ORDLISTA Innehåll Två centrala områden... 2 Avbrott och avhopp i gymnasieskolan... 2 Kommunernas aktivitetsansvar (KAA)... 2 Projektord... 2 Analys och tolkning... 2 Indikatorer... 3 Insats, åtgärd och aktivitet... 3 Resultatmål och effektmål... 3 Målgrupp och deltagare... 3 Projekt... 3 Resultat och effekt... 3 Ord relaterade till de horisontella principerna... 4 4R... 4 Genus och kön... 4 Genussystem... 4 Genuskontrakt... 5 Horisontella principer (kriterier)... 5 Icke-diskriminering/likabehandling och diskriminering... 5 Jämlikhet och jämställdhet... 5 Jämställhetsintegrering... 5 Tillgänglighet (för personer med funktionsnedsättning) och bristande tillgänglighet... 6 Värdegrund... 6
Två centrala områden Avbrott och avhopp i gymnasieskolan Avbrott i gymnasieskolan innebär en paus från utbildningen. Avbrott kan således handla om att en elev av någon anledning lämnar utbildningen men sedan kommer tillbaka till samma skolform (gymnasiet). I många fall kan avbrott betraktas som en process som pågått under längre tid snarare än en händelse. Studieavbrott är ofta ett tecken på att något inte fungerar på ett bra sätt för individen, men avbrottet behöver inte per automatik innebära något negativt för den unge. Avhopp i gymnasieskolan innebär att eleven har lämnat skolformen. Eftersom individer som inte fullföljt gymnasieutbildning riskerar långtidsarbetslöshet och utanförskap kan ett avhopp i de allra flesta fall betraktas som negativt, ur både ett individ- och ett samhällsperspektiv. Det är först i efterhand möjligt att uttala sig om huruvida ett studieavbrott blir ett studieavhopp. Det är därför värdefullt att inom det lokala projektet bestämma sig för hur ni ser på vad ett avbrott är. T ex hur länge en elev ska ha varit frånvarande för att det ska röra sig om ett avbrott. Ett riktvärde kan vara så som projektet Plug in resonerat om avbrott. Här anses det röra sig om studieavbrott om eleven varit frånvarande under fyra sammanhängande veckor eller har skrivits ut. Ofta definieras inte studieavbrott och studieavhopp i texter eller sammanställningar som berör området. Det finns därför anledning att vara observant på detta då det kan ha betydelse för exempelvis vilken data som samlats in i olika statistiksammanställningar. Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år. Aktivitetsansvaret innebär att elevens hemkommun ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Projektord Analys och tolkning Analys är den process där man försöker få ordning på insamlad information (data) så att det blir en struktur och så att det blir lättare att tolka. Tolkning innebär en genomtänkt värdering av informationen i förhållande till de problemställningar som projektet handlar om. Praktiskt kan analys och tolkning handla om att (1) Jämföra och därmed se skillnader, mönster och tendenser och dra tänkbara slutsatser om samband och orsaker. För att därefter (2) Tolka och förklara för att förstå varför det ser ut som de gör. Och slutligen (3)Problematisera och kritiskt
granska våra förklaringar om orsaker och påverkansfaktorer genom att ställa frågor som Hur vet vi det vi vet? Hur kan våra förklaringar problematiseras i förhållande till relevant forskning? Länktips: Skolverkets Kvalitetsarbete i praktiken (kan laddas ner på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3381). Indikatorer Indikatorer är egenskaper, kännetecken eller beskaffenheter som påvisar eller antyder att något förhåller sig på ett visst sätt. Indikatorer kan användas som tecken för att påvisa förekomsten av en viss företeelse (t ex påvisa god undervisning). Ofta behövs flera indikatorer för att kunna uttala sig om huruvida en företeelse eller ett tillstånd föreligger. Insats, åtgärd och aktivitet En insats är en (arbets-)prestation i syfte att bidra till gott resultat. En åtgärd är något som görs för att rätta till ett fel. En åtgärd är med andra ord en handling i syfte att till exempel förbättra eller förebygga något. Insats och åtgärd kan i dessa betydelser användas synonymt. Aktivitet är en handling eller sysselsättning mer generellt och signalerar inte ett uttalat syfte (som en insats eller en åtgärd gör). Resultatmål och effektmål Resultatmål beskrivs som resultatet av de aktiviteter som genomförs i projektet. De ska vara uppnådda den dag projektets genomförandefas avslutas, det vill säga då projektresultatet levereras. Effektmål ska svara på frågan varför projektet genomförs och beskriva effekterna på kort och lång sikt. Uppnåelse av resultatmål ska skapa förutsättningar för att effektmål ska nås. Mätning av effektmålen kan ske först efter avslutat projekt. Såväl resultatmål som effektmål ska vara SMARTA (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsrelaterade). Målgrupp och deltagare Målgrupp är unga kvinnor och män, 15-24 år, som riskerar att eller som redan har hamnat utanför utbildning och/eller arbetsmarknad. Deltagare är de individer inom denna målgrupp som är identifierade med namn och personnummer och som är direkt berörda av åtgärder inom projektet. Projekt Ett projekt är en unik process som inte ryms inom ordinarie verksamhet, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutpunkt. Det är initierat för att uppnå mål som uppfyller specifika krav, inklusive begräsningar i tid, kostnader och resurser. En betydande poäng med projekt är synergi, det vill säga samverkan mellan olika faktorer (t.ex. ämnen, organisationer eller personer) där resultatet är större än summan av varje enskild dels verkan. Resultat och effekt Med resultat menas förändringar som insatserna i #jagmed ger direkt upphov till. Med effekter avses långsiktiga och indirekta förändringar som projektet ska bidra till.
