Kvalitetsrapport Läsår 2015/2016 Rälsen Norrviken förskola
Inledning 1.1 Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens organisation, ledning, styrning och förutsättningar beskrivas. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 2(20)
Rälsen AB Vår litenhet är vår storhet! Rälsen AB Norrviken bedriver förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt skola/fritids för elever i förskoleklass samt åk 1,2 och 3. Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. Varje läsår väljs ett aktuellt tema, läsåret 2015/2016 valde vi att kalla temat Upptäckare, uppfinnare och entreprenörskap. Under temaarbetet arbetar barnen tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat. Förskolan erbjuder utvecklingssamtal varje termin. Rälsen AB Norrviken erbjuder förskoleplats för ca 45 barn. Verksamheten leds av en förskolechef/rektor samt arbetslagsledare för förskola och för skola/fritids. Förskolebarnen är indelade i tre grupper/avdelningar, Humlan för barn i åldern 1-3 år, Katten 3-4 år och Älgen 4-5 år. Rälsens öppettider är 07.00-17.30. Vi stänger två dagar per år för personalens gemensamma planering. I början och slutet av dagen samarbetar pedagoger från alla förskolans avdelningar genom att ha gemensam öppning och stängning. Avdelning Humlan ligger längst norrut i byggnaden, avdelning Katten och Älgen i den södra. Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsens VD bildar tillsammans med förskolechefer/rektor, Rälsens ledningsgrupp. Rälsen AB har tre enheter, Rälsen Norrviken, Rälsen Viby och Rälsen 4-9. Sedan september 2014, ingår även Stallets förskola och skola i Rälsenfamiljen. Inom Atvexagruppen finns flera förskole- och skolbolag. Under läsåret anordnas nätverksträffar, inom Atvexa, för olika personalgrupper, där erfarenhets- och kunskapsutbyte sker. Förskolans 4-5 åringar har lek och rörelse i Sollentuna budoklubbs lokal, som inryms i Norrvikens skola. Förskola utnyttjar det kulturutbud som finns i kommunen. Biblioteksbesök sker regelbundet, teaterbesök, konserter och utställningar, när tillfälle ges. Bibliotek, ishall, simhall och rackethall, finns inom rimligt avstånd. Förskole-/skolgården ska ses över och förbättras. Kommunen sköter upphandling och kontraktering. Upprustning av gården är planerad att starta sensommaren/hösten 2016. Förskolan ligger i ett villasamhälle nära sjön Norrviken. Järvafältet ligger inom promenadavstånd. Förskolan rör sig ofta i närområden och besöker såväl grönområden som närliggande miljöstation. Verksamheten bedrivs i en byggnad i markplan, nära goda kommunikationer. Rälsen hyr lokaler av Sollentuna kommun. Inga outnyttjade ytor finns, alla utrymmen används väl. Barnen serveras frukost, lunch och mellanmål samt frukt. På enheten finns mottagningskök, lunchen levereras via cateringföretag. Barn och pedagoger äter lunch på respektive avdelning. Förskolan formulerar varje år en lokal utvecklingsplan, en s.k. LUP. I den formuleras mål för verksamhetsåret, baserade på utvärderingar från föregående år. LUPen omfattar samma områden som återfinns i kvalitetsrapporten; normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem, samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, uppföljning, utvärdering och utveckling, förskolechefens ansvar. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 3(20)
1.2 Kvalitetsarbete 1.2.1 Struktur för kvalitetsarbete Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbete är att de nationella målen uppfylls, något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att följa upp (var är vi?), analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska ska?), planera och genomföra insatserna (hur gör vi?) och följa upp resultaten (hur blev det?) Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens kvalitetsarbete beskrivas. Det kan ske i form av text, årshjul, rutsystem.. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 4(20)
Fristående förskola, Kvalitetsrapport 5(20)
Fristående förskola, Kvalitetsrapport 6(20)
