Nr 6 2011 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms
Vi räknar rätt på bränsleförbrukningen! Hur mycket diesel skogsmaskinen förbrukar per timme är ointressant om inte förbrukningen slås ut på maskinens prestation. Därför mäter vi istället alltid bränsleåtgången per producerad kubikmeter på både skördare och skotare. Det är det rätta sättet att räkna på! Erik Östergren och hans teknikerkollegor är också experter på att analysera och optimera din JD-maskin. De vet hur man jagar varje möjlig cl diesel i besparing. Till sin hjälp har de ett fantastiskt verktyg som ingen kan mäta sig skogsmaskin från John Deere. JohnDeere.se
Nr 6 2011 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: INNEHÅLL Nummer 6 2011 Nästa nummer utkommer 9 februari TEMA: Föryngring Omslagsfoto: Pär Fornling Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna www.sodra.se www.norra.se 0470-890 00 090-15 67 00 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-482 80 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö 5 LEDARE: En dyster historia för jordbrukskooperationen. 6 PROFILEN: Möt Janne Björck, vd i Norrskog. 10 NÄRINGSPOLITIK: När debatt övergår i dialog har vi kommit långt på väg. 12 VATTEN: Goda chanser att få bidrag till viltvatten. 16 FORSKNING: Ny teknik för bättre markberedning. 17 NYHETER: Gruvföretag betalar för klimatinriktad skogsskötsel. 18 FÖRETAGANDE: Produktivitetsarbetet en av nycklarna till Södras framgångar. 24 FORSKNING: Lena Gustafsson bjuder in till debatt. 26 NYHETER: Mer marknadstänkande på skogsavdelningen. Navigatörerna på bilden har en nyckelroll i Södras framgångsrika arbete med att höja produktiviteten. Från vänster Johan Andersson, Liv Hagner, Marie Andersson, Johan Alvarsson, Erik Karlsson, och Janne Wieger. Sidan 18 HAMPUS Konradsson är en av eleverna på landets naturbruksgymnasier, med utomordentligt goda chanser att få jobb efter utbildningen. Han tränar med motorsågen genom att göra en fågelholk. Sidan 40 28 INTERNATIO- NELLT: Kina lär av den svenska skogsägarrörelsen. 31 SKOGSSKÖTSEL: Fem praktiska tips. 32 JULMAT: Med vildsvin på julbordet. 34 TEKNIK: En bäver i röjningarna. 36 MARKNAD: Dyster prognos för byggandet. Flispriset nära toppen. 40 UTBILDNING: Goda chanser till jobb efter naturbruksgymnasiet. 50 NAMN & NYTT: Tio ambassadörer i skogen. 51 BÖCKER: Läs och tittartips under julhelgen. 54 KRÖNIKAN: Vi behöver mer bioenergi för att nå EU-målen. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN VI SKOGSÄGARE 6/11 3
Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren PATU drivna skogsvagnar med lastareor från 1,8 till 3,15 m 2 och totalvikter från 9 till 15 ton. Unik drivning med jämt anläggningstryck. PATU stegmatare gör din traktor till en effektiv skogs processor i gallringsskogen. Kvistar, kapar och lägger i högar. KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm. Två modeller för montering med traktor, skogsmaskin eller lastbil. KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Ryhovsgatan 2 553 03 Jönköping www.rosenqvistmaskin.se 036-32 73 00
Dyrköpta läxor Morfar var med och startade en liten mejeriförening. Det var inget särskilt med det. Massor av bönder i hans generation gjorde samma sak. Därför är vi många som som känner både sorg och ilska när vi tittar ut över dagens jordbrukslandskap och spillrorna av en kooperation som byggdes under några generationer och föröddes på något årtionde. Hur i hela friden kunde det gå så illa? ETT UPPENBART svar är klantigt företagande. Milko är det senaste offret, men den nu utraderade kooperativa slakten är ett värre exempel. I kampanjen inför EU-medlemskap förutsåg branschföreträdarna trosvisst att svensk kvalitet skulle ge ett mervärde, inte bara här hemma utan även på Europamarknaden. Godnatt. Lösningen på alla problem blev konstiga fusioner och sammanslagningar. Varumärken spelades bort som dåliga givar i ett pokerspel. MAN KAN nog säga att mål och medel ofta bytte plats. Bönderna blev en stödtrupp till industrin i stället för tvärtom. Tanken går till Arla. Det är förvisso (i kontrast till slakterierna) ett framgångsrikt företag. Men frågan är hur mycket en krympade skara medlemmar fått ut av den resan. Det kan lätt gå på det sättet genom en olycklig kombination av driftiga affärsledningar och relativt svaga styrelser. Och Skånemejerier (med den ännu olyckligare kombinationen svag styrelse/ svag ledning) håller på att sälja dödsboet till fransmännen. Expansion är inte allena saliggörande. Pyttelilla Falköpings mejeriförening räknades ut en gång i veckan under 1980-talet, men lever och frodas fortfarande till glädje för sina medlemmar. Kanske är det en modell för omstart av jordbrukskooperationen. Också när det gäller Lantmännen är det påtagligt hur några små fristående föreningar gynnar sina medlemmar, medan merparten fusionerat in sig i ett grått töcken, även om det i ärlighetens namn nu görs en del för att skärpa medlemsprofilen. undantag. Det är angeläget att fundra över varför. Ämnet är värt en avhandling, men här är en fyrklöver med grundläggande skillnader. 