det är alltid mottagaren som bestämmer om du når fram. Alla har olika förutsättningar Utgå inte ifrån dig själv utan försök sätta dig in i mottagarens situation!

Skapa engagemang: 6 frågor medarbetare behöver ha svar på Delaktighet 6 1 Jobbansvar Hur kan jag bidra? Vad är mitt jobb? Vision, mål & strategi 5 Vart är vi på väg? Hur klarar jag mig? 2 Personlig feedback Hur klarar min enhet sig? Är någon intresserad av mig? Gemensam feedback 4 3 Erkännande Roger D Apix (1982): Communicating for Productivity

Gallups* markörer för att skapa engagemang 1. Jag vet vad som förväntas av mig på arbetet 2. Jag har det material som behövs för att göra mitt jobb 3. Jag har varje dag möjlighet att göra det jag är bäst på 4. Jag har den senaste veckan fått erkännanden/beröm 5. Chefen eller annan på jobbet bryr sig om mig som person 6. Det finns någon på jobbet som uppmuntrar min utveckling 7. Mina åsikter har betydelse 8. Företagets vision/uppgift får mig att känna att mitt jobb är viktigt 9. Mina kolleger är fokuserade på att göra ett bra jobb *baserat på intervjuer med 10 miljoner chefer och medarbetare

Vad krävs för en effektiv process? Carl-Johan Engström Samhällsplanering och miljö KTH SATSA workshop 2010-10-21 1

effektiv? är projektet lösningen? på vad?? kontext för vem? intressenter agendor ansvar roller arenor förhandling planering 2

Några bakgrundserfarenheter Bana väg för infrastruktur /Cars m.fl./ - kompetens, kultur, kreativitet, förhandling Den goda staden /Cars, Engström, m.fl./ - sammanlänkning mellan stadsutveckling och infrastrukturplanering SKLs kunskapsöversikt ÖP-RUP /Engström m.fl./ - samspelet - en förutsättning för regional utvecklingspolitik - kunskap om det regional i det kommunala resp det lokala i det regionala - mogenhet om prio av infrastrukturprojekt 3

Städer mer än sina hus produkten av tillgänglighet/nåbarhet och ekonomisk effektivitet 4

Utvecklingstrender Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional integration företeelse på macro- och micronivå rummets betydelse för förståelsen av tillväxt och hållbarhet ökar urbanitet som dominerande livsform globalt och nationellt städer som ekonomiska motorer 5

Historiska samband mellan stadsutveckling och ekonomisk utveckling ekonomi nåbarhet stadsuttryck arbetsdelning täthet stad/land industrialisering täthet stad/land specialisering tidsnärhet stadsbygd specialisering täthet i stadsregioner av tjänster nätverk tid 6

tid K-samhälle efterkrigstid medeltid 7

förändringar i branschsammansättning stadskärnan 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Förändring inom verksamhetsområden mellan 1985 och 2005 1985 1995 2005 Textil- och beklädnadsvarutillverkning (DB) Massa-, pappers-, & pappersvarutillverkning (DE) Partihandel & detaljhandel (G) Hotell- & restaurangverksamhet (H) Transport, magasinering & kommunikation (I) Fastighets- & uthyrningsverksamhet, företagstjänster (K) Hälso- & sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet (N) Andra samhälleliga & personliga tjänster (O) 8

Utvecklingstrender Infrastruktur och tillgänglighet Tillgänglighet allt viktigare Tidigare flyttade vi till arbetsplatsen Idag väljer vi bostadsort Vårt resande ökar Arbetsmarknadsregionerna växer Infrastruktur inte allena saliggörande med en förutsättning 9

lägets betydelse Moderna kontor 10

Summering, utvecklingstrender staden som förstärkt ekonomisk motor staden som mångkulturell plats staden som boplats för barnfamiljer staden som förstärkt offentlighet staden som plats för upplevelsekultur stadsmiljön som konkurrensfaktor 11

Attraktivitet möjligheter till förflyttning ökar värderingar har förändrats efterfrågan finns på attraktivitet platser attraktiva för människor är också attraktiva för företag med ökad attraktivitet ökar flödestrycket utmaningen! 12

behålla nyckelarbetskraft identitet och symboler identitet symbolvärden nyckelarbetskraft 13

Tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultur 14

Tre slutsatser 1. den ekonomiska utvecklingen driver på mot täta mångfunktionella städer 2. täta mångfunktionella städer är en viktig förutsättning för minskad klimatpåverkan 3. mångfunktionella miljöer stärker social interaktion, mångfald och kultu + två till: hållbarhetskraven är i samklang med utvecklingstendenser nytt tidsfönster för samhällsplaneringen 15

processen berör nationella regionala lokala intressen 16

Utmaningarna 1. öka samspel och synergieffekter bebyggelse/trafik 2. minska trafikens miljöpåverkan 3. öka investeringstakten 4. förkorta ledtiderna 17

Problembilden infrastrukturens långsiktiga effekter på samhällsutveckling och rumslig struktur planeringsprocesserna är inte koordinerade samspelet ger inte utrymme för kreativa lösningar relationen mellan det regionala och kommunala 18

19

Parallella strategier struktur och lokaliseringsfrågor utformningsfrågor ledarskap och styrning regelverk 20

väghållaransvar Fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt nät 3. Förbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder samhällsplanering samspel bebyggelseutveckl/ infrastruktur Åtgärder aktuella för samfinansiering (stor regional och lokal nytta) åtaganden som del av en samlad överenskommelse överenskommelser 21

SKLs kunskapsöversikt ÖP-RUP Framgångsfaktorer Samstämmighet - samverkan - samtidighet - underifrånperspektiv Företrädarskap - förankring (medborgare, politik, tjänstemän, näringsliv, civilsamhälle) - planeringsresurser Målkonflikter - prioritering - hantering av målkonflikter - förhandlingszonen 22

Resecentrum Uppsala centralstation 23

Ett av de största byggprojekten i Uppsala genom tiderna Första initiativ 1983 Förstudie 1995 Banutredning / fördjupning av översiktsplan 1997 Järnvägsplan / detaljplan 2003 Samverkansavtal 2003 Förskotteringsbeslut 2005 Byggstart 2005 klart 12 december 2011. Kostnad ca 2 miljarder: Banverket 1 200 mkr, Uppsala kommun 720 mkr, (175 i statsbidrag), Jernhusen AB 120 mkr Ny samlad översiktsplan 2010 24

ny station Överbrygga sociala och kulturella barriärer 25

Slutsatser - resecentrum alla nivåer måste behandlas samtidigt nationell tillväxtfråga regional integration stadsutveckling för staden som helhet trafikflöden i resecentrumet omsorg om detaljen med respekt för resenären 26

Planering och förhandling knyt närmare! 1. förhandling vad vill vi uppnå? vad får det kosta? vilka värden frigörs? vem betalar vad? 2. planering möjliga lösningar? kreativitet! 3. förhandling vilken lösning generar värden för alla parter 4. planering utveckling av förhandlad lösning Förhandling sluten Planering öppen iterativ process 27

några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? 28

några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? frigör oss från mentala låsningar - undvik ställningskriget mellan perspektiv - Sörgården är inte verkligheten men många gångar kan perspektiv förenas 29

några råd för att hantera processen - effektivt vilken är kontexten? vilket mandat har ingående parter fått? målbilden? frigör oss från mentala låsningar - undvik ställningskriget mellan perspektiv - Sörgården är inte verkligheten men många gångar kan perspektiv förenas välj perspektiv digitalt eller analogt? sanningar eller avvägningar, PBL eller MB? precisera ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar i tidiga skeden av ett samhällsbyggnadsprojekt - utmaningen är kreativitetens moder 30

processledning, projektledning 31

Smart Infartsparkering Smarta lösningar i samverkan för en enklare vardag

Ett samverkansprojekt med stor potential och många vinnare

Nytta för den enskilde, samhället och miljön

Tre utmaningar Tillgängliggöra infartsparkeringen Synliggöra infartsparkering och kollektivtrafik Få infartsparkering att löna sig Smarta Infartsparkeringar/Sickla

Från infartsparkering till smart infartsparkering

Infartsparkering och kollektivtrafik synliggörs

Tjänster som underlättar vardagen

Mobilen är navet i bytet från bil till kollektivtrafik

Lite bilder

Mobila tjänsten

Mobil ID

Utvärdering och resultat

Försökets delar Fältförsöket startade jan 2010 Del 1: gratis SL Accesskort till testförarna (30 dagar) Del 2: testförarna fick själva bekosta fortsatt resande med SL

Fler vanebilister började infartsparkera Andelen vanebilister halverades. 25% 12% 13% Innan perioden med gratis kollektivresor Under perioden med gratis kollektivresor Dagliga bilister Efter perioden med gratis kollektivresor

