Ekologiska och konventionella grönsaker

PM 2003:06 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan Bakgrundsinformation till Konsumentverkets broschyr Handla ekologiskt 3, Mår du bättre om miljön mår bättre? Nyttigt att veta om ekologiska grönsaker

FÖRORD Konsumentverket har fått i uppdrag av regeringen att främja konsumtionen av ekologiskt producerade livsmedel. Som ett led i att informera konsumenter om ekologisk mat publiceras en serie rapporter och broschyrer om olika livsmedelsgrupper. Broschyrerna utgår från rapporternas innehåll och distribueras genom ett samarbete med handeln via kampanjveckor i butik. Syftet med att publicera rapporterna är att den som läser broschyrerna ska kunna få utförligare svar på de frågor som behandlas i broschyrerna. Under 2002 gjordes rapporter och broschyrer om ekologisk mjölk och potatis. Under 2003 behandlas ekologiskt kött och ekologiska grönsaker. Broschyrerna och rapporterna produceras inom ramen för ett samarbete mellan Konsumentverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, handeln och Naturskyddsföreningen. Maria Wivstad, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, har varit konsult för grönsaksrapporten. Konsumentverket har kompletterat, främst i första kapitlets avsnitt om konsumtion och hälsoaspekter. Rapporten bygger på litteraturreferenser och telefonintervjuer med sakkunniga. Vi har ansett det viktigt att lägga stor tonvikt vid användningen av kemiska bekämpningsmedel eftersom det är en punkt där den ekologiska odlingen på ett avgörande sätt skiljer sig från den konventionella. Det är också ett område där miljöeffekterna är svåra att mäta och som därför hamnar utanför fokus i många miljöstudier. Det är svårt att väga miljöpåverkan från kemiska bekämpningsmedel mot andra typer av miljöpåverkan, men konsumenten behöver hjälp med det och måste annars göra det själv i samband med sina dagliga matval. Vår rapport är tänkt att erbjuda intresserade konsumenter hjälp att kunna göra något mer välinformerade val. Det är vår förhoppning att rapporten speglar de miljövinster som uppstår när konsumenten väljer ekologiska grönsaker och grönsaksprodukter och att den fungerar som ett diskussionsunderlag kring dessa frågor. För mer information, kontakta Ingela Dahlin. Konsumentverket den 5 september 2003

Innehåll FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 6 INLEDNING 8 GRÖNSAKER VIKTIGA LIVSMEDEL 9 Grönsaker ger hälsovinster 10 Grövre grönsaker är resurssnåla 10 Kvalitetsskillnader mellan ekologiska och konventionella grönsaker 11 Osäkra skillnader i näringsinnehåll 11 Bekämpningsmedelsrester vanliga i konventionellt odlade grönsaker 11 Kontroll 12 Vilka är problemgrönsakerna? 13 Stor osäkerhet 13 Bekämpningsmedelsrester i integrerad produktion (IP) 14 Bekämpningsmedelsrester och ekologisk mat 14 Inga generella skillnader i yttre kvalitet 15 Få studier om smakskillnader 15 Organisationer 15 KRAV kontrollerar ekologisk odling 16 Importerade ekologiska grönsaker 16 Arealer 17 Andel KRAV-odlat 17 Miljöstöd 17 Geografisk fördelning 17 Växthusodling 18 Odling för livsmedelsindustrin 18 Allt större företag 18 Mängder 19 Stor import 20 Import av ekologiska grönsaker 21 JÄMFÖRELSE MELLAN EKOLOGISK OCH KONVENTIONELL GRÖNSAKSPRODUKTION 22 Integrerad produktion (IP) 23 Odling av frilandsgrönsaker 23 Ekologiska växtföljder mer varierade 23 Utsäde 24 Gödsling 24 Ogräsreglering 25 Bekämpning av skadegörare 25 Utveckling av motståndskraftiga sorter 26 Konsumentverket/KO PM 2003:06 3 (46)

Kemiska bekämpningsmedel i svensk konventionell frilandsodling av grönsaker 27 Morot 28 Lök 28 Isbergssallat 28 Vitkål 28 Tomater i växthus odling och bekämpning 29 Odling och gödsling 29 Insekter och svampsjukdomar 29 Användning av bekämpningsmedel i andra EU-länder 30 Egenskaper hos bekämpningsmedlen 31 Motståndskraft mot kemiska bekämpningsmedel 32 EU släpper stoppet för nya genmodifierade växter? 32 MILJÖPÅVERKAN AV EKOLOGISK OCH KONVENTIONELL GRÖNSAKSODLING 33 Kemiska bekämpningsmedel 33 Miljörisker 33 Hälsorisker av rester i dricksvatten 34 Kvävebalanser och läckage 34 Kvävebalanser 34 Kväveläckage till vatten 35 Kväveläckage i ekologisk och konventionell odling 35 Kretslopp och ändliga resurser 37 Ändligt fosfor 37 Fossila bränslen 37 Energianvändning och klimatpåverkan 37 Energi 37 Växthusodling 38 Klimatpåverkan 38 Svinn 39 Biologisk mångfald, markbördighet och arealanvändning 39 Biologisk mångfald 39 Markbördighet 40 Arealanvändning 40 Sammanfattande bedömning av miljöpåverkan från ekologisk grönsaksodling 40 FRÅN BONDE TILL BUTIK 42 Förädling 43 Konsumentverket/KO PM 2003:06 4 (46)

Merpris 43 Merbetalning till bonden 43 Merpris för konsumenten 43 Förutsättningar för en positiv utveckling 44 VILL DU VETA MER? 46 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan PM 2003:06 ISBN 91-7398-830-8 Konsumentverket 2003 Konsumentverket/KO PM 2003:06 5 (46)