Ord relaterade till de horisontella principerna 4R 4R är en metod som används för att analysera och kartlägga verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Metoden kan ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras samt hur den bör förändras för att minska ojämställdheten. De olika stegen är: R1 Representation ta reda på hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar. R2 Resurser ta reda på hur fördelas mellan kvinnor och män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå. R3 Realia ta reda på varför representation och resurser fördelar sig som de gör. För att lyckas med analysen krävs en kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. R4 Realisera formulera mål och åtgärder samt utarbeta en handlingsplan för ökad jämställdhet. Genus och kön Genus är det socialt och kulturellt skapade könet. Manlighet och kvinnlighet är inte naturliga egenskaper. Kön kan i forskningssammanhang betyda både det biologiska och det socialt skapade könet (genus). Det är vanligt att ordet kön används som beteckning på biologiskt kön, vilket i sig kan problematiseras ytterligare. RFSL väljer t ex att betrakta kön som bestående av olika delar där biologiskt kön, socialt kön och mentalt kön ingår. Summan av dessa variabler avgör en persons könsidentitet som beskriver hur just den människan uppfattar sig själv. Genussystem Genussystemet utgör den teoretiska grunden för jämställdhetspolitiken. Genussystem är en dynamisk struktur (system); en beteckning på ett nätverk av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar, som tillsammans ger upphov till ett slags mönstereffekter och regelbundenheter. Genussystemet vilar på två logiker; 1) isärhållandets tabu, vilket innebär att kvinnligt och manligt bör hållas isär och inte får blandas och 2) hierarkin, där mannen ses som norm. Dessa två principer skapar tillsammans kvinnans underordning. Eftersom genusordningen är flytande och komplex så kan inte kvinnlighet och manlighet ses som något av naturen givet. Den är dock inte heller något som påtvingas oss utifrån genom exempelvis sociala normer. Istället konstruerar individer sig själva, för det mesta frivilligt, som feminina eller maskulina genom vårt sätt att uppträda och agera i det vardagliga livet. Vi intar med andra ord en plats i genusordningen, eller förhåller oss till den plats som vi blivit tilldelade, genom vårt dagliga handlande. Detta handlande ger upphov till varaktiga eller vidsträckta mönster; en genusordning.
Genuskontrakt Genuskontrakt är mycket konkreta föreställningar om hur kvinnor/kvinna och män/man ska vara mot varandra vid en viss tid i ett visst samhälle, vilket skapar balans, men även innebär förhandling och maktutövning. Inbyggt i genuskontrakten finns genuslogikerna och genuskontrakten kan på så vis betraktas som ett slags operationalisering av genussystembegreppet. Det finns något slags kontrakt i varje samhälle och vid varje tid. Att tänka utifrån genuskontrakt ger möjlighet att frysa tid och plats för att på t.ex. en skola kunna studera relationer mellan kvinnor och män, föreställningar och förgivet tagna antaganden. Horisontella principer (kriterier) I projektet #jag med ska det ske ett integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering. Dessa, dvs jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering, benämns horisontella principer. Icke-diskriminering/likabehandling och diskriminering Enligt den svenska diskrimineringslagen får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (dvs. de sju diskrimineringsgrunderna). Icke-diskriminering ska tillämpas som horisontell princip i projektet #jagmed. Målet är att projektet främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheten inom projektet bör tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Direkt eller indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och sexuella trakasserier är former av diskriminering. Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde oavsett vem de är. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet handlar alltid om relationen mellan könen och är en viktig jämlikhetsfråga. Jämställdhet ska tillämpas som horisontell princip i #jagmed. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor används i analyser och vid genomförande av projekten. Jämställhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är strategin för att nå förändring i förhållande till jämställdhetspolitiska mål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv måste finnas med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen från förslag, till genomförande och utvärdering.
I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor respektive män. Jämställdhetsintegrering fungerar som ett redskap för att göra praktisk handling av politiska mål om jämställdhet. Den praktiska handlingen måste ske med avstamp i kunskap om varför förändring behövs. Tillgänglighet (för personer med funktionsnedsättning) och bristande tillgänglighet Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip i #jagmed. Målet är att projektet ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet och på så sätt möjliggöra för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Värdegrund Värdegrund handlar om ett kollektivs gemensamma etiska grundvalar. Värdegrunden inom skolan omfattar exempelvis människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. I #jagmed är de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering centrala och styrande för förhållningssätt och aktiviteter inom projektet. Dessa värden ska förmedlas och gestaltas.