1. Skogsägarföreningarna har alltid varit utsatta för konkurrens från bolag och andra alternativ. Monopol är sällan bra och den egna industrin behöver inte vara större än att den kan påverka marknaden positivt. 2. Organisationen med skogsbruksområden är utmärkande. Här finns ett aktivt lokalt nätverk som kan sättas på fötter i allt från bekämpning av barkborrar till att tända vårdkasar för äganderätten. Och självklart vara en kugge i föreningens affärsverksamhet. 3. Grunden är stabil med många små skogsägare som vinner på att samverka hela vägen, från att utveckla skogsgården till virkesaffärer. Förutsättningarna är annorlunda om potentialen är 8 000 mjölkbönder eller 200 000 skogsägare. 4. Det gäller att anpassa affärsmodellen i tiden. Medan jordbrukets idédebatt självdog drev skogen på för insatsemissioner, ränta på insatserna och att åsätta kapitalet ett värde. UTVECKLINGEN måste fortsätta. Utmaningen att profilera sig är faktiskt större nu än i kooperationens barndom. Då gick man samman för att över huvud taget bli av med råvaran. I dag rycker och sliter industrin i varje pinne. Men likväl förblir den enskilde skogsägaren alltid liten på marknaden. Även om skogen säljer sig själv bör det vara uppenbart att samverkan ger fördelar både på marknaden och i näringspolitiken. Och det gäller det att visa. I grunden är det samma sak som drev morfars generation. LEDAREN OCKSÅ skogsägarrörelsen har fått sina blåtiror, men är ändå ett Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 6/11
PROFILEN Delaktighet är ett nyckelord för Norrskogs nye vd Janne Björck. Han lever som han lär och delar med sig av en lyckad idé för att få sonen involverad i skogsgården. Text & foto: Pär Fornling i hälsar hastigt, utan att skaka hand. Det får vänta lite eftersom händerna är alldeles blodiga. Vi fick ett rådjur under morgonen som måste tas om hand, säger Janne Björk lite urskuldande och stegar bort till skogsbrynet. Sida vid sida tar sig Janne och sonen Johan an uppgiften. De arbetar målmedvetet tillsammans, med gryningens gemensamma jaktupplevelse i färskt minne. Pappa, som höll i bössan den här morgonen, leder jobbet med van hand. Radarparet trivs uppenbarligen med arbetsgemenskapen. De är faktiskt bägge skogsägare, som delat många upplevelser här i Solebo, ett par mil utanför Sala. NÄR JOHAN var tio år fick han två hektar av den 35 hektar stora skogsgården. Det är ett eget skifte, som ligger vid sidan av den andra marken. Där bestämmer Johan allt på egen hand om plantering, gallring, avverkning och annat som har med skogen att göra. På det här sättet kan jag dela mitt största intresse med min son, berättar Janne, när vi en stund senare sitter inne i den rejäla jaktstugan. Huset från 1800-talet har fått en omfattande, men varsam, renovering. Den gamla rustika känslan finns kvar. Johan får fyr i rörspisen och slår sig ner Norrskog Föreningen har drygt 13 000 medlemmar. Förädlingsindustrin finns samlad i NWP (Norrskog Wood Products) som är ett helägt dotterbolag. NWP sågar 450 000 kubikmeter och omsätter 1 miljard kronor. I koncernen ingår tre sågverk och två hyvlerier. Det knastrar hemtrevligt från kaminen i jaktstugan, medan Janne Björk och Johan samtalar om dagens händelser vid bordet. Det är extra roligt att åka hit nu när jag har något eget. Då är det en helt annan grej att se hur plantorna växer och diskutera vad man bör göra, säger Johan, som är 16 år och går första året på gymnasiet. ATT INVOLVERA och utveckla medarbetare är också något Janne lyfter fram i sitt nya arbete på Norrskog. En av de första åtgärderna var att tillsammans med personalavdelningen räkna ut hur många års skoglig erfarenhet det finns i föreningen. Det blev 300 manår! Kunskapen är väl fördelad mellan yngre medarbetare, med de senaste forskningsrönen i bagaget, och äldre medarbetare med lång erfarenhet. Nu ska vi ta tillvara hela gruppens kompetens för att serva medlemmarna med bra råd och stöd i deras arbete med skogsgården. JANNE BJÖRCK lägger inte tonvikten på virkesaffärerna, utan talar mer om att vara en bra partner hela vägen, från planta till stubbe. Är vi bra på allt det andra kommer virkesaffärerna också. Både tjänster och budskap tror han kan Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. behöva förändras och anpassas efter målgrupperna. En skogsägare som bor på sin gård och själv är aktiv i arbetet har inte riktigt samma behov som medlemmen i Stockholm eller Malmö, med många mil till gården. Vi behöver inte minst vässa oss då det gäller den fjärdedel av medlemmarna som inte bor på gården, säger Janne Björck. I samma veva lyfter han fram kvinnorna och de yngre skogsägarna. Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. NÄR HAN TIDIGARE i höstas tog steget från ett traditionellt aktiebolag till föreningen var det inte bara byte till en ny bransch utan också en ny kultur. Att arbeta i ett medlemsägt företag ställer speciella krav. Det räcker inte att ha kontakt med några få stora delägare. I Norrskogs fall handlar Fortsättning nästa sida 6 VI SKOGSÄGARE 6/11
