Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region 1
Inledning Det kommunikationspolitiska rådet bestående av politiker från regionen är ett forum för strategiska diskussioner för ökad samsyn och agerande rörande transporter och infrastruktur i Norrbotten. Syftet är att länet mer kraftfullt ska driva kommunikationsfrågor i dialog med andra regioner, nationellt samt på EU nivå. Väl fungerande gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet likväl som bra sjöfart och flygförbindelser, är avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Genom ett gemensamt åtagande för länets infrastruktur i ett större sammanhang ger det resultat och nyttoaspekter över region- och nationsgränser. Vår ambition är att den politiska kommunikationsplattformen blir utgångspunkt i länets långsiktiga arbete för en hållbar och effektiv infrastruktur. Bakgrund Norrbotten är för närvarande inne i ett expansivt skede och näringslivet går på högvarv. En av de mest avgörande faktorerna för en fortsatt expansion och tillväxt är tillgången av en bra infrastruktur. Historiskt visar utvecklingen att tillgängligheten till fungerande kommunikationer har varit avgörande för en regions utveckling och tillväxt. En viktig grund för regional utveckling är en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande hållbart transportsystem. De långa avstånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige, ställer höga krav på sammodalitet av transportslag för såväl personer som varor. I en allt mer globaliserad marknad är bra transporter av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller i synnerhet regioner som Norrbotten där höga förädlingsvärden exporteras till avlägsna marknader. Bottenvikskusten och Malmfälten har i ett europeiskt perspektiv flera viktiga industrianläggningar. Tyngdpunkten ligger på gruvor, metall- och smältverk, massa- och pappersindustri, sågverk samt tyngre verkstadsindustri. Övre Norrlands inland har betydelsefulla industrianläggningar i form av gruvor med tillhörande anrikningsverk och pelletverk. Alla dessa verksamheter genererar stora mängder godstransporter i förädlingskedjornas många steg från råvara till konsument. Behovet av större arbetsmarknadsregioner som bidrar till en rörligare arbetskraft och en stärkt kompetensförsörjning för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft kräver en förbättrad infrastruktur. Även Luleå tekniska universitetets viktiga roll som förmedlare av kunskap, kompetens och forskningsresultat stärks påtagligt genom ökad tillgänglighet. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att näringslivet i Norrbotten fortsättningsvis ska tillskapa nya arbetstillfällen, generera 2
exportintäkter och bidra till det gemensamma välståndet. Detta är till stor nytta för hela Sverige och bidrar till det europeiska mervärdet. Omvärldsförändringar Den ekonomiska utvecklingen kännetecknas alltmer av ökad flexibilitet och datoriserad teknologi. Allt fler strategiska allianser bildas såväl inom sektorer och branscher som mellan producenter och konsumenter. Förändringarna inom ekonomin innebär successiv övergång från volymproduktion till kvalitetsproduktion. Parallellt med denna utveckling har ekonomins globala drag förstärkts som en följd av att strömmarna för varor, tjänster, människor, kapital och information över nationsgränserna har liberaliserats. Genom högre grad av marknadsintegration har företagens marknader i många fall vuxit, men så har även konkurrensen. Utrymmet för makroekonomiska ingrepp som inverkar på de fria marknadskrafterna har minskat. Betydelsen av nationell och regional konkurrenskraft som medel för att nå välstånd och ekonomisk utveckling har därför ökat i betydelse. Vinnarna i den globala ekonomin är de länder och regioner som lyckats anpassa sig till de nya förutsättningarna genom att skapa tillväxt baserat på egna omfattande reinvesteringar i produktionskapital, humankapital, FoU och infrastruktur. Norrbotten en konkurrenskraftig region Tillväxten inom den svenska gruv- och mineralindustrin med närliggande sektorer är för närvarande mycket stark. De omfattande investeringar som sker i Norrbotten och inom hela Barentsområdet ger betydande tillväxtmöjligheter för framtiden och för Norrbotten att utvecklas till en framgångsrik region i Sverige och Europa. Det är av avgörande betydelse att den s.k. Botniska korridoren blir en prioriterad strategisk länk i det europeiska transportsystemet TEN-T och därmed får en gränsöverskridande koppling till den Pan-Europeiska transportkorridoren Northern Axis Gruvnäringen och anknytande näringar har stor betydelse för landets totala produktionsvärde. I en beräkning utförd av SCB och ÅF-infraplan 2007, är produktionsvärdet för gruvor, utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri ca 400 miljarder per år. En stor del av råvaruproduktionen går på export inom EU, drygt 90%. Därmed bidrar länets råvarutillgångar till uppfyllandet av den gemensamma Lissabonstrategin. Marknaden för skogs- och timmerindustrin från Norrbotten och Västerbotten omfattar i princip bygghandel och träindustri i hela världen. Kraven på en fungerande transportlogistik är mycket höga, eftersom 99 procent av kunderna befinner sig söderut och dessutom ofta på stora avstånd. Ökad global konkurrens gör att företag idag för sin lönsamhet inte längre har någon egentlig egen lagerhållning. Detta gör dem mycket beroende av leveranssäkerhet, flexibilitet och korta ledtider för att kunna upprätthålla sin egen produktion. I vissa fall kan logistiken väga lika tungt vid bedömningen 3
