Kan hälsoprofilbedömning vara en metod till livsstilsförändring?

Kan hälsoprofilbedömning vara en metod till livsstilsförändring? Författare: Shailesh Patel Previa AB, Skövde Handledare: Antonio Alonso Villaverde Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng år 2008-2009 vid Hälsoakademin, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Företagshälsa Previa i Skövde. Handledare vi Företagshälsa Previa Skövde: Företagsläkare Antonio Alonso Villaverde Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Stort tack till de personer som hjälpt mig under resans gång till den färdiga projektrapporten. Tack till min fru Anneli som har gett mig stöd och under denna utbildning fött vår tredje son Viktor.Jag vill rikta ett särskilt tack till min vän och arbetskollega Antonio Alonso Villaverde som har gjort sitt bästa för att vägleda mig, gett mig stöd, visat mig den hårda vägen och gett mig konstruktiv kritik. Örebro i november 2009 Shailesh Patel Företagssköterska Previa AB Gesällgatan 5 541 50 Skövde Tel: 0500-44 75 66 Fax: 0500-41 88 97 Mail: shailesh.patel@previa.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Kan hälsoprofilbedömning vara en metod till livsstilsförändring?

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 4 Studiegrupp... 4 Metod... 5 Metodik för hälsoprofilsbedömning... 5 Metod för att studera hur hälsoprofiler upplevs som metod till livsstilsförändring... 5 Deltagare... 6 Resultat... 6 Diskussion... 8 Begrepp hälsa... 8 Till eftertanke... 10 Slutsats... 10 Referenser... 12 Bilaga

Sammanfattning Shailesh. Patel Kan hälsoprofilbedömning vara en metod till livsstilsförändring? Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 60 poäng. Syfte med denna studie var att med hjälp av kvalitativ studie bedöma hur hälsoprofilsbedömningen i sin helhet upplevs av individen som en bra metod för att motivera livsstilsförändringar, eller främja en sund livsstil. Metoden är ett självskattningsinstrument kombinerat med en konditionstest för bedömning av hälsa och livsstil. Organisation består av 6 avdelningar 350 personer med olika yrkeskategorier bland annat lokalvårdare, elnät arbete, parkarbetare, verkstadsarbetare, stensättare, chaufför, fastighetsskötare, fastighetsingenjör, VVS-ingenjör och stabspersonal. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande Gruppen som blev undersökt är personal inom Tekniskförvaltningen inom Skövde kommun, nämligen fastighetsskötare, fastighetsingenjör, VVS-ingenjör, bostadshandläggar, elingenjör, trafik/väg ingenjör totalt 31 personer. Resultatet visade positiva upplevelser av hälsoprofilsbedömningen och den ansågs kunna påverka människor till att nå en livsstilsförändring. De som ville förändra något efter att ha genomgått en HPB ansåg att den hade påverkat deras beslut, på ett eller annat sätt, och de tyckte också att samtalet var den viktigaste delen i hälsoprofilsbedömningen. Det var positivt att övervägande delen av deltagarna hade motivation och kunde ta till sig livsstilsförändringar. Deltagaren själv måste välja vilka livsstilsförändringar som ska ske och därefter genomföra. Ett drag som flertal har gemensamt är att de attraheras av de fysiologiska mätningarna. En framgångsrik livsstilsförändring sker varken genom tur, plötsliga infall eller genom att förlita sig till sin envishet. Det är svårt att hitta en metod som hjälper alla när det gäller komplexa beteende och det behövs en hel del forskning inom detta område. Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoprofilsbedömning, motivation, psykosociala faktorer, upplevd hälsa, upplevd hälsosituation 1

