Kunskap och bedömning för utveckling och lärande



Relevanta dokument
BUF:s skriftserie nr 2014:1

Förståelse för läroplanerna - kompetensutveckling för förskola och skola

Bedömning för lärande. Sundsvall

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Bedömning i praktik och teori HT-16, distans (LPAG02), 7.5 hp

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Bedömning för lärande

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Matematikstrategi

Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Matte i πteå. Piteå kommun

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Studie- och yrkesvägledning i skolan

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan John Bauergymnasiet i Sundsvall

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Välkomna till Modellskolan

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

Processtödjarspår 27/1 2011

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

Kollegialt lärande i fritidshemmet

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Systematiskt kvalitetsarbete

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Utbildningspolitisk strategi

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Vi har inte satt ord på det

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN SECONDARY EDUCATION/UPPER SECONDARY EDUCATION

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Samhällskunskap (31-52,5 hp)

Pedagogik AV, Utbildningsvetenskaplig kärna III, Grundlärare, Förskoleklass - åk 3, 15 hp

Barn och Familj Språkutveckling

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

LOKAL ARBETSPLAN

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

FRITIDSHEMMETS FÖRMÅGOR -En utmaning att omsätta i praktiken

Hur svårt kan det vara

Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Välkomna till Toftaskolan

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Betygsskalan och betygen B och D

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Skolplan Med blick för lärande

Kursbeskrivning för kursen

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Svensk författningssamling

Beslut för gymnasieskola

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Riktiga betyg är bättre än höga betyg förslag till omprövning av betyg

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

LT1015 Planering, bedömning och betygssättning (6 hp) Sommar och höstterminen 2019

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Regelbunden tillsyn i Futurum

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Beskrivning av kurs ht

Göteborg 5 december Teknik

Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Verksamhetsplan Gymnasiesärskola Tibro kommun

Transkript:

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014

Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan aktualiserar behovet av en utvecklad debatt rörande likvärdig bedömning av elevers resultat. Vi har under föregående år fördjupat ledarskapets kunskaper i ämnet och nu behöver vi föra den vidare till pedagogerna. Uppdraget handlar om att hitta former för denna process samt stödja den. (Sture Bryggman, skolchef, 2007)

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Att utveckla en likvärdig bedömning Att stärka rektor som pedagogisk ledare Att förbättra resultaten i verksamheten Att möta kommande politiskt beslutande förändringar

Viktiga förutsättningar Alla var med Skolledarens roll Processledare och ämnesnätverk Tid och mötesplatser Seminarier, föreläsningar, handledning Ekonomi Långsiktigt Vetenskap och forskning

Resultat 1 Även om inte alla skolor och förskolor arbetat aktivt med kunskap och bedömning i ett 1 19-årsperspektiv, så kan vi nog anta att projektet medfört att rätt många av Luleås skolledare och pedagoger idag har vidgat sina perspektiv på bedömningen av barns och ungdomars kunskaper (Henrik Román, Uppsala universitet - 2010)

Resultat 2 I den mån de första projektåren bidragit till att fördjupa projektdeltagarnas insikter om hur skola och förskola ser på och hanterar kunskap och bedömning, så torde de insikterna nu vara till hjälp i mötet med de kommande förändringarna. Luleåprojektets upplägg borde ge goda förutsättningar för kommunens skolor att på ett självständigt och konstruktivt sätt möta de nya reformerna

Från en likvärdig bedömning till en likvärdig undervisning

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad

Syfte Kompetensutvecklingsinsatsen ska ge stöd i arbetet med att implementera de nya styrdokumenten i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Mål Kunskaper om och färdigheter i att tolka och tillämpa styrdokumenten i undervisningen Kunskaper om och färdigheter i dokumentation, uppföljning och analys av undervisningen Kunskaper om och färdigheter i dokumentation av elevers kunskapsutveckling Kunskaper om och färdigheter i bedömning för och av lärande Kunskaper om och färdigheter i betygssättning

Nulägesanalys/planering på den egna skolan. Var är du, var är arbetslaget? Vad blir nästa steg, vart ska ni? Vad behöver du/ni mer kunskap om för att nå dit? Vad behöver du/ni för stöd i detta arbete? När ska arbetet utföras? Vilka mötesplatser har ni behöver ni skapa? Vem har ansvar för att det blir gjort? När och hur ska arbetet utvärderas?

