ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
2
Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är problemen av den grad att de ställer till problem i vardagen. För barn med ADHD blir vardagen kaotisk eftersom de ofta tappar bort saker och glömmer tider och läxor. Ett barn med ADHD har svårt att vänta på sin tur eller göra färdigt saker som han eller hon inte tycker är så roliga. Dessa barn hamnar ofta i bråk eftersom de lättare än andra blir arga och upprörda, ibland för småsaker. Risken är stor att de barn som inte får rätt stöd och behandling misslyckas i skolan och tappar självkänslan. De kan ha svårt att få kompisar samt att klara av sociala situationer. Ofta orkar eller kan man kanske inte som förälder se att ens barn har problem och därför söker man inte heller den hjälp som finns att få, utan hoppas på att det ska gå över. 3
Symtom: Uppmärksamhet? 4
1. Har svårt att fokusera uppmärksamheten på en uppgift 2. Gör ofta slarvfel i skolarbetet (eller yrkeslivet) 3. Verkar inte lyssna på direkt tilltal 4. Har svårt att följa givna instruktioner och misslyckas ofta med olika uppgifter 5. Har svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter 6. Är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet 7. Distraheras lätt av saker i omgivningen 8. Är ofta glömsk i dagliga livet 9. Tappar ofta bort saker 5
Symtom: Hyperaktivitet? 6
1. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still 2. Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund 3. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) 4. Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla 5. Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv 6. Pratar ofta överdrivet mycket 7
Symtom: Impulsivitet? 8
1. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt 2. Har ofta svårt att vänta på sin tur 3. Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) 9
Vad är ADHD? 10
ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller uppmärksamhetsstörning med eller utan överaktivitet på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och studerat funktionshinder som drabbar mellan 3 6 % av svenska barn. Det betyder att mellan 40 000 80 000 barn i skolåldern lider av ADHD. Vid ADHD finns problem i form av: Ouppmärksamhet Impulsivitet Överaktivitet Det gör ADHD till ett av de vanligaste funktionshinder som barn drabbas av. Enkelt uttryckt har barn med ADHD mycket stora svårigheter att behålla uppmärksamheten och att kontrollera sina impulser. Det beror på att vissa processer i hjärnan inte fungerar optimalt. I de familjer där någon av föräldrarna har ADHD är risken stor att också något av barnen drabbas. Det finns starka vetenskapliga belägg för att ADHD i viss mån är ärftligt. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning ökar risken för barn att utveckla ADHD. Att växa upp i en familj med psykologiska och/eller sociala problem gör också att svårigheterna märks mer. 11
Hur påverkar ADHD familjen? 12
Att vara förälder till ett barn med ADHD är svårt och krävande. Problemen försvinner inte och som vuxen måste man ständigt anpassa sig och hitta lösningar som kan hjälpa barnet. Som förälder kan man inte ställa för höga krav samtidigt som vardagen för ett barn med ADHD kräver mer tillsägelser och övervakning. Att vara syskon till barn med ADHD innebär ofta att inte få lika mycket utrymme i familjen och ständiga konflikter i vardagen. 13
Vad ska jag göra som förälder? 14
Om man som förälder är orolig kan man vända sig till sin barnläkare, skolläkaren eller till BUP (Barnoch Ungdomspsykiatrin). För läkaren är det viktigt att få reda på så många detaljer som möjligt om hur barnet fungerar i skolan, med kompisar och hemma. Det är därför bra att prata med förskolan eller skolan för att få deras syn på hur barnet fungerar i den miljön. Du kan söka mer information via Internet-länkarna på baksidan av broschyren. 15
Vad gör läkaren? 16
Barnet utreds genom att noggranna intervjuer görs med barnets föräldrar och ibland också barnet själv. Muntlig eller skriftlig information hämtas också från personal i förskola och/eller skola. Man gör psykologiska tester samt ibland medicinska undersökningar. Diagnoskriterier finns från till exempel Amerikanska Psykiatriska Föreningen eller WHO. För mer information om Diagnossystemet, se Internet-länkarna på sista sidan. 17
Vilken hjälp finns att få? 18
Även om det idag inte finns någon metod som helt botar, går det att hitta bra lösningar. De bästa resultaten får man ofta genom att kombinera föräldrautbildning och handledning i skolan med låga doser av medicin. Barn som får behandling har lättare att koncentrera sig. En del barn får därigenom lättare för inlärning, att till exempel lära sig läsa och skriva.att delta i fritidsverksamhet, sporta eller leka med andra barn fungerar också bättre. Vänd dig till BUP-mottagningen (Barn- och UngdomsPsykiatrin), barnläkarmottagningen, BVC eller skolläkaren om Du är orolig och har frågor. Pappan till en 8-årig pojke som fått medicin och behandling frågade om sonen tyckte det var någon skillnad från tidigare och svaret kom snabbt: Alla andra är mycket snällare! 19