av en ny affär som uppgifter om kund och pris tillsammans. De logistiska problemen med transporter från övre Norrland kan alltså verka direkt hämmande på de berörda företagens möjligheter att utveckla och utvidga sina marknader. Strategiska satsningar på järnvägsnät, sjöfart och vägnät med smarta placeringar av kombiterminaler förbättrar godstransporternas effektivitet och företagens marknadsandelar stärkts samtidigt som miljöbelastningen minskar. En förbättrad infrastruktur innebär vanligtvis också en bättre regional funktion och en bättre balanserad befolkningsutveckling. Detta innebär att befintliga samhällsinvesteringar kan nyttjas bättre, vilket också innebär minskat tryck på storstadsregionerna. Norrbottens geografiska förutsättningar och avstånden till viktiga marknader ställer höga krav på sam-modalitet där flygförbindelser har en avgörande betydelse. Genom att förbättra möjligheterna till pendling kan människor lättare hitta intressanta arbeten, samtidigt som företagen får tillgång till ett större utbud av utbildad arbetskraft. Inflöde av ny kunskap och nya människor är en avgörande faktor till utveckling och förnyelse för att skapa en bärkraftig och attraktiv region. Investeringar i en väl utbyggd infrastruktur möjliggör förutsättningar för regionförstoring vilket inte bara medför en större och differentierad arbetsmarknadsregion utan även en ökad specialisering av näringsliv och utbildning samt stärkt kompetensförsörjning, vilket har stor betydelse för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Vision Visionen är ett politiskt ställningstagande för hur vi vill arbeta för att åstadkomma en konkurrenskraftig region; Utveckla ett långsiktigt samhällsekonomiskt hållbart transportsystem och skapa förutsättningar för säkra och effektiva godsoch persontransporter till land, luft och sjöss. Det innebär väl fungerande trafiklösningar där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett funktionellt transportsystem som en förutsättning för Norrbottens tillväxt och konkurrenskraft. Det geografiska läget och långa avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige, ställer höga krav på resurssnåla transporter för en minskad energioch miljöbelastning. En kostnadseffektiv utveckling av flygplatser och flygtrafik samt kollektivtrafik är av avgörande betydelse för att kunna bo och verka i Norrbotten. Den pågående samhällsutvecklingen mot större regionindelningar förutsätter även kraftfulla satsningar på infrastruktur ur ett demokratiskt perspektiv. 4
Prioriteringar Vi politiker ska arbeta med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft vilket ska uppnås genom följande strategiska vägval; Agera för att Norrbotniabanan ges högsta prioritet Säkerställa goda flygförbindelser som en viktig förutsättning för dagpendling till, från och inom Norrbotten Satsa på moderna tåg och fler mötesstationer Kiruna - Luleå Verka för att North Sweden Seaport ges status av prioriterad nationell hamn Satsa på ökad bärighet på vägnätet anpassat efter näringslivets behov Verka för interregionala förbindelser samt regionförstoring för ökad tillgänglighet och attraktivitet för alla grupper i samhället Stödja Pan-Europeiska transportkorridorer (t ex Northern Axis) för ökad global konkurrenskraft Strategier Vi politiker ska kraftfullt agera för att resurser tillförs nationellt och internationellt samt att prioriterade insatser görs för bättre och effektivare nyttoanvändning; Arbeta politiskt för att hitta alternativa finansieringsmöjligheter (OPS) för Norrbotniabanans förverkligande. Agera för dessa politiska prioriteringar som utpekade huvudstråk; - Norrbotniabanan - Flygplatser (Luleå, Arvidsjaur, Kiruna, Gällivare, Pajala) - North Sweden Seaport - Europavägar E 4 och E10 Påverka att investeringar i den botniska korridoren prioriteras i den nationella infrastrukturplanen Verka i strategiska allianser/nätverk för att den botniska korridoren blir prioriterad i EU kommissionens revidering av TEN-T Fastställa prioriteringar för effektiva sam-modalitetsinsatser av transportsystemet för att främja en konkurrenskraftig region. Undersöka möjligheter till bolagsbildning som en möjlighet att tidigarelägga investeringar i länets vägnät Lobba på nationell nivå för ökade anslag till infrastruktur investeringar Säkerställa medel till ökad bärighet på vägnätet 5
Visste du att.. 60 % av landets godstransportarbete på järnväg går på norra stambanan. Stambanan genom övre Norrland är mer än 100 år gammal Norrbotniabanan ger tillbaka upp till 1,45 på varje satsad krona Norrbotniabanan medför en minskad miljöpåverkan med 80-90 000 ton koldioxid/år enligt Banverkets beräkning. Kostnaden för Norrbotniabanan motsvarar endast 16 veckors produktionsvärde för den närmast berörda regionen. Norrland har över 99 % av den svenska mineralproduktionen. Vi står för mer än 90 % av EU:s järnmalmsproduktion. Från Luleå är det närmare till Murmansk än till Stockholm. I regionen Murmansk finns tolv städer, 20 mindre orter, 1,6 miljoner människor, varav 64 % i arbetsför ålder. Luleå Hamn är Sveriges största för torrbulk och en av de 5 största totalt. Piteå Hamn är Sveriges näst största hamn för skogsindustrivaror Belgien, Nederländerna och Luxemburg motsvarar tillsammans endast ¾ av Norrbottens landareal. Norrbotten har fem flygplatser med reguljära förbindelser utanför länet. Vi har hög flygbenägenhet per 1000 invånare Kiruna 7 000, Luleå 4 850 och Arvidsjaur 3 400. Norrbotten har 518 personbilar i trafik per 1000 invånare. Riket har 461. Industriella produktionsvärdet i Norrbotten och Västerbotten motsvarar 80 miljarder per år. Dessa är i sin tur förutsättning för produktionsvärden i efterföljande förädlingssteg i sydligare delar av landet vilket motsvarar 600 miljarder kronor per år. Malmbrytningen i Sverige ger ett sammanlagt värde årligen av drygt 22 miljarder varav järnmalmsbrytningen i Kiruna och Gällivare står för 12,6 miljarder kronor. Massa och pappersindustrierna Billerud Karlsborg, SCA Packages två anläggningar samt Smurfit Kappa omsätter årligen närmare 9,3 miljarder. 6