SWEPS Swedish Production System

Teknisk projektredovisning SWEPS Swedish Production System - Ett kompetenslyft inom Lean Produktion VINNOVA-Projekt 2006-00124 April 2009 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...4 1 Mål och Syfte...5 2 Genomförande...7 2.1 Medverkande parter...7 2.2 Huvudaktiviteter...7 2.3 Fallstudier...8 2.3.1 Fallstudie 2 & 10 - Design av värdeflöde från leverantör till OEM...9 2.3.2 Fallstudie 3 - Design av värdeflöde genom 3 fabriker...10 2.3.3 Fallstudie 4 - Lean i tjänstemanna-arbete...11 2.3.4 Fallstudie 5 - Säkrad materialförsörjning vid långa ledtider...11 2.3.5 Fallstudie 6 - Förändringsarbete vid VCE...12 2.3.6 Fallstudie 7 - Förbättringsarbete på Volvo Powertrain (Utveckling av produktionsstrategier med TPM som bas)...12 2.3.7 Fallstudie 8 Materialförsörjningens påverkan på en monteringsstation...13 2.3.8 Fallstudie 9 Materialförsörjning, Volvo Trucks...14 2.3.9 Fallstudie 11 - Faktorer som påverkar plocktiden för manuella plock i montering, Volvo Powertrain...15 2.3.10 Fallstudie 12 Materialförsörjning, Volvo Cars...16 2.3.11 Fallstudie 13 - Kulturförändring Metallfabriken Ljunghäll...16 2.3.12 Fallstudie 14 - Materialexponering på arbetsstation (delvis gemensam med fallstudie 16)...17 2.3.13 Fallstudie 15 - Implementering av Lean Produktion i cellmontering 17 2.3.14 Fallstudie 16 Förändringsarbete Volvo Penta, Vara...18 3 Resultat och effekter...19 2

3.1 Fallstudier relaterade till Materialförsörjning...21 3.2 Fallstudier relaterade till Försörjningskedjor och Produktionsnätverk...21 3.3 Fallstudier relaterade till Förändringsarbete...22 3.4 Kunskapsspridning...24 4 Utbildning...24 4.1.1 Mål och Syfte...24 4.1.2 Deltagare...25 4.1.3 Genomförda Aktiviteter...25 5 Informationsspridning...26 5.1 Publikationer och presentationer...26 3

Sammanfattning Projektet har syftat till att stärka svenska företag genom att utbilda i och implementera Lean produktionsfilosofi utifrån styrkor och utmärkande förutsättningar hos företag i Sverige och har genomförts i samverkan mellan industri, institut och akademi för att uppnå bästa möjliga kunskapsöverföring och informationsspridning. Under projektets 3 år har olika aktiviteter genomförts; 14 industriella fallstudier, olika utbildningsaktiviteter, industriella workshops för insamlande av kunskap från industrin såväl som spridning av resultat mellan deltagande parter. SwePS har också agerat samordnare mellan olika Lean initiativ inom MERA programmet. Projektet har resulterat i effekter i flera dimensioner genom att både bidra till ett kompetenslyft för industrin och till fördjupad kunskap om viktiga hänsynstaganden för företag i Sverige för att bygga upp långsiktigt hållbara produktionssystem baserat på Lean produktion. Flera samarbeten mellan olika industriparter har påbörjats. Över 50 personer har gått längre lean utbildningarna och >3000 personer har gått kortare utbildningar inom Lean. Fallstudierna har genomförts i samarbete mellan praktiker och forskare och samtliga har påvisat effektivitetspotentialer på sina respektive områden. I flertalet fallstudier har förändringar realiserats i de studerade produktionssystemen och efter att fallstudierna avslutats har företagen i flera fall vidareutvecklat produktionssystemen och implementerat lösningar. En webbplats www.leanresan.se har utvecklats för att dela erfarenheter och sprida resultat från SwePS. Webplatsen innehåller delresultat från projektet, erfarenheter från fallstudier som gjorts, workshops och metoder. Om du har frågor eller önskar mer information om projektet kontakta någon av parterna: Johan Svenningstorp, Volvo Technology, AB Volvo, johan.svenningstorp@volvo.com, 031-322 35 82 Ulrika Harlin, Swerea IVF, ulrika.harlin@swerea.se, 031-706 60 54 4

Lars Medbo, Chalmers Tekniska Högskola, lars.medbo@chalmers.se 031-772 13 47 1 Mål och Syfte Projektet syftar till att stärka svenska företag genom att utbilda i och implementera Lean produktionsfilosofi utifrån styrkor och utmärkande förutsättningar hos företag i Sverige. Den övergripande forskningsfrågeställningen inom SwePS-projektet är: Hur skall företag i Sverige bygga upp en långsiktig strategi för utveckling av produktionssystem baserat på Lean Produktion?, se figur 1. SwePS-projektet bidrar till att öka insikten om styrkor, möjligheter och förutsättningar för svenska företag vid utveckling av ett produktionssystem baserat på Lean Produktion. Frågeställningar som beaktats: VARFÖR Varför behövs ett Swedish Production System? VAD Vad inom Lean Produktion kan man copy-paste? HUR Hur realisera Lean Produktion i företag i Sverige? Frågeställningen hur Lean Produktion ska realiseras har brutits ner i tre delområden, Materialförsörjning, Försörjningskedjor och Produktionsnätverk samt Förändringsarbete vilka studerats utifrån företagens aktuella utmaningar och framtida strategiska utvecklingsbehov i projektets 14 fallstudier. 5

