Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk årsredovisning 2013

Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se

Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4 Begrepp i redovisningen----------------------------------------------------------------------------------------4 Förkortningar ------------------------------------------------------------------------------------------------------4 SAMMANFATTNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------5 PERSONALSTRUKTUR------------------------------------------------------------------------------------------------6 Antal medarbetare ----------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Tillsvidareanställda ---------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Visstidsanställda-------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Medelsysselsättningsgrad-------------------------------------------------------------------------------------- 8 De vanligaste befattningarna---------------------------------------------------------------------------------- 8 Timavlönade------------------------------------------------------------------------------------------------------- 8 Feriearbetande ungdomar ------------------------------------------------------------------------------------- 9 PERSONALOMSÄTTNING OCH ÅLDER ------------------------------------------------------------------------ 10 Pensionsavgångar --------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Personalomsättning ------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Genomsnittlig ålder -------------------------------------------------------------------------------------------- 10 ÖVERTID OCH FYLLNADSTID------------------------------------------------------------------------------------- 11 Övertid ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 11 Fyllnadstid-------------------------------------------------------------------------------------------------------- 12 ARBETAD TID OCH FRÅNVARO---------------------------------------------------------------------------------- 13 SEMESTER-------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14 Semesterdagar utbetalt i pengar --------------------------------------------------------------------------- 14 Byte av semesterdagstillägg mot ledig tid---------------------------------------------------------------- 14 Semesterlöneskuld -------------------------------------------------------------------------------------------- 14 HÄLSA -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 16 Hälsofrämjande åtgärder ------------------------------------------------------------------------------------- 16 Medarbetare utan sjukfrånvaro ----------------------------------------------------------------------------- 16 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid ---------------------------------------------------------------------- 17 Långtidssjukfrånvaro ------------------------------------------------------------------------------------------ 19 Sjukfrånvaro i dagar ------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Upprepad korttidssjukfrånvaro ------------------------------------------------------------------------------ 21 Kostnad för sjuklön -------------------------------------------------------------------------------------------- 22 LÖN ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 23 Medellön---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Medianlön -------------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 Löneöversyn 2013 --------------------------------------------------------------------------------------------- 23 PÅ GÅNG----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 24 Förberedande ledarprogram--------------------------------------------------------------------------------- 24 Lönekartläggning ----------------------------------------------------------------------------------------------- 24 Medarbetarenkät ----------------------------------------------------------------------------------------------- 24 Värdegrund ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 24 PERSONALKOSTNADER ------------------------------------------------------------------------------------------- 25 Personalkostnad------------------------------------------------------------------------------------------------ 25 Pensionskostnad och pensionsskuld---------------------------------------------------------------------- 25 LJUNGBY HOLDING AB --------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Ljungbybostäder AB ------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Ljungby Energi AB --------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Ljungby Utveckling AB ---------------------------------------------------------------------------------------- 27 NYCKELTAL------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 28 3 (30)

Inledning Syfte, begrepp och förkortningar Syftet med den personalekonomiska årsredovisningen är att ge en samlad helhetsbild över kommunens personal. Redovisningen ger övergripande information kring personalfrågor och visar på en tydlig koppling mellan personal och ekonomi. Redovisningen utgör även en grund för analys samt som ett underlag vid strategiska bedömningar avseende frågor och förhållanden som rör personal. Årets personalekonomiska årsredovisning är den trettonde i ordningen. Uppgifterna i redovisningen är i huvudsak hämtade från kommunens personalsystem Personec P och ekonomisystemet Raindance. Den statistik och de bearbetningar som redovisas avser i samtliga fall de förhållanden som gällde vid mättillfället den 31 december 2013. Samtliga kostnader förutom personalkostnaderna redovisas exklusive sociala avgifter. Begrepp i redovisningen Anställd Anställning Tillsvidareanställd Visstidsanställd Årsarbetare Timavlönad Övertid Medellön Förkortningar Är en fysisk person anställd i kommunen. En fysisk person kan ha flera olika anställningar i kommunen. En person anställd utan tidsbegränsning. En person anställd för begränsad tid. Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar och bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår. Person som inte i förväg har någon fastställd arbetstid. Arbetstid som har fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Total lön omräknad till heltidslön delat med antal anställningar. Av utrymmesskäl är förvaltningarnas namn förkortade i några tabeller och diagram enligt följande: Buf Barn- och utbildningsförvaltningen Klf Kommunledningsförvaltningen Kof Kultur- och fritidsförvaltningen Mbf Miljö- och byggförvaltningen Tf Tekniska förvaltningen Sf Socialförvaltningen I könsuppdelad statistik står K för kvinnor och M för män. Personalavdelningen i mars 2014 Åsa Lönn Personal- och lönestrateg 4 (30)