Innehåll 1 Den nya skollagen Ett systematiskt kvalitetsarbete Lgr 11, Gy 11 Planering av undervisning och lärande Ämnesdidaktik Dokumentation Uppföljning och utvärdering

Innehåll 2 Nytt betygssystem, ny betygsskala Betyg i årskurs 6 Formativ bedömning Summativ bedömning Bedömning i särskolan

Aktiviteter Föreläsningar tre spärrade k-dagar Seminarier för rektorer och verksamhetschefer Seminarier för processledare och nyckelpersoner Kurs i Formativ och summativ bedömning, 7,5 hp Handledning /konsultation Ämnesnätverk 7-9 och Gymnasiet Riktade insatser Arbete på den egna skolan

Nulägesanalys Var är ni? Vart ska ni? Hur gör ni?

Projektorganisation Projektledare Styrgrupp Referensgrupper Processledare Nyckelpersoner

Seminarier, v 38, 47, 8, 17 Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 08.30-10.00 Konsultation/ Handledning Konsultation/ Handledning Konsultation/ Handledning Konsultation/ Handledning Konsultation/ Handledning 10.00-12.00 Gymnasiet F-årskurs 6 Årskurs 7-9 Särskolan Kurs 7,5 hp Rektorer Rektorer Rektorer Rektorer Processledare Formativ och summativ bedömning 12.00-13.00 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch 13.00-16.00 Gymnasiet F-årskurs 6 Årskurs 7-9 Gymnasiet Kurs 7,5 hp Processledare Övriga ämnen (jmf torsdag) Nyckelperson Processledare Nyckelperson Processledare Yrkeslärare Formativ och summativ bedömning 16.00-17.00 Referensgrp. Styrgrupp Plus 27/10, 27/3

Pedagogisk bedömning 7,5hp Uppsala universitet Uppdragsutbildning Distansundervisning 32 pedagoger i årskurs 4-6 6 heldagar Självstudier Studiegrupp

Kursinnehåll Att tydliggöra lärandemål Tydliga tecken på lärande Att aktivera elever Bedömning för lärande Summativ bedömning och betyg

Kursuppgift Att aktivera eleverna Att läsa: Lindström och Lindberg: Pedagogisk bedömning Lundahl: Bedömning för lärande Korp: Kunskapsbedömning Black and William: Assessment in Education

Kursuppgift forts. Du ska utifrån en pedagogisk planering genomföra ett moment där du: Medvetet försöker aktivera eleverna som resurs för varandra Ger dem möjlighet att ta eget ansvar för studierna Utvärderar momentet tillsammans med din elevgrupp

Kursuppgift forts Detta redovisar du i form av en rapport där du tar upp: En kort bakgrund till valt moment En kort beskrivning av din elevgrupp Vilka överväganden du gjorde i din planering Hur undervisningen och elevaktiviteten utvecklades under veckan Vad eleverna tyckte vid utvärderingen

Ämnesnätverk Erfarenhetsutbyte kring: Implementeringsarbetet arbetet med pedagogiska planeringar aktuella tidningsartiklar (se nedan) http://www.skolaochsamhalle.se/lararutbildning/anders-jonssonlikvardig-bedomning-och-nationella-prov/ http://www.skolaochsamhalle.se/skola/ingrid-carlgren-deweysmisstag/

Seminarierna Vecka 38 - Dokumentanalys; förståelse av kursplaner och ämnesplaner. Läxa: PP Vecka 47 - Workshop med återkoppling på PP Läxa: Genomför PP på hemmaplan Vecka 8 - Dokumentation och formativ bedömning Läxa: Revidering och ytterligare försök med fokus på bedömning Vecka 17 - Summativ bedömning/betygsättning

Föreläsningar Delaktighet i estetiska lärprocesser en demokratisk rättighet halvdag - Cecilia Ferm, professor Uppsala universitet Att se skillnader och göra skillnad Learning study som modell för skolans kvalitetsarbete - Anna Wikström, lektor LTU Från något till någon ungas väg till vuxenhet i ett föränderligt samhälle - Peter Waara, professor Uppsala universitet Hållbar utveckling teknik eller utbildningspolitik - Sverker Jagers, professor LTU

Skickliga lärare gör skillnad Vilka utmaningar och vilka möjligheter kan ni identifiera i arbetet med att implementera de nya styrdokumenten?

För kännedom Idag har jag satt betyg. Jag har bedömt föräldrarnas förmåga att stimulera och utveckla den sociala miljön där eleven finns. Jag har betygsatt förskola och förskollärare, låg- och mellanstadium och deras lärare, ungdomstidningar, skivindustrin, radio, Tv och filmbranschen. Jag har betygsatt reklamfolk, idrotts- och fritidsledare, syskon och kamrater, politiker och opinionsbildare och mig själv. Men det är bara eleven som får betyget. Man kanske borde skicka det för kännedom Våra barns skola Leif Kristiansson