Det är inte bara skogen som förenar. Johan började följa med pappa på jakt redan när han var fyra år. VI SKOGSÄGARE 6/11 P
Fortsättning: Delaktighet ledord för Norrskogs vd PROFILEN det om 13 000 medlemmar med en röst vardera. Jag har tidigare erfarenhet av medlems ägda företag, om än betydligt mindre. Arbetssättet är lite annorlunda, men behöver inte vara långsammare. När väl olika saker är förankrade går det att agera snabbt och det är en styrka med många medlemmar som känselspröt ut på marknaden. För medlemmen gäller det att hålla reda på rollerna och ha rätt keps på sig vid rätt tillfälle. En roll är som medlem och kund, en annan som ägare i styrelsen och en tredje som förtroendevald i skogsbruksområdet. INDUSTRIN MED tre sågverk och två hyvlerier har det tufft, men Janne Björck räknar med ett positivt årsresultat för NWP (Norrskog Wood Products). Målet är att gå med vinst över en konjunkturcykel, vilket är viktigt. Men industrin har också ett stort värde när det gäller företagets samlade kunskap. Det betyder mycket att känna av marknaden och exportera till 30 olika länder i världen. Ett annat område, som jag tror växer en hel del, är biobränsle. PÅ ETT övergripande plan är Janne Björck optimist. Det finns otroliga resurser i skogen. Tänk bara hur tillgångarna kan öka genom att man sköter röjningarna ordentligt. Det ger värdetillväxt för skogsägaren och bidrar i förlängningen till hela Sveriges ekonomi. Ett sådant område känns roligt att arbeta med. Far och son med många gemensamma upplevelser. Här hjälps de åt med att ta hand om morgonens byte. Det var en kompis med ett arv i Dalarna som fick in Janne Björck på det skogliga spåret. Han växte upp i Sollentuna, med en pappa som var professor i matematik och mamma med arbete på Socialstyrelsen. Föräldrarna drog sitt strå till stacken genom ett aktivt friluftsliv och att uppmuntra engagemanget i scouterna, men kontakten med skogsägandet låg en bit fram i tiden. När jag var 18 år följde jag med en kompis till Dalarna, där han ärvt skog, för att hjälpa till med plantering. Jag blev biten av det där och det var roligt att återvända och se hur plantorna utvecklade sig, berättar Janne Björck, 54 år. Han tog examen som civilekonom och ett av de första jobben var på ett företag som sålde datorer till mätningsramar på sågverk, så på sätt och vis har cirkeln slutit sig. Under vägen har han arbetat i flera branscher, senast som vd på Rentokil (skadedjursbekämpning) och tidigare i förlagsbranschen (Liber graf). Tiden delas numera mellan arbetsveckorna i Kramfors, hemmet i Stockholm och skogsgården i Sörmland. Där emellan ger han sig gärna ut på sjön med familjen, hustru och son. Fritiden ägnas också åt att renovera och snickra. Några resultat från snickarboden är de fantasifulla lamporna av gamla arbetsredskap i jaktstugan, som syns på bilderna här intill. En bok han gärna rekommenderar är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och musiktipset blir något med Regina Spector. 8 VI SKOGSÄGARE 6/11
VI SKA GÖRA TRÖJOR, DÄRFÖR BEHÖVER VI DITT LÖVTRÄ STOR EFTERFRÅGAN PÅ LÖV I ALLMÄNHET OCH BJÖRK I SYNNERHET Inom Södra har vi en framgångsrik industriell verksamhet som skapar efterfrågan på råvara från medlemmarnas skogar. I december startar Södra Cell upp sin produktion av textilmassa gjord av FSC-certifierad lövmassaved. Dessutom är efterfrågan på björk stor från Södra Interiör, som omvandlar björkkubben till vackra golv, paneler och träskivor. Passa på att avverka löv och framförallt björk nu. Vi kan lova dig både bra villkor och en klok användning av råvaran. Med Södra gör du alltid en god affär. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. www.sodra.com
NÄRINGSPOLITIK Vi ligger bra till för målen id FN-mötet i Nagoya 2010 kom man överens om en strategisk plan för biologisk mångfald. Överenskommelsen innehåller tjugo olika mål med syftet att inspirera länder och intressenter att skapa ramar för egna nationella och regionala mål. Jag tycker det är en stor framgång att vi globalt har kunnat enas om hur vi på lång sikt ska bevara och nyttja den biologiska mångfalden. Det kan få stor betydelse bland annat för skogens förmåga att producera olika ekosystemtjänster till gagn för oss alla. Det kan handla om att leverera virke och andra nyttigheter, fånga koldioxid via fotosyntesen eller få renare luft och vatten. Det är också mycket glädjande att vi i Sverige har kommit väldigt långt när det gäller många av de mål som tas upp i överenskommelsen. Ett mål som debatterats särskilt mycket i svensk press under senare tid anger att minst 17 procent av land och sötvatten ska bevaras. I dag har mer än 25 procent av den svenska naturen lagstadgat skydd, som består av skydd enligt miljöbalken, Natura 2000-områden eller av lågproduktiva skogar som skyddas genom skogsvårdslagen. Av svensk skogsmark är ungefär Drygt en fjärdedel av naturen har lagstadgat skydd. 