Sammanfattning 2013 i korthet Antalet medarbetare var vid årsskiftet 2 679. Av dessa var 2 312 tillsvidareanställda och 367 visstidsanställda. Medelsysselsättningsgraden var 89 procent för de tillsvidareanställda. Av kommuns medarbetare var 2 179 kvinnor och 500 män, vilket innebär att 81 procent av kommunens anställda var kvinnor. Ljungby kommun hade 130 medarbetare med chefs-, lednings-, och eller funktionsansvar. Av dessa var 57 procent kvinnor. Kommunens största yrkesgrupper var undersköterskor, förskollärare och vårdbiträden. Antalet utförda arbetstimmar av timavlönade uppgick till drygt 437 900, till en kostnad av 51 747 tkr. Antalet timmar motsvarade 221 årsarbetare. 294 gymnasieungdomar feriearbetade i kommunen under sommaren 2013. Den genomsnittliga åldern bland medarbetarna var 47 år. Under året slutade 358 medarbetare en tillsvidareanställning i kommunen vilket ger en personalomsättning på 15,5 procent. Medellönen för de tillsvidareanställda i Ljungby kommun var 25 464 kr. Kvinnornas medellön var 24 977 och männens 27 926 kr. Kommunens totala övertid uppgick till drygt 27 000 timmar vilket gav ett genomsnitt på 10,2 övertidstimmar per medarbetare. Kostnaden uppgick till 6 076 tkr. Kostnaden för fyllnadstiden var 4 650 tkr och tiden motsvarade 20 årsarbetare. 144 medarbetare valde att avstå från semesterdagstillägget för att få fler lediga dagar. Semesterlöneskulden uppgick till 49 808 tkr. Under 2013 var det 43,7 procent av medarbetarna som inte hade haft någon sjukfrånvaro alls. Den totala sjukfrånvaron var 5,6 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro var 6,3 och männens 2,7 procent. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron var 50,8 procent. Det genomsnittliga antalet sjukdagar för de månadsavlönade var 25. Kvinnornas genomsnittliga antal sjukdagar var 28 och männens 12 dagar. Kostnaden för sjuklönen uppgick till 9 909 tkr. Samtliga personalkostnader för 2013 blev 1 014 mkr, vilket motsvarar 65,2 procent av kommunens totala bruttokostnad. 5 (30)

Personalstruktur Redogörelse av antal medarbetare, anställningsformer, befattningar, sysselsättningsgrad, timavlönade och feriearbetare Antal medarbetare Antalet medarbetare förändras hela tiden under året, därför blir antalet en ögonblicksbild av hur det såg ut den 31 december 2013. Det är fysiska personer som räknats och inte anställningar. Som tabell 1 visar hade Ljungby kommun 2 679 medarbetare vid årsskiftet, vilket innebar en ökning med 57 personer jämfört med 2012. Antalet kvinnor var 2 179 vilket var en ökning med 32 och männen hade ökat med 25 till 500 (tabell 2b). Som ett led i Ljungby kommuns satsning att underlätta för arbetslösa ungdomar att få arbete hade kommunen vid årsskiftet tio ungdomstraineer och sex ungdomsanställningar. Dessa ingår också i statistiken. Samtliga förvaltningar hade ökat antalet anställda utom barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidförvaltningen (tabell 2a). Av samtliga medarbetare var 81,3 procent kvinnor. Jämfört med 2012 så hade männens andel av de anställda ökat från 18,1 till 18,7 procent. Tabell 1. Antal medarbetare den 31 december År Antal Förändring från föregående år 2013 2 679 + 57 2012 2 622 40 2011 2 662 + 22 Medarbetare med ledningsansvar Vid årsskiftet fanns 130 medarbetare med chefs-, lednings-, och eller funktionsansvar. Av dessa var 74 kvinnor (57 procent) och 56 män. Vid jämförelse med förra året hade andelen chefer som är män ökat från 38 till 43 procent. Tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda var 2 312, vilket var en ökning med 168. Samtliga förvaltningar hade ökat antalet tillsvidareanställda. Under 2013 har det skett en förändring av anställningsformen för anställda som har en tillsvidaretjänst på deltid och en visstidsanställning/utökning av sin tjänst. Förändringen har inneburit att antalet tillsvidareanställningar har ökat och visstidsanställningarna har minskat. Av Ljungby kommuns samtliga medarbetare hade 86,3 procent en tillsvidareanställning. Motsvarande siffra förra året var 81,8 procent. Det var 87 procent av kvinnorna som hade en tillsvidareanställning och 83 procent av männen (tabell 2a och 2b). 6 (30)