Inledning Friskvård är ett väl förankrat begrepp i dagens samhälle och det är vanligt att de anställda i ett företag blir erbjudna olika friskvårdsaktiviteter. Det finns många vinster med hälsofrämjande projekt på arbetsplatsen och företag är enligt Hooper och Veneziano (1994) den bästa platsen för åtgärder inom livsstilsförändringar. Motivation är en förutsättning för framgång i aktiviteter inom friskvårdsämne som har med förändring av beteende att göra och för att förändra människors handlande samt beteende måste människors motiv påverkas. Motivation är därför komplex begrepp vilket kan göra en förändring svår. Motivering till friskvård på företag handlar om hur företag och anställda värderar begrepp hälsa och framförallt hälsofrämjande insatser. (Granbom, 1997) Med hjälp av denna undersökning kan personer som arbetar med hälsofrämjande arbete få en ökad förståelse för hur hälsoprofilsbedömningar upplevs som metod och vilka effekter den kan medföra på individers motivation till en livsstilsförändring. Bakgrund Det instrument som används är hälsoprofilsbedömning (HPB) modell. För att uppnå hälsa måste många människor förändra sin livsstil. Livsstilen kan vara en av de mest avgörande faktorerna för människors hälsa. Det är svårt att förändra människors tankar och beteende, det kan även vara svårt att ändra egna tankar. För alla som har försökt med det vet att det inte är alldeles lätt att ens förändra sig själv. HPB:s ledord är Medvetandegörande kommunaktion. HPB är också en bra metod på gruppnivå enligt (Malmgren, Andersson, 1989), där syftet är att kunna ge företag underlag för specifika friskvårdssatsningar, t. ex att öka de anställdas motionsvanor. Främjande arbete skulle kunna göras i större utsträckning. Individens förståelse och möten med nya erfarenheter och idéer, vilket leder till nya förståelse. En hälsoprofilsbedömare hjälper deltagaren att se sina möjligheter inför en livsstilsförändring. HPB vilar på en väl beprövade erfarenhet. Vid Friskvården på Saab AB i Linköping har under mer än 30 års tid närmare 30 000 tester genomförts som ett led i utvecklandet av ett banbrytande friskvårds- och rehabiliteringsarbete. HPB har sin tvärvetenskapliga grund i en väl utvecklad beteendemedicinsk teori, en bred internationell forskning av Malmgrens och Anderssons egen forskning. En forskning som är dokumenterad i deras egna doktorsavhandling i medicinsk vetenskap, dels i På jakt efter hälsoprofilen, en C- och D uppsats. Två vetenskapliga avhandlingar på Linköpings universitet ligger som grund för metoden. (Malmgren, Andersson, 1989). Syftet med hälsoprofilsbedömning är att Skapa en medvetenhet/insikt om egna hälsovanor och hälsa. Att göra den enskilda individen medveten om att själv ta ansvar för sin hälsa genom att skapa och förstärka positiva hälsovanor. Utgöra underlag för åtgärder. Att fungera som instrument för uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder. Vilka faktorer påverkar en människa att genomföra en beteendeförändring? Svaret på den frågan är naturligtvis allt annat än enkel och självklar. Precis som inom andra vetenskapliga 2

områden råder det delade meningar om hur beteendeförändringsprocess sker. Det viktigaste är kanske inte hur denna process sker i olika teorier utan det faktum att det går att varaktigt förändra ett beteende. Det är rimligt att tro att livsstilsförändring leder till bättre hälsa och mindre besvär. Viktigt att se balansen mellan arbetskrav och sin egen arbetsförmåga. Obalans i detta kan leda till psykiskt ohälsa som individen inte kan hantera själv. Att motionera leder till att hantera den ökade stressen bättre. (Krista, 1986) Förändringar sker ständigt på många olika plan, och vissa förändringar t.ex. ekonomiska konjunkturer kan inte påverkas på individnivå. Andra förändringar t.ex. livsstilsförändringar kan däremot den enskilda människan kontrollera och utföra. (Faskunger, 2001) Johan Faskunger (2001) skriver i sin bok om beteendeförändringar, att målet med beteendeförändring är att uppnå hälsosamma förändringar som medför positiva hälsoeffekter för människor i stort. Exempel på hälsosamma förändringar kan vara bättre självkänsla, självförtroende och viktkontroll. Målet är ett friskare liv i allmänhet, inte att alla ska se ut på ett vist sätt. I dagens samhälle finns det en tendens att sätta likhetstecken mellan att vara slank och att ha god hälsa, vilket är felaktigt. Förändring i beteende handlar om att försöka inspirera och stimulera människor att genomföra personliga beslut, att locka istället för att tvinga fram förändringar. Beteendeförändring hos befolkning är ett mål som för samma hälsoexperter, vare sig de utför ett arbete med främjande eller förebyggande åtgärder. Den dåliga kunskapen och bristande erfarenheten om hur beteendeförändringar och livsstilsförändringar går till har varit ett stort problem. Detta har medfött otillräckliga teoretiska förändringsmodeller samt inneburit ineffektiva praktiska insatser. (Prochaska, 1992). Livsstilsvanor har behandlats som om det vore akuta sjukdomar, som ska tas itu med så fort som möjligt. (Prochaska, 1992). Dilemmat är att stora delar av befolkningen inte är redo eller intresserad för en förändring, vilket har medfört att hälsovårds- och friskvårdsprogram enbart vänt sig till de få individer som är redo att förändra sina beteendemönster. (Prochaska, Norcross & DiClimente, 1994)., Fasakunger (2001) menar att en beteendeförändring bör ses som en process eller ett fenomen, där det sker en gradvis och ofta självverkande förflyttning från ett problembeteende till ett hälsosammare beteende. En del individer har en välstrukturerad plan, vissa överväger möjligheterna, medans andra inte funderar alls på förändringar. Förändring tar inte timmar eller dagar, utam ofta månader eller år. Var en individ befinner sig i en förändringsprocess beror på benägenhet till förändring och påverkas bland annat av personens engagemang, självförtroende, närmiljö och socialt stöd. Faskunger (2001) skriver i sin bok, motivation för motion, att Prochaska och Diclemente var bland de första att studera hur människor i formella program, eller på egen hand, går tillväga när de slutar röka, förändra sina kostvanor eller löser andra hälsoproblem. De fann att framgångsrik beteendeförändring innebär en successiva förflyttningar genom olika faser och stadier och till sist leder förflyttning fram till en förändring. Länge ansåg man att förnekande och ovillighet att genomföra livsviktiga förändringar, såsom att sluta röka eller gå ner i vikt, dricka mindre alkohol, var något som utmärkte patienten som individ. Men under 1980-talet visade William Miller att patientens förnekande och ovillighet, sammanhängande med behandlarens förhållningssätt. Han sammanfattade de intervjustrategier, som höjer individens motivation till förändring under begreppet Motivationshöjande Intervjuteknik (MI). För att anknyta till Prochaska & DiClementes (1994) förändringsmodell, så handlar MI om att lösa ambivalensen, som föreligger i övervägandestadie Genom att icke-dirigerande arbetssätt får 3