Figur 1. SwePS-projektet bidrar till att öka insikten om VARFÖR, VAD och HUR vid utveckling av produktionssystem inspirerat av Lean produktion i företag i Sverige. 6

2 Genomförande 2.1 Medverkande parter Projektet har genomförts i nära samverkan mellan forskningsaktörer och industri. De medverkande parterna borgar för en långsiktigt stark satsning både när det gäller stärkta forskningsmiljöer och industriell tillämpning. Industriparterna har ett starkt engagemang och drivkraft i de frågor som fokuseras i projektet. Industriparter: AB Volvo Volvo Trucks Volvo Powertrain Volvo CE Volvo Bus Volvo Logistics Volvo Aero Volvo Penta Volvo Technology Saab Volvo Cars Cabeco AB IAC Metallfabriken Ljunghäll Akademiska parter: Chalmers Swerea IVF 2.2 Huvudaktiviteter Projektet har genomförts under 2006 2008 i samverkan mellan industri, institut och akademi för att uppnå bästa möjliga kunskapsöverföring och informationsspridning. Projektet har omfattat följande huvuddelar: 1. Utbildning inom Lean Produktion - för utvalda personalkategorier och nyckel-personer (Lean-spel, Lean produktion 7,5 hp vid Chalmers Industrihögskola m m). 2. Implementering i befintliga produktionsanläggningar implementering av ett antal grundläggande Lean-principer (14 st fallstudier med olika karaktär och fokus utifrån företagens aktuella och kritiskt viktiga utvecklingsbehov) 3. Analys och konceptutveckling - med teoretisk samt empirisk bas (de 14 fallstudierna), se figur 1. Ramprojektets upplägg har gett möjlighet till synergieffekter mellan de separata men sinsemellan komplementära delarna. Projektet har genomförts i samverkan mellan ett antal olika produktionsenheter inom 7

AB Volvo, Saab Automobile, Volvo Cars, företag ur Fordonskomponentgruppen samt medverkan från forskare vid Chalmers Tekniska Högskola och Swerea IVF AB. 2.3 Fallstudier I projektet har 14 st fallstudier med olika karaktär och fokus utifrån företagens aktuella och kritiskt viktiga utvecklingsbehov genomförts, se tabell 1. Fallstudierna har beaktat en eller flera av delområdena Materialförsörjning, Försörjningskedjor och Produktionsnätverk samt Förändringsarbete, se tabell 2. Tabell 1. Genomförda fallstudier i SwePS-projektet Titel Studieobjekt Akademisk Part 1 1 Värdeflödesanalys företagskedja (VFA) 2 2 Design av värdeflöde från leverantör till OEM 3 Design av värdeflöde genom 3 fabriker Cabeco, Volvo Powertrain, Volvo Trucks Saab Volvo Bussar Swerea IVF Swerea IVF & Chalmers Swerea IVF 4 Lean i tjänstemanna-arbete Volvo Aero, Volvo Powertrain Chalmers 5 Säkrad materialförsörjning vid långa ledtider Volvo Aero, Volvo Logistics Chalmers 6 Förändringsarbete vid VCE Volvo Construction Equipment Swerea IVF 7 Förbättringsarbete på VPT Volvo Powertrain Swerea IVF 8 Materialförsörjningens påverkan på en monteringsstation Volvo Powertrain Chalmers 9 Materialförsörjning Volvo Trucks Chalmers 10 2 Se fallstudie 2 Saab Chalmers & Swerea IVF 11 Faktorer som påverkar plocktiden för manuell plock i montering Volvo Powertrain Chalmers 12 Materialförsörjning Volvo Car Corporation Chalmers 8

13 Kulturförändring Metallfabriken Ljunghäll 14 Materialexponering på arbetsstation 15 Implementering av Lean Produktion i cellmontering Metallfabriken Ljunghäll Volvo Penta Volvo Penta Swerea IVF Chalmers Chalmers 16 Förändringsarbete, Volvo Penta Volvo Penta Swerea IVF & Chalmers 1) Fallstudie 1 ströks pga tidsbrist på de inblandade företagen. 2) Fallstudie 2 och 10 har genomförts gemensamt Tabell 2. Fallstudier kopplat till delområde Område/Fallstudie 1 1 2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2 11 12 13 14 15 16 Materialförsörjning - X X X X X X X Försörjningskedjor - X X X och produktionsnätverk Förändringsarbete - X X X X X X 1) 2) Fallstudie 1 ströks pga tidsbrist på de inblandade företagen. Fallstudie 2 och 10 har genomförts gemensamt 2.3.1 Fallstudie 2 & 10 - Design av värdeflöde från leverantör till OEM Bakgrund: I fallstudien ingick tre företag; SAAB som kund och IAC och Nitator som leverantörer. SAAB och IAC deltar SwePS, anledningen till att Nitator valdes är att företaget levererar en produkt som är väldigt annorlunda jämfört med IAC:s. Metodiken som utvecklades i första flödet (SAAB-Nitator) verifierades sedan i det andra SAAB IAC). Syfte: När ett företag tillämpar metoden värdeflödesanalys (VFA) stannar man ofta innanför fabrikens väggar. Vad som händer från det att leverantören är klar med produkten tills det att den monteras hos kund får visst fokus men många steg går förlorade. Syftet med fallstudien var därför att utveckla en metodik som kan tillämpas inom de områden som en traditionell värdeflödesanalys missar. Genomförda aktiviteter: Genom att analysera två flöden med vitt skilda produkter (produkt A är en liten okänslig artikel i bilens framvagn, produkt B ett repkänsligt instrumentpanelshölje) och sedan jämföra resultaten testades både metodiken samtidigt som det blev möjligt att analysera resultatskillnader. Resultatet från fallstudien bidrar till SwePS genom att synliggöra de kostnader och långa ledtider som uppstår när företag suboptimerar istället för att se till flödet som en helhet. 9