Nämndens åtagande: 2 Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande Anvisning I nedanstående avsnitt ska förskolans arbete mot det nationella uppdraget beskrivas. I de fall enheten väljer att inte definiera ett mål inom något läroplanområde förväntas en beskrivning av orsaken..tex förskolan har redan mycket bra arbetsrutiner och resultat och satsar istället på xxx-målet och förväntar oss effekter även inom detta område. Kopiera rutmallen om det är fler mål inom ett läroplanområde Normer och värden MÅL: Inget prioriterat område Orsaker till valt mål: Förskolan har redan goda resultat vad gäller trivsel och trygghet Så här har vi arbetat för att nå målet: Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Fristående förskola, Kvalitetsrapport 7(20)
Det här resultatet ser vi pedagoger: Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Vi fortsätter det arbete och följer de rutiner som utarbetats. Många delar är synliga i arbetet med planen för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Utveckling och lärande MÅL: Alla pedagoger ska kunna använda den digitala tavlan och lärplattan tillsammans med barn i grupp eller enskilt. Orsaker till valt mål: Vi vill erbjuda en varierad undervisning. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga till att använda teknik i vardagen. Vi vill att barnen ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla sina upplevelser och tankar. Så här har vi arbetat för att nå målet: Vi har ett aktivitetsschema och på så sätt ser vi till att barnen på ett naturligt sätt använder de digitala verktygen i vardagen. Vi har använt oss av tekniska hjälpmedel som lärplatta och Active board. Vi pedagoger har uppdaterat oss kring digitala hjälpmedel/läromedel, genom bloggar och aktuell forskning. Vi har haft husmöten och träffat pedagogerna från de andra enheterna för utbyte av erfarenheter och för att träna på att arbeta med den interaktiva tavlan. Vi har haft lärplatta med oss på utflykter så att vi tillsammans med barnen dokumenterat. Dokumentation sker även för föräldrar, mycket publiceras på respektive avdelnings blogg. Vi har tillsammans med barnen arbetat med My story och Imovie. Barnen har redovisat för sina kamrater och föräldrar. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Vi observerar att barnen är nyfikna. De vill prova sig fram. De frågar efter att få använda lärplattan. Föräldrar till 5 åringar har via Våga Visa talat om att de ser en ökad användning av digitala hjälpmedel/läromedel. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 8(20)
Det här resultatet ser vi pedagoger: Undervisningen har blivit mer varierad, främst för de äldre förskolebarnen. Vi har haft rörelse och dans med den interaktiva tavlan som hjälp. Barnen har fått utforska den interaktiva tavlan i programmet Active inspire. Barnen har klippt bilder, skrivit med penna, och gjort sagor. Pedagoger från Rälsens tre enheter, har träffats via husmöten. Det blev ett bra utbyte av kunskap och erfarenhet. Rälsen Norrvikens förskolepedagoger har även ordnat egna träffar där de vuxna övat tillsammans. Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Det har varit bra med kollegiala möten med övriga enheter. Personalen vill fortsätta med detta. Den aktiva tavlan har används framförallt av 4-5 åringar. 1-3 åringar har främst dansat och lyssnat till musik via interaktiva tavlan, t. ex Babblarna. All förskolepersonal är inte bekväm att använda den digitala tavlan ännu. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Vi vill fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder för att få in de digitala hjälpmedlen i vardagen, och att tydligt koppla arbetet till läroplanen. Vi vill förändra, förnya samt underlätta den pedagogiska dokumentationen, för varje enskilt barn. De digitala verktygen ska bli hjälpmedel i den processen. Vi fortsätter med avdelningsbloggar, där vi samlar bilder och planeringar. Vi vill utveckla bloggen genom att lägga ut grovplanering vid läsårets början. Det för att öka föräldrars möjlighet till insyn och deltagande. Vad kan föräldrar bidra med? Barns inflytande MÅL: Barnen ska känna att de har möjlighet att påverka sin lärmiljö. (fysiskt, socialt och pedagogisk) Orsaker till valt mål: Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sin miljö. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 9(20)