26 procent av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk. Det handlar om skydd enligt miljöbalken, skogsbrukets frivilliga avsättningar och de lågproduktiva skogarna. Jag ser det som självklart att inkludera de lågproduktiva skogarna eftersom de förutom att de ofta har höga naturvärden, i stor omfattning bidrar till ekosystemtjänster. Överenskommelsen från Nagoya innebär också ett mål om uthålligt skogsbruk. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till en utökad dialog om miljöhänsyn i skogen, vilket vi i skogsbruket ser mycket positivt på. Förutsättningarna att nå samsyn bör vara goda. Samma inventeringar som visar att den generella hänsynen brister, visar också att markägarna lämnar mer virke i form av generell hänsyn än vad lagnivån kräver. En förbättring av hänsynen handlar alltså i första hand om att prioritera hänsynen annorlunda! Då behövs samtal mellan oss som gör jobbet i skogen och Skogsstyrelsen som håller i skogspolitiken. När debatt övergår i dialog har vi kommit långt på väg. Foto: Pär Fornling Sten Frohm chef LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/viskogsagare 10 VI SKOGSÄGARE 6/11
lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
VATTEN Skogen får nytt liv genom att skapa ett viltvatten. Till och med fisken kan sprida sig via luften! För några år sedan var området på bilden en ordinär granskog med rätt dålig tillväxt utan något synligt vatten. Text & foto: Pär Fornling et har lämnats ovanligt många högstubbar på hygget. Annars är det som vilken avverkning som helst. Efter ett ihärdigt regnande är marken sank på vissa partier, men inte värre än att man kan klara sig torrskodd med kängorna. Här finns några imponerande tallstubbar, fast på det hela taget är tillväxten medelmåttig på de tre hektar som avverkats. Men här kommer inte att växa någon ny tallskog. Och högstubbarna blir rastplatser för sjöfågel. VI GÅR UPP på en av höjderna i skogsområdet några mil från Älmhult. Markägare Krister Weidenmark blickar ut över avverkningen och berättar om sin vision. Det här tror jag blir vackert. Jag ska gå hit, njuta av att vara vid vattnet och titta på djurlivet, säger han med något drömmande i blicken. Förutom det egna nöjet är den biologiska mångfalden vinnare. Krister förlorar framtida skogsproduktion på tre hektar, å andra sidan stiger den gamla släktgården i värde. Kalaset beräknas kosta knappa 200 000 kronor brutto, men det blir ett betydligt mindre hål i den egna plånboken. Allt talar för att Skogsstyrelsen bidrar
Möjligheten att få bidrag varierar mellan jordbruk och skogsbruk. I skogen är grundregeln att markägaren kan få upp till 70 procent av anläggningskostnaden i bidrag. MOTIVET FÖR att ge stöd är att det gynnar den biologiska mångfalden. För jordbruket handlar det också om att minska utflödet av kväve och fosfor till havet. Det gör att bidragen är generösare. På jordbruksmark kan man få ett anläggningsstöd på maximalt 100 000 200 000 kronor per hektar, beroende på var i landet dammen byggs. Dessutom får markägaren ett årligt bidrag i 20 år på maximalt 4 000 kronor per hektar om året för åkermark och 1 500 kronor på betesmark. I SKOGEN hanterar som regel Skogsstyrelsen bidragen. Det är förstås en del byråkrati. Grunden för stödet är en budget för kostnaderna. Dessutom krävs kartor på området, samråd med berörda grannar och liknande. Den riktigt tunga byråkratiska hanteringen är om vattnet är över fem hektar och därmed handläggs av Vattendomstolen. Jag har ett fall med ett större vatten som fyller många pärmar. Varje originalhandling kräver 14 kopior och totalt har det blivit 12,5 kilo papper, berättar Hans von Essen. För några år sedan var det en vanlig skogsmark, utan vattenspegel. med 70 procent av kostnaden. Nettokostnaden blir då runt 50 000 kronor för tre hektar viltvatten. ARKITEKTEN BAKOM bygget är Hans von Essen, en veteran i de här sammanhangen som lagt flera tusen hektar åker och skogsmark under vatten. Han har planlagt vattnet hos Krister. Den största kostnaden (ungefär 75 000 kronor) är att bygga en 160 meter lång vall längs skogsbilvägen. Vallen går mellan två naturliga höjder och byggs av 3 000 kubikmeter jord från den blivande dammens botten. Näst dyrast är att köpa och installera en munk (cirka 50 000 kronor) för att reglera vattenhöjden. Som framgår av artikeln ovan har munken nyckelroll i historien. Dessutom tillkommer diverse kostnader i form av breddavlopp (som extra säkerhet), anlägga öar och transportera material. Inget vatten är det andra likt, vilket bidrar till att det här är så roligt att arbeta med. Det innebär också att kostnaderna varierar. Ett typiskt uppdrag är tre hektar viltvatten till en kostnad av 200 000 kronor, men det varierar mycket, säger Hans von Essen. Fortsättning nästa sida