2.3.2 Fallstudie 3 - Design av värdeflöde genom 3 fabriker Bakgrund: Denna fallstudie omfattade tre företag i en leverantörskedja inom Volvo Bus Corporation (VBC). Företagen är Acrivia i Uddevalla (ramtillverkning), Volvo Bus i Borås (chassitillverkning) och Volvo Bus i Säffle (karossör slutmontering). Traditionellt sett har företagen varit fristående med olika system. Samtliga bolag är nu i Volvos ägo och det fanns ett identifierat behov att förbättra kommunikationen mellan företagen. Syfte: Fokus i fallstudien var att analysera värdeflöden i produktionsnätverk dvs analys av värdeflöden i en beroendekedja, exempelvis mellan olika fabriker. Genom att kartlägga värdeflödet genom samtliga fabriker var syftet med fallstudien att föreslå förbättringar till design av värdeflödet genom att identifiera slöserier i samband med kommunikation mellan fabrikerna. Vid varje företag genomfördes värdeflödesanalyser (VFA) där personer deltog från alla tre fabriker. Resultatet från fallstudien bidrar till SwePS genom att öka kunskapen om faktorer som är särskilt viktiga att beakta i produktionsnätverk mellan fabriker och utveckla ett systematiskt och tvärfunktionellt arbetssätt baserat på verktyget värdeflödesanalys (VFA) som möjliggör analys av slöserier och utvecklingsbehov i kommunikationen mellan fabriker. Genomförda aktiviteter: Volvo Bussar har tydliggjort sin produktionsfilosofi baserat på principer inom Lean produktion. VBC har genomfört utbildningar med stora delar av organisationen. I fallstudien är kritiska områden identifierade för att flödet ska fungera från ett helhetsperspektiv och en fördjupad studie genomförd. Det processområde där det fanns störst potential var vid gränssnittet chassi/kaross där chassit behövde ändras och omarbetas i första stegen i Säffle. För att öka kunskap och förståelse för dagens värdeflöde startades fallstudien genom att genomföra en värdeflödesanalys (VFA) av nuläget på alla tre fabriker, vilket är dokumenterat. VFA:n medförde att fokusområden i flödet kunde identifieras. För att identifiera möjliga besparingar i flödet skapades därefter en aktivitetsplan för att systematiskt arbeta med fokusområden. Stora besparingar identifierades och tester planerades in. Sedan utvärderades förslagen systematiskt. Testerna delades upp i olika grupper; Pilottester/Norgeorder och framtidsvision. Det resulterade i möjliga materialbesparingar per chassi och en reducering av monteringstid. Förslag på lösningar och en handlingsplan är framtaget som förbättrar det totala värdeflödet. En framtidskarta för totala flödet är framtagen och en aktivitetsplan följs löpande upp. Denna fallstudie bidrar till ett omfattande förändringsarbete på Volvo Bus som kallas B50 och innefattar de flesta fabriker inom Volvo Bussar. 10