Så här har vi arbetat för att nå målet: Vi ser barnen som kompetenta individer och är uppmärksamma på deras behov. Vi källsorterar. Vi går med två barn i taget till närliggande miljöstation. Vi är rädda om våra saker. Vi städar och sorterar rätt sak på rätt plats. Bildstöd finns för barnen på t. ex lådor. Vi lyssnar till barnens tankar och idéer. Vi testar aktivitetstavla för 1-3 åringar Vi har ansvarsområden som dukvärdar och miljövärdar. I möjligaste mån låter vi barnen välja vad de själva vill göra i den fria leken. Vi skapar olika rum på avdelningen tillsammans med barnen, för t.ex. lugna lekar, byggande mm. Barnen får själva plocka fram och städa undan efter sig. Vi har material framme som intresserar barnen. Vi låter barnen prova själva och uppmuntrar dem att komma på lösningar om det uppstått problem. Vi möblerar om utifrån barnens behov. Barnen kan själva göra saker utan att fråga oss pedagoger. Material finns tillgängligt. Barnen får själva komma med förslag om utflykter och aktiviteter. De kan föreslå ute- och innelek. Våra 4-5 åringar planerar och leder pass, för sina kamrater, i lek- och rörelse. Vi vuxna lyssnar och hjälper barnen att få goda lekrelationer. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Vi gör lekobservationer. Dokumentation sker genom bild och text som sparas i pärm, individuellt, genom avdelningarnas respektive bloggar, dokumentation av utvecklingssamtalen, filmer och intervjuer med barnen. Det här resultatet ser vi pedagoger: De som testat aktivitetstavlor, upplever att villkoren förbättrats för lek- och lärmiljön. Barnen kommer själva med förslag om önskade aktiviteter som utflykter, disco, inne/utelek, pyssel, experiment m.m. Barnen har utvecklat en större självständighet i sin vardag, av- och påklädnad, städning m.m. Bildstöd fungerar. Alla barn har fått möjlighet att känna delaktighet och ansvar på sin nivå. Äldre barn hjälper yngre, eller den som ännu inte kan själv. Barnen har visat att de känner sig trygga och att det finns möjlighet till att gå undan och få en lugn stund om man vill. Detta har lett till mindre konflikter och mer öppenhet hos barnen. Barnen kan samarbeta och leka med varandra långa stunder. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 10(20)
Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. De kollegiala husmötena vi haft med de två andra förskolorna inom Rälsen AB har gett oss nya idéer och tankar, kring lärmiljön. Vid ett av husmötena lyssnade vi på David Edfält och det efterföljande husmötet ägnades åt uppföljning av den föreläsningen. De båda husmötena uppskattades mycket av pedagogerna. Genom att tillsammans resonera om metoder, observationer och prata om vad vi ser, är det enklare att sedan analysera resultaten. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: - Vi tar lärdom av vad barnen tycker om att göra och tar med oss det till kommande år. Vi fortsätter med att barnen ska få komma med egna idéer och saker de vill göra. Vi vill fortsätta att jobba med att barnen får prova och utforska mycket själva och ställa öppna frågor för att få barnen att reflektera över sitt lärande och sin miljö. Vi kommer även fortsätta med bildstöden och utveckla arbetet med aktivitetstavlor. Våga Visa observation pekar på att vi behöver arbeta med demokratiska processer. Vi kommer att återinföra barnråd och matråd. Förskola och hem MÅL: En tydlig kommunikation mellan förskola och hem Orsaker till valt mål: Vi vill skapa en tydlig dokumentation av utvecklingssamtalen. Vi vill tydliggöra kopplingen mellan verksamhet och styrdokument (Lpfö 98) Fristående förskola, Kvalitetsrapport 11(20)