SAMMANFATTNING Mer grönsaker! Vi skulle må bra av att äta mer grönsaker, särskilt av grövre grönsaker som rotfrukter, olika kålsorter, lök, gröna ärter m.m. De grövre grönsakerna är också mer resurssnåla att producera än tomat, gurka och sallat som ofta odlas i energikrävande växthus. Dessutom är de ofta billigare! Genom att välja främst grönsaker som kan odlas utan växthus i vårt klimat kan utsläppen från grönsakstransporter minskas. Större andel ekologiska grönsaker! En avgörande skillnad mellan ekologisk och konventionell grönsaksodling är att kemiska bekämpningsmedel inte används i ekologisk produktion. Regeringens mål är att 20 procent av arealen ska vara ekologiskt odlad år 2005. Idag är ca 6 procent av de svenska grönsakerna ekologiskt odlade och fyra procent av grönsakerna vi äter är ekologiska. Vår vanligaste ekologiska grönsak är morot som odlas på en tredjedel av den ekologiska grönsaksarealen och är en hälsosam, miljövänlig och billig grönsak. Konventionell grönsaksodling bekämpningsintensiv. Om hela den svenska produktionen av grönsaker, frukt, bär och blommor var ekologisk skulle miljön slippa 45 ton koncentrerat gift i form av kemiska bekämpningsmedel varje år! Bland svenska grönsaker hör konventionellt odlad lök och sent odlad isbergssallat hör till de mer besprutade, med upp till åtta bekämpningar. Konventionella morötter bekämpas i regel tre till fem gånger. Bekämpningsmedlen i grönsaksodling klassas som miljöfarliga. Flera är giftiga för fiskar, alger eller andra vattenlevande organismer, medan några anses cancerframkallande eller giftiga vid hudkontakt. Ekologisk odling är ett stort steg på vägen mot miljömål som Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt odlingslandskap Bekämpningsmedelsrester vanliga i konventionellt odlade grönsaker. Uppemot hälften av de grönsaker och frukter som undersöks brukar innehålla resthalter av kemiska bekämpningsmedel. Ofta är halterna dock långt under gränsvärdena, och hittills har inga sjukdomsfall konstaterats i Sverige som har koppling till rester av bekämpningsmedel. Men kunskaperna om hur mycket bekämpningsmedelsrester vi får i oss och vilken effekt de har på oss är bristfälliga. Helt klart är dock att grönsakernas hälsofrämjande egenskaper överskuggar eventuella risker med bekämpningsmedelsrester. Inom konceptet integrerad produktion (IP) strävar man efter att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Prover från IP-odlingar har dock inte visat väsentligt mindre bekämpningsrester än andra svenska konventionella vegetabilier. Svenska grönsaker mindre bekämpade. Ofta används mer bekämpningsmedel i grönsaksodling i andra länder, även preparat som inte är tillåtna i Sverige. Hälften av grönsakerna vi äter är importerade. Om vi väljer ekologiska importgrönsaker främjar vi utvecklingen av ekologisk odling även i andra länder. Bättre kretslopp och större biologisk mångfald. Jämfört med konventionella grönsaksgårdar har ekologiska grönsaksgårdar oftare djurhållning eller samarbete med en djurgård för att få stallgödsel, vilket bidrar till ett bättre kretslopp av växtnäringsämnen. Den biologiska mångfalden är ofta också större kring ekologiska gårdar och användningen av ändliga resurser lägre. Däremot är det mer oklart om ekologisk odling innebär någon fördel jämfört med konventionell när det gäller energianvändning, klimatpåverkan och näringsläckage. Inom såväl ekologisk som konventionell växthusproduktion Konsumentverket/KO PM 2003:06 6 (46)

behövs bättre ekonomiska förutsättningar för att möjliggöra uppvärmning med förnybar energi. Ekologisk grönsaksodling är mer arealkrävande än konventionell. En omfattande vallodling och stallgödselanvändning i ekologisk grönsaksodling medför bördig mark. Ekologiska grönsaker är ett bra val om man även i framtiden vill undvika genmodifierade livsmedel. Ekologisk grönsaksodling en svår konst. Att odla ekologiska grönsaker utan kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel kräver mycket kunskap och stor arbetsinsats. Odlaren måste sätta in exakt rätt åtgärd vid exakt rätt tidpunkt, annars kan morotsbladloppor eller andra skadegörare snabbt invadera hela grönsaksfältet. En varierad växtföljd minskar risken för att ogräsen ska ta överhanden. I stället för handelsgödsel används stallgödsel och kvävefixerande växter. För att ta hand om skadeinsekterna används biologiska bekämpningsmetoder t.ex. bakterier och rovkvalster. En odlingsmetod under utveckling. Fler försök behövs för att förbättra metoderna och odlingssäkerheten i den ekologiska grönsaksodlingen. Det behövs också förädling av sorter som är motståndskraftiga mot skadegörare. Med större och säkrare skördar skulle miljöbelastningen per kilo grönsak minska. Likvärdig smak och kvalitet. Rester av kemiska bekämpningsmedel förekommer knappast i ekologiska grönsaker, vilket för många innebär en kvalitetsfördel. I övrigt skiljer sig de ekologiska grönsakerna inte generellt från de konventionella vad gäller kvalitet, hållbarhet och smak. Utifrån dagens kunskap kan man inte säga att de skulle vara generellt mer hälsosamma än konventionella grönsaker. KRAV kontrollerar. De ekologiska grönsaksodlingarna kontrolleras av kontrollorganisationen KRAV minst en gång varje år och odlare som inte följer reglerna kan förlora rätten att sälja grönsakerna som ekologiska. KRAV kontrollerar också importerade grönsaker och aktörerna i hela livsmedelskedjan fram till butiken. Man kan därför lita på att exempelvis påsarna med frysta ekologiska ärtor verkligen är ekologiska. Högre pris men mervärde. Ekologiska grönsaker är ofta dyrare än konventionella, eftersom ekologisk grönsaksodling är mer arbetskrävande och skördarna ofta blir lägre. Den ekologiska grönsaksodlaren har lagt ner stor möda på få fram en grönsak som är odlad utan kemiska bekämpningsmedel. En rimlig merbetalning till den ekologiska odlaren är därför nödvändig för att det ska fortsätta att finnas ekologiska grönsaker, men samtidigt får merpriset i butik inte vara stort om konsumtionen av ekologiska grönsaker ska kunna öka. För merpriset får konsumenten en vara som bidragit till att minska kemikaliespridningen i naturen och är skonsammare mot miljön. Att välja ekologiska morötter kan vara en bra början, morot är en billig vara och prisskillnaden jämfört med konventionella morötter innebär måttliga merkostnader. Konsumentverket/KO PM 2003:06 7 (46)