2.3.3 Fallstudie 4 - Lean i tjänstemanna-arbete Bakgrund: Ingenjörsarbete utgör en allt större del av företagets totala arbetsbeläggning. Ett effektivt ingenjörsarbete sätter förutsättningarna för lönsamheten. Ingenjörsarbetet betraktas ur ett flödesperspektiv. Viktiga styrparametrar är beläggning (TWIP), kapacitetstak, men också kopplingen till värdetillförsel. Fallstudien är begränsat till produktionsteknisk verksamhet. Syfte: Att hitta styrparametrar, mätmetod och styrprinciper för produktivt ingenjörsarbete. Genomförda aktiviteter: 2 fallstudier har genomförts. Fallstudie nr 2 hade som syfte att validera en kvantitativ mätmetod för produktiviteten på en produktionsteknisk avdelning, mäta densamma och dra slutsatser. Avslutat projekt avseende införande av Visible planning på en controlleravdelning på VAC. Målet med detta projekt var att förkorta ledtiden mellan motorleverans och faktura till kund samt ledtiden mellan fakturadatum och pengar tillgängliga på kontot genom bättre kundstyrning. Båda två delmålen är uppnådda med betydande reduktion av bundet kapital. 2.3.4 Fallstudie 5 - Säkrad materialförsörjning vid långa ledtider Bakgrund: Volvo Aero har en produktionssituation som bland annat karaktäriseras av låga volymer, högt pris på inköpt material och långa anskaffningstider. Vidare är delar av processutrustningen dyrbar och samutnyttjas mellan olika produktionsgrupper. Produkterna har mycket höga kvalitetskrav och omarbetning måste ibland ske av komponenterna pga. att kvalitetsbrister upptäcks. Dessa karaktäristika skapar svårigheter att använda sig av vissa av de principer och lösningar som ofta präglar lean-inriktade verksamheter. Syfte: Fallstudien har haft två primära syften; (1) att tydliggöra de svårigheter mot lean-inriktade principer som ges av Volvo Areos produktionssituation samt (2) att pröva hur simuleringsteknik, speciellt operativ simulering, kan kompensera för dessa svårigheter. En specifik frågeställning som har behandlas inom ramen för dessa båda syften var att undersöka möjligheten att använda en pull-baserad verkstadsplaneringsprincip i den aktuella produktionssituation samt hur denna materialstyrningsprincip i så fall borde vara utformad. Genomförda aktiviteter: Datainsamling, beskrivning och konceptuell modellering av det studerade produktionsflödet har genomförts. Grundläggande principer för hur produktionsflödet skall kunna styras och planeras utgående från ett lean-inriktat sysätt har identifierats. Huvudprinciperna för en pull-baserad verkstadsplaneringsprincip, anpassad till den aktuella produktionssituation, har definierats, beskrivits och modellerats på en konceptuell nivå. Planeringsprincipen har dessutom operationaliserats på en detaljerad nivå genom att definiera ett 11

antal olika faktorer (aspekter) samt inom vilka intervaller det är aktuellt att variera dessa faktorer. Faktorerna har bedömts vara av speciellt intresse att studera både för att undersöka deras generella betydelse för materialstyrningsprincipens prestation men även för att utveckla en så väl fungerande materialstyrning som möjligt i den aktuella fallstudien. En simuleringsmodell av det aktuella produktionssystemet med den definierade verkstadsplaneringsprincipen har utvecklats. Simuleringsmodellen har sedan använts i en serie experiment för att undersöka om den pullbaserade planeringsprincipens kan vara framgångsrik i Volvo Aeros produkprestationsförmåga samt hur de olika studerade faktorerna påverkar. 2.3.5 Fallstudie 6 - Förändringsarbete vid VCE Bakgrund: I Volvos fabrik för komponenttillverkning i Eskilstuna (Volvo Construction Equipment, Component division) pågår ett gigantiskt transformationsprojekt där hela fabriken byggs om från funktionella verkstäder till flödesceller. Transformationen sker stegvis, område för område, och omfattar strukturerad genomarbetning av i stort sett samtliga delar av principerna i Volvos Produktionssystem. Syfte: Fokus i fallstudien är förändringsarbete i produktion och utvecklingsprocessen av Lean Production, dvs. resan. Fallstudien har bestått av tre delar; Del 1 Förändringsarbetet på företaget övergripande, Del 2 Maskinanskaffningsprocessen Del 3. Lean transformation av en bearbetningscell. Fallstudien bidrar till SwePS genom att identifiera framgångsfaktorer, hinder och förutsättningar i samband med en omfattande Lean transformation i fabriken för att öka kunskapen om faktorer och arbetssätt som ökar engagemang och ägandeskap. Genomförda aktiviteter: SwePS-projektet har följt förändringen och studerat företagets arbetssätt för att förstärka motivationen och ägandeskapet hos medarbetare. 2.3.6 Fallstudie 7 - Förbättringsarbete på Volvo Powertrain (Utveckling av produktionsstrategier med TPM som bas) Bakgrund: Volvo Powertrain i Skövde har sedan 15 år arbetat med TPM som sitt produktionssystem. När fallstudien startade fanns behov av att utöka detta till ett komplett produktionssystem och då utgå från den struktur som finns i företaget. Detta är en frågeställning som är vanlig i flera företag där det görs vissa satsningar inom lean-området men delar sankas för att kunna kalla detta ett produktionssystem. En utmaning för VPT i detta förändringsarbete är hur man går vidare i införandeprocessen vid olika produktionsområden utan att förstöra den befintliga strukturen, vilket kräver attitydförändringar och förståelse för normarbetet. Det finns flera initiativ på företaget som används för att 12