Så här har vi arbetat för att nå målet: Vi informerar föräldrar i korta drag om Läroplanen, vid höstens möte. De prioriterade utvecklingsområden som gäller för förskolan presenteras. Vi vill att föräldrar ska känna sig välkomna i verksamheten, och ordnar tillfällen till att besöka verksamheten både höst och vår, t.ex drop in fika och vernissage. Föräldrar erbjuds att följa med på utflykter och att besöka oss i vardagen. Alla familjer bjuds in till avdelningens, ej sökbara blogg. På bloggen framgår vilka aktiviteter som är kopplade till vilka mål. Vi erbjuder utvecklingssamtal två gånger per år, där tydliggörs kopplingen till förskolans mål. Även om inte det råder närvaroplikt i förskolan, kontaktar vi föräldrar om barnen inte dyker upp. Sjukanmälan är obligatoriskt även i förskolan. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Föräldrars utvärdering i Våga Visa, våren 2016 Föräldrars spontana kommentarer och tankar som förmedlas vid daglig kontakt och samband med utvecklingssamtal. Inför varje barns utvecklingssamtal har barnet intervjuats om hur de upplever sin dag på förskolan. Det här resultatet ser vi pedagoger: Vi anser att vi ger tydlig information om förskolan till hemmet. Vi följer upp med samtal och daglig kontakt. Läroplanen nämns ofta i både föräldramöte och samtal, samt i dokumentation och i bloggarna. De nya dokumenten vid utvecklingssamtalen har varit enkla att använda men vi har märkt att föräldrar och pedagoger behöver olika frågor. På senaste Våga Visa kundundersökning för föräldrar tyckte 97 % av föräldrarna att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas. De siffror som kommer fram i Våga Visa är positiva. Oavsett siffror, är känslan, att föräldrar litar på oss, de är nöjda i störst allmänhet. De förmedlar att deras barn trivs och att de ser att barnen utvecklas i sitt lärande. Vi har använt Skolverkets överlämningsunderlag till förskoleklass, och det tycker vi har fungerat bra. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 12(20)
Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Vi har arbetat på att synliggöra kopplingen till läroplanen. Fortfarande behöver vi utveckla i vilken omfattning och hur kopplingar görs i våra bloggar. Det nya dokumentationsmaterialet inför samtalen hat fungerat tillfredsställande men behöver arbetas vidare med. Mängden frågeställningar behöver bla ses över. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Vi vill utveckla respektive avdelnings blogg, där ska vi lägga in grovplanering för läsåret, med koppling till läroplan. Vi ska inventera vad våra föräldrar har för kunskaper, och intressen som kan komma barnen till nytta. Intressanta yrken, eller arbetsplatser, specialintressen? Det nya dokumentationsmaterialet inför samtalen har fungerat tillfredsställande men behöver arbetas vidare med. Ska frågor se olika ut till pedagoger och föräldrar? Ska vi omformulera alt. ta bort någon frågeställning? Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet MÅL: Inget prioriterat område Orsaker till valt mål: Vi har fungerande interna och externa rutiner Så här har vi arbetat för att nå målet: Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Det här resultatet ser vi pedagoger: Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Vi fortsätter att arbeta enligt rådande rutiner. Skolverkets mallar för överlämning används. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 13(20)
Uppföljning, utvärdering och utveckling MÅL: En välfungerande lokal utvecklingsplan - LUP Orsaker till valt mål: Den tidigare lokala utvecklingsplanens rubriker matchade inte kvalitetsrapportens rubriker. Framöver ska rubrikerna vara lika i dessa två dokument. Det för att öka tydlighet och samband mellan mål, metoder, observationer, resultat, utvärdering och agerande framöver. Så här har vi arbetat för att nå målet: Vid läsårets början formulerar varje avdelning sin LUP. Genom systematiskt kvalitetsarbete, och i samband med skrivande av kvalitetsrapport, har förskolechefen formulerat mål för förskolan. Dessa mål är obligatoriska, varje avdelning har möjlighet att välja ytterligare mål, specifika för avdelningen. Så här har vi pedagoger fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Det är svårt att formulera mål och att få syn på resultat. Många av förskolans mål är svåra att mäta med traditionella metoder. Vi har samarbetat avdelningsvis, för att hjälpas åt med målformuleringar, observationsmetoder och analyser. Det här resultatet ser vi pedagoger: Vi behöver bli bättre på att formulera delmål. Det är svårt att formulera mål som inte är för stora. Vi behöver som pedagoger hjälpas åt att se på vilka sätt vi ska få syn på om vårt pedagogiska arbete ger resultat., t.ex. Påstående Alla barn i gruppen är trygga Resultat som vi observerat: Alla barn leker, de visar hänsyn, de säger till en vuxen om de behöver hjälp, alla vågar tala högt, kompisar lyssnar när någon berättar. Eftersom inte alla resultat kan mätas, måste vi hitta flera sätt att bedöma måluppfyllelse. En metod är att beskriva det vi ser, observerar hos barnen. Att beskriva resultat kräver träning, och vi har detta år tränat tillsammans och ska fortsätta att träna mer framöver. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 14(20)
Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Vi behöver fortsätta att samarbeta kring målformuleringar, observationsmetoder, resultat och analyser. En gemensam bedömning är att förskolans pedagoger har utvecklat sina förmågor kring målformulering, uppföljning och analys. Det är nödvändigt att flera samarbetar, vilket ger ett bättre resultat än om få samarbetar. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Nästa läsår formuleras en LUP för förskolan, samtliga tre avdelningar hjälps åt. Förskolechefs ansvar MÅL: Skapa förutsättningar för kollegialt lärande inom de prioriterade områden Rälsen och Stallet valt. Orsaker till valt mål: Rälsen består av tre små enheter. Det finns ett behov och en önskan att sprida den kompetens som finns och att tillsammans utveckla verksamheten. Så här har vi arbetat för att nå målet: Vi har haft husmöte där alla enheters förskolepedagoger träffas under strukturerade former samt möten på den egna enheten med fokus på de mål vi satt upp (digitala hjälpmedel/läromedel, dokumentation, lärmiljö). Så här jag som chef fått syn på resultatet, t.ex. observationer, dokumentationer: Medarbetarsamtal, medarbetarenkät Det här resultatet ser jag som förskolechef: Pedagogerna på enheten har haft regelbundna möten med sin avdelning och med tvärgrupper, inom den egna förskolan, inriktade på årets uppsatta mål (IKT, lärmiljö, dokumentation). Vi har ordnat fyra husmöten med all förskolepersonal från tre av Rälsen AB:s enheter. Mötena har innehållit föreläsning (David Edfält), kollegiala samtal och praktiskt arbetet kring årets uppsatta mål. I Våga Visas rapport om förskolechefens ansvar får vi värdet 3,9/4. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 15(20)
Analys av resultatet: Vad är er förklaring till resultat oavsett om det är positivt och/eller negativt. Husmötena har varit populära, särskilt föreläsningen och uppföljningen av den. Pedagogerna tycker att diskussionerna som uppstått varit relevanta och lärorika. De tycker också att det varit nyttigt att få göra studiebesök på varandras enheter. Pedagogerna vill gärna fortsätta att mötas mellan husen. De prioriterade målen vi haft har varit omfångsrika men relevanta och sammanhängande. Så här påverkar resultatet verksamhetens upplägg och pedagogernas agerande nästkommande år: Vi minskar antalet gemensamma möten, till två nästa läsår. Vi siktar på att fortsätta utveckla arbetet med digitala hjälpmedel/läromedel, dokumentation och lärmiljö. Dessa utvecklingsområden samlas under rubriken, Lärmiljöer fysisk, social och pedagogisk. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 16(20)
3 Slutsatser 3.1 Sammanfattande analys Anvisning I nedanstående avsnitt ska utfallet av det gångna årets verksamhet analyseras. Analysen ska utgå från samtliga läroplansområden. Varför tror ni resultatet blev så här. Vad är er förklaring/hypotes? Fristående förskola, Kvalitetsrapport 17(20)
Fristående förskola, Kvalitetsrapport 18(20)
Normer och värden: Ett område som alltid har hög prioritet inom Rälsen. Vi visar på goda resultat men vi behöver hela tiden arbeta med vår värdegrund, den fortsätter inga att fungera väl, per automatik. Vi behöver varje år i samband med utarbetning av ny likabehandlingsplan, se över rutiner, arbetssätt och metoder. Vi behåller sådant som fungerar och testar nytt om det behövs. Utveckling och lärande: Vi bedöms, både av föräldrar samt observatörer, ha en välfungerande och strukturerad undervisning. Vi har under året fokuserat på att få in digitala verktyg, som en naturlig del i verksamheten. Detta bland annat genom pedagogisk dokumentation och i avdelningarnas bloggar. Vi ser att barnen blir mer medvetna om sitt eget