Köpvanorna ändrades Ungefär en fjärdedel av testförarna uppgav att de ändrade sina köpvanor mycket eller delvis. 0,5 45% 0,4 0,3 24% 28% 0,2 0,1 2% 2% 0 ja, mycket ja, ganska mycket delvis nej, ganska lite nej, inte alls

Nio av tio testförare vill att Smart infartsparkering ska införas 86% anser att försöket i Sickla köpkvarter skall permanentas 96% vill att Smart infartsparkering införs på fler infartsparkeringar

Processen

Projektet Smart infartsparkering/sickla 1. Stort och drevs under lång tid 2. Utveckling/testning, installation, demonstration/marknadsföring och utvärdering/effekter 3. Samverkan många parter/olika slags kompetenser med olika kulturer (styrning, kommunikation etc) 4. Synliggöra mervärden - kontinuerligt under processens gång 5. Parternas förmåga att fullfölja sina åtaganden beroende av yttre omständigheter och andra åtaganden.

Framgångsfaktorer 1. Bra organisation 2. Bra verktyg 3. Engagemang

1. Bra organisation

a) Bra mix av aktörer Myndigheter Samverkanspart Företag

b) Tydlig projektorganisation och flexibla personer med mandat PL=STYRGR. (SL, WSP) REFGRUP P? INFO.+ ITS2009 (SL) Datains/försöjn. (Info24) P-systemet (Info24) Skyltar (SL mfl) Mobil tänst&p+ (Adimo+BGC) Fältförsök. (SL, WSP) Utvärdering (WSP) DOK&REK. (WSP.) LCD Vägvisnskyltar. Infokiosker. Samlskyltar Plåtskyltar Beteendeutv. m.smart- Infart.se P+. Id/Sign. Utvplan Teknisk utv. P+ Effekter

c) Projektledning - processledning Beställaren sätter ramarna och kraven för projektet. Projektledaren styr projektet. Processledaren undanröjer hinder och för processen framåt.

2. Bra verktyg

a) Planeringsverktyg/uppstart Måldokument Tidplan Arbetsplaner (arbetsbeskrivningar, t ex teknisk plan, utvärderingsplan, kommunikationsplan ) Tekniska specifikationer Grafisk profil

b) Synliggöra mål/mervärde för alla parter

b) Verktyg för skapa mervärden: Porters värdekedja Att försöka driva en process kan vara relativt fruktlöst om den inte samtidigt ses som en del av utvecklingen av ett företag/myndighet/organisation/verksamhet. Titta på de olika delarna och länkarna dem emellan ( flödet ) och genomför kvalitetshöjningar/effektivisering där så krävs. => De primära och sekundära aktiviteterna måste vara sammanlänkade på ett bra sätt.

c) Verktyg för samverkan: Lewins kraftfältsanalys Research. Fakta. Krafter är både drivande och hindrande i en förändring. Består av såväl individer, som attityder, vanor och seder. Lewins analys kan användas för att visualisera dessa krafter Identifiera de viktigaste nyckelpersonerna/målgrupperna i en frågeställning och maktbalansen dem emellan, och se om/hur de kan påverkas.

d) Verktyg för kommunikation: Hayakawas abstraktionsstege Missförstånd orsak till många problem Skapa mening: sändaren, anpassa budskap efter mottagaren Sänka graden av komplexitet eller abstraktion sättet att formulera ett budskap Först när sändaren säkerställt att budskapet får samma innebörd/mening, kan han/hon öka graden av abstraktion igen. Röra sig upp och ner på abstraktionsstegen en av grundbultarna i god kommunikation.

e) Verktyg för styrning: Projekttriangeln Projekttriangeln synliggör styrparametrarna för ett projekts eller en process utfall Tät kommunikation

3).men kanske viktigast av allt

www.smartinfart.se mobilburen mötesplats smart information vardagsnära tjänster nytta för alla

Målkonflikter och gemensamma nyttor Länsstyrelsen Stockholms län Susann Jonsson, planhandläggare Claes Halling, planchef