man patienten att komma fram till ett beslut, vilket leder till förändring. Man kan alltså säga att MI handlar om att förflytta patienten från Orflekterat stadium via Övervägande och Förbredelse till Handlingsstadiet. Miller menar att, om vårdgivaren inte anpassar sig efter de förändringsstadium patienten befinner sig i, det finns stora risker att patienten gör motstånd. En läkare skall t.ex. inte börja tala om olika typer av alkoholbehandlingar, bara för att patienten har förhöjda levervärden och rödbrusig ansiktsfärg. Först ska doktorn ta reda på patientens faktiska alkoholkonsumtion och göra en bedömning hur vid patienten är medveten om att han har ett problem. MI-anda handlar om att rådgivaren har en samarbetande stil, har respekt för klientens autonomi och stimulerar förändringsprat. Förhållningssätt vid MI: Uttryck empati. Lyssna reflekterande, var accepterande och bekräftande. Kom ihåg att ambivalensen är normalt. Skapa en skillnad. Skapa medvetenhet om nuvarande beteende och önskade angelägna mål. Sträva efter att patienten ger argument för förändring. Diskutera mål och konsekvenser. Flyt med motståndet. Bekräfta att man kan se en situation ur olika vinklar. Öppna frågor. Kraften i motståndet kan användas för förändring. Bjud in till nya perspektiv, tvinga inte. Vis att patienten är en värdefull resurs då det gäller att hitta lösningar på ett problem. Argumentera inte. Argumenterande befrämjar inte förändring. Be om lov, utforska och erbjud/tillföra. Motstånd är en signal att ändra strategi. Stöd självtilliten. Att tro att förändring är möjligt är en viktig motiverande faktor. Patienten är själv ansvarig att välja och genomföra sin personlig förändring. Hoppfullhet om att lyckas stärks genom att man kan se många alternativa vägar för att nå målet. Reflektioner. Sammanfattningar, Mille och Rollnik. (1991). Syfte Syfte var att med hjälp av kvalitativ studie bedöma hur HPB i sin helhet upplevs av individen som en bra metod för att motivera livsstilsförändringar, eller främja en sund livsstil. Studiegrupp Anställda vi tekniska förvaltningen inom Skövde kommun blev erbjudna att deltaga, inbjudan skickades ut med tider och frågeformulär per post, 31 personer medverkade. Könsfördelningen var 22 män och 9 kvinnor. Åldern varierad mellan 29 och 53 år. Genomsnittsålder var 50 år. 4