Omräknat till årsarbetare motsvarade tillsvidareanställningarna 2 014 stycken. Det är en ökning med 155 sedan 2012. Visstidsanställda De visstidsanställa var 367 personer, 283 kvinnor och 84 män (tabell 2a och 2b). Antalet hade minskat med 111. Förändringen beror framför allt på den förändring av anställningsform som skett under 2013 vad gäller de tillsvidareanställda på deltid med utökad tjänstgöringsgrad. Tabell 2a. Antal medarbetare och anställningsform per förvaltning den 31 december År Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Tillsvidareanställda 2013 2 312 845 67 70 21 1 050 266 2012 2 144 827 66 61 20 930 247 2011 2 122 851 59 56 19 900 245 Visstidsanställda 2013 367 156 24 2 0 163 27 2012 478 193 23 12 0 216 37 2011 540 225 20 24 5 229 42 Totalt 2013 2 679 1 001 91 72 21 1 213 293 2012 2 622 1 020 89 73 20 1 146 284 2011 2 662 1 076 79 80 24 1 129 287 Tabell 2b. Könsuppdelad statistik för antal medarbetare och anställningsform Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Tillsvidareanställda K 1 896 721 46 42 15 970 107 M 416 124 21 28 6 80 159 Visstidsanställda K 283 123 18 2 0 133 12 M 84 33 6 0 0 30 15 Totalt K 2 179 844 64 44 15 1 103 119 M 500 157 27 28 6 110 174 För tabell 2a och 2b gäller att om samma person har flera anställningar inom kommunen men med olika anställningsformer och/eller på olika förvaltningar förekommer samma person i summan för flera anställningsformer och förvaltningar men bara en gång i totalsumma. Detta innebär att en summering av förvaltningarnas antal personer inte stämmer med totalsumman som bygger på unika personer totalt. 7 (30)

Medelsysselsättningsgrad Tabell 3 redovisar medelsysselsättningsgraden per förvaltning för de tillsvidareanställda. 100 procent motsvarar heltid. Den högsta medelsysselsättningsgraden hade miljö- och byggförvaltningen med 98 procent och den lägsta kultur- och fritidsförvaltningen med 86 procent. Totalt var medelsysselsättningsgraden oförändrad, 89 procent, vid jämförelse med 2012. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 88 procent och männens 96. Tabell 3. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning i procent av heltid (100 procent) Kön Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf K 88 90 96 86 97 86 85 M 96 98 100 85 100 94 98 Totalt 89 91 97 86 98 87 92 De vanligaste befattningarna De befattningar/yrkesgrupper som hade flest tillsvidareanställda medarbetare i kommunen var undersköterskor, förskollärare och vårdbiträden. I tabell 4 presenteras de befattningar som hade 20 eller fler medarbetare. Framför allt antalet undersköterskor, men även andra yrkesgrupper, har påverkats av den förändrade anställningsformen för de tillsvidareanställda på deltid med utökad tjänstgöringsgrad (tabell 4). Tabell 4. Yrkesgrupper med 20 eller fler tillsvidareanställda medarbetare Befattning Antal Befattning Antal 2013 2012 2013 2012 Undersköterska 491 418 Fritidspedagog 43 37 Förskollärare 175 169 Sjuksköterska 40 37 Vårdbiträde 125 119 Brandman deltid 28 22 Barnskötare 108 95 Sektionschef 26 25 Vårdare och vårdare/jour 102 93 Ungdomspedagog 26 23 Personlig assistent 96 78 Lärare årskurs 4-9 25 28 Städare 58 64 Elevassistent 23 24 Lärare årskurs 1-7 52 54 Socialsekreterare 21 17 Köksbiträde 50 45 Kock 20 13 Administrativ handläggare 44 43 Timavlönade Som tabell 5a visar minskade antalet utförda arbetstimmar av timavlönade med 8 889 till 437 904 timmar. De förvaltningar som ökade antalet timmar var kommunledningsförvaltningen och miljö- och byggförvaltningen. Övriga förvaltningar minskade antalet timmar jämfört med 2012. När det gäller timavlönade på kommunledningsförvaltningen ingår de feriearbetande gymnasieungdomarna i statistiken och de var fler än de någonsin varit tidigare. 8 (30)