INLEDNING Regeringens mål är att den ekologiskt odlade arealen ska vara tjugo procent år 2005. I dag är ca sex procent av de svenska grönsakerna ekologiskt odlade 1,2. Under 2003 lyfter Konsumentverket fram grönsaker och kött i en serie rapporter och broschyrer om ekologiska livsmedel. Ett av skälen till att grönsaker valdes ut är att det är en livsmedelsgrupp som det från hälsosynpunkt är önskvärt att vi äter mer av. I konventionell grönsaksproduktion används mycket bekämpningsmedel och det ekologiska alternativet har därför klara fördelar. Extra fokus har lagts på morot eftersom det är en grönsak som det är ganska lätt att hitta ett ekologiskt alternativ av. Moroten ger också mycket näring och har ett bra pris. I den här rapporten inkluderar benämningen grönsaker även rotfrukter. Rapportens huvudfokus ligger på frilandsodlade grönsaker som kräver betydligt mindre produktionsenergi jämfört med växthusodlade salladsgrönsaker som tomat, gurka, huvud- och kruksallat m.m. Det är främst den svenska grönsaksproduktionen och dess miljöpåverkan som har behandlats, men eftersom vi importerar ca hälften av de grönsaker vi äter tas även miljöpåverkan i importländerna upp. Rapporten är avsedd att ge svar på frågor som: Vilka blir miljövinsterna med ekologisk grönsaksodling? Vad är det konsumenten betalar för? Vad får man för merkostnaden? Hur vet konsumenten att grönsakerna verkligen har producerats ekologiskt? Avgränsningar. Av tidsskäl har vissa intressanta frågeställningar inte varit möjliga att belysa, t.ex. skillnaderna mellan ekologiska och konventionella förädlade grönsaksprodukter. I rapportens första kapitel beskrivs dagens produktion och konsumtion av grönsaker samt hälsoaspekter på detta. Där berörs också frågan om det finns skillnader i näringsinnehåll mellan konventionella och ekologiska grönsaker. Andra kapitlet beskriver hur den ekologiska grönsaksodlingen skiljer sig från den konventionella. Det tredje handlar om vilka skillnaderna blir i miljöpåverkan när konsumenten väljer ekologiska grönsaker i stället för konventionella. Sista kapitlet innehåller bl.a. förklaringar till varför de ekologiska grönsakerna ofta är dyrare och lite om grönsakernas vidare öden efter jordbruksledet. 1 Lena Ekelund Axelson, Institutionen för växtvetenskap, SLU, feb 2003. 2 Hamm, U., Gronefeld, F. & Halpin, D., Analysis of the European market for organic food. OMIaRD 2002. Konsumentverket/KO PM 2003:06 8 (46)

GRÖNSAKER VIKTIGA LIVSMEDEL Alla mår bra av att äta mycket grönsaker! Många grönsaker, särskilt rotfrukter, är också bra miljöval eftersom produktionen är resurssnål jämfört med många andra livsmedel. Med ekologisk odling undviker vi rester av bekämpningsmedel i grönsakerna och i miljön. Det går inte att säga att de ekologiska grönsakerna generellt är nyttigare än de konventionella, utan det är främst av omtanke om miljön som det finns goda skäl att välja ekologiskt. Uppemot hälften av analyserade grönsaksprover brukar innehålla rester av bekämpningsmedel. Hälften av grönsakerna vi äter är importerade och år 2001 var fyra procent av grönsakerna vi åt ekologiska. Vi har ökat vår grönsakskonsumtion men den är fortfarande mindre än vad som rekommenderas. Vår konsumtion av grönsaker har ökat betydligt. Enligt direktkonsumtionsdata för år 2001 var 28 procent av grönsakerna salladsgrönsaker, 22 procent kål och lök och tretton procent rotfrukter (exklusive potatis). Sammanlagt 27 procent av grönsakerna var förädlade. Tabell 1. Direktkonsumtionsdata 2001 (prel. data) 3 kg/pers och år Morötter 7,6 Övriga rotfrukter 1,6 Summa rotfrukter 9,1 Lök, purjo 7,6 Kål 7,2 Tomater 8,6 Gurka 4,5 Sallat, sallatskål 5,7 Summa salladsgrönsaker 18,8 Övriga färska köksväxter 6,2 Summa färska köksväxter 40,0 Djupfrysta eller torkade grönsaker 5,3 Ättiksinlagda grönsaker 3,4 Övriga beredda eller konserverade grönsaker 9,9 Summa förädlade grönsaker 18,6 TOTALT grönsaker och rotfrukter 67,7 Livsmedelsverkets kostvaneundersökning Riksmaten 1997/98 visade att vuxna åt drygt 100 gram grönsaker och rotfrukter per dag. Kvinnor åt mer än män, 127 gram per dag mot 96 gram per dag. Av detta var en mycket liten del rotfrukter; fjorton respektive tolv gram. Konsumtionen av frukt och grönt var drygt 300 gram, inklusive juice (snitt för kvinnor och män). Även om vi har ökat vår konsumtion av frukt- och grönt ligger kon- 3 Jordbruksverket; Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, uppgifter t.o.m. år 2001 (2003). Direktkonsumtionsdata är de totala leveranserna till hushåll och storhushåll samt konsumenternas hemförbrukning, vilket innebär att den mängd som konsumenten verkligen äter är lägre än vad direktkonsumtionsdata visar. En del blir till spill i hushållen. Konsumentverket/KO PM 2003:06 9 (46)

sumtionen alltså fortfarande långt under det halvkilo per dag som rekommenderas. Danskarna äter mer frukt och grönt än vi gör i Sverige; i snitt 380 gram per person och dag. De konventionellt odlade grönsakerna dominerar marknaden. År 2001 svarade ekologiska grönsaker för fyra procent av den svenska marknaden 4 och de största produkterna var morot och lök. Grönsaker ger hälsovinster Allt mer forskning visar att en stor grönsakskonsumtion är hälsosamt. Frukt och grönt ger en skyddande effekt mot hjärtkärlsjukdom och diabetes och hjälper oss att undvika viktuppgång. Beräkningar visar att risken för hjärtkärlsjukdom i befolkningen kan minskas med fyra till tio procent för varje extra portion frukt eller grönsaker à 100 gram 5. En extra morot om dagen gör skillnad! I många länder rekommenderar man en konsumtion av minst fem till sex portioner frukt och grönt per dag, eller 500 600 gram. För att kunna plocka ihop dessa mängder underlättar det om frukt eller grönsaker finns med till så många måltider som möjligt per dag. Ofta blir det totala grönsaksintaget vid en måltid större ju fler olika grönsakssorter som ingår i måltiden. Både tillagade och råa grönsaker bidrar med näring. Grönsaker innehåller många viktiga näringsämnen, t.ex. folsyra, betakaroten (förstadium till vitamin A), vitamin C och järn. Innehållet av antioxidanter är också av stor betydelse. Antioxidanter är ämnen som skyddar mot aggressiva så kallade fria radikaler som angriper våra celler. Grönsaker ger ett bredare spektrum av viktiga skyddsämnen jämfört med kosttillskott. Eftersom olika grönsaker innehåller olika näringsämnen och antioxidanter är det bra att variera konsumtionen. Exempelvis är vitkål, blomkål, broccoli och paprika rika på C-vitamin, medan morötter ger betakaroten och folsyra finns i bl.a. gröna bladgrönsaker som spenat. Generellt sett har rotfrukter och grövre grönsaker ett bättre näringsinnehåll än salladsgrönsaker som tomat, gurka och sallat. Tomater innehåller dock lykopener, en grupp ämnen som antas ha betydelse som antioxidanter. Forskningen kan inte peka ut vissa grönsaker som allra nyttigast, utan det bästa är att äta en bra blandning av många sorter 5. Med ett varierat grönsaksätande minskar även risken att vi får i oss höga doser av en viss sorts bekämpningsmedel när vi äter konventionellt odlade grönsaker. Grövre grönsaker är resurssnåla Vi äter mycket salladsgrönsaker eftersom de är goda, vackra och inte kräver så mycket beredningstid. Men från både miljö- och hälsosynpunkt är det dock önskvärt att vi äter mer av de grövre grönsakerna: morötter, kålrötter, rödbetor, vitkål, blomkål, broccoli, purjo, lök, gröna ärter, haricots verts m.m. Ett kg växthusodlade tomater kan exempelvis kräva 30 gånger mer energi att producera jämfört med ett kg morötter som odlas direkt på åkern 6. Om vi ändrar vår konsumtion av grönsaker och ersätter en del tomater med svenska morötter går det att spara mycket energi! 4 Ekologiska Lantbrukarna; Växande marknad, 2002. 5 Födevaredirektoratet; Frugt, grönt og helbred, Danmark, 2002 (www.foedevaredirektoratet.dk) 6 Naturvårdsverket, Handla för framtiden! Rapport 4900, 1998. Konsumentverket/KO PM 2003:06 10 (46)