Metod Projektet pågick under perioden augusti 2008 till februari 2009. Urvalet har skett med hjälp av en administratör vid Tekniska förvaltningen. Anställda vid tekniska förvaltningen inom Skövde kommun blev erbjudna att deltaga, inbjudan skickades ut med tider och frågeformulär per post, 31 personer medverkade. Metod som används är HPB blankett, (se bilaga), intervju med öppna frågor och Motivationshöjande Intervjuteknik (MI). Metodik för hälsoprofilsbedömning 1. En hälsoprofilsbedömning inleds att man får FYLLA I ETT FORMULÄR med frågor kring kost- och motionsvanor, tobak, och alkoholkonsumtion, och hur man upplever kroppsliga symtom, stress, och hälsa. Därefter förs ett samtal kring hälsa utifrån svaren. Den metod som används i samtalet är medvetandegörande kommunikation. Metoden är tänkt att stödja personens naturliga förändringsprocess mot en sundare livsstil. Individen blir medveten om sin livsstil och på sikt motiverad att förändra den. 2. VIKT. Under och över viktgräns, som oftast är en bra utgångspunkt och möjlighet till att prata om en persons vikt. 3. BLODTRYCKET MÄTS för att fånga upp de som har förhöjd blodtryck. Man ställer även frågor kring medicin för hjärt-kärlsystemet- Medicin som innehåller betablockare gör att pulsen inte höjs på samma sätt vid cykeltestet, också en bedömning av konditionen sker på ett annat sätt. 4. Person får genomgå SUBMAXIMALTEST som består av att cykla med ett motstånd som ger en måttlig ansträngning på cykelergometer. Pulsutveckling mäts och den upplevda ansträngningen noteras. Efter 6-9 minuter avslutas testet och personens maximal syreupptagnings, testvärde och konditional beräknas och diskuteras 5. GÖRS EN SUMMERING, och personen får om så önskar fylla i blanketten Min framtida profil och fatta beslut avser att förändra i sin livsstil för att förbättra hälsa och välbefinnande. Metod för att studera hur hälsoprofiler upplevs som metod för livsstilsförändring Gruppen studerades genom en kvalitativ och deskriptiv metod. Individerna fick svara på öppna frågor genom intervju (se bilaga) Intervju frågor har skapats av författare, med lite hjälp från gamla uppsatser, samt tips och idéer från människor som arbetar eller har arbetat med hälsoprofilsbedömningar. Intervju genomfördes på författarens arbetsplats, intervjutiden varierade i längd från 20-40 minuter. I nära samband med intervjuer transkriberades dessa ordagrant till en skriven text. Pauser och eventuella känslor markerades i materialet. Öppna frågor har mäts det som ska mätas. Analys av materialet påverkas, i enlighet med vetenskapsteorin kring kvalitativa studier, av författaren som intervjuar. Den förförståelse och de erfarenheter som författaren, subjektet, bär med färgar analysen av det insamlade materialet. Dels har författaren studerat exempelvis beteendeförändring, inom ramen för utbildningen till företagssköterska, men även genomgått utbildning motiverande samtal att hjälpa människor till förändring när det gäller riskbruk vid alkohol. Detta tillsammans gör att de analyser som författaren gjort kan ha påverkats till andra saker än en person med annan bakgrund skulle ha gjort. Det finns naturligtvis en risk att författaren under intervjuerna har missat att ställa följdfrågor eller att nyanser som borde ha uppfattats inte har uppfattats. 5