På miljö- och byggkontoret arbetade timanställda med VA-planen. Totalt motsvarar antalet arbetstimmar utförda av timanställda 221 heltidsanställningar/ årsarbetare. Den totala kostnaden för de timavlönade uppgick till 51 747 tkr. Vid jämförelse med förra året hade kostnaden minskat med drygt 1 000 tkr. Tabell 5a. Utförda arbetstimmar av timavlönade och kostnad exklusive sociala avgifter Förvaltning Arbetstimmar Kostnad, tkr 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Buf 41 253 46 504 42 945 5 010 5 674 5 237 Klf 24 944 22 217 20 966 1 844 1 628 1 439 Kof 3 732 3 765 4 049 446 463 478 Mbf 1 271 1 003 1 770 277 216 293 Sf 342 491 345 562 332 557 40 763 41 047 39 047 Tf 24 213 27 742 30 453 3 407 3 746 3 760 Totalt 437 904 446 793 432 740 51 747 52 774 50 254 Av det totala antalet timmar stod kvinnorna för 73,4 procent. Motsvarande siffra förra året var 73,9 procent (tabell 5b). Tabell 5b. Könsuppdelad statistik för utförda arbetstimmar av timavlönade Förvaltning Kvinnor Män Barn- och utbildningsförvaltningen 33 000 8 253 Kommunledningsförvaltningen 11 363 13 581 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 340 2 392 Miljö- och byggförvaltningen 685 586 Socialförvaltningen 264 229 78 262 Tekniska förvaltningen 10 651 13 562 Totalt 321 268 116 636 Feriearbetande ungdomar Sommaren 2013 fick 294 ungdomar feriearbete i kommunen. Detta var en ökning med 55 ungdomar jämfört med året innan. Det var det största antalet feriearbetare någonsin. Föreningar i kommunen har hjälpt till med cirka 40 platser vilket har varit en förutsättning för att kunna erbjuda arbete åt alla. Ungdomarna arbetade framför allt med parkskötsel, äldreomsorg samt underhåll och service. Föreningar som varit behjälpliga med platser är till exempel Tågcenralen, Troja och Ljungby Tennisklubb. 9 (30)

Personalomsättning och ålder Pensionsavgångar, personalomsättning och den genomsnittliga åldern Pensionsavgångar Under 2013 gick 87 medarbetare i pension (tabell 6). Antalet som valde att arbeta kvar efter fyllda 65 år var 26. Det var 36 medarbetare som valde att sluta innan de fyllt 65. Flertalet av dem gick när de var 63 eller 64 år. Av dem som slutade i förtid var det sju som gick i pension med sjukersättning. Tabell 6. Antal medarbetare som slutat med pension Form av pension 2013 2012 2011 Ålderspension 51 40 43 Pension före 65 år 36 31 21 Totalt 87 71 64 Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år. De som i huvudsak arbetar med utryckning inom räddningstjänsten har rätt att gå med skärskild ålderspension vid 58 år. Personalomsättning Under 2013 var det 358 medarbetare som lämnade sin tillsvidareanställning, eller bytte tillsvidareanställning i Ljungby kommun. Motsvarande siffra föregående år var 307. Antalet inkluderar även de som gått i pension. Personalomsättningen för 2013 blev 15,5 procent. För 2012 var motsvarande siffra 14,5 procent. Genomsnittlig ålder Den genomsnittliga åldern bland de tillsvidareanställda medarbetarna var 47 år, det gäller för både män och kvinnor (tabell 7). Under de senaste tre åren har genomsnittsåldern bland de anställda varit konstant. Tabell 7. Genomsnittlig ålder Kön 2013 2012 2011 Kvinnor 47 47 46 Män 47 47 48 Totalt 47 47 47 Kommunledningsförvaltningen hade den högsta genomsnittliga åldern med 48 år och miljö- och byggförvaltningen den lägsta med 40 år. På socialförvaltningen var den genomsnittliga åldern 46 år och på de övriga förvaltningarna 47. 10 (30)

Övertid och fyllnadstid Redovisning av timmar och kostnad för övertid och fyllnadstid Övertid Övertiden per förvaltning är baserad på det totala antalet övertidstimmar för tillsvidareoch visstidsanställda. Som tabell 8a visar hade antalet övertidstimmar minskat med 4 373 sedan föregående år. Samtliga förvaltningar minskade sitt övertidsuttag utom tekniska förvaltningen (tabell 8a). Det totala antalet övertidstimmar motsvarade 14 heltidsanställningar/ årsarbeten. Kostnaden för övertiden minskade med 882 tkr och uppgick till 6 076 tkr (tabell 8a). Tabell 8a. Övertid i timmar och kostnad exklusive sociala avgifter Förvaltning Timmar Kostnad, tkr 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Buf 5 980 6 830 7 089 710 842 974 Klf 353 569 618 83 117 131 Kof 468 647 872 50 93 198 Mbf 78 100 246 3 10 37 Sf 16 324 19 831 21 139 4 175 4 990 5 068 Tf 4 139 3 738 4 563 1 055 906 1 125 Totalt 27 342 31 715 34 527 6 076 6 958 7 533 Kvinnorna stod för 77,6 procent av all övertid i kommunen. Motsvarande siffra för 2012 var 78,1 procent. Tabell 8b. Könsuppdelad statistik för övertid i timmar Förvaltning Kvinnor Män Barn- och utbildningsförvaltningen 5 014 966 Kommunledningsförvaltningen 285 68 Kultur- och fritidsförvaltningen 185 283 Miljö- och byggförvaltningen 59 19 Socialförvaltningen 14 809 1 515 Tekniska förvaltningen 863 3 276 Totalt 21 215 6 127 Övertid per medarbetare Det genomsnittliga antalet övertidstimmar per medarbetare (månadsavlönad) var 10,2 vilket var en minskning med två timmar vid jämförelse med 2012 (tabell 9). I genomsnitt arbetade kvinnorna 9,7 timmar övertid, motsvarande siffra för männen var 12,3 timmar. 11 (30)

