HÖSTEN 216 Norrlandsfondens Konjunkturbarometer HÖST 216 PROGNOS VÅREN 217
Förord... 3 Sammanfattning... 4 Branschanalyser Industri... 6 Massa- och pappersindustri... 7 Verkstadsindustri... 8 Trävaruindustri... 9 Livsmedelsindustri...1 Byggverksamhet...1 IT-tjänster...11 Företagstjänster...11 Sällanköpshandel...12 Bilhandel...12 Transport & Logistik...13 Fastighetsverksamhet...13 Turism...14 Exporten i Norrland... Bakgrundsfakta...16 Omsättning och lönesumma...17 Länsöversikter Gävleborgs län...18 Västernorrlands län...19 Jämtlands län...2 Västerbottens län...21 Norrbottens län... 22 Branschöversikt... 23 Undersökningsmetodik... 23 Intressenter En årlig konjunkturbarometer för Norrland har genomförts sedan 1988. Ett uppehåll gjordes 1999. Den görs i dag av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Norrlandsfonden. Projektansvarig Petter Alapää, Norrlandsfonden tfn 92-24 42 58, petter.alapaa@norrlandsfonden.se Produktion Magnus Saltveit, Statistiska centralbyrån tfn 1-479 49 84, magnus.saltveit@scb.se En pdf-fil kan hämtas hem från www.norrlandsfonden.se. Om undersökningen Konjunkturbarometern för Norrland bygger på en postenkät till ca 1 inom följande huvudbranscher: industri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport & logistik, fastighetsverksamhet, stjänster, IT-tjänster samt turism. Undersökningen, som ger en totalbild för hela Norrland, har dessutom brutits ned på de 5 länen Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Höstens mätningar där svaren från en samlats in under september och början av oktober avser utfall för första halvåret 216, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 217. En utförligare beskrivning av undersökningen finns under rubriken undersökningsmetodik på sidan 23. 2 Konjunkturbarometern hösten 216
förord n Konjunkturen går åt rätt håll Det har åter blivit dags att presentera konjunkturbarometern för våra fem län i Norrland. I år har vi förbättrat layouten i flera avseenden. Vi hoppas i och med detta att du som läsare ska få en ännu bättre läsupplevelse. Resultatet av årets undersökning visar att konjunkturläget för det norrländska näringslivet har tagit ett litet kliv uppåt, men ligger totalt sett kvar i ett normalstarkt läge. Det är också glädjande att farten inom industrin har tilltagit efter försvagningen under fjolåret. Allt fler delar av näringslivet går nu starkt. Det gäller i synnerhet för IT-tjänster och bilhandeln som befinner sig i högkonjunktur. Konjunkturbilden visar att länen befinner sig i olika lägen. I år sticker Jämtland ut positivt med den starkaste konjunkturen, där både industrin och byggbranschen drar upp. I övriga län råder fortfarande normalkonjunktur, men majoriteten rapporterar om ett oförändrat eller förbättrat läge. I Västernorrland har farten inom industrin höjts och byggbranschen har lyft ordentligt. Samtidigt har den starka byggkonjunkturen i Västerbotten kylts ner något. I Gävleborg är både handlarna och byggen mer nöjda med konjunkturen, medan industrin tynger. Industrin i Norrbotten har återhämtats något, men konjunkturen i länet är fortfarande svagast i Norrland. Företagen i Norrland ser med tillförsikt mot framtiden och prognoserna tyder på att temperaturen i näringslivet höjs under kommande halvår. Industrikonjunkturen fortsätter uppåt och samtliga tjänstebranscher spår en starkare konjunktur än normalt. Optimismen lyser klarast i Jämtland. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla de över hela Norrland som har ställt upp med sin tid genom att svara på vår undersökning. Av de över 1 arbetsställena i urvalet har ungefär två tredjedelar besvarat enkäten. Företagen i undersökningen får nu ett exemplar av rapporten där de kan ställa det egna et i förhållande till övriga i branschen eller länet. Lars-Olov Söderström VD, Norrlandsfonden Konjunkturbarometern hösten 216 3