VATTEN Djurlivet dras till det nya vatten och lockas extra genom utfodring. I början av 1970-talet anlade Hans von Essen sitt första vatten, därefter har det blivit nästan 4 000 hektar över hela landet, från Luleå till Ystad. Dessutom har han en del uppdrag i Finland. Man möter hela tiden nya utmaningar och lär sig nya saker, säger han. Bakom Hans von essen är hygget med ovanligt många högstubbar. Nästa år kommer de att sticka upp över vatten ytan till glädje för fåglarna. Här är några tips och erfarenheter Förbered vallen. Innan vallen läggs upp är det viktigt att plockar bort rötter stenar och gräs i botten. Om det behövs kan vallen tätas med en lodrät plastfolie i mitten. Det gäller att allt blir rätt från början, skräcken är att vallen ger vika och sköljs iväg med 10 000-tals kubikmeter vatten. Rejäla grävmaskiner. Även om den stora grävmaskinen blir dyrare per timme får den mycket mer uträttat än mindre grävare. En rejäl maskin brukar kosta mellan 900 och 1 200 kronor i timmen. Erfaren entreprenör. Det är lite speciellt att gräva ut en damm och lägga upp skyddsvallarna, därför är det klokt att anlita en entreprenör som har erfarenhet av sådana arbeten. Odla vitklöver. Den färdiga dammvallen bör stå en säsong, gärna med en odling av vitklöver. Rötterna armerar vallen och klövern är grön hela vintern. Exempelvis Den anlagda vallen på dammen smälter in i omgivningen. rödklöver vissnar ner och lockar gärna till sig vattensorkar som kan gräva sig in i vallen. Hellre vall än grop. Det är betydligt enklare att valla in vattnet än att gräva fram det. Att sänka marknivån på ett hektar innebär att transportera bort 10 000 kubikmeter jordmassor. En vall kräver betydligt mindre. Fortsättning: Vatten höjer skogens värde Några kilometer bort har Kristers bror, Jerker Pettersson, anlagt ett fem hektar stort vatten för några år sedan. Nettokostnaden, efter bidrag, blev runt 40 000 kronor. Topografin passar väl för ett vatten. De omgivande höjderna, på ungefär 20 hektar, sluttar ner mot sänkan och det krävdes bara ett mindre vallbygge. VATTNET PASSAR mjukt in i landskapet med holmar, öar och ett diffust, gräsväxt, gränsland mellan vatten och fastmark. Det är precis vad djuren tycker om. De vill inte ha en fyrkantig bassäng, säger Hans von Essen. När vi närmar oss slår några änder över vattenytan och det är spår av klövvilt i strandkanten. Vattenlivet kommer snabbt igång. Till och med fiskar kommer genom att befruktad fiskrom klistrar fast på änder och följer med dem till skogsvattnet. Krister Weidenmark är en av skogsägarna som anlägger vatten. ÄLGAR SÖKER sig gärna till vattnet. Det är inte ovanligt att de står ute i vatten till mankhöjd och rycker loss näckrosor som de gärna äter. I Dalarna dök en svart stork upp i vattnet, men det tillhör ovanligheterna. Tranor, vadarfåglar, simänder, grodor, sländor och salamandrar hör till vardagen. Jerker berättar att svalorna återvänt till byn, ett par kilometer bort, tack vare vattnet. Och här över den dunkelgrå spegelblanka ytan kan de ses i hundratals jaga insekter. I PRINCIP går det att anlägga vatten var som helst, men förutsättningarna är bäst där det är fuktigt och ett naturligt till- 14 VI SKOGSÄGARE 6/11
Munken har en avgörande roll för vattennivån i dammen. Namnet kommer av munkarna som använde tekniken för fiskodlingar kring landets kloster, berättar Hans von Essen. I GRUNDEN är tekniken densamma som på medeltiden, fast han har konstruerat en modern munk i plast. Det är en brunn i form av en djup plasttrumma som grävs in i vallen. I botten av brunnen finns två rör, ett på vardera sidan. Den ena röret leder in till botten av dammen, det andra leder ut vatten i ett avloppsdike. Brunnen delas i mitten av plankor som staplas Med hjälp av munken reglerar Jerker Pettersson vattenhöjden. Nivån bestämms av brädorna som staplas i spåren på munken. på varandra och bildar en vattentät mellanvägg. Vatten strömmar in genom röret från dammen och stiger upp till den översta plankan. NIVÅN I dammen är alltid densamma som översta plankan. Tillförs det mer vatten svämmar det över plankan och rinner ut i avlopps röret. Vill man ha högre nivå i dammen är det bara att höja mellanväggen med ytterligare en planka. Och vill man tömma dammen är det bara att plocka bort plankorna, förklarar Hans von Essen. Plankorna staplas på varandra i ett spår. Det gäller förstås att de bildar en tät vägg. Om det läcker rekommenderar jag att hälla i en hink med hästgödsel och träspån på vattensidan. Det dras in i springorna och tätar till ordentligt, tipsar Hans von Essen. Utöver munken behövs ett breddavlopp med anslutande dike för säkerhets skull. rinningsområde från kringliggande höjder. Är det en kruttorr svacka med mark av genomsläppligt grus finns det anledning att avråda från projektet, men det tillhör ovanligheterna, säger Hans von Essen. Arbetet börjar med att väga av området, bestämma hur djupt vattnet ska vara och avverka skogen. DESSUTOM ÄR DET en del byråkratiskt arbete, samråd med berörda grannar och andra intressenter. Den vanligaste frågan som brukar dyka upp i de sammanhangen är om det blir mer mygg. Svaret är nej. Bäst för myggen är då det är lite halvblött, inte en öppen vattenspegel där det dessutom finns gott om fåglar som käkar mygglarver. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se Boken Skogens vatten handlar om vatten och vattenvård i många former Den ges ut av landets skogsägarföreningar och kan köpas genom dem. FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com VI SKOGSÄGARE 6/11 15