Tabell 9. Genomsnittligt antal övertidstimmar per medarbetare Förvaltning 2013 2012 2011 Barn- och utbildningsförvaltningen 6,0 6,6 6,5 Kommunledningsförvaltningen 3,9 6,5 7,8 Kultur- och fritidsförvaltningen 6,5 8,9 10,9 Miljö- och byggförvaltningen 3,7 5,0 9,8 Socialförvaltningen 13,5 17,3 18,7 Tekniska förvaltningen 14,1 13,2 15,8 Totalt 10,2 12,1 12,9 41 medarbetare hade bortskriven övertid. Det innebär att medarbetaren anpassar sin arbetstid utifrån verksamhetens behov utan rätt till övertidsersättning. Fyllnadstid Fyllnadstid är den arbetstid som vid deltidstjänstgöring fullgjorts utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid upp till arbetstidsmått för heltidsanställning. Som tabell 10 visar uppgick fyllnadstiden till 38 933 timmar och hade minskat med drygt 7 000 timmar. Minskningen hade skett på samtliga förvaltningar utom på kommunledningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Kvinnorna stod för den mesta av fyllnadstid med drygt 34 000 timmar. Fyllnadstiden motsvarade cirka 20 helårsarbeten. Kostnaden uppgick till 4 650 tkr och hade minskat med 631 tkr vid jämförelse med förra året. Kostnaden som uppstått på miljö- och byggförvaltningen var utbetalning av arbetat tid, flextid, till medarbetare som slutat sin anställning. Tabell 10. Fyllnadstid i timmar och kostnad exklusive sociala avgifter Förvaltning Timmar Kostnad, tkr 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Buf 10 852 14 220 14 979 975 1 296 1 308 Klf 344 280 540 152 72 87 Kof 258 167 217 37 24 40 Mbf 0 0 0 2 9 0 Sf 23 589 26 990 33 984 3 098 3 423 3 976 Tf 3 890 4 588 5 636 386 457 609 Totalt 38 933 46 245 55 356 4 650 5 281 6 020 12 (30)

Arbetad tid och frånvaro Redovisning av arbetad tid i relation till olika frånvaroorsaker Den totala frånvaron utgör 22,5 procent i förhållande till arbetad tid. Frånvaron hade ökat med 0,4 procentenheter jämfört med 2012. Den största frånvaroorsaken var semester följt av sjukdom (diagram 1). Vid jämförelse med förra året hade frånvaro på grund av semester och sjukdom ökat. All övrig frånvaro hade minskat. Diagram 1. Andel arbetad tid och olika frånvaroorsaker Sjukdom 5,2 % Föräldraledighet 4,4 % Övrig frånvaro 3,0 % Semester 7,6 % Ferie/uppehåll 2,3 % Arbetad tid 77,5 % I sjukfrånvaron ingår också rehabilitering och sjukersättning. I föräldraledighet ingår även vård av sjukt barn. Övrig frånvaro innebär bland annat ledigt för fackligt eller politiskt uppdrag, militärtjänstgöring, närståendevård och studieledighet. Ferie/uppehåll är den ledighet som de med ferieanställning eller uppehållsanställning har. 13 (30)