Genom medvetna grönsaksval kan konsumenterna medverka till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid, försurande kväveoxider m.m. från grönsakstransporterna. Genom att välja grönsaker efter i första hand den svenska grönsakssäsongen och i andra hand efter den europeiska säsongen minskar de långväga grönsakstransporterna 7. En viss import är nödvändig om vi vill ha en varierad grönsakskonsumtion. Men vi behöver inte importera grönsaker från andra världsdelar för att tillgodose vårt behov av näringsämnen, de kan hämtas på närmare håll. Genom att välja ekologiska importgrönsaker främjas utvecklingen av ekologisk odling även i andra länder. Färska grönsaker kräver ofta mindre energi och mindre förpackningar än frysta och konserverade grönsaker. Kvalitetsskillnader mellan ekologiska och konventionella grönsaker Osäkra skillnader i näringsinnehåll Ekologiska grönsaker kan inte generellt sägas vara nyttigare än andra grönsaker. Det finns två omfattande sammanställningar av forskningsresultat 8,9, men resultaten är ändå osäkra. Många studier visar dock på fördelar som högre C-vitaminhalter och mindre nitrat i ekologiska grönsaker, medan halterna av betakaroten visat sig vara lägre. Mycket tyder på att faktorer som jordart, sort, gödsling etc. spelar större roll för näringsinnehållet än om grönsakerna är ekologiskt eller konventionellt odlade. Halterna av så kallade sekundära metaboliter, t.ex. antioxidanter, är ibland högre i de ekologiskt odlade grönsakerna. De sekundära metaboliterna kan vara hälsosamma, men kan i andra fall i stället vara toxiska och är därför inte alltid önskvärda 10,11. Mer forskning inom området behövs. Bekämpningsmedelsrester vanliga i konventionellt odlade grönsaker Att grönsakerna är fria från rester av bekämpningsmedel kan för många innebära en kvalitetsfördel. Nationellt fastställda gränsvärden för bekämpningsmedel i livsmedel har funnits sedan 1960-talet. I dag använder EU-länderna gemensamma gränsvärden som kompletteras med nationella gränsvärden. Gränsvärdena är färskvara och förändras kontinuerligt, bl a utifrån ökade kunskaper om risker med de olika bekämpningsmedlen. Alla bekämpningsmedel som används i livsmedelsproduktionen måste utvärderas toxikologiskt och man fastställer värden för Acceptabelt Dagligt Intag (ADI), Akut referensdos (ARfD) och gränsvärden för halter i livsmedel (MRL, Maximum Residue Limit). ADI-värdet anger den mängd av ett ämne som man bedömer att en människa dagligen kan inta under hela sin livstid utan negativa hälsoeffekter. Sannolikt ligger intaget 7 Centrum för Tillämpad Näringslära; Hälsomålets säsongsguide, feb 1999. 8 Forskningscenter for Ökologisk Jordbrug; Ökologiske födevarer og menneskets sundhed. FÖJO-rapport nr 14, 2001. 9 Soil Association; Organic farming, food quality and human health. A review of the evidence. 2001. www.soilassociation.org 10 Pearson, M. Mår vi bättre av ekologiskt odlad mat? Vår Föda nr 5, 2001. 11 Svedin A-M; Ät frukt och grönt men sprid riskerna! Vår Föda 1, 2003. Konsumentverket/KO PM 2003:06 11 (46)

av bekämpningsrester ofta på mindre än några få procent av dessa ADI-värden som anses säkra 12. Detta antagande tar dock inte hänsyn till att exempelvis veganer äter mycket stora mängder grönsaker. Risk kan föreligga för konsumenter med extremt annorlunda matvanor. Får man i sig en hög dos vid ett enstaka tillfälle kan detta vara skadligt även om man inte kommer upp till en hög livsdos. Myndigheterna lägger därför numera även stor vikt vid så kallade akuta referensdoser. Att veta den akuta risken är speciellt viktigt för känsliga grupper, t.ex. små barn och personer med ett ovanligt stort intag av vegetabilier. En amerikansk studie 13 undersökte barns exponering för organiska fosforföreningar som används som bekämpningsmedel. Bland barn som huvudsakligen åt konventionellt producerade frukter, grönsaker och juice var medianvärdet för en av metaboliterna i urin sex gånger högre än bland barn som huvudsakligen åt ekologiskt odlat. Studiens resultat tyder på att de doser barnen exponeras för kan minskas till att hamna under de amerikanska gränsvärdena genom att de äter ekologiskt odlat frukt och grönt. Kontroll Livsmedelsverket ansvarar för stickprovsundersökningar av både inhemskt odlade och importerade grönsaker. Stickprov tas dock på en mycket liten del av de grönsaker som importeras eller produceras inom landet. Antalet kontrollerade stickprov av vegetabilier varierade under 90-talet mellan 3 400 och ca 7 400 och har sedan 1998 minskat årligen till 2 300 prover år 2002. Man kan inte heller testa alla verksamma ämnen i bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter. År 2001 analyserade man 224 verksamma ämnen eller 263 substanser inklusive nedbrytningsprodukter av de ursprungliga ämnena, men det används betydligt fler verksamma ämnen. Bara i Europa fanns tidigare 800 ämnen på marknaden, men de har nu reducerats till ca 350 st. Ca 100 nya ämnen står på kö för godkännande 14. Man kan alltså rimligen anta att det sker ett antal överskridanden som aldrig upptäcks och risk finns att produkter med höga resthalter kan nå ut till konsumenterna. Enligt Livsmedelverket har inga sjukdomsfall som kopplats till rester av bekämpningsmedel i livsmedel hittills konstaterats i Sverige 15. Men om någon skulle drabbas av symptom från bekämpningsmedel, t.ex. allergisk reaktion, kan det vara svårt för den drabbade personen att koppla detta till just intag av bekämpningsmedelsrester. Som konsument kan man inte veta om man skulle ha fått i sig olämpliga halter av bekämpningsrester eller om dessa skulle kunna ha samband med ens hälsotillstånd, och konsumenten skulle därför ha svårt att kunna rapportera detta. Riskerna med bekämpningsmedelsrester i konventionella grönsaker bedöms ändå som små, och de betyder långt mindre än de positiva hälsoeffekter som uppnås genom en hög grönsakskonsumtion, eftersom grönsaker ger oss en lång rad viktiga näringsämnen, antioxidanter m m. Resthalter av bekämpningsmedel förekommer i uppemot hälften av de analyserade grönsaksproverna, men det är bara några procent som överskrider gränsvärden, se tabell nedan. Under 1995 1998 minskade förekomsten av resthalter i frukt och grönt, men har sedan 1998 haft en viss tendens till att öka igen. Bekämpningsrester hittas betydligt oftare i importerade vegetabilier än i svenska. 12 www.slv.se. Offentlig tillsyn, Livsmedelsburna hälsofaror, Kemiska faror, Bekämpningsmedelsrester. 13 Curl C.L, Fenske R.A, Elgethun K; Environmental Health Perspectives Volume 111, Nr 3, March 2003. (doi:10.1289/ehp.5754 på http://dx.doi.org/) 14 Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen, augusti 2003. 15 www.slv.se. Offentlig tillsyn, Livsmedelsburna hälsofaror, Kemiska faror, Bekämpningsmedelsrester Konsumentverket/KO PM 2003:06 12 (46)

