1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29

Relevanta dokument
1.1 Polynomfunktion s.7-15

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

Funktionsstudier med derivata

Linjära ekvationer med tillämpningar

Ekvationer och olikheter

Upphämtningskurs i matematik

vilket är intervallet (0, ).

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium.

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

6 Derivata och grafer

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

Växande och avtagande

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

5B1134 Matematik och modeller

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Sidor i boken KB 6, 66

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Repetitionsprov på algebra, p-q-formeln samt andragradsfunktioner

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte

Matematik Ten 1:3 T-bas Nya kursen

Kapitel 7. Kontinuitet. 7.1 Definitioner

Lösningsförslag och svar Övningsuppgifter inför matte

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Övningar - Andragradsekvationer

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Hantera andragradskurvor del 2

x 1 1/ maximum

Avsnitt 3, introduktion.

Räta linjens ekvation & Ekvationssystem

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

Lösa ekvationer på olika sätt

Här studera speciellt rationella funktioner, dvs kvoter av polynom, ex:.

Avsnitt 4, introduktion.

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Dockvetviattimånga situationer räcker inte de naturliga talen. För att kunna hantera negativa tal har de hela talen definierats:

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

En vanlig uppgift är att bestämma max resp min för en trigonometrisk funktion och de x- värden för vilka dessa antas.

Matematik 3c Kap 3 Kurvor, derivator och integraler

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

20 Gamla tentamensuppgifter

Komposanter, koordinater och vektorlängd Ja, den här teorin gick vi igenom igår. Istället koncentrerar vi oss på träning inför KS3 och tentamen.

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

sanningsvärde, kallas utsagor. Exempel på utsagor från pass 1 är

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Modul 1: Funktioner, Gränsvärde, Kontinuitet

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

Lennart Carleson. KTH och Uppsala universitet

där x < ξ < 0. Eftersom ξ < 0 är högerledet alltid mindre än Lektion 4, Envariabelanalys den 30 september 1999 r(1 + 0) r 1 = r.

Planering Funktioner och algebra år 9

Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

Checklista för funktionsundersökning

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

Sekantens riktningskoefficient (lutning) kan vi enkelt bestämma genom. k = Men hur ska vi kunna bestämma tangentens riktningskoefficient (lutning)?

Repetition av matematik inför kurs i statistik 1-10 p.

Gamla tentemensuppgifter

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Gränsvärden. Uppgift nr 10 Förenkla bråket h (5 + h) h. Uppgift nr 11 Förenkla bråket 8h + h² h

Förändringshastighet ma C

III. Analys av rationella funktioner

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

Planering för kurs C i Matematik

7. Ange och förklara definitionsmängden och värdemängden för funktionen f definierad enligt. f(x) = ln(x) 1.

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

a3 bc 5 a 5 b 7 c 3 3 a2 b 4 c 4. Förklara vad ekvationen (2y + 3x) = 16(x + 1)(x 1) beskriver, och skissa grafen.

Göra lika i båda leden

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Optimala vinkeln av bortklippt cirkelsektor fo r maximal volym pa glasstrut

Sammanfattningar Matematikboken Z

7. Max 0/1/1. Korrekt kombinerad ekvation och påstående i minst två fall med korrekt svar

En samling funktionspussel för gymnasienivå

Introduktion till Matlab

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

7x 2 5x + 6 c.) lim x 15 8x + 3x Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter

Håkan L. (Skriv som en produkt. Gör uppdelningen i faktorer så långt det går.) 1. Faktorisera 25x Faktorisera 1. 3.

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Matlabövning 1 Funktioner och grafer i Matlab

Transkript:

Detta avsnitt handlar om olikheter. < mindre än > större än mindre än eller lika med (< eller =) större än eller lika med (> eller =) Vilka tal finns mellan 2 och 5? Alla tal som är större än 2. Och samtidigt mindre än 5. Vi skriver 2 < x < 5

Med 2 < x < 5 avser vi alla reella tal som finns mellan 2 och 5. Variabeln x symboliserar alla de reella tal som finns där emellan. Bokstaven x kallas för en variabel för den kan ha varierande värde där emellan 2 och 5. Uttrycket 2 < x < 5 kallas för en olikhet eller ett intervall på x-axeln. 2 5

Olikheten 2 < x < 5 kallas också dubbelolikhet just för att där är två olikhetstecken i samma olikhet. En dubbelolikhet skrivs alltid med det mindre talet först. Olikhetstecknen har alltid riktningen < Olikheten 2 x 5 skiljer sig från den tidigare genom att talen 2 och 5 också hör till de värden x kan anta. På x-axeln skulle vi beteckna denna olikhet med fyllda punkter i intervalländpunkterna. 2 5 s.142-143

Med olikheten 2 < x avses alla reella tal som är större än 2. Olikheter med endast ett olikhetstecken skrivs vanligtvis med variabeln x först. x > 2 2 Vi ser att olikhetstecknet böt riktning då vi bytte sidorna. Vi läser: x är större än 2

Olikheten x < 5 avser alla tal som är mindre än 5. Vi läser: x är mindre än 5 Dubbelolikheten 2 < x < 5 läses: x är större än 2 men mindre än 5. Alternativt: x är mellan 2 och 5 Ordet men här betyder och. Olikheten x 5 läses: x är mindre eller lika med 5 Olikheten 2 x 5 läses: x är större eller lika med 2 men mindre än eller lika med 5

Olikheter kan lösas på liknande sätt som ekvationer. Det finns dock några olikheter. Vi ska nu titta på hur man löser förstagradsolikheter eller olikheter av första graden. En förstagradsolikhet kan lösas som en förstagradsekvation, men.. Om du tänker multiplicera eller dividera med ett negativt tal.... då ändrar olikhetstecknets riktning.