Semester Semesterdagar utbetalt i pengar, byte av semesterdagstillägg och semesterlöneskulden Semesterdagar utbetalt i pengar Kommunens anställda har mellan 25 och 32 semesterdagar per år beroende på ålder. Minst 20 semesterdagar ska tas ut varje år. Maximalt får totalt 40 dagar sparas. De medarbetare som har fler än 40 sparade semesterdagar vid årets utgång får ut dessa i kontant ersättning. För 2013 betalades 399 semesterdagar ut i pengar till en kostnad av 463 tkr. Antalet dagar var en minskning med fyra jämfört med 2012. Kostnaden ökade med 8 tk. Byte av semesterdagstillägg mot ledig tid Från och med 2013 erbjuder Ljungby kommun sina medarbetare möjlighet att byta semesterdagstillägget mot ledig tid. Bytet sker genom en enskild överenskommelse med varje medarbetare. Medarbetare med 25 semesterdagar får fyra extra lediga dagar i utbyte och de med 31 eller 32 semesterdagar får 5 extra dagar. Totalt var det 144 medarbetare som valde att avstå från semesterdagstillägget för att få fler lediga dagar under 2013 (tabell 11). Tabell 11. Antal medarbetare som bytt semesterdagstillägget mot ledig tid Förvaltning Totalt Kvinnor Män Barn- och utbildningsförvaltningen 87 82 5 Kommunledningsförvaltningen 3 2 1 Kultur- och fritidsförvaltningen 3 3 0 Miljö- och byggförvaltningen 0 0 0 Socialförvaltningen 37 33 4 Tekniska förvaltningen 14 9 5 Totalt 144 129 15 Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är kommunens skuld till den enskilde medarbetaren i form av ännu inte uttagen semesterledighet och/eller semesterlön. Semesterlöneskulden uppgick till 49 808 tkr (tabell 12). Skulden hade ökat med 703 tkr sedan föregående år. Kommunledningsförvaltningen och socialförvaltningen hade ökat sin skuld, övriga förvaltningar hade minskat sin. I den totala semesterlöneskulden ingår också skulden till de medarbetare som har en ferieanställning eller uppehållsanställning. Det är framför allt medarbetare anställda inom skolan. De kan inte spara sina semesterdagar utan de tas ut i samband med sommarlov och andra skollov. Semesterdagstillägg och eventuellt semesterlönetillägg betalas ut i juni. Det innebär att även detta ligger som en skuld vid årsskiftet. 14 (30)

Det finns också de medarbetare som har en grundanställning på över 40 procent men som inte arbetar upp till denna procentsats. De har då en timanställning och kan inte spara sin semester utan får ut sin ersättning i februari. Även detta bidrar till semesterlöneskulden vid årsskiftet. Tabell 12. Skulden för semesterlön och semesterdagstillägg exklusive sociala avgifter, tkr Förvaltning 2013 2012 2011 Barn- och utbildningsförvaltningen 18 537 19 158 20 020 Kommunledningsförvaltningen 2 266 2 113 2 138 Kultur- och fritidsförvaltningen 1 311 1 392 1 368 Miljö- och byggförvaltningen 343 408 479 Socialförvaltningen 22 444 20 861 19 781 Tekniska förvaltningen 4 907 5 173 4 860 Totalt 49 808 49 105 48 646 15 (30)

Hälsa Hälsofrämjande åtgärder samt sjukfrånvaro i procent, dagar och kostnad Hälsofrämjande åtgärder Under 2013 har anställda getts möjlighet att delta i olika hälsokampanjer så som Hälsostegen och Friskvårdsvecka. Friskvårdsveckan bjöd på gratis träning, tipsrunda, stavgång och boktips på biblioteket. I april lyssnade 150 medarbetare på en föreläsning om lust och motivation i jobbet. Under hösten genomfördes en seminarieserie kring hälsa, inspiration och energi med några av Sveriges bästa föreläsare. Totalt genomfördes åtta seminarier där 700 medarbetare deltog. En annan av kommunens åtgärder för att stötta medarbetare till att främja hälsa och fysisk aktivitet är ett aktivitetsbidrag på 1 000 kr per medarbetare och år. Under 2013 betalades 399 tkr ut i aktivitetsbidrag till 501 medarbetare (tabell 13). Antalet som tagit del av möjligheten till aktivitetsbidrag hade minskat med tre stycken. Kostnaden hade ökat med 157 tkr. Anledningen till ökningen var att aktivitetsbidraget höjts från 500 kr till som mest 1 000 kr per år och medarbetare. Tabell 13. Antal medarbetare som fått aktivitetsbidrag per förvaltning Förvaltning Antal Barn- och utbildningsförvaltningen 209 Kommunledningsförvaltningen 33 Kultur- och fritidsförvaltningen 15 Miljö- och byggförvaltningen 11 Socialförvaltningen 187 Tekniska förvaltningen 46 Totalt 501 Medarbetare utan sjukfrånvaro De tillsvidareanställda som inte haft någon sjukfrånvaro under året uppgick till 43,7 procent. Andelen hade minskat med 1,6 procentenheter jämfört med 2012. Den enda förvaltning som ökat sin frisknärvaro var socialförvaltningen (diagram 2). Andelen kvinnor som inte haft någon sjukfrånvaro under 2013 uppgick till 39,8 procent, det var en minskning med 2,3 procentenheter jämfört med förra året. För männen var andelen utan sjukfrånvaro 61,0 procent vilket var en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2012. 16 (30)