Tabell 2. Rester av kemiska bekämpningsmedel i frukt och grönsaker 16,17,18,19. År Andel prover med resthalter (%) Andel prover överskridande gränsvärden (%) Andel svenska prover med resthalter (%) Andel svenska prover överskridande gränsvärden (%) 2000 42 2,6 12 0,3 2001 45 2,5 16 0,2 2002 43 4,3 16 0,7 Den akuta referensdosen för barn överskreds år 2000 för endosulfan i paprika och år 2002 för monokrotofos i thailändsk spenat 17,20. År 2001 hittades för första gången rester av kemiska bekämpningsmedel i barnmatsprover och hela 28 procent av proverna innehöll då resthalter, samtliga prover var päronprodukter. Barnmat av päronpuré innehöll sådana mängder av bekämpningsmedel att det skulle räcka att barnet åt 2,5 burkar under en dag för att komma upp i skadliga halter 21. Under 2002 har 96 barnmatsprover testats, varav ett prov innehöll rester av bekämpningsmedel över gällande gränsvärde. Rester av kemiska bekämpningsmedel påträffas även i dricksvatten, se kapitlet Miljöpåverkan. Vilka är problemgrönsakerna? Ibland påträffas resthalter som är flera gånger högre än gränsvärdet. Paprika har exempelvis varit lite av en problemgrönsak när det gäller rester av bekämpningsmedel. År 2000 överskred sjutton procent av proverna gränsvärdet för methamidophos. Under år 2001 hade man dock ändrat bekämpningen och inget av proven innehöll då metamidophos. År 2001 fann man halter av endosulfan i dill som var mer än tio gånger högre än gränsvärdet och år 2002 fick fyra partier italiensk dill saluförbud på grund av högt innehåll av oorganisk bromid. Andra exempel på grönsaker som har överskridit gränsvärden är italiensk persilja och stjälkselleri, samt turkisk squash (2001), spansk tomat, stjälkselleri och isbergssallat, italienska morötter och turkisk aubergine (2002). Vilka grönsaker som är problematiska kan skilja sig från år till år. Stor osäkerhet Det är svårt att veta hur mycket bekämpningsrester vi får i oss. Det finns också stora osäkerhetsfaktorer när det gäller vilken effekt bekämpningsmedlen har på människan eftersom gränsvärden ofta är satta med utgångspunkt från resultat i djurstudier. Det är mycket svårt att koppla ett hälsoproblem till ett specifikt bekämpningsmedel. För några 16 Livsmedelsverkets rapport nr 15, 2002. 17 Livsmedelsverkets rapport nr 16, 2001. 18 Andersson A; Bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska livsmedel, presentation vid seminarium Vägar till hållbar livsmedelsproduktion 10 april 2003 (Naturvårdsverket m.fl.) av Livsmedelsverkets analyser år 2002. 19 Livsmedelsverket aug 2003 20 Livsmedelsverket; Kvartalsrapport 2/2002 i kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska livsmedel. 21 Albert, T. Rester av bekämpningsmedel i barnmat med päron. Vår föda nr 1, 2002. Konsumentverket/KO PM 2003:06 13 (46)

år sedan kom exempelvis uppgifter från danska studier att spermiekvaliteten var bättre hos lantbrukare som odlade och åt ekologiska produkter. Men dokumentationen ansågs senare inte vara tillräcklig för att avgöra om det var bekämpningsmedlen som var orsaken 22. När det gäller cancer är denna koppling också mycket svår att visa, det tar ofta flera decennier för en cancersjukdom att utvecklas 23. Vi vet mycket lite om den sammanlagda effekten av resthalter från olika bekämpningsmedel. Vad händer när vi utsätts för låga halter av många olika ämnen, finns det s k cocktaileffekter?, är en av frågeställningarna. Kan de samverka eller till och med förstärka varandras effekt? Engelska forskare har funnit att olika kombinationer av bekämpningsmedel var giftigare för mänskliga celler än när ett medel förekom ensamt. De bedömde dock att befolkningen inte får i sig sådana doser att det ger anledning till oro 24. En engelsk genomgång av studier kring dessa frågor konstaterar att några få bra studier har gjorts som visar att såväl synergistiska som antagonistiska interaktioner mellan blandningar av kemikalier kan ske. Doserna i dessa studier var dock oftast betydligt högre än de som befolkningen vanligtvis utsätts för, och det är inte säkert att dessa interaktioner sker vid låga halter 25. Bekämpningsmedelsrester i integrerad produktion (IP) För proverna år 2002 har Livsmedelsverket särredovisat frukt och grönsaker som är konventionellt odlade enligt konceptet integrerad produktion (IP) där man strävar efter att använda mindre bekämpningsmedel se avsnittet Integrerad produktion. Andelen IP-prov med resthalter var något lägre än för alla prover totalt, se tabell nedan. Andelen som överskred gränsvärdet var dock dubbelt så stort för IP-odlade prov, men antalet prov var litet. Även medel som inte är tillåtna att använda i IP-odling har hittats i spenat och sallatskål. Även om IP-odlat och Svenskt Sigill-varor produceras enligt vissa regler så innebär det inte en garanti för att användningen av kemiska bekämpningsmedel blir väsentligt lägre än i övrig konventionell produktion. Tabell 3. Bekämpningsmedelsrester i svenska frukter och grönsaker år 2002 26. Alla odlingsformer (%) IP-odlat (%) Andel prov med resthalter 16 11 Andel överskridanden 0,7 1,5 Bekämpningsmedelsrester och ekologisk mat För första gången på över 10 år hittade Livsmedelsverket år 2002 rester av kemiska bekämpningsmedel i ekologiska grönsaker från Sverige. Medlet iprodion hittades i två prover av ekologiska morötter från en och samma gård, men halterna låg betydligt under gällande gränsvärde. Orsaken var en sammanblandning med konventionella morötter på samma gård. Morotsodlaren stängdes av från KRAV med omedelbar verkan. 22 Miljøstyrelsen, Danmark. Male reproductive health and environmental chemical with estrogenis effects. Miljøprojekt Nr. 20, 1995. 23 Miljøstyrelsen, Danmark. Bichel-udvalget. Rapport fra underudvalget om Miljø och sundhet, 1999. 24 http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/1689069.stm, forskare V. Howard: www.liv.ac.uk/hacb/staff/howard.c.html 25 Committe on Toxicity of Chemicals in Food, Consumer Products and the environment; Risk Assessment of Mixtures of Pesticides and Similar Substances, 2002. http://www.food.gov.uk/multimedia/pdfs/report(indexed).pdf 26 Andersson A; Bekämpningsmedelsrester i vegetabiliska livsmedel, presentation vid seminarium Vägar till hållbar livsmedelsproduktion 10 april 2003 (Naturvårdsverket m.fl.) av Livsmedelsverkets analyser år 2002. Konsumentverket/KO PM 2003:06 14 (46)