Plogen vänder på marksträngen. FORSKNING Marksträngen pressas tillbaka ned i fåran av framhjulet. Den bästa markberedningen är invers, frågan är hur man ska nå dit. Forskare på Skogforsk är på god väg. 16 Text & foto: Sverker Johansson ag vill poängtera att det är en testutrustning. Hm jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite Lars-Göran Sundblad sjunker ned över det blå plogbladet från Fiskars och tiltar det mot marken. Han söker perfektion. Själv är jag imponerad över att den fungerar så bra redan nu. Vi befinner oss hos Skogforsk i Västerbotten där Lars-Göran Sundblad, John Clausén och Mikael Andersson testar sin uppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning; inversplogen. JOHN HAR JUST kört en uppvisning med Skogforsks testrigg, en begagnad skotare som de håller vid liv ute i maskinhallen. Det började med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge, säger Lars-Göran Sundblad. Någon hade hårdkört en harv på en mager sandhed med två centimeter humus och förvandlat alltihop till kaos. Ingen reklam för skogsbruket direkt. Jag tänkte att det måste gå att göra skonsammare och smartare. Det gick. Och egentligen ser det inte så svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp och ned i fåran av skotarens framhjul. När sedan också det bakre hjulet har passerat ser markberedningen ut som ett grunt hjulspår och efter något år ser man knappt att hygget är markberett. MINERALJORDEN SOM vänts upp täcker spårets yta och skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. När man gräver i spåret kommer ett mörkt skikt fram det nedvända marktäcket. Humusen mineraliseras till lättillgänglig näring. Nere i marken finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem. Inversmarkberedning skapar en närmast idealisk miljö för plantan. Det har man vetat i snart 25 år men metoden har inte använts eftersom tekniken har saknats. NU FORTSÄTTER utvecklingen. Tekniken som tiltar upp plogen när den stöter emot stubbar och stenar måste fixas. Prestation, biologiska resultat och miljöeffekter måste utvärderas. Dessutom är plogen bara en del av hela projektet. Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare Karl-Oskar som lämpar sig för mindre hyggen och främst används i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad. Inversplogen markbereder kontinuerligt när den rullar och blir därför en effektivare metod, särskilt på lite större hyggen. Inversmarkberedning Inversmarkberedning leder till högre tillväxt och lägre andel skadade plantor. Metodens fördelar är tydligast under den första och mest kritiska säsongen på hygget. Andra metoder Man brukar skilja mellan tre huvudmetoder när det gäller markberedning: 1 Fläckmarkberedning Utförs med fläckmarkberedare, högläggare eller intermittent harv. 2 Kontinuerlig markberedning Genom att harva sammanhängande spår över föryngringsytan blir det flera planteringspunkter men marken påverkas mera. 3 Riktad markberedning Markberedningsaggregatet sitter på en kranspets och föraren väljer aktivt var markberedningsfläckarna ska sättas. Lars-Göran och inversplogen. P
LKAB betalar Sveaskog för att öka tillväxten i skogen. Därmed kompenserar gruvföretaget sin användning av fossila bränslen. et är tanken bakom handeln med koldioxidkrediter. Den här modellen skapar incitament för markägare att välja en skogsskötsel som binder in mer koldioxid, säger Olof Johansson, chef för miljö och hållbarhet på Sveaskog. Då uppgörelsen presenterades fick Sveaskog en check på 300 000 kronor av LKAB. UTGÅNGSPUNKTEN ÄR att växande skog binder koldioxid. Kan man få mer växande skog genom att permanent öka tillväxten binder skogarna mer koldioxid. LKAB är beroende av att använda olja vid gruvbrytningen, vilket är negativt för växthuseffekten. Det vill man kompensera genom att betala skogsägarna för åtgärder som ökar tillväxten. Hans Winsa är forskningsledare för ett Monica Quinteiro, LKAB, ersätter Olof Johansson för det klimatanpassade skogsbruket. storskaligt projekt som omfattar 50 000 hekar i Övertorneå, varav 40 000 hektar ägs av Sveaskog och 10 000 av privata mark ägare. För att det ska fungera krävs ett stort område, annars är risken att det blir inlåsningseffekter och skogen lämnas orörd. Meningen är ju tvärtom att bruka skogen. När ett bestånd avverkas kompenseras det av tillväxt på andra områden, säger Hans Winsa. PROJEKTET INLEDDES 2010. Hittills har den klimatanpassade skogsskötseln praktiserats på ungefär 1 