< blir > > blir < blir blir Då man multiplicerar eller dividerar olikheten med ett negativt tal. T.ex. 2x < 12 + x 2x x < 12 3x < 12 x > 4 Svar: x > 4 Titta noggrannt efter var tecknet ändrar riktning.

Ett annat sätt att lösa samma ekvation följer. Vi flyttar förstagradstermerna till den sida där de får positivt förtecken. 2x < 12 + x 0 < 12 + x + 2x 0 < 12 + 3x 12 < 3x 3x > 12 x > 4 Svar: x > 4 Jag själv föredrar detta sätt och tycker att det känns säkrare.

Ett nytt exempel 2(4 + x) + 2x 7(x + 1) 8 + 2x + 2x 7x + 7 4x + 8 7x + 7 8 7 7x 4x 1 3x 3x 1 x 1/3 Svar: x 1/3 Precis som en förstagradsekvation. Man måste bara vara noga med olikhetstecknets riktning.

Ännu ett exempel x x 1 2x 1 2x 2 2 3 2x 1 2 2 1 2x 3 6x 3(2x 1) 12 4x 6 6 6 6 6x 3(2x 1) 12 4x 6x 6x 3 12 4x 3 12 3 12 9 4x 4x 9 x 4x 4x 9 4 Se sid 20 (Ex 3)

Ex. För vilka värden på variabeln x antar funktionen f(x) = 3x 1 positiva värden? Funktionen f antar positiva värden då 3x 1 > 0 3x 1 > 0 3x > 1 x > 1/3 Svar: x 1 3 Detta betyder att om vi sätter in ett tal som är större än 1/3 i funktionen så kommer det ut ett positivt tal.

Ex. För vilka värden på variabeln x antar funktionen g(x) = 4x + 3 negativa värden? 4x + 3 < 0 3 < 4x 4x > 3 x > ¾ Detta betyder att om vi sätter in ett tal större än ¾ så kommer det ut ett negativt tal. Svar: x > ¾

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29 Vi tittar igen på det tidigare exemplet där vi hade 12 meter staket och skulle omgärda ett rektangelformat område som gränsade mot en älv. Staketet lades bara längs tre sidor då älven utgjorde den fjärde sidan. x x 12 2x Mellan vilka gränser kan x variera? Den maximala längden för x är 6. Den minimala 0. 0 x 6

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29 x x Dessutom måste även sidan som har längden 12 2x vara mellan 0 och 12. 0 12 2x 12 12 2x 0 6 x 0 12 2x 0 x 6 vilket är samma villkor som tidigare

När vi ska lösa andragradsolikheter gör vi så här: 1) Sätter alla termer till ena sidan och kallar detta för f. 2) Löser motsvarande ekvation genom att byta ut <, >, eller mot =. 3) Ritar en ungefärlig graf av f. 4) Tolkar grafen och avgör vilket eller vilka intervall som är svar på den ursprungliga olikheten. Se rutan nere på sid 23

För att vi bättre ska förstå punkt 4 så ska vi först titta mer på vad en graf egentligen är. Låt oss titta på funktionen f(x) = x² 4 En graf består av punkter (x, y) där x är input och y är output. x f y eller f(x) Grafen av en polynomfunktion består av punkter som sitter så nära varandra att en kurva bildas när man ritar ut punkterna.

Om man sätter in vissa tal i funktionen f(x) = x² 4 så kommer det ut positiva tal. Om man sätter in andra tal i funktionen så kommer det ut negativa tal. För vissa tal kommer det ut noll. 3 f 5 3 är ett av de värden på variabeln x för vilka funktionen antar positiva värden. Det finns många fler värden än 3.

f(x) = x² 4 f 1 3 1 är ett av de värden på variabeln x för vilka funktionen antar positiva värden. Det finns många fler värden än 1. Det finns bara två värden som gör att funktionen antar värdet noll. Det är 2 och 2. Dessa två x-värden kallas funktionens nollställen. Och nollställena är just gränserna till de intervall som ger positiva eller negativa funktionsvärden.

f(x) = x² 4 f 2 0 2 f 0 Här ser vi de två nollställena 2 och 2. Output är då 0. Output kallas för funktionsvärdet. Input kallas för variabelns värde. Nu ska vi titta på funktionens f : s graf.

y f(x) = x² 4 5 (3, 5) 1 3 x 3 (1, 3)

Förklaring till föregående sida: Om man sätter in 3 i funktionen, så kommer det ut 5. Punkten är röd eftersom 5 är ett positivt tal. Om man sätter in 1 i funktionen, så kommer det ut 3. Punkten är blå eftersom 3 är ett negativt tal. Den blå linjen längst ner är intervallet 2 < x < 2. Den anger att vi får ut negativa värden om vi sätter in tal mellan 2 och 2. Ingen annanstans. Det ses genom att parabeln just där befinner sig nedanför x-axeln.

Ex För vilka värden på variabeln x antar funktionen f(x) = x² 4 negativa värden? 1) x² 4 < 0 2) x² 4 = 0 x² = 4 x = ± 2 (vilket betyder att x = 2 eller x = 2) 3) graf med x-axel 4) tolkar grafen Svar: 2 < x < 2 2 2

Ex. För vilka värden på variabeln x antar funktionen f(x) = x² x 2 positiva värden? 1) x² x 2 > 0 2) x² x 2 = 0 löses med rotformeln x ( 1) ( 1) 2 2 1 4 1 ( 2) a 1 b 1 c 2 1 1 8 1 9 1 3 2 2 2 x1 2 x2 1 1 2 3) graf med x-axel 4) tolkar grafen Svar: x < 1 eller x > 2