Centralstimulerande läkemedel Man har sedan mitten av 1930 talet använt centralstimulantia i små doser för att behandla ADHD, främst i USA. Medlens effekt har dokumenterats i närmare 200 kontrollerade studier gällande barn. Effekten kommer inom 20 min 1 timma, och varar lite olika: från cirka 4 timmar för en sorts medicin och upp till cirka 12 timmar. Behandlingen inleds med mycket små doser och höjs successivt tills man uppnår bäst effekt utan stora biverkningar. Denna höjning sker alltid i samråd med ansvarig läkare, eller via ansvarig sköterska i samråd med läkaren. 20
Effekt Läkemedlen förbättrar barnens koncentrationsförmåga och uthållighet, och barnet blir mindre lättstört och mindre överaktivt. Dessutom ser man ofta förbättringar i samspelet med kamrater och övriga familjemedlemmar. Det är viktigt att komma ihåg att barnets medicin ska räcka inte bara under skoltiden utan också ha effekt efter skolan, under lek och läxläsning. Inlärningsförmågan förbättras och barnet har större möjligheter att dra nytta av olika stödinsatser. Även för familjens sociala samvaro är det viktigt att medicinen har fullgod effekt och räcker hela dagen. 21
Dokumenterade effekter av centralstimulantia: Ökar och förbättrar Uppmärksamhet Impulskontroll Planeringsförmåga Förmåga till socialt samspel Kognitiv nivå Korttidsminne Inlärningsförmåga Skolresultat (allmänt) Prestationer i matematik Prestationen i stavning Självkänsla Motorik Minskar Motorisk aktivitet Avledbarhet Aggressivitet Störande beteende Reaktionstid Risken för framtida missbruk Olycksrisken 22
Biverkningar (centralstimulantia) Den vanligaste biverkan är minskad aptit. Ofta innebär det att barnet minskar i vikt under inledningsfasen. Den försämrade aptiten finns ibland kvar under längre tid, men minskar ändå med tiden. Man följer därför barnets vikt noga. Någon gång kan minskad viktuppgång vara orsak till att man inte ökar doseringen eller till och med avbryter behandlingen. Ofta behöver man lägga till ett extra mellanmål, samt förstärka övriga måltider. Medicinen kan ges i samband med måltid. Insomningssvårigheter och orolig sömn brukar gå över efter några veckor. Magont och huvudvärk kan förekomma de första veckorna samt vid doshöjning. Denna biverkan är helt ofarlig och är övergående. Blodtrycksförhöjning och förhöjd hjärtfrekvens är mycket ovanligt, men kan förekomma i enstaka fall. 23
Det beror på att centralstimulantia har en påskyndande effekt på hjärtats verksamhet. Man kontrollerar därför puls och blodtryck i början av medicineringen för att utesluta denna biverkan. En del blir i början av behandlingen lite känsligare, och kanske ledsna. Detta är vanligen en övergående reaktion, som troligen beror på barnens förbättrade förmåga att reflektera, och därmed upptäcka vad som kan bli fel när han eller hon misslyckas i vardagen. Det är viktigt att då ge extra mycket tid för att prata om barnets känslor, upplevelser och tankarna kring den nya situationen. 24
Säkerhet Det finns inga kända studier som talar för någon som helst risk för att utveckla missbruk till följd av behandling med centralstimulantia. Klinisk erfarenhet och ett flertal studier visar tvärtom att behandling med centralstimulantia kan minska denna risk, som annars är förhöjd hos individer med ADHD. Medicinen ska hanteras och förvaras så att inte obehöriga kan komma åt den. Den ska alltid förvaras inlåst för de barn som av någon anledning behöver ta medicinen under skoltid. Detta är föräldrarnas ansvar,och man bör innan behandlingsstart förvissa sig om att någon av skolans/förskolans personal kan vara behjälplig med intaget av medicin under skoltid. En enda dos om dagen är att föredra, eftersom tabletten/tabletterna då lugnt kan tas i hemmet på morgonen under föräldrarnas översyn. Centralstimulantia kan vara efterfrågad hos missbrukare och tabletterna bör därför förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem. Överblivna tabletter lämnas till apoteket. 25
Kontroller För att värdera effekt och eventuella biverkningar följer man alltid barnen med kontroller. Exempelvis kan det handla om puls, blodtryck, längd och vikt. Dessa kontroller görs inledningsvis när behandlingen startar, och sedan enligt överenskommet schema med t ex skolhälsan. Återbesök till läkare planeras in och vid behov även träffar med skola/förskola. 26
Fortsatt behandling Vanligen uppnås den bästa dosen inom 1 2 veckor. Oftast ser man effekt direkt (inom 30 60 min),men det kan ändå krävas dosjusteringar och alltså ta lite tid. Om behandlingen har positiva effekter och barnet inte har besvärande (framförallt kvarstående) biverkningar får behandlingen fortsätta. En del barn kan göra uppehåll i medicineringen under helger och lov medan andra har behov av medicinering även då. För att värdera om medicinering kan avslutas kan man i samarbete mellan föräldrar och skola göra utsättningsförsök. Det finns formulär som föräldrar och barnets lärare då får fylla i om beteende med medicin och utan medicin. Det blir ett underlag för läkaren att tillsammans med föräldrarna diskutera kring fortsatt behandling. Behandlingstiden varierar, och en del behöver medicinering hela skoltiden och under tonåren. Cirka 50 % behöver även sin medicin i vuxen ålder. 27
Har du frågor om ADHD eller vill du veta mera? Titta på: www.attention-riks.se svensk intresseorganisation www.levamedadhd.se Janssen-Cilag tillhandahåller medicin för behandling av ADHD www.sos.se Socialstyrelsen har gett ut kunskapsöversikten ADHD hos barn och Vuxna Faktagranskare: Neuropsykiatriska enheten, Karlstad. November 2005 Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se JC-040354-3