n sammanfattning Något ljusare konjunkturutsikter Det norrländska näringslivet befinner sig liksom förra hösten i normalkonjunktur. Företagens bedömningar indikerar dock att konjunkturen har rört sig ett litet snäpp uppåt sedan förra hösten, och prognoserna pekar på att uppgången kommer att hålla i sig. Optimismen inför våren spirar inom flera branscher där kraftiga uppgångar väntas. D en ekonomiska utvecklingen i Sverige har normaliserats porten för, men även fastighetsbranschen har stärkts kraftigt efter den starka tillväxten under 2 och hittills i år har under året och här vädrar en nu högkonjunktur. BNP växt ungefär i samma takt som genomsnittet efter finanskrisen. Drivkraften i ekonomin har de senaste åren främst varit året drar också upp bilden. Konjunkturindex ligger för närvarande En viss återhämtning av industrikonjunkturen under det senaste en stark inhemsk efterfrågan, med bostadsinvesteringarna och hushållskonsumtionen i spetsen. För det svenska näringslivet är stämhämtningen drivs främst av ett ljusare läge för storen som höjt på 4 som alltjämt beskriver ett normalstarkt konjunkturläge. Återningsläget något bättre än normalt där bland annat industrin har lyft produktionen kraftigt. Företagens prognoser inför våren är försiktigt lite under hösten. positiva och indikerar att industrin kommer fortsätta klättra uppåt För det norrländska näringslivet som helhet har konjunkturen förbättrats en aning under året. Det rådande konjunkturläget kan dock kommer igång igen. med små steg, med stöd av att orderingången från exportmarknaden fortfarande betraktas som normalstarkt. De norrländska ens Industrikonjunkturen skiljer sig dock kraftigt mellan länen. Jämtland närmar sig högkonjunktur, medan det svaga läget i Västernorr- egna bedömningar av konjunkturen i nuläget speglas av att konjunkturindex, som kan anta värden mellan 1 och 1, steg med 6 enheter till 8. Ett värde inom intervallet ± kan betraktas som ett baleborg tappat fart och befinner sig tillsammans med Norrbotten i ett land har höjts till ett mer normalt läge. Samtidigt har industrin i Gävlanserat konjunkturläge och benämns normalkonjunktur. något svagare läge än övriga län. Prognoserna inför våren pekar på De regionala skillnaderna mellan länen är i vissa fall betydande, att en förbättring väntas i samtliga län, och även här är optimismen men fyra av fem län befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. starkast i Jämtland. Jämtland, som ligger bakom den största förbättringen, utmärker sig Byggens konjunkturbedömningar för hela Norrland ligger på uppsidan som enda länet med ett något starkare konjunkturläge. precis som i fjol kvar på ett något starkare läge än normalt. Konjunkturutvecklingen skiljer sig dock mycket mellan länen. Den starka hög- Länen befinner sig dock i olika lägen med stora skillnader framförallt inom byggbranschen och sällanköpshandeln. Det svagaste konjunkturläget finns precis som i fjol i Norrbotten, men även här har konjunkrats kraftigt även i Västernorrland och i Jämtland. Endast i Västerbotkonjunkturen i Gävleborg fortsätter att ånga på men läget har förbättturen återhämtats sedan förra hösten. ten rapporterar byggen om ett sämre läge än för ett år sedan och Prognoserna inför våren andas en återhållen optimism och för näringslivet totalt väntas konjunkturen förbättras måttligt till ett starka- svagast bland norrlandslänen. eftersom Norrbotten har återhämtats något är byggkonjunkturen här re läge än normalt. Nästan samtliga branscher spår en uppgång. Framtidstron är starkast inom IT-tjänsteen och fastighetsbranschen konjunkturen dämpats under året. Försäljningen avtog under första Inom sällanköpshandeln, som redovisas exklusive bilhandeln, har där det redan starka konjunkturläget väntas fortsätta uppåt. Men optimismen stiger även i andra branscher och en kraftigt ökad efterfrågan dock att det rådande efterfrågeläget är ett hinder för vidare expansion. halvåret men har återhämtats i höst. Allt fler av handlarna uppger på stjänster förväntas under kommande halvår. Starkast går handeln i Gävleborg, medan läget är betydligt svagare i Sett till hela näringslivet är konjunkturen i nuläget starkast inom Västernorrland. Prognoserna inför våren skiljer sig mellan länen men IT-branscherna där det råder högkonjunktur i höst med högtryck på läget i sällanköpshandeln kommer alltjämt vara något starkare än normalt. arbetsmarknaden. Det största uppsvinget under året står dock trans- 6 4 2 KONJUNKTURindex för norrland Högkonjunktur Prognos våren 217 1 8 6 KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER Prognos våren 217 4-2 2-4 Lågkonjunktur -6 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 16 17-2 Industri totalt Företagstjänster Näringsliv totalt Turism Sällanköpshandel Bygg Transp. Fastighehandel Bil- ITtjänster och logistik 4 Konjunkturbarometern hösten 216