vända attityden i t ex monteringen såsom daglig styrning, operatörsunderhåll, förbättringsgrupper, 5S etc. Syfte: Syftet med denna fallstudie är att följa en utvald förändringsprocess, arbete i förbättringsgrupper, utifrån ett operatörsperspektiv. Detta planeras bidra till underlag för förbättringar som förbättringsgrupper kan arbeta vidare med i en aktivitetsplan. Ett mål var också att utveckla en systematisk metodik för att analysera attitydförändringar kopplade till förändringsprocessen. Ambitionen är att metodiken kan utgöra underlag att få ett effektivt arbete i företagets förbättringsgrupper för att på så sätt förbättra förankringen och acceptansen hos personalen och därmed bidra till ökad effektivitet i produktionen. Genomförda aktiviteter: På VPT har en fallstudie genomförts där en förbättringsmetodik användes vid materialfasaden på linje D16 och metodiken har också tillämpats på fler områden. Fallstudien har följt en avdelning i drygt 6 månader som under perioden påbörjade arbete med förbättringsgrupper. Datainsamling genom individuella intervjuer och från företagets dokumentation har genomförts i två faser i förbättringsarbetet (vid uppstarts- och genomförandefas). Fallstudien har också innefattat en pilottest av VPS assessment i delar av fabriken. 2.3.7 Fallstudie 8 Materialförsörjningens påverkan på en monteringsstation Bakgrund: Materialförsörjningssystemet i svensk verkstadsindustri påverkas av en ny typ av krav i samband med att principerna inom Lean Production, i varierande grad, införts i produktionssystemen. Ett exempel på krav som riktats mot materialförsörjningen är mindre tillgänglig yta vid monterings-line. Traditionellt har material levererats till Point-of-use (där materialet plockas av montör och där det skall monteras) i pall, och i stor kvantitet. En resurssnål produktion har önskemål om en högre andel värde-adderande arbete och behovsstyrning vilket leder till minskade leveranskvantiteter. Ofta innebär detta att en annan mindre lastbärare används. Icke värde adderande arbete är allt arbete som inte tillför värde till produkten ur kundens perspektiv. Lean Production syftar till att minimera andelen icke värde adderande arbete. Påverkas den icke värde adderande tiden av utformningen av materialförsörjningssystemet, och i så fall hur mycket? Syfte: Öka förståelsen av hur materialförsörjningssystemets utformning påverkar arbetsstationens villkor, I termer av icke värde adderande arbete, gångsträckor och ergonomi. Dessutom är syftet att förstå hur materialförsörjningssystemet påverkar ytbehovet för materialfasader. Genomförda aktiviteter: En pilotstudie har genomförts på MD16 Line och till den har en supermarket byggts för att möjliggöra mjölktransporter av 13

förbrukningsmaterial till line med tåg. Vidare har en nulägesbeskrivning av tre arbetsstationer på högvolymslinen MD13 genomförts och analyserats. En av stationerna byggdes om för att därigenom möjliggöra en djup analys av materialfasadsutformningens påverkan på resultatvariablerna utrymme, icke värdeadderande tid och ergonomi. Videoanalyser användes för att identifiera skillnader mellan de två olika uppläggen. Vidare har en kartläggning av de interna materialflödena för att försörja de tre arbetsstationerna med material genomförts. Som ett led i en av magisterkurserna vid Chalmers har även teknologer genomfört värdeflödeskartläggning av materialförsörjningsflöden vid Volvo Powertrain och ett examensarbete genomförts inom ramen för fallstudien, vilket behandlar relation mellan förpackningsval, transporterade volymer, transporter från leverantörer till Volvo Powertrain och dess inverkan på det interna materialförsörjningssystemet. 2.3.8 Fallstudie 9 Materialförsörjning, Volvo Trucks Bakgrund: I Lean Production ligger fokus på operatören vilken skall utföra så stor andel värde adderande arbete som möjligt. Dock förekommer ofta suboptimeringar på grund av att materialhanterings- och monteringsprocesser utformats var för sig för en så pass effektiv materialhantering eller effektiv montering i åtanke, snarare än den totala effektiviteten i värdekedjan eller monteringens krav för att uppfylla montörens behov. Ett exempel är skapande av effektiva logistiklösningar som på det effektivaste sättet löser transportproblemet, men inte ser till monteringens behov. Syfte: Att identifiera och kategorisera krav mellan materialförsörjningsoch monteringsprocesser. Genomförda aktiviteter: En förberedande studie i form av ett elevarbete inom det internationella mastersprogrammet Supply Chain Design Management vid Chalmers genomfördes våren 2007. Studien utfördes av en grupp på fyra elever och pågick hela vårterminen och omfattade 7 poäng. Eleverna studerade materialförsörjning till förarbetsstationer och materialexponering på dessa förarbetsstationer. Huvudstudien studerar förhållandet mellan materialförsörjning och produktion och de krav som finns mellan de två funktionerna. För att få fram kraven mellan funktionerna har fokusgruppintervjuer genomförts på Volvo Trucks, Tuve fabriken, Volvo Powertrain i Skövde och ytterligare kompletterande intervjuer med personal på ovan nämnda företag. Ett kandidatarbete har behandlat effekter av valet mellan koniska och kvadratiskt formade plastlådor för flöden mellan leverantör och line, inkluderande returflödet. Ett examensarbete har behandlat kitting och hur kitting som materialförsörjning utformas inom den västsvenska fordonsindustrin och jämfört detta med de erfarenheter av implementationer som finns i litteraturen. Studien har också studerat materialflöden inom och mellan aktörer i en försörjningskedja med en artikel från fallstudie 8 som går i ett 14