Deltagare En organisation i offentlig förvaltning med 350 anställda, har beställt hälsoprofilsbedömning sedan år 2006, varje år i tre års tid i syfte att förbättra sina anställdas hälsa, förebygga sjukskrivningar och sjukfrånvaro samt att se hur anställda mår i nuläget. Kunna se om att ha bra kondition gör möjligt att klara av vardagens stresstoppar och öka uthållighet. Tanken är att man ska upprepa detta igen med en ny omgång HPB var tredje år för att se om det finns benägenhet till förändringar när det gäller livsstil. Enligt arbetsgivaren finns en del besvär med rörelseorgan i form av rygg, nacke och axelbesvär, samt för lite fysiskt aktivitet. Organisation består av 6 avdelningar 350 personer med olika yrkeskategorier bland annat lokalvårdare, elnät arbete, parkarbetare, verkstadsarbetare, stensättare, chaufför, fastighetsskötare, fastighetsingenjör, VVS-ingenjör och stabspersonal. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande. Resultat Samtliga upplevde enbart positiva saker med hälsoprofilsbedömningen, att dom fick en helhetsbild av sin hälsa och en bekräftelse på hur de lever, hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut, en sammanfattande bedömning. Likaså att de fick reda på saker som behövs ta i tu med. i mitt fall tycker jag det kändes bra att det va en bekräftelse på att man lever ett ganska gott liv Jag fick ju också reda på saker som ligger lite längre ner på listan över saker som bör tas i tu med, som man skulle kunna, där man själv får välja om man vill jobba mer med det men herregud det är kul att arbetsgivaren bryr sig om hur man har det och det som är positivt är att man kommer från avdelningen och pratar med någon utanför avdelningen som kanske har en annan syn på.här känner alla en och vet hurdan man är Samtliga ansåg att hälsoprofilsbedömningen kan påverka människor till att nå en förändring i sin livssituation, men de ansåg samtidigt att det inte är helt enkelt. De menade på att hälsoprofilsbedömningen kan ge en knuff i rätt riktning och vara en hjälpande hand genom att prata med en kunnig person inom området. Denna person stimulerar och uppmuntrar, samt ger tips på förändringar. Tillsammans diskuterar man fram till ett mål som sätts upp och som förhoppningsvis leder till resultat, vilket kan ses vid en uppföljning. Samtalet är en viktig del i HPB, med samtalets hjälp medvetandegörs klienten om sina vanor för att sedan utifrån det pröva dem och sedan genomföra en beteendeförändring. ett gemensamt drag i flera av respondenternas upplevelser av samtalet var att det gav en påminnelser och en möjlighet till att få levnadsråd en källa för inspiration inom arbetsgruppen där jag jobbar har vi haft ett ganska så medveten arbete som hälsa, vi har en gemensam fysisk aktivitet, i någon form, en gång i månaden eller varannan månad. Vi har en lista där vi fyller i om man motionerat. Sen finns det inom förvaltningen en träningsdagbok som man skriver i., när man har fyllt detta så lottas det ut ett presentkort. Allt för att få en liten stimulation kring detta 6

Ovan citat speglar det stora flertalet av de samtal som förts med respondenterna. Samtalen rör till största del främst fysisk aktivitet, motion, medan andra bitar såsom exempelvis kost rökning, alkohol och stress inte berörs i lika stor utsträckning. Det kan beror på att det åtgärder som förvaltningen har för sina anställda, och som det största flertalet av respondenterna tar upp, berör den fysiska aktiviteten. Detta kan leda till att respondenternas fokus ökar på mätningen av den fysiska aktiviteten dvs. fysiologiska tester. De fysiologiska testernas värde ökas. Sett ur socialpsykologiskt perspektiv skulle det kunna ses som skapade av attityd i form av social inlärning men även en exponeringseffekt. Den sociala inlärningen genom förvaltningens positiva attityd till fysiskt aktivitet och mätningen av densamma leder till en ökad attityd till mätningen av konditionen hos respondenten. Kan det även vara så att det från förvaltningen sida upplevs som enklare att vidta åtgärder av fysisk karaktär än åtgärder som påverkar den psykosocial eftersom de kan anses mer komplexa? Hälsoprofilsbedömningen ansågs ge en tankeställare, en aha-upplevelse. Flera aspekter som gavs var att det är frivilligt att genomföra en hälsoprofilsbedömningen och att personen i fråga själv måste vilja ha hjälp. I samband med det togs det även upp att de som genomför en hälsoprofil tror sig redan var frälsta och att de som verkligen behöver hjälp inte går dit. Detta tåls även på hur stora och hur många förändringar som bör och kan genomföras. Detta mål kan sedan utökas och det påpekades av utföraren att det inte behövs göras så stora steg i en förändring, utan även det minsta lilla är en vinst. Utföraren ingav förtroende och detta upplevdes som proffsigt, engagerande, förstående och aktiverande. Utföraren upplevdes inte som dömande och/eller att den vägde in egna värderingar. Utföraren ansågs även ha en bra och positiv inställning. Det var någon som hade förändrat något eller några av sina livsstilsvanor. De hade börjat tänka annorlunda, bland annat ändrat om sina kostvanor, börjat motionera mer regelbundet samt lärt sig att hantera stressituation på arbetsplatsen. Det var även de som inte hade förändrat någonting, inget nämnvärt. Dessa förändringar ansågs sig beror på en rad olika faktorer. Det var bland annat ett önskemål, de trivdes inte med sina dåvarande situationer, mådde helt enkelt inte bra. Arbetskamrater på arbetsplatsen påverkade också, samt sporrade till att bli mer aktiv. En ytterligare slutsats som kan dras är att det finns ett behov av stöd och vägledning till rätt form av fysiskt aktivitet även efter att den avsedda beteendeförändringen har skett efter en HPB. Flera deltagare åt regelbundet 3-5 tillfällen per dag. Flera deltagare åt för stora portioner. Alla deltagare drack mjölk eller vatten till måltider. En person uppgav att ligga i riskbruk för alkoholkonsumtion, tre deltagare drack ingen alkohol alls och 27 deltagare drack alkoholhaltiga drycker en gång/veckan. Ingen av de personer som författaren intervjuat hade en negativ inställning till sin HPB. Att det förhåller sig på detta sätt är kanske inte så märkligt, men inte mindre glädjande för det, eftersom det är frivilligt att genom gå HPB. Har en individ en negativ inställning så genomgår personen med stor sannolikhet inte HPB. I tabell 1 visas fördelningen av några ohälsomått för studiegruppen. 7