sammanfattning n Regional branschkonjunktur tendens under hösten 216 Industri, totalt Byggverksamhet Industrinvesteringar Företagstjänster IT-tjänster Sällanköpshandel Turism Bilhandel Transport & Logistik Fastighetsverksamhet Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län MASSA- och pappersindustri Norr bottens län Hela Norrland stark bättre än normal normal sämre än normal svag Hela Sverige Konjunkturen i Norrland Konjunkturen för näringslivet i Norrland befinner sig, precis som förra hösten, i ett normaltstarkt läge. Industrikonjunkturen har stärkts något under året, där uppgångar framförallt uppvisas i Jämtland, men det har även skett en kraftig förbättring i Västernorrland. Den betydande konjunkturförbättringen som skett inom transportbranschen hänger troligtvis också ihop med återhämtningen för industrin. Inom sällanköpshandeln är läget blandat med starka uppgångar i Gävleborg och en kraftig försvagning för handeln i Västernorrland och Norrbotten. Byggkonjunkturen i Norrland ligger kvar i ett något starkare läge än normalt, men även här befinner sig länen i olika lägen. Högkonjunktur råder i Gävleborg och Västernorrland och byggsektorn har även fått ett rejält uppsving i Jämtland. I de två nordligaste länen, Norrbotten och Västerbotten, är dock läget normalstarkt. Flera av de övriga branscherna uppvisar också en mycket stark utveckling sedan förra hösten. Framförallt utmärker sig branschen för IT-tjänster på uppsidan med urstarka konjunkturutsikter. Högkonjunkturen håller sig kvar även inom bilhandeln. Läget inom fastighetsbranschen har också stärkts markant under året. Bilhandeln fortsätter att gå bra och befinner sig fortfarande i högkonjunktur. Närmare två tredjedelar av en uppger att försäljningen stigit under året, och uppgången sker med god lönsamhet. Bilhandlarna ser med tillförsikt på framtiden och konjunkturen väntas hetta till ännu lite mer nästa år. Inom branschen för IT-tjänster slår efterfrågan i taket och branschen uppvisar ett urstarkt konjunkturläge. Alla pilar pekar för närvarande uppåt med mycket kraftiga ökningar för omsättningen, och en majoritet av en är nöjda med lönsamheten. I nuläget finns ingen inbromsning i sikte och den glödheta konjunkturen väntas fortsätta att stärkas kraftigt nästa år, då faktureringen fortsätter spikrakt uppåt. Inom stjänster, där IT-tjänster inte ingår, har dock konjunkturläget försvagats väsentligt och befinner sig i ett balanserat läge. Efterfrågan i branschen mattades av under våren i år men har återigen vänt upp i höst. Företagen tror att konjunkturen vänder upp igen till kommande vår, men en ökad arbetskraftsbrist är ett hot mot tillväxtförutsättningarna på sikt. För turistbranschen har konjunkturen förbättrats, men ligger alltjämt kvar i ett normalläge. Omsättningen steg dock betydligt både under vinter- och sommarsäsongen förra året och ens prognoser pekar svagt uppåt. I Jämtland, som är det enda länet där turistnäringen särredovisas, har dock stämningsläget försämrats något. Prognosen för turistbranschen i Jämtland väntas ligga kvar i normalkonjunktur. Transport- och logistikbranschen har lyft ordentligt under det senaste året. Sedan förra hösten har konjunkturindex lyft från 1 till 28, vilket indikerar att konjunkturen gått från ett dämpat läge till att vara klart starkare än normalt. Uppgången hänger troligtvis ihop med återhämtningen inom industrin. Transportvolymerna började dock stiga först under hösten, och det är först till våren som nyanställningarna väntas ta fart. Fastighetsbranschens konjunkturläge har stärkts kraftigt och branschen vädrar för närvarande högkonjunktur. Uppgången skedde primärt under våren men omsättningen har hållit sig kvar på den högre nivån även i höst. Prognoserna inför våren är övervägande optimistiska då nästan hälften av en tror på en högre beläggning än i nuläget. Sysselsättningen i Norrland har visat positiva tecken under året