500 hektar. Åtgärderna beräknas ge en extra inbindning på närmare 60 000 ton koldioxid under 20 år. Skogen binder 2 ton extra koldioxid per hektar och år. Det motsvarar en ökad tillväxt med 1,5 skogskubikmeter per hektar och år. Jämfört med konventionell skogsskötsel växer skogen tätare. Det är fler plantor per hektar vid föryngringarna och man lämnar nästan dubbelt så många stammar vid röjningarna. Avverkningskostnaden blir betydligt högre med många klena stammar. På sätt och vis är det den merkostnaden som LKAB betalar för. HUR DET GÅR i framtiden återstår att se, försöket handlar om att visa på en möjlig modell. Vi vill minska vår klimatpåverkan samtidigt som vi ökar vår produktion av järnmalmspellets i framtiden, kompletterar Monica Quinteiro, chef för kvalitet och miljö på LKAB. Vi kan reducera utsläppen ytterligare, men inte till noll. Genom att finansiera tillväxthöjande åtgärder i skogen kan vi nå nollutsläpp från vår region. Det skapar arbetstillfällen i både industrin och skogen. NYHETER Det avgörs i skogen STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på: www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontakta ditt närmaste kontor. VI SKOGSÄGARE 6/11 17
En vägg för vägen mot ökad produktivitet. Varje förslag noteras på klisterlappar av Rebecka Larsson. Foto: Johan Andersson FÖRETAGANDE En bäck med produktiva idéer har på tolv år vuxit till en flod, som hjälper till att skölja Södra genom lågkonjunkturen. Vi har tittat närmare på den fascinerande historien. Text: Pär Fornling i besöker Södra en vacker onsdag mitt i älgjaktsveckan för att titta bakom kulisserna på ett av företagets hemliga vapen i konkurrensen. Dagen innan, en helt vanlig tisdag, har koncernens anställda kommit med 26 idéer som gör arbetet effektivare. Tillsammans beräknas förslagen öka lönsamheten med 2,5 miljoner kronor om året. Om tio år har alltså tisdagens förbättringar dragit in 25 miljoner kronor. Uppgifterna plockas fram av Johan Andersson, som febrilt knappar på datorn och ritar på tavlan. Egentligen tänkte han arbeta med astronomi och doktorera på relativitetsteorin. I stället för rymdfärd landade han så småningom på Skogsudden i Växjö som chef för produktivitets avdelningen. Och kanske är det lite som med relativitetsteorin. Formeln är lätt att lära sig (E=mc2), men att förstå och ta till sig den är en helt annan sak. DET ÄR LÄTT att inse hur bra det är med en massa förslag som gör företagets produktion lönsammare. Men att få förbättringarna till en del i vardagen och en naturlig del i företagskulturen är en helt annan sak. Motorn i det arbetet finns i några kontorsrum till vänster om entrén på huvudkontoret. Här huserar Johan Andersson och nio navigatörer som driver på förändringarna. Genom det centrala arbetet blir det unga gänget också något av en chefsskola inom Södra. Men vi är bara en liten kugge i maskineriet. Det stora arbetet görs av företagets alla medarbetare, betonar Johan Andersson. ARBETET VISAR SIG inte vara särskilt hemligt. Tvärtom är det en poäng att jobba öppet och involvera alla. Men ett vapen i konkurrensen är det definitivt. När koncernchef Leif Brodén ska förklara varför företaget kan gå relativt bra i lågkonjunkturen pekar han omedelbart på produktivitetsarbetet. Och han återkommer ständigt till produktiviteten, som i högsta grad är Leif Brodéns baby. I grunden är det förstås inget nytt. Att ta 18 VI SKOGSÄGARE 6/11
39 921 idéer Genomförs: 17 472 miljoner kronor/år tillvara på bra förslag och producera mer till lägre kostnader hör till vardagen i alla företag. Nyckeln är att systematisera arbetet och få alla involverade. Det handlar om att ifrågasätta invanda sanningar och göra saker lite bättre inför framtiden, säger Johan Andersson. ETT SÄTT ÄR förstås att investera och köpa effektivare maskiner, men i det här sammanhanget talar han hellre om småländskt gnetande. Att göra saker smartare, utan att det behöver kosta så mycket. Under åren 2000 2005 ökade Södra produktiviteten med 18 procent. Hela 6 procent av det berodde på utbyggnaden av Mönsterås massabruk. Andra investeringar, främst på energi, gav också 6 procent. Köpet av de två norska bruken bidrog med 3 procent, främst genom att sälja fler ton med samma personal på marknadssidan. Så här långt är det inget nytt. Den typen av åtgärder gör alla företag, men utöver det här gav vårt systematiska produktivitetsarbete 3 procent. Och de satsningarna betalade sig snabbt, konstaterar Johan Andersson. Totalt kostade det 20 miljoner kronor att genomföra våra första 2 000 idéer. De flesta förslagen krävde bara mindre investeringar. I genomsnitt hade idéerna betalat sig redan efter tio veckor. Det kan jämföras med att köpa ett massabruk som kanske betalar sig efter tio år. Vårt gnetande är alltså ett rätt billigt sätt att höja lönsamheten. VARJE LITET STEG betyder inte så mycket, men tillsammans blir det resultat. Johan Andersson dyker ner i databasen, som är öppen för alla anställda, för att ge en dagsnotering efter elva års produktivitetsarbete. Klockan 11 denna onsdag plockar han fram följande noteringar: Personalen har lämnat 39 921 idéer. Av dessa har 17 472 genomförts. Det ger 741 miljoner kronor om året. Hur mycket som har genomförts utan det systematiska arbetet är förstås omöjligt att säga. EN POÄNG med att involvera alla anställda är att komma nära verkligheten. Vi undviker konsulter och förlitar oss på kunskapen inom företaget. Den som har arbetat i tio år vid en hyvel eller inom något annat område, är den som bäst vet hur arbetet kan förbättras. Det är ett lagarbete utan individuella belöningar. Däremot får man tillsammans Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 6/11 19