Inga generella skillnader i yttre kvalitet Utöver skillnaderna i resthalter av bekämpningsmedel finns det inte några generella kvalitetsskillnader mellan ekologiska och konventionella grönsaker. Det finns t.ex. inga generella skillnader när det gäller mikrobiologiska risker. Om det finns dåliga ekomorötter i butiken kan det bero på att de blivit liggande längre än de konventionella morötterna Vid produktion av trädgårdsväxter gäller bestämmelser om minimikvalitet. Frukt och grönsaker som säljs i Sverige ska följa EU:s regler. Bland de minimikrav som ställs ingår att de ska vara: friska, de får inte vara angripna av röta praktiskt taget fria från skadedjur praktiskt taget fria från skador av skadedjur Växtskyddet, det vill säga bekämpning och reglering av sjukdomar och skadedjur, spelar en stor roll för att minimikraven ska kunna uppfyllas. Bristen på möjligheter att bekämpa kan göra att hela partier måste kasseras eller att hela fält får plöjas ner, vilket naturligtvis får stora ekonomiska konsekvenser. Ekologisk odling av grönsaker innebär ett speciellt stort risktagande eftersom man främst arbetar med förebyggande åtgärder för att undvika angrepp. Om det ändå uppstår problem finns det färre möjligheter att undvika exempelvis insektsskador. Få studier om smakskillnader Smaken hos grönsaker är en egenskap som konsumenten ofta värdesätter högt, men få studier är gjorda om eventuella smakskillnader mellan ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker. Det finns dock några mindre studier av tomat och morot som gjordes i mitten av 1990-talet 27. Man fann då att de ekologiskt odlade tomaterna var sötare och mindre syrliga än de konventionella. Och de konventionella morötterna hade starkare morotssmak än de ekologiska, medan det inte var någon skillnad i söthet och beskhet mellan odlingssätten. Generellt anses smaken i hög grad bero på andra faktorer än odlingssättet, t.ex. sort, jordart m.m. Organisationer Inom trädgårdsnäringen är odlarna organiserade i Gröna näringens riksorganisation (GRO). Det är en branschorganisation för producenter av frilandsgrönsaker, växthusgrönsaker, bär, frukt, prydnadsväxter och plantskoleväxter. GRO bildades 2001 av Cultor (producentorganisationerna inom frukt och grönt- sektorn), Grönsaksodlarnas Riksförbund (GRF), Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF) och Sveriges potatisodlares Riksförbund (SPOR 10) 28. Ekologiska lantbrukarna är en intresseorganisation för lantbrukare som har ekologisk produktion. Organisationen bildades 1985 och hette då Alternativodlarnas riksförbund (ARF). En av de första uppgifterna för ARF var att få igång en rikstäckande kontroll- 27 Haglund, Å. Så smakar svenska tomater och morötter. I: Konferens ekologiskt lantbruk. Ekologiskt lantbruk nr 20, 1996, s. 69 73. 28 www.gro.se Konsumentverket/KO PM 2003:06 15 (46)

verksamhet och senare samma år, 1985, bildades kontrollföreningen för alternativ odling, KRAV. Inom den konventionella produktionen av grönsaker finns organisationen Grön produktion som arbetar med att samordna och utveckla den konventionella odlingens miljökoncept; så kallad integrerad produktion (IP) 29. Man arbetar bl.a. för att minska riskerna vid användning av kemiska bekämpningsmedel. Se avsnittet Integrerad produktion. KRAV kontrollerar ekologisk odling Den ekologiska produktionen kontrolleras och varorna märks med KRAV för att garantera konsumenten att grönsakerna verkligen är ekologiskt odlade. Från och med 2003 är KRAV, Kontrollföreningen för ekologisk odling, den enda statligt godkända kontrollorganisationen i Sverige. KRAVs medlemmar representerar inte bara lantbrukare utan även förädlare, importörer och distributörer, handel, hotell och restaurang samt miljö-, konsument- och djurskyddsintressen. För dem som även vill ha sina produkter Demetermärkta gör Svenska Demeterförbundet en tilläggskontroll. Demetermärkningen visar att produkterna är biodynamiskt odlade 30. Innan grönsakerna får säljas som ekologiska KRAV-märkta produkter ska marken där de odlas ha odlats enligt KRAV:s regler under två år, s k karensår. Efter godkänd karenstid blir odlingen certifierad och produkterna KRAV-godkända. Fram till år 2003 var karenstiden ett år. All odling på gården behöver inte vara ekologisk. Sveriges största odlare av ekologiska morötter odlar exempelvis både ekologiska och konventionella morötter. Speciella regler finns då för att garantera att man håller isär produkterna och att skyddsavstånd hålls så att inte kemiska bekämpningsmedel sprutas i närheten av de ekologiskt odlade fälten 31. KRAV:s kontrollanter besöker gården minst en gång per år och registrerar allt från odlingen på fältet, till lagerlokalerna och dokumentationen om produktionen. Den som inte följer reglerna förlorar rätten att sälja grönsakerna som ekologiska. KRAV kontrollerar också aktörerna i hela livsmedelskedjan fram till butiken så man kan lita på att även exempelvis påsarna med frysta ekologiska ärtor är ekologiska. Det finns även möjlighet för butiker att bli KRAV-auktoriserade vilket bl a innebär utbildning av personalen och möjlighet att sälja ekologiska varor i lösvikt. Importerade ekologiska grönsaker För importerade KRAV-märkta grönsaker gäller att de först och främst är godkända av producentlandets egen kontrollorganisation. KRAV kontrollerar i sin tur att denna organisation följer KRAV:s regler eller de internationella reglerna som fastställts av IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements). KRAV undersöker bl.a. certifikat och kontrollrapporter från odlarna 31. Tillstånd för import behövs också från Livsmedelsverket, som ansvarar för att varan är ekologiskt producerad och kontrollerad enligt EU-förordningen. 29 Grön produktion AB. www.gronproduktion.se 30 Kerstin Klingborg, Svenska Demeterförbundet, feb 2003. 31 KRAV, Regler för KRAV-godkänd produktion 2003. Konsumentverket/KO PM 2003:06 16 (46)