och för de flesta branscher uppger fler att de genomfört nyanställningar än tvärt om. Hetast är arbetsmarknaden bland IT-tjänsteen, där fler än hälften har nyrekryterat personal, men bristen på arbetskraft börjar nu bli kännbar. Även bilhandeln och turistnäringen har ökat personalstyrkan väsentligt under året. För industrien ser dock antalet anställda totalt sett ut att vara oförändrat, vilket kan vara en indikation på att den fallande trenden under de senaste åren är på väg att plana ut. Flest nyanställningar genomförs för närvarande inom trävaruindustrin, medan massa- och pappersindustrin fortfarande gör små nedskärningar i personalstyrkan. Av de övriga branscherna är det endast sällanköpshandeln som rapporterar om personalnedskärningar. n Konjunkturbarometern hösten 216 5
n industri Konjunkturindex MAX 1 NORMAL MIN 1 4 Ett litet steg framåt De norrländska industrien befinner sig fortsatt inom normalkonjunktur, men jämfört med för ett år sedan har konjunkturbedömningarna höjts en aning. Läget är något ljusare för storen som ökat produktionen markant under året, medan produktionsnivån i stort sett är oförändrad bland småen. Prognoserna pekar på en fortsatt uppgång till våren. Mest positiva är en inom kemisk industri och trävaruindustri. PROGNOS INFör VÅren 217 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden I ndustrikonjunkturen i Norrland dämpades något förra hösten efter att den stärkts rejält 214 då konjunkturindex tillfälligt klättrade över nollstrecket. Innevarande höst har konjunkturbedömningarna åter stärkts en aning. Konjunkturindex befinner sig fortsatt inom ramen för normalkonjunktur och steg från 11 förra hösten till 4 i nuläget. Utvecklingen ligger i linje med ens förväntningar i fjol. Även orderingången steg första halvåret i år, främst från exportmarknaden. Andra halvåret har dock efterfrågan mattats av och majoriteten av en rapporterar om oförändrad orderingång. Det är framförallt större som ökat produktionen under året och det är också de som är mest tillfreds med orderstockarna medan småen fortsatt uppvisar ett svagt orderstocksomdöme. Sysselsättningen inom industrin har dock inte förändrats nämnvärt och det är lika stor andel av en som ökat personalstyrkan som har minskat densamma jämfört med i våras. Efterfrågeläget anges fortsatt som det främsta expansionshindret för industrien, men andelen har minskat de senaste åren. Istället har maskiner och anläggningar seglat upp som det näst vanligaste expansionshindret vilket indikerar att det finns behov av investeringar inom industrin. Ungefär hälften av industrien producerar med full kapacitet, en andel som är ungefär lika stor som de närmast föregående åren. Vändning för stål och metall Förra hösten noterade delbranschen stål- och metallverk det svagaste konjunkturläget av samtliga delbranscher inom industrin. Denna höst har dock läges- bedömningen stärkts rejält och konjunkturindex noteras till 22, efter ett ordentligt lyft för orderingången, främst från exportmarknaden. Allra starkast är fortfarande konjunkturen inom den kemiska industrin där konjunkturindex gått upp från 21 till 35 och läget nu närmar sig högkonjunktur. Även trävaruindustrin noterar en viss förbättring. För massa- och pappersindustrin har läget försvagats jämfört med fjolåret vilket kan förklaras av att orderingången inte levt upp till förväntningarna. Svagt positivt kommande halvår Prognoserna indikerar inte några stora konjunktursvängningar på ett halvårs sikt. Totalt sett väntas konjunkturen fortsätta svagt uppåt, men majoriteten av en räknar med ett oförändrat konjunkturläge. Orderingången förväntas fortsätta att stiga, där exportmarknaden återigen vänder upp efter dämpningen andra halvåret i år. Framförallt storen räknar med att höja produktionsnivån men det bedöms inte leda till några utökningar av personalstyrkan. Investeringsplanerna är relativt måttliga, och knappt en tredjedel av industrien uppger att nya investeringar planeras under våren Den kemiska industrin samt trävaruindustrin tror båda på markanta förbättringar till våren med stora uppgångar för orderingången på såväl hemma- som exportmarknaden och ett lyft av produktionsnivån. Mest positiva om konjunkturutvecklingen jämfört med nuläget är industrien i Jämtland och Västernorrland. I de övriga länen spår en endast små förändringar kommande halvår. n 8 6 KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER hösten 216 och våren 217 Prognos våren 217 Antal anställda 4 2-2 Massa- och pappersindustri Maskinindustri Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Industri totalt Trävaruindustri Stål- och metallverk Kemisk industri 6 Konjunkturbarometern hösten 216