Lovö trafikplats

Varför Lovögruppen? Regeringens Tillåtlighetsbeslut Villkor 1

Utdrag ur villkor 1 Den inom korridoren närmare sträckningen, profilen och utformningen av väganordningarna ska planeras och utföras så att negativa konsekvenser för naturmiljön, kulturmiljön samt landskapets övriga värden och funktioner så långt möjligt begränsas. Planeringen ska ske efter samråd med Boverket, Försvarets radioanstalt, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Stockholms län samt berörda kommuner. Vägverket ska vidta åtgärder så att de skyddade värdena i världsarvet Drottningholm inte hotas

Hur hantera motstående intressen vid Lovö trafikplats? Inspiration Projektet Den goda staden Systematiserad kravhantering (2002)

Positiva och framgångsrika processer enligt Den Goda Staden Gemensamt kunskapssökande känna till varandras intressen Parterna måste ha vilja och kunskap att lyssna samt ha respekt för varandras intressen känna tillit för att den andra parten agerar klokt. Förmågan att kombinera ståndpunkter Hålla hårt på det viktigaste, men kunna släppa efter på övrigt Träning kreativitet utveckla känsla för förhandling. Det goda samtalet viktigt för att skapa en vinn-vinn -situation. Måste få ta tid att lyckas

Systematiserad kravhantering (2002) Få en samlad bild av intressenternas behov så att konsekvenserna av dessa på ett strukturerat sätt kan vägas mot varandra. Intressenternas behov preciseras i systemkrav. 1. Intressenternas behov 2. Kravidentifiering 3. Strukturerade funktionskrav

Strukturering Lovö trafikplats

Skulle kunna utvecklas

Lovö trafikplats - Länsstyrelsens tankar om processen Inventering och strukturering av intressena påbörjades (för) sent Översiktliga mål som gav lite eller ingen vägledning för trafikplatsens utformning Förbifarten ska skapa förbättrade möjligheter för att arbetspendla mellan x kn och övriga Stockholmsregionen Skapa bra förutsättningar för utveckling av tätortsmiljöer och befolkningsutveckling inom x kommun Begränsande mål som gav små utrymmen Varsamhet med. Bevara.. Minimera intrång vid..

Länsstyrelsens tankar.. Ta med aktörerna tidigt i processen Så att de kan utveckla sina mål/krav under resans gång. Man måste börja någonstans Det krävs träning i att konkretisera behov, mål och funktionskrav Som ger vägledning inför detaljplanering (vägplan, järnvägsplan) Som ger vägledning inför byggprojektering av väg/järnväg Konkretisera målen vartefter (ur Vägverkets förstudiehandbok publikation 2002:46) 1. Skoleleverna ska på egen hand, på ett säkert sätt kunna ta sig mellan bostad och E-skolan 2. Barnsäker förbindelse ska finnas utmed genomfartsleden och mellan X-torget och y-korsningen 3. Gång- och cykelväg anläggs väster om genomfartsleden och mellan X-torget och Y-korsningen, med bro över genomfartsleden vid Z-ås.

Länsstyrelsens tankar. Rama in projektet Få tidigt med alla frågor som kan påverka utgången ta upp alla frågor med samtliga berörda Uppnå enighet kring planeringsförutsättningar tolkning av utifrån givna förutsättningar, tex. villkor i miljöprövningar I skarpt läge krävs personer med Mandat Kompetens Överväg en utomstående process- och/eller dialogledare

Deltagare Lovögruppen Förutsättningar för en lyckad lösningsorienterad process är: Öppna prestigelösa diskussioner Respekt för andra parters specialistkunskap och bedömningar Gemensam förståelse för betydelsefulla parametrar och landskapsvärden Gemensam målbild

De fyra T:na! Transparens Tidigt Tillsammans Tydligt

Parterna kan inte alltid vara jämbördiga, men de kan alltid respektera varandra (Den goda staden) Den som är mycket stark måste också vara mycket snäll." (Bamse)

Sista bilden!

Väg 261/Ekerövägen Erfarenhet från trafikplatsen mer kunskap och bättre rustade Inventering i rätt skede, på rätt nivå Konkretare frågeställningar lättare att formulera behoven Konkreta medel för att nå målen kunde utformas

Struktur av aktörernas intressen Transparens genom hela processen Insikt om att det finns nationella, regionala och lokala intressen som ofta är motriktade. Skissa på olika lösningar lägga de gamla, trygga och delvis fasta föreställningarna bakom sig. Varje part måste vara enig internt. Om man lokalt tvingas till en uppoffring för ett nationellt intresse kan det kompenseras med något annat Det måste få ta sin tid att lyckas! Den goda staden