Arealer Grönsaker odlades yrkesmässigt i Sverige på 6 000 ha friland 1999, vilket är 0,2 procent av landets totala åkerareal 32,33. Odlingen är fördelad på knappt 1 200 företag. De största grödorna var morot, lök, isbergssallat och vitkål, se tabell nedan. Tabell 4. Procent av grönsaksarealen 1999 Morot 29 Lök 13 Isbergssallat 11 Vitkål 7 Utöver trädgårdsodlingen odlas exempelvis även gröna ärter som räknas till jordbruksgrödorna (spannmål m.m.). Gröna ärter odlas på en större areal än morötter, ca 9 000 ha år, men skördenivån är avsevärt lägre och produktionen ligger på ca 40 000 ton; knappt hälften så mycket som morotsproduktionen. Till detta kommer växthusodlingen som använder betydligt mindre arealer. Andel KRAV-odlat Den KRAV-godkända ekologiska odlingens andel var 6 procent av den totala svenska åkerarealen år 2001. Av den totala arealen (6 000 ha) frilandsgrönsaker år 1999 var åtta procent (500 ha) KRAV-godkända. Den ekologiska grönsaksarealen minskade under senare delen av 1990-talet, men har återigen börjat öka något och bestod av 572 ha 2001 34. Morötter dominerade även i ekologisk odling och odlades år 2001 på 31 procent (178 ha) av den KRAV-godkända grönsaksarealen. Motsvarande siffror för lök och vitkål var 6,5 respektive tre procent 35. Det har skett en förskjutning under de senaste åren mot mer morötter. Miljöstöd Ett statligt miljöstöd ges till ekologisk odling. Odlingen ska följa EU:s regler för ekologisk produktion, vilka till stor del överrensstämmer med KRAV:s regler, men gården behöver inte kontrolleras av KRAV för att få stöd. Produkterna får då inte säljas som KRAV-märkta varor. Miljöstödsarealen för olika grödor är ofta större än den areal som är KRAV-godkänd. Men när det gäller grönsaker är i stort sett all odling som har miljöstöd även kontrollerad och godkänd av KRAV 36. Geografisk fördelning Frilandsodling av grönsaker finns i hela Sverige, men är koncentrerad till vissa odlingsområden. Skåne län dominerar med 52 procent av arealen, följt av Gotland med nio procent, Halland och Västra Götaland, båda åtta procent, och Kalmar län med sju procent 37. De KRAV-godkända grönsakerna produceras främst i Skåne och därefter i Västra Götaland, Halland och på Gotland. 32 SCB och Jordbruksverket. Trädgårdsräkningen 2000. JO 36 SM 0001. 33 Den senaste fullständiga trädgårdsstatistiken är från 1999. Senare uppgifter finns i vissa fall. 34 Data från KRAV. För den totala svenska grönsaksarealen finns ej senare data än för 1999. Trädgårdsräkningen sker inte varje år. 35 SCB. Jordbruksstatistisk årsbok 2002. 36 Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen Västerås, mars 2003. 37 Gröna näringens riksorganisation, www.gro.se Konsumentverket/KO PM 2003:06 17 (46)

Tabell 5. Dominerande län för odlingen av konventionella och ekologiska grönsaker Konventionell odling 38 Ekologisk odling 39 Morot Skåne 38 % Skåne 36 % Gotland 21 % Gotland 15 % Lök Skåne 50 % Skåne 32 % Kalmar 33 % (Öland) Gotland 32 % Vitkål Västra Götaland 45 % Västra Götaland 41 % Skåne 40 % Isbergsallat Skåne 74 % Uppgift saknas Växthusodling Den svenska växthusodlingen av köksväxter omfattade 1,5 miljoner m 2 (150 ha) 1999. I konventionell odling dominerade tomater och gurka som odlades på 38 respektive 43 procent av ytan. Sammanlagt 60 procent av tomatodlingen fanns i Skåne-Blekinge 40. I Stockholmsregionen finns också mycket växthusodling; femton procent 1999. I ekologisk odling dominerade tomat som odlades på 32 procent av växthusytan. År 1999 omfattade den ekologiska växthusodlingen 99 000 m 2 växthusyta, eller cirka sju procent av den totala köksväxtytan 39. Odling för livsmedelsindustrin Större delen av de svenska grönsakerna säljs direkt som färska eller lagrade, men en del odlas också för industrin. Av morot och vitkål odlas tolv respektive åtta procent av den svenska arealen för industrin, t.ex. morot till frysta grönsaksblandningar och vitkål till kåldolmar. Varken tomat, lök eller isbergssallat som odlas i Sverige förädlas av industrin. Däremot importerar vi 40 000 ton förädlade tomatprodukter, t.ex. krossade tomater från Italien. Några grönsaker säljs mest som förädlade varor, bl.a. rödbetor och spenat. En stor och viktig produkt är gröna ärtor som odlas för industrin (frysta ärtor). 1999 exporterades drygt hälften, främst till Italien 41. Tolv procent av morötterna går till förädling, det mesta till frysta grönsaksblandningar. Det finns endast små arealer med odling av ekologiska grönsaker för konservering, det mesta odlas konventionellt. Allt större företag För grönsaksodlingen i sin helhet går utvecklingen mot ökad specialisering, större odlingar och färre odlare. En av orsakerna är konkurrens från billig import. Arealen av frilandsgrönsaker har varit relativt konstant ända sedan 1970-talet, medan antalet företag sedan 1971 minskat kraftigt till bara en tredjedel, 1 160 år 1999 42. Och odlingen av vissa grönsaker domineras i Sverige av få stora odlare. Fem svenska odlare som har odlingar på cirka 100 ha vardera står exempelvis för 75 procent av produktionen av is- 38 Gröna näringens riksorganisation, www.gro.se 39 SCB. Jordbruksstatistisk årsbok 2002. 40 Gröna näringen riksorganisation, www.gro.se 41 Jordbruksverket. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998 2000. Rapport 2001:16. 42 SCB och Jordbruksverket. Trädgårdsräkningen 2000. JO 36 SM 0001. Konsumentverket/KO PM 2003:06 18 (46)