flöde till Tuvefabriken och sedan i retur till Skövde. För detta har Value Stream Mapping metodiken använts för att studera materialflöden inom och utom fabriker. 2.3.9 Fallstudie 11 - Faktorer som påverkar plocktiden för manuella plock i montering, Volvo Powertrain Bakgrund: Materialförsörjningssystemet i svensk verkstadsindustri påverkas av en ny typ av krav i samband med att principerna inom Lean Production, i varierande grad, införts i produktionssystemen. Ett exempel på krav som finns är att minska tiden för manuella plock och att därigenom minska andelen icke värde adderande tid. Icke värde adderande arbete är allt arbete som inte tillför värde till produkten ur kundens perspektiv. Lean Production syftar till att minimera andelen icke värde adderande arbete. Nya materialhanteringssystem och nya sätt att exponera material längs line medför ett behov av att veta vad som påverkar tiden för plock, men även hur lång tid ett plock under givna förutsättningar tar, båda av väsentlighet för både för praktiker och forskning. Syfte: Syftet med fallstudien är att förklara vilka faktorer som påverkar plocktiden för manuella plock vid monteringsline. Genomförda aktiviteter: Fallstudie 8 lämnade mycket information in till denna fallstudie och verkade som förstudie. Arbetet byggde vidare på de resultat som framkom kring den förnyade materialexponeringen. Förberedelserna för experimentet var långa och inkluderade diskussioner med företaget och diskussioner bland akademikerna kring utformning av experimentet. Resultatet av dess blev att ett experiment med ett fullständigt faktorförsök skulle genomföras. Försöksplan, experimentmetodik, körschema för experimentet samt anskaffning av utrustning och konstruktion av experimentutrustning genomfördes av Chalmers. Ett flertal seminarier hölls på Chalmers för att utreda vilka faktorer som troddes påverka plocktiden mest. I nästa skede stämdes dessa av mot praktiker, även utanför fallstudieföretaget. Ytterligare seminarier fastställde vilka nivåer som skulle testas i faktorförsöket. Experimentet genomfördes i december 2008 under två dagar på fallstudieföretaget. Analys av det mycket omfattande videomaterial som insamlades skedde senare under våren. Analysen och resultatet fastslog vilka av de sju testade faktorerna som hade störst påverkan på plocktiden. Resultaten presenteras i artikeln Factors impacting manual picking at assembly lines - an experiment in the automotive industry som kommer att presenteras vid EurOMA-konferensen i Göteborg. 15

2.3.10 Fallstudie 12 Materialförsörjning, Volvo Cars Bakgrund: Ett stort antal metoder används för att genomföra materialförsörjningen av komponenter till slutmonteringslinan hos Volvo Car, olika interna försörjningskedjor. Företaget vet inte vilka metoder som är ändamålsenliga och när en viss metod som bör användas. Syfte: Utveckla en metod som gör det möjligt att beskriva och värdera olika interna försörjningskedjor från godsmottagning till montering på monteringsstation. Genomförda aktiviteter: Företaget har genomfört Kaizen-veckoworkchops med s.k. Implementeringsteam samt utbildningar. Totalt har 150 personer utbildats i Lean materialförsörjning under 3200 timmar. Utrustning såsom testställage, materiallådor, testkassationsbord och skyltar har köpts in (totalkostnad ca 350 kkr). Implementeringsteamet har främst genomfört följande aktiviteter: - Tagit fram utbildningspacket för Lean Material. - Tagit fram standards för blåbackställ - Tagit fram standards för kassationbord och rutiner - Håller på att ta fram vilka plastlådor som VCT ska använda för internt omplock - Tar fram standards på byggbanor - Tar fram checklistor för ombyggnation på banorna - Tar fram layout för drömfabriken - Tagit fram arbetssätt för omplock Två examensarbeten har genomförts. Kartläggning av banavsnitt på byggbanorna samt av de olika typerna av materialförsörjnings metoder från godsmottagning till montör har genomförts genom intervjuer, videofilmning, datafiler samt skriftliga dokument. 2.3.11 Fallstudie 13 - Kulturförändring Metallfabriken Ljunghäll Bakgrund: Vid Metallfabriken Ljunghäll AB fanns ett behov av att starta upp förbättringsarbetet i en särskild del av fabriken och integrera arbetet med övriga delar av verksamheten. Syfte: Fokus i fallstudien var förändringsarbete i produktion och utvecklingsprocessen av Lean Production dvs resan. Syftet med fallstudien var att studera förbättringsbehov som underlag till införandeprocessen av förbättringsarbete i produktion med fokus på förbättringsgrupper, arbetsorganisation och informationsflöde. Genomförda aktiviteter: Fallstudien startade i oktober 2006 med en uppstart med VD och produktionsledare i A-hall där också en översiktlig kartläggning av nuläget genomfördes. Därefter utbildades 55 personer genom en Lean-introduktion och ett Leanspel. Det genomfördes med all personal i A-hallen (operatörer från alla skift, stödfunktioner, t ex 16