Tabellen. Antal i studiegruppen med blodtryck över 140/90, diabetes, hjärtåkomma och tobak/snus. Ohälsomått Alla Fastighetsavdelning VA/Gata BT > 140/90 4 1 3 Diabetes > 7,4 1 0 1 Hjärtåkomma 10 5 5 Tobak/Snus 5 2 3 Diskussion I denna undersökning inom TK framkom att medarbetare/klintens förväntningar inför hälsoprofilsbedömningen var målet i sig hälsa, att få reda på hur de mår och vad som ligger i riskzonen för deras hälsa. Deras förväntningar uppfylldes då de ansåg att hälsoprofilsbedömningen gav en helhets bild av deras hälsa och att det var en bekräftelse på hur de lever, en sammanfattande bedömning. Metoden att använda hälsoprofilsbedömning upplevde jag som ett bra sätt, samtidigt som det var pedagogiskt sätt för den enskilde att förstå sin livsstil och resultatet av denna. En väl etablerad metod som gjorde det lätt att samtala om individens hälsa. Hälsoprofil i sig gav individen en nulägeanalys och den egna hälsa, ett underlag att reflektera kring. Syftet med denna studie var att undersöka vilken innebörd en HPB kunde ha på livsstil/hälsa, den slutsats som kunde dras är att fortsatt arbete med att mäta, uppföljning och lära ut goda hälsovanor med hjälp av hälsoprofil ge en förbättrad hälsoeffekt. En annan målsättning med studien var att vardera betydelsen av den rådgivning som gavs i samband med resultat analys. Att som hälsorådgivare ge stöd, råd och inta en hjälpande attityd är viktiga tekniker för att höja motivationen och hjälpa individen i sitt fortsatta förändringsarbete. Vikten av samtalet kontra enkätundersökning, slutsats av detta är att samtalet är av stor vikt under en HPB, utan bra fungerande samtal borde således färre beteendeförändringar ske. Huruvida det är så avser inte denna projektarbete svar på utan lämnar det öppet för framtida forskning. Här är det viktigt att poängtera att sett ur ett helhetsperspektiv är de som upplever samtalet som inspiration och vägledning i majoritet. Detta ger förutsättningar för skapande av positiva förväntningar inför kommande HPB. Därför vore det intressant att genomföra en studie på dem som valt att inte ställa upp på HPB för att se vilka orsaker som ligger bakom beslutet att inte genom gå HPB. Begreppet hälsa Frågan som ställs är hur dessa individer definierar begreppet hälsa? Är det i likhet med tankar, som bland annat diskuterar begreppet KASAM, att det finns balans mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Hur kommer det sig att så många människor, som utsätts för tillvarons påfrestningar, ändå förblir friska och i vissa fall till och med vidareutvecklas och växer som människor? Dessa frågor utgör grunden i Aron Antonovskys sökande efter hälsans mysteriym Antonovskys (1991) Som medicinsk sociololg fann han att det medicinska mönstret inte räcker till för att ge ett tillfredsställande svar på dessa frågor. Det som fick Antonovskys att fundera i nya banor var en studie 1970, som han genomförde på israeliska kvinnor. Det utmärkande och gemensamma draget för denna grupp var att de alla genomgått någon form av en dramatisk livskris. Genom att intervjua de som visade sämst respektive bäst psykisk hälsa i undersökningsgruppen växte så småningom ett preliminärt svar fram. Svaret var att de som hade klarat sig bäst hade hög `känsla av sammanhang`(kasam) 8

Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att de stimulus som härrör från en inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara, begripliga, de resurser som krävs för att möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky. 1991). Något enklare uttryck innebär KASAM ett förhållningssätt och att det finns en balans mellan begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet. Om KASAM utgör ett nyckelbegrepp i Antonovskys hälsoteori utgör salutogenes ett annat. Detta begrepp betyder hälsans ursprung och innebär att den positiva innebörden av begreppet hälsa utgör utgångspunkten för tanken och inte sjukdom och ohälsa, vilket är fallet som patogenes är utgångspunkten. Antonovsky betonar i detta sammanhang att de båda perspektiven är komplementära (Antonovsky, 1991). Eller är det enligt Nordenfelts (1991) hälsoteori som menar att en person är vid hälsa om det föreligger en balans mellan hennes handlingsförmåga och hennes mål för handling. Liksom Antonovsky diskuterar Lennart Nordenfelt (1991) två idémässiga utgångspunkter kring hälsa och hälsoarbete. Det ena perspektivet kallar han biologiskt- statisk och den andra holistisk. Det biologiskt- statisk perspektivet vilar tungt på den medicinska vetenskapen, där begreppen hämtas från biologin, kemin och statistiken. Fokus ligger på människan som biologisk varelse, där normalvärden utgör en referenspunkt om hälsofrågor diskuteras. Kopplat till detta perspektiv ställer Nordenfelt några kritiska frågor: Har varje organfunktion bara normalintervall? Hur vägs individens aktivitetsgrad in? Hur beaktas omgivningsfaktor? Den sista frågan för oss in på det holistiska perspektivet vilket Nordenfelt beskriver följande: det holistiska, dvs. det som utgår från människan som handlande varelse i sociala relationer. Med denna människosyn som bakgrund förstås hälsa och sjukdom väsentligen som fenomen som påverkar människans handlingsförmåga eller på annat sätt har med hennes handlingsförmåga i en social kontext att göra. De flesta karaktäriseringar av hälsa som går i denna holistiska riktning tenderar att betona två förhållanden: för det första känsla, en känsla av välbefinnande i fallet hälsa, en känsla av lidande i fallet ohälsa, för det andra, förmågor eller oförmågor till handling (Nordenfelt, 1991). Om person i fråga är medveten om sin situation och vill få hjälp att förändra den, så ges förhoppningsvis ärliga svar. Men å andra sidan kanske individen har en upplevelse av god hälsa, att den mår bra, fastern den på papper inte tycks ha det. En annan aspekt som görs att fokus under samtalet i hälsoprofilsbedömningen låg på dem, medarbetaren/klienten vilket är positivt. Samtalet var positivt det kändes öppet, avslappnat och naturligt. Det ansågs även vara givande och fick dem att tänka till om hur dem behandlar sin kropp. Det som diskuterades var om personen i fråga lever rätt eller fel vad definierar som rätt respektive fel, samt vilken avgör vad som är rätt eller fel? Är det individen själv eller det utövaren eller är det kanske samhället med medians tolkning? Hälsoprofilsbedömningar anses vara en bra metod att nå en förändring av sin livssituation, men är HPB rätt metod till att nå en bestående förändring? Undén (1998) skriver i sin bok om individens livsfilosofi, att den formas genom egna erfarenheter, genom möte och samspel med andra människor och att denna syntes ligger till grund för vilken självbild personen har. Hon skriver också att tålamod, övertygelse och vilja är andra psykiska faktorer som kan ha stor betydelse för ens hälsostatus. Individens plats i samhället gör det mer eller mindre lätt att välja en livsstil som främjar god hälsa, då faktorer såsom uppväxtförhållanden, social miljö 9

etc. påverkar. (Socialstyrelsen & Statens livsmedelsverk, 1992).Porschaska m.fl (1994) tar i sin bok upp den transteoretiska modellen, vilket har fått stor genomslagskraft. Modellens grundtanke är att ge råd vid rätt tillfällen och att anpassa hälsovägledningen till individens förändringsbenägenhet. Likaså gäller det att få förflyttningar genom de stadier som beskrivs så lättgående som möjligt, då fel råd och tips vid fel tillfälle ofta leder till återfall och snedsteg. Vidare skriver Faskunger (2001) att det är viktigt att hälsovägledaren, utövaren i detta fall, försäkrar sig om att återfallaren har kvar motivationen för en förändring, då den kan behöva en hel del uppmuntran och hjälp. Medarbetar/klienten hade förändrat något eller några av deras livsstilsvanor efter att genomfört en HPB och de ansåg att hälsoprofilsbedömningen hade påverkat deras beslut på ett eller annat sätt. Avslutningsvis, i dagens samhälle är det inte en lätt uppgift att förändra människors livsstil och en framgångsrik livsstilsförändring sker varken genom tur, plötsliga infall eller genom att förlita sig till sin envishet. Det är svårt att hitta en metod som hjälper alla när det gäller komplexa beteenden och det behöves därför en hel del forskning inom detta området. En person som försöker gå ner i vikt, eller hålla vikten, tar kanske 75-100 beslut om dagen som rör viktsituationen. Det är därför ett mycket mer komplicerat beteende och här räcker det inte bara med information. Hur skapas en långsiktig beteendeförändring och hur ska relation mellan behandlare och behandlad vara för att få det bästa resultat? Kan en person förväntas genomföra beteendeförändringar som någon annan har sagt är viktigt och bra? Eller leder det till mer framgång med att utveckla individens resurser så att han/hon med egen kraft kan skaffa sig faktakunskaper och lära sig nya färdigheter? Det är några av frågeställningar, som vidare forskning inom detta område, förhoppningsvis kan ge svar på. Till eftertanke Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, med först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mer. Vill jag ända visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon. Slutsats HPB ses av respondenterna som en inspirationskälla och tankeväckare. Det går att se att HPB kan ha varit en bidragande faktor till att det har skett beteendeförändringar hos flera av respondenterna. Förväntningar inför uppföljande HPB ses som ett önskemål när TK förvaltningen ska följa upp dessa om tre år igen. Efter denna undersökning har TK förvaltningen bestämt sig för att det ska genomföra dessa undersökningar igen med tre års intervall. Avslutningsvis dras följande slutsatser: Arbete med att lära ut goda hälsovanor ger en förbättrad hälsoeffekt. 10