bergssallat. Dessa arealer kan jämföras med att genomsnittsarealen för grönsaker på friland är cirka fem ha 43. En liknande tendens finns inom växthusodlingen. Även i ekologisk odling sker i dag en utveckling mot allt större företag med en mer specialiserad produktion, på bekostnad av mindre gårdar med många grönsakskulturer. Det sker också en förskjutning av produktionen till södra Sverige 44. De stora företagen satsar på odling av några få produkter för att kunna mekanisera. Och grönsakerna säljs i hög grad via de stora livsmedelskedjornas grossister som kräver stora och framförallt säkra leveranser. På mindre gårdar i mellersta Sverige produceras ofta många olika grönsaker i små mängder. Dessa grönsaker säljs ofta direkt till butik eller konsument, det vill säga på den lokala marknaden 45. Mängder De grönsaker som vi producerar mest av är morötter, se tabell nedan. Tabell 6. Producerad mängd i Sverige år 1999 (ton) Morot 84 000 Lök 35 000 Vitkål 20 000 Isbergssallat 19 000 Den genomsnittliga skörden av exempelvis konventionellt odlade morötter beräknades 1999 vara 48 ton/ha 42. Skörden av ekologiskt odlade morötter anses ligga cirka 30 procent lägre, men uppgifterna är osäkra eftersom få gårdar undersökts 46,47. Den här uppskattningen av skördenivån skulle i så fall ge en total produktion av ekologiska morötter på ca 4 000 ton under 1999. Det skulle betyda att ca fem procent av de svenska morötterna var ekologiskt producerade, eller att ca ½ morot av tio var ekologiskt odlad. En uppskattning av ekologisk produktion och handeln med ekologiska varor i alla EUländer har gjorts för år 2000. Man kom då fram till att 17 500 ton ekologiska grönsaker producerades i Sverige. Detta innebär att 6,5 procent av grönsakerna som producerades i Sverige var ekologiskt odlade 48,49. År 1999 producerades 19 000 ton tomater i Sverige, eller i genomsnitt 35 kg/m 2, men de ekologiska tomatskördarna är betydligt lägre och varierar mycket. Den främsta orsaken är att ekologiska producenter ofta inte är specialiserade tomatodlare och därmed har en lägre investeringsnivå, med enklare växthus och betydligt kortare odlingssäsong. I en studie av tretton tomatodlare i mellersta Sverige och södra Norrland varierade skörden mellan 14 och 32 kg/m 2 50. 43 Jordbruksverket. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Rapport 2001:7A. 44 Johan Ascard, Jordbruksverket, jan 2003. 45 Elisabeth Ögren, Länsstyrelsen Västerås, jan 2003. 46 Dan Widegren, morotsodlare, Gotland, feb 2003. 47 Ögren, E, & Rölin, Å. Växtnäringsberäkningar och växtnäringsutnyttjande i ekologisk grönsaksodling på friland, Länsstyrelsen, Västmanlands län. 48 Lena Ekelund Axelson, Institutionen för växtvetenskap, SLU, feb 2003. 49 Hamm, U., Gronefeld, F. & Halpin, D. Analysis of the European market for organic food. OMIaRD 2002. 50 Ögren, E. m.fl. Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling, 2000 2002, Länsstyrelsen Västmanlands län. Konsumentverket/KO PM 2003:06 19 (46)

Ett av de större problemen i ekologisk grönsaksodling är odlingsosäkerheten. Lyckas man ha kontroll på ogräset och skadegörarna kan skördarna bli jämförbara med konventionell odling, men i genomsnitt är skördarna lägre. Vissa år kan man få en mycket låg skörd eller är tvungen att plöja ner hela grödan. Den vanligaste orsaken till låga skördar är problem med för mycket ogräs eftersom ogräsbekämpningen är tidskrävande. Stor import Ungefär hälften av de grönsaker vi äter i Sverige importeras, bl.a. på grund av vårt kalla klimat som gör att vi inte har tillgång till inhemska färska grönsaker hela året. Men samtidigt importeras t.ex. tomat och lök även när de svenska produkterna finns tillgängliga. De vanligaste importländerna för grönsaker är Holland, Spanien, Italien, Tyskland, Danmark och Frankrike, där Holland ensamt står för 30 procent av importen. År 1999 importerades 290 000 ton färska och kylda grönsaker till Sverige 51. Men de importerade mängderna skiljer sig stort mellan olika grönsaker, med tomat som den i särklass största importgrönsaken. När det gäller morot är vi i stort sett självförsörjande och även för övriga rotfrukter producerar vi betydligt mer än vi importerar. Tabell 7. Sveriges handel med färska och kylda grönsaker 1999 (ton) 52,53 Import Svensk Totalt a) Självförsörjproduktion ningsgrad, % Tomat 65 000 19 000 83 250 23 Isbergssallat 27 000 19 000 44 500 43 Gurka 23 000 13 000 35 000 37 Paprika & peppar 22 500 - - låg Gul lök 20 000 35 000 54 600 64 Vitkål 18 000 20 000 37 450 53 Blomkål & broccoli 5 000 6 000 b) - - Annan kål 9 500 - - - Morot 7 000 84 000 90 600 93 Andra rotfrukter 4 000 14 000 c) - - 6 000 d) a) Totalt = import + inhemsk produktion export. Vi exporterar endast små mängder färska grönsaker, främst till våra nordiska grannländer. b) endast blomkål c) rödbetor d) kålrot Svenska morötter finns att köpa i stort sett hela året. Under vår och försommar kompletteras de med import från Italien, Holland och Tyskland 54. Vi äter huvudsakligen svensk lök från juli till januari, men från februari månad och fram till dess att ny svenskodlad lök återkommer domineras utbudet av importerad lök. Under årets första månader kommer löken från Europa, bl.a. Holland och Frankrike, medan den under april och maj ofta kommer från andra värdsdelar. Vitkålen som odlas i Sverige kan lagras under större delen av hösten och vintern, men under senvintern och våren importeras vitkål från 51 SCB. Jordbruksstatistisk årsbok 2002. 52 Jordbruksverket. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998 2000. Rapport 2001:16. 53 Karin Bengtson, Jordbruksverket, Internationella enheten, jan 2003. 54 Centrum för Tillämpad Näringslära. Hälsomålets säsongsguide, feb 1999. Konsumentverket/KO PM 2003:06 20 (46)