underhåll, kvalitet, ställare m fl). En kartläggning av slöserier genomfördes vid olika maskingrupper i A-hallen. Varje maskin fick ett eget slöseriblad i A3 med insamling av slöseriexempel under 2 veckor (alla skift). Utifrån resultaten från slöserijakten utformades ett intervjuunderlag där individuella intervjuer genomfördes med personer med olika yrkesroller. Totalt genomfördes 6st djupintervjuer (1-3 h) där resultat är dokumenterat för att utgöra en plattform för fortsatt förbättringsarbete utifrån gruppens behov. 2.3.12 Fallstudie 14 - Materialexponering på arbetsstation (delvis gemensam med fallstudie 16) Bakgrund: Vid Volvo Pentas fabrik i Vara pågår arbete med implementering av Lean produktion och kundorderstyrd produktion vilket kräver betydligt högre flexibilitet i produktionen än vad man tidigare hade. Syfte: Att utveckla materialexponering på monteringsstationer så att montörernas arbete underlättas, hantering av material och förpackningsmaterial minskar samt att den belastningsergonomiska situationen förbättras. Dessutom ska komponenter för montering av samtliga produktvarianter samtidigt kunna exponeras på monteringsstationerna. Genomförda aktiviteter: Inom fallstudien byggdes två monteringsstationer om för att bättre passa JIT materialleveranser. Dessa stationer utvärderades vid den pilotkörning som gjordes på monteringsflödet. Piloten var framgångsrik och hela monteringslinan har nu byggts om. Redan har materialförsörjningen byggts om i form av en supermarket med omplockning till mindre förpackningar. Stora positiva effekter har erhållits. 2.3.13 Fallstudie 15 - Implementering av Lean Produktion i cellmontering Bakgrund: Volvo Penta Produktion (VPP) i Göteborg konverterar dieselmotorer för marint bruk och för stationära marina generatoraggregat. Syftet med det förändringsarbete som tidigare har påbörjats inom VPP är att utveckla ett förbättrad och mer visuellt självklart flöde av produkter och material genom monteringsfabriken, samtidigt som även operatörerna skall ha ett bibehållet varierat arbetsinnehåll, med inget eller ringa grad av maskinstyrning. Monteringssystemet vid VPP skiljer sig från monteringssystemen i de övriga monteringsfabriker som ingår i SwePS-projektet. Framförallt gäller detta i den bemärkelsen att löpandebandsmontering ej förekommer, utan operatörerna bygger själva hela produkter på ett antal parallella arbetsstationer (s k cellmontering, eller vad som ibland även benämns dockmontering). Vidare så är monteringsfabriken småskalig och omfattar totalt ett sextiotal anställda vilket inkluderar både tjänstemän och kollektivanställda. 17

Syfte: Fokus i fallstudien är förändringsarbete i produktion och utvecklingsprocessen av Lean Production dvs. resan. Genomförda aktiviteter: Det ökande andelen av kanban styrda leveranser för vissa artiklar som nämnts har, tillsammans med de övriga förändringar, medfört att verksamheten idag har goda förutsättningar att utvecklas i flera avseenden positiv riktning på ett sätt som tidigare ej var helt självklart. Den pilotgrupp, vilken ansvarade för införande av s k 5S inklusive vissa andra vedertagna förändrings/förbättringsmetoder, har även under den gånga perioden visat sig radikalt förändrat beteende hos berörd personal vad gäller både nytänkande och förändringsbenägenhet. Denna pilotgrupp har nu genomfört ytterligare omfattande och fördjupande förändringar. Denna verksamhet har nu expanderat ytterligare och omfattar för tillfäller fler kollektivanställda. Ledningsgruppens utbildning i lean produktion är under planering, och därefter kommer förändringsarbetet i monteringsfabriken att påbörjas i en större omfattning. Vidare så har Chalmers utarbetat en s k skiss på ett fortsatt forskningsprojekt som sänts in till Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Forskningsprojektet benämns Framtidens flexibla arbetsorganisation: En jämförelse mellan små- och storskaliga monteringsfabriker med avseende på deras utvecklingsmöjligheter. Syftet med det sökta projektet är att utveckla en arbetsorganisation i de bemärkelser att bl a delar av produktionsberedningsarbetet i större utsträckning än vad som idag är fallet. Ett förfarande vilket med vissa omedelbara fördelar skulle kunna utföras i direkt produktion, och då företrädesvis av de kollektivanställda. Detta är ett problemområde som av flera olika anledningar är angeläget, bl a för att kunna vidareutveckla lean produktion i svensk anda, och i detta avseende har VPP vissa unika förutsättningar). 2.3.14 Fallstudie 16 Förändringsarbete Volvo Penta, Vara Bakgrund: Vara-fabriken har under de senaste åren genomfört ett byte av produkt och nu pågår en reform av produktionen. Inom hela Volvo Penta pågår ett arbete med kundorderstyrning. Man vill i allt högre grad tillverka direkt vad kunderna beställer i stället för att som idag gå via ett lager, VPML. Detta kräver en större flexibilitet i produktionen än vad man hade vid fallstudiens start. Syfte: Fabriken har i flera år arbetet med självstyrande grupper och söker nu ett sätt att tydligare styra dessa grupper samt skapa klara målbilder för grupperna och därigenom öka effektiviteten. En väg är att nå den önskade ökade flexibiliteten är genom att tillämpa Lean produktion. I studien var önskemålet att studera vilken påverkan det får att ha en skrift där ledningen formulerat fabriken produktionssystem. 18