Diagram 2. Andelen, procent, tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf 2013 43,7 44,9 55,4 44,7 27,3 39,7 54,3 2012 45,3 49,6 63,8 54,3 41,7 37,9 54,7 2011 46,5 50,8 53,1 42,6 52,1 39,7 57,6 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid Sjukstatistiken i procent omfattar samtliga arbetstagare som under året haft en anställning i Ljungby kommun oavsett anställningsform (diagram 3 och tabell 14). Med tillgänglig arbetstid avses här ordinarie arbetstid enligt avtal. Frånvaro utan lön som till exempel tjänstledighet för annat arbete och partiell tjänstledighet för vård av barn räknas inte som tillgänglig arbetstid. I sjukfrånvarotiden räknas sjukdom, rehabilitering samt sjukersättning. Sjukfrånvaron redovisas totalt och per förvaltning samt är uppdelad på kvinnor och män. Sjukfrånvaron är också uppdelad i tre åldersgrupper; 0-29 år, 30-49 år och 50 år och äldre. Med långtidssjukfrånvaro menas 60 dagar eller fler. Långtidssjukfrånvarons andel visar hur mycket av den totala sjukfrånvaron som är 60 dagar eller fler. Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie tillgänglig arbetstid uppgick till 5,6 procent för 2013, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2012. För kvinnorna var frånvaron 6,3 procent. Det var en ökning med 0,6 procentenheter. Männens sjukfrånvaro var 2,7 procent, vilket var en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med förra året. Kommunledningsförvaltningen var den enda förvaltning som minskat sin sjukfrånvaro. Miljö- och byggförvaltningens sjukfrånvaro var oförändrad och övriga förvaltningar hade ökat. Den totala sjukfrånvaron hade ökat för samtliga åldersgrupper. 17 (30)

Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro var 4,9 procent och hade ökat med 0,6 procentenheter. Kvinnorna hade ökat sin sjukfrånvaro till 5,2 procent. Männens frånvaro hade ökat med 0,8 procentenheter till 3,6 procent. När det gäller långtidssjukfrånvaron ökade den totalt och för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron hade minskat för de upp till 29 år, för övriga åldersgrupper hade sjukfrånvaron ökat. Kommunledningsförvaltningen Sjukfrånvaron på kommunledningsförvaltningen var 2,6 procent, vilket var en minskning med 0,3 procentenheter. Kvinnornas sjukfrånvaro var 3,5 procent och hade minskat med 0,4 procentenheter. Männens frånvaro hade minskat något till 0,8 procent. Långtidsjukfrånvaron var 44,5 procent på förvaltningen och den hade minskat totalt och för kvinnorna. Männen hade ingen långtidssjukfrånvaro. För de upp till 29 år hade sjukfrånvaron ökat och för de äldre åldersgrupperna hade frånvaron minskat. Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningens sjukfrånvaro var 3,8 procent, vilket var en ökning med 0,7 procentenheter. Frånvaron hade ökat för kvinnorna med 0,9 procentenheter till 3,8 procent. Männen hade ökat sin sjukfrånvaro till 3,8 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro hade minskat totalt och för kvinnorna men ökat för männen. För de upp till 29 år hade sjukfrånvaron ökat och för de äldre åldersgrupperna hade sjukfrånvaron minskat. Miljö- och byggförvaltningen Sjukfrånvaron på miljö- och byggförvaltningen var 3,6 procent, vilket var den samma som 2012. Kvinnornas frånvaro hade minskat med 0,7 procentenheter till 4,5 procent och männens hade ökat med 0,6 procentenheter till 1,2 procent. Långtidssjukfrånvaron hade minskat totalt och för kvinnorna. Männen hade ingen långtidssjukfrånvaro. Åldersgruppen 30-49 år hade en ökad sjukfrånvaro, för övriga åldersgrupper hade frånvaron minskat. Socialförvaltningen Förvaltningens sjukfrånvaro var 7,0 procent och hade ökat med 0,3 procentenheter. Frånvaron ökade för kvinnorna till 7,6 procent och för männen med 0,4 procentenheter till 2,3 procent. Långtidssjukfrånvaron ökade totalt och för både kvinnorna och männen. Samtliga åldersgrupper hade ökat sin sjukfrånvaro jämfört med 2012. 18 (30)