Fortsättning: Idéer i långa banor FÖRETAGANDE en bonus baserad på produktivitetsarbetet. I genomsnitt de sista fem åren har koncernens alla anställda får drygt 40 procent av en månadslön i årlig bonus. ÄVEN OM företaget som helhet gör ett uselt resultat kan personalen belönas för framgångsrikt arbete med produktiviteten. Att konjunkturen går upp och ner, priserna ändras och dollarkursen svänger är inte så mycket att göra åt. Därför är utgångspunkten att bli bättre på det som går att påverka. Det kan vara att hyvla fler meter per timme, använda mindre kemikalier per ton massa, sänka transportkostnaderna eller något annat som har med produktivitet att göra. När resultatet av produktivitetsarbetet bedöms skalas dollarkursen och andra yttre omständigheter bort. Därefter mäts hur mycket det har kostat att producera ett ton massa, en kubikmeter sågade trävaror eller vad det nu kan vara. Även för avdelningar som arbetar med service och rådgivning görs liknande jämförelser med året innan. Det är viktigt att ta det i rätt turordning och inte försöka springa direkt till lösningen EN GRUNDBULT är att förslagen inte ska leda till personalneddragningar, utan tvärtom säkra jobben genom att stärka företaget. Det är något som intresserar alla. När vi drog igång det här för elva år sedan var det som att öppna dammluckorna. Tidigare fick vi kanske en handfull förslag om året, nu väller det fram idéer. Ungefär två tredjedelar kommer från uppfinnarjockar som ensamma, eller tillsammans i en grupp, kommer på en smart idé. Resten arbetas fram genom ett systematiskt projektarbete. Navigatörerna leder ett målmedvetet arbete steg för steg. Principen är densamma oavsett om det är effektivare pappershantering på en av staberna eller en hyvel på ett av sågverken. Det är viktigt att ta det i rätt turordning och inte försöka springa direkt till lösningen, betonar Johan Andersson. OFTA BÖRJAR förbättringsprocessen med budgetarbetet där exempelvis Södra Timber får ett beting att dra ner kostnaderna, vilket är nog så aktuellt i dessa dagar. Första steget är att fundera på vad som kan förbättras. Flaskhalsen kanske visar sig vara en hyvel. Nästa steg är att göra en analys över hur många hundra meter ytterligare som borde kunna hyvlas per timme. 20 Därefter kartläggs roten till problemen. När vi kommit så långt träffas alla berörda till ett idémöte. Det brukar vara 10-talet personer som kommer fram till ett 30-tal olika idéer i stort och smått. Det är väldigt roliga möten där väggarna tapetseras med blädderblockslösningar. Till slut enas navigatörerna och den berörda personalen kanske om 20 idéer som dokumenteras i vår idédatabas, berättar Johan Andersson. Under förra året, som blev ett rekord, gav förbättringarna 134 miljoner kronor på årsbasis. Trenden är definitivt ökande. Under förra året fick vi i genomsnitt in 74 förslag per vecka. Hittills i år har vi fått in ännu fler förslag, säger Johan Andersson. VI BLÄDDRAR i databasen och fastnar för årets idé nummer 511. Oftast är förbättringarna många små steg, men här har vi ett riktigt stort kliv, konstaterar Johan Andersson och plockar fram mer fakta på dataskärmen. Det är tre kollegor på plantföretaget Södra Odlarna (Martin Larsson, Johan Hendriksson och Fredrik Lang) som har kommit på en metod för att undvika flera fröer i såkrukorna. De har dokumenterat det hela och vi kan läsa att plantornas överlevnad ökar med 2,5 procent vilket beräknas spara en miljon kronor om året. Ett av alla förslagen från personalen handlar om hur fler plantor kan överleva i plantskolan. Vinsten är en miljon kronor om året, på 10 år är det alltså 10 miljoner kronor. Andra förslag denna vecka handlar mer om 10 000-tals kronor. FRÅGAN ÄR hur länge man kan hålla på. Någon gång måste väl alla vettiga förslag om förbättringar vara genomförda? Johan ser inga gränser. Vi har utvecklat en modell som passar oss, men är förstås inte ensamma om det här. Toyota har hållit på sedan 60-talet och får fortfarande in 20 000 förslag om året på en genomsnittlig bilfabrik. Det finns alltid utrymme att bli bättre. Dessutom ändras förutsättningarna hela tiden i form av ny teknik och ny produktion. Vi är bara i början och har mycket mer att göra. Jag ser inget slut på det här. VI SKOGSÄGARE 6/11