Genomförda aktiviteter: En koordinator är utsedd och utbildad. Man har dessutom genomfört halvdagsutbildningar med samtliga anställda. Ett test på monteringslinen är genomfört. Under testet provades mixat flöde mellan 4 cylinders och 6 cylinders motorer under en dag. Ombyggnad av materialfasaden har gjorts och ett warehouse där intern logistik kan göra omplock finns idag. Penta är en liten kund till flera av leverantörerna och en förändring av leveransemballagen bedöms ofta ta lång tid. Det optimala läget är att kunna skicka in vilken motor som helst i flödet utan att för den skull få en störning. För att nå dit kommer det krävas en hel del arbete inom materialhantering/materialfasader/förmontering, allt detta åskådliggjordes på ett bra sätt under testdagen i oktober 2006. SMED insats på bearbetningsdelen för att inkludera även denna i det mixade flödet. SMED utbildning genomfördes den 26-27 november. Ställtiden reducerades med ca 20%. VPS assessment genomförd. 5S har startats och det börjar synas i verkstaden. Ett försök med taktat flöde har gjorts. I vissa avsnitt i produktionen sågs detta som positivt, medan andra var kritiska. Bland de positiva fanns måleriet de ha ju redan ett taktat flöde och att få in motorer taktat underlättar för dem. 3 Resultat och effekter Projektet har resulterat i effekter i flera dimensioner genom att både bidra till ett kompetenslyft för industrin och till fördjupad kunskap om viktiga hänsynstaganden för företag i Sverige för att bygga upp långsiktigt hållbara produktionssystem baserat på Lean produktion. Genom SwePS har följande resultat åstadkommits: En bred bas med personer (över 3000 st) inom fordonsföretagen har genomgått kortare Lean-utbildning för ökad kunskap om vad Lean produktion innebär och som bidrar till att en sådan företagskultur införs, utvecklas och upprätthålls. Nyckelpersoner såsom ledare och leankoordinatorer (över 50 st) har genomgått omfattande Leanutbildning. Personerna har till uppgift att leda och guida Lean-arbeten på sina arbetsplatser och vidare verka för att reformera företaget och har möjlighet att stötta ledarskapet samt tillhandahålla verktyg allteftersom förbättringsarbetet framskrider Uppdaterade och moderniserade utbildningar i Lean produktion för såväl grundutbildning och fortbildning inom högskolan som nya utbildningar inom industrin. Genom projektet har omfattande kompetensutveckling skett där ett stort antal personer genomgått utbildningar. Drygt 1400 personer har gått kortare utbildningar inom Lean produktion och fler än 50 personer har gått Chalmers Industrihögskolas 7,5 hp utbildning i Lean produktion. Möjligheten att följa kursen för deltagare från 19

intressenterna i projektet har underlättats av att kurserna har genomförts på olika orter i landet, från Kalmar i söder till Luleå i norr. Totalt har kursen satts upp i sju städer förutom Göteborg och under projektets period har Chalmers Industrihögskola erbjudit intressenterna i projektet möjligheten att följa kursen vid ca 20 tillfällen. Övriga deltagare i kurserna har kommit från olika branscher och olika storlekar av företag. Fördjupad kunskap om generella och specifikt viktiga hänsynstaganden hos företag i Sverige, där de övergripande principerna i Lean är generellt tillämpbara medan möjligheten till framgångsrika copy-paste lösningar varierar för delområdena inom Lean produktion, beroende på dess karaktär, kultur och kontext. Här behöver anpassning ske till företagets tekniska, fysiska, affärsmässiga kontext såväl som till kulturell, mänsklig och organisatorisk kontext. Som stöd för detta arbete har följande verktyg och arbetssätt utvecklats: o LeanNavigator ett dialogverktyg som stödjer utveckling av konkreta hållbara utvecklingsinsatser och företagets praktiska arbete med att kartlägga hur man arbetar idag med sitt produktionssystem och vart man vill sträva på kortoch lång sikt. o Värdeflödesanalys-metodik med tillämpning på produktionsnätverk och försörjningskedjor o Dialogbaserad attitydundersökning i samband med förändringar Utveckling av en webplats www.leanresan.se som möjliggör effektiv kunskapsspridning och att kontinuerligt dela erfarenheter från företag och forskningsprojekt i Sverige. Webplatsen innehåller idag resultat från SwePS-projektet med rekommendationer om vad man bör starta upp och ta hänsyn till vid vidareutveckling av företagets produktionssystem inspirerat av Lean, praktiska reseberättelser och analysverktyg. Ett antal nätverk av praktiker från företag och forskare inom produktion och logistik har bildats. Nätverken bidrar till kunskapsöverföring mellan företagen och gemensam utveckling inom specifika problemområden. Utbildning av 2 doktorander och seniorforskning för 5 doktorer inom institut och högskola samt 3 doktorer inom industrin. Publikation i vetenskapliga tidskrifter och populärvetenskapliga skrifter. Presentationer av resultat vid vetenskapliga konferenser och praktikerkonferenser. Inom projektet har 14 st fallstudier genomförts i industrin. Fallstudierna har genomförts i samarbete mellan praktiker och forskare och påvisat effektivitetspotentialer på sina respektive områden. I flertalet fallstudier har förändringar realiserats i de studerade produktionssystemen och efter att fallstudierna avslutats har företagen i flera fall vidareutvecklat produktionssystemen och implementerat lösningar. 20