Tekniska förvaltningen På tekniska förvaltningen var sjukfrånvaron 3,0 procent vilket var en ökning med 0,4 procentenheter sedan förra året. Kvinnornas sjukfrånvaro ökade med 1 procentenhet till 3,9 procent. Männens frånvaro var oförändrad och låg på 2,4 procent. Långtidsjukfrånvaron hade ökat totalt och för både män och kvinnor. Åldersgruppen 50 år och äldre hade minskat sin sjukfrånvaro, de yngre åldersgrupperna hade ökat sin frånvaro. Diagram 3. Sjukfrånvaro i förhållande, procent, till ordinarie arbetstid 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf 2013 5,6 4,9 2,6 3,8 3,6 7,0 3,0 2012 5,1 4,3 2,9 3,1 3,6 6,7 2,6 2011 4,7 3,7 1,2 4,5 3,5 6,3 2,6 Långtidssjukfrånvaro Med långtidssjukfrånvaro menas andelen av den totala sjukfrånvaron som sammanhängande varat 60 dagar eller fler. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron var 50,8 procent och hade ökat med 4,7 procentenheter. Kvinnornas långtidssjukfrånvaro uppgick till 51,1 procent vilket var en ökning med 3,7 procentenheter. Männens långa sjukfrånvaro uppgick till 48,1 procent och hade ökat med 16,1 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron hade ökat för samtliga åldersgrupper. Framför allt för den yngsta åldersgruppen där långtidsjukfrånvaron har dubblerats jämfört med 2012 (tabell 14). 19 (30)

Tabell 14. Sjukfrånvaron i förhållande (%) till tillgänglig arbetstid Totalt Buf Klf Kof Mbf Sf Tf Total sjukfrånvaro 2013 5,6 4,9 2,6 3,8 3,6 7,0 3,0 2012 5,1 4,3 2,9 3,1 3,6 6,7 2,6 2011 4,7 3,7 1,2 4,5 3,5 6,3 2,6 Total långtidssjukfrånvaro 2013 50,8 55,7 44,5 38,1 30,7 50,2 35,9 2012 46,1 49,9 53,3 42,1 45,9 46,3 16,8 2011 43,5 42,1 0 43,9 72,8 46,9 19,5 Sjukfrånvaro för kvinnor 2013 6,3 5,2 3,5 3,8 4,5 7,6 3,9 2012 5,7 4,5 3,9 2,9 5,2 7,3 2,9 2011 5,2 4,0 1,4 5,6 4,7 6,7 2,9 Långtidssjukfrånvaro för kvinnor 2013 51,1 52,6 49,9 35,1 34,1 51,2 43,8 2012 47,4 49,0 59,5 56,1 48,5 47,3 17,5 2011 45,1 42,3 0 55,5 81,4 47,8 10,2 Sjukfrånvaro för män 2013 2,7 3,6 0,8 3,8 1,2 2,3 2,4 2012 2,4 2,8 0,9 3,4 0,6 1,9 2,4 2011 2,4 2,5 0,9 2,9 1,1 2,4 2,5 Långtidssjukfrånvaro för män 2013 48,1 78,0 0 42,4 0 24,5 27,0 2012 32,0 57,4 0 24,5 0 12,3 16,3 2011 29,4 40,8 0 8,4 0 23,4 27,2 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 0-29 år 2013 4,2 2,4 1,6 9,4 2,6 4,9 4,1 2012 3,5 2,7 1,4 0,9 4,4 4,1 3,2 2011 3,0 2,3 2,0 2,4 2,1 3,5 1,9 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 0-29 år 2013 36,6 2,4 0 60,5 0 37,5 50,4 2012 18,4 10,3 0 0 0,7 18,6 38,5 2011 12,9 11,8 0 9,9 0 13,0 25,2 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 2013 5,6 4,4 3,1 2,2 3,7 7,8 3,4 2012 5,4 4,2 3,5 3,0 1,6 7,7 2,4 2011 4,8 3,3 0,8 5,6 0,8 7,2 2,7 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 2013 52,0 54,4 45,6 14,6 2,1 50,8 44,7 2012 50,6 54,0 65,3 42,6 0 51,2 10,3 2011 46,8 39,6 0 68,0 0 51,5 26,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 2013 5,9 5,9 2,4 3,7 4,1 7,2 2,3 2012 5,2 4,5 2,9 3,8 6,7 6,9 2,6 2011 5,2 4,6 1,2 4,1 10,9 6,7 2,9 Långtidssjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och äldre 2013 55,4 60,4 56,3 34,8 92,3 53,9 15,1 2012 47,0 49,3 48,1 44,2 97,6 48,1 13,6 2011 46,3 47,1 0 20,3 98,1 50,5 12,3 20 (30)