lärande tack vare digitala dokumentationer, foton film mm. Barnen reflekterar över det de gjort och lärt sig. Vi vill fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder, så att vi använder dem på bästa sätt. Arbetet ska ha en tydlig koppling till läroplanen. Vi vill också förnya, förenkla och förbättra dokumentationsformerna, för barnens lärande. Barns ansvar och inflytande: Vi pedagoger upplever att de flesta barnen uttrycker vad de tycker och tänker och förväntar sig att vi lyssnar och reflekterar tillsammans. Vi har under året, samtalet mycket, kollegor emellan, hur vi ska öka barnens känsla av att det är med och påverkar samt hur vi ska visa på för dem när det sker. De kollegiala husmötena vi haft med de två andra förskolorna inom Rälsen AB har gett oss nya idéer och tankar. Vi vill nästa år testa en del av det vi blivit inspirerade till. Barnråd och matråd ska återinföras. Förskola och hem: Vi har i år provat ett nytt underlag för våra utvecklingssamtal. Det har över lag fungerat väl men behöver förfinas ytterligare. Vi har fått positiv respons för våra bloggar. Vi kommer att lägga läsårets grovplanering på respektive blogg. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet: inget prioriterat område Uppföljning, utvärdering och utveckling: LUP (lokal utvecklingsplan)vi har kommit längre i vårt eget lärande, är säkrare på att skilja mellan mål och metoder, men behöver tillsammans arbeta med att få syn på resultat och lägga tid på att analysera resultat. Nästa läsår kommer förskolan att formulera en gemensam LUP, inte tre. Förskolechefens ansvar: Vi har ordnat fyra husmöten med all förskolepersonal från tre av Rälsen AB:s enheter. Rälsen Norrvikens förskolepedagoger har även träffats vid ytterligare några tillfällen, främst för att arbeta med digitala hjälpmedel. Husmöten har varit populära. Pedagogerna vill gärna fortsätta att mötas mellan husen men vill även få tid att ses inom huset, då tillsammans även med skola och fritids. De prioriterade målen vi haft har varit omfångsrika men relevanta och sammanhängande. En önskan och ett behov finns att fortsätta arbeta med dem. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 19(20)
3.2 Styrkor och utvecklingsområden Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens styrkor och utvecklingsområden summeras. Styrkor: Vi erbjuder en strukturerad, kreativ och lärorik verksamhet, där pedagoger använder sig av den rika närmiljön, inom både friluftsliv och kultur. Vi erbjuder en småskalig verksamhet, både vad gäller det totala antalet barn i förskolan men även vad gäller gruppernas sammansättning. Vi är även småskaliga utifrån perspektivet att alla barn och föräldrar känner/känner till alla barn och pedagoger. Vi har låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro, vilket bla leder till en god trygghet och stabilitet. Det ger även goda förutsättningar att bedriva ett gott utvecklingsarbete. Enligt Våga Visas observation; finns en närvarande ledning med god kännedom om verksamheten. Det finns ett välfungerande värdegrundsarbete, som syns tydligt i praktiken. Utvecklingsområden: Enligt Våga Visas observation hösten 2015 (se Rälsens hemsida), behöver vi utveckla de demoratiska processerna. Det kan t. ex handla om att återinföra barnråd och matråd. Vi kan även bli bättre på att visa på inom vilka områden barnen har inflytande- och påverkansmöjligheter. Det systematiska kvalitetsarbetet, kan vidareutvecklas, utifrån den kvalitetsrapport som formuleras i juni 2016, ska vi spetsa till oss och formulera relevanta, men främst lagom stora och inte för många mål, vid upprättande av LUP lokal utvecklingsplan. Utveckla förmågan att skilja på metoder för och analys av. Inventera och samla många goda exempel på metoder för att få syn på resultat, då många av förskolans mål inte kan mätas med traditionella metoder. Formulera ett utvecklingsområde med underrubriker Fysisk, social, och pedagogisk lärmiljö Inom denna rubrik, ryms allt vi ska fördjupa oss i, inget är nytt utan en naturlig fortsättning på det som påbörjats under 2015/2016, dvs. digitala hjälpmedel/läromedel, dokumentation och lärmiljö. Fristående förskola, Kvalitetsrapport 20(20)