Uppmaning att röra sig 30 minuter eller mer per dag för att bränna kalorier utöver den motionseffekt det ger, verkar resultera i förbättrat konditionsvärde, viktminskning samt möjlighet att klara av vardagen stresstoppar. Kostrådgivning, verkar ha en effekt vad det gäller regelbundna och nyttigare kostvanor. Rådgivning angående nikotinanvändning resulterade i en liten förbättring vad det gäller motivation till att dra ner på sina rökvanor och att sluta röka grupper har startats. Förväntningarna inför uppföljande HPB påverkas av de tidigare upplevelser och erfarenheterna av HPB och respondenternas förväntningar är neutrala eller positiva. 11

REFERENSER Andersson, Gunnar & Malmgren, Sture, Två studier som belyser hälsoprofilsbedömning som instrument för screening och beteendepåverkan, (Linköping: 1989) Medicinska vetenskap 1987 vid Linköpings Universitet Andersson, G., Forsberg, A., Malmgren, S (1999). Konditionstest på cykel. Testledareutbildning. Farsta: SISU Idrottsböcker. Andersson, G. (1989). Betydelsen av regelbunden motion för sjukfrånvaro och upplevd hälsa. ISBN 91-7970-515-4, Linköping. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Brim, G. (1992). Ambition- how we manage success and failure through our lives. Basic Books. Faskunger, J. (2001). Motivation för motion. Hälsovägledning steg för steg. Farsta: SISU Idrottsböcker. Granbom, A-K. (1997). Att motivera till hälsa. Lund: Studielitteratur. Hooper, J. M., & VeneziNO, l. (1994). A university employee activity incentive program: initial participantion results. Wellness prospectives, 10. Krista A. (1986). Allt om stress och stresshantering. Västerås: ICA-förlaget AB. Malmsten, S. (1989). En hälsoupplysningskampanj och hälsoprofilsbedömning som medvetengörande kommunaktion. ISBN 91-7970-517-0, Linköping. Mille, W och Rollnik, S. (1991). Motivational interviewing. Guilford, London. Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa. Teori & kritik. Solna: Almqvist & Wiksell. Patel, R., & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodik grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studielitteratur. Perski, A. (2002). Ur balans. Bonnier fakta. Prochaska, JO. (1992). What couses people to change from unhealthy to health-enhancing behaviour? Prochaska, JO., Norcross, JC., DiClimente, CC (1994). Changing for good: a revolutionary six-stage program for overcoming bad habits and moving your life positively forward. Avon books: New York. Socialstyrelsen, & Statens livsmedelverk. (1992). Kost, motion och hälsa. Stockholm: Allmänna förlag. 12

Undén, A. (1998). Självupplevd hälsa och faktorer som påverkar människors egna bedömning. Stockholm. Forskningsrådsnämnden (FRN) 13

Intervjufrågor Hur upplevs hälsoprofilsbedömning? Vilken roll spelar hälsoprofilsbedömare för upplevelsen av hälsoprofilsbedömning? Vilka effekter får hälsoprofilsbedömning? Vilka förväntningar har en deltagare inför sin hälsoprofilsbedömning? Vad tror du kommer att hända vid den här hälsoprofilsbedömning? Vad tycker du att hälsoprofilsbedömning ger dig? Har du några avslutande tankar och funderingar kring detta som du vill dela med dig av? 14

15

16