massa- och pappersindustri n dämpning av konjunkturen Konjunkturen inom massa- och pappersindustrin har försvagats under året och befinner sig för närvarande i ett något svagare läge än normalt. Produktionen har dock fortsatt att öka och orderstocken ligger stabilt. en bedöms av merparten av en som normal. Till våren förväntas en fortsatt uppgång för industriproduktionen inom massa- och pappersindustrin. Konjunkturindex MAX 1 NORMAL MIN 1 17 M assa- och pappersindustrin uppvisade den starkaste konjunkturen bland industribranscherna under 2 med en måttlig ökning av produktionsvolymen och en liten uppgång för orderingången på såväl export- som hemmamarknaden. Det fanns vissa tecken på att efterfrågeökningen sedan stannade av men att orderingången låg stabilt på en hög nivå. Under det senaste året har dock konjunkturen i branschen vänt nedåt. Konjunkturindex har minskat med 4 enheter och ligger i årets undersökning på 17. Den nuvarande indexnivån visar att läget är något sämre än normalt. Majoriteten av de mindre en anser dock att konjunkturen är bra eller tillfredsställande och fyra av fem större betecknar den som normal. Trots den svalare konjunkturen anser tre fjärdedelar att de utnyttjar sin fulla kapacitet i maskiner och anläggningar. Det är främst de större en som rapporterar om fullt kapacitetsutnyttjande medan nio av tio mindre uppger att de har ledig kapacitetet i nuläget. Ökad produktion Under första halvåret i år steg produktionsvolymen måttligt som en följd av ökad orderingång på exportmarknaden. Orderingången från hemmamarknaden minskade dock svagt jämfört med andra halvåret i fjol. Bedömningarna om läget på hemmamarknaden var visserligen något ljusare för de mindre en där majoriteten ansåg att orderingången var större eller oförändrad. Under andra halvåret utvecklades efterfrågan på ett likartat sätt med en svag ökning av nya order från exportmarknaden medan den inhemska efterfrågan har varit fortsatt dämpad. sbedömningen tyder dock på att orderstocken ligger stabilt och att lönsamheten i branschen är normal. Mindre brottas i större grad med svag lönsamhet där fyra av tio anser att lönsamheten är dålig. Trots ökad produktion är utvecklingen för sysselsättningen svagt negativ, ett av tio har bantat på personalstyrkan. En klar majoritet av en uppger dock att antalet anställda har varit oförändrat sedan förra hösten. Företagen visar också vissa tecken på oro över efterfrågeläget och ungefär tre av tio anger detta som ett hinder för fortsatt expansion. Företagens investeringsplaner nästa år väntas ligga på ungefär samma nivå som i år. Orderingången ökar för småen Företagen är relativt optimistiska om utvecklingen kommande halvår. Det är framförallt mindre som ser ljust på framtiden då nästan sju av tio tror på ökad produktion, och att konjunkturen stärks markant till våren. Bland de större en är konjunkturprognoserna något mer försiktiga men spår en kraftig ökning för produktionen. De mindre ens ljusa syn avspeglas även i att runt sju av tio bedömer att orderingången kommer att öka från exportmarknaden under första halvåret, medan endast vart tredje stor tror på uppgång. De mindre en spår också en betydande uppgång från hemmamarknaden. Nerdragningarna på personal kommer dock fortsätta i ungefär samma takt som under hösten, och det är främst storen som minskar antalet anställda. Tillgången på personal är god då majoriteten av en rapporterar att det inte råder någon brist på varken yrkesarbetare eller tekniska tjänstemän. n Industriproduktion och orderingång hösten 216 4 3 2 1-1 Industriproduktion Orderingång export Orderingång hemma PROGNOS INFör VÅren 217 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturbarometern hösten 216 7
n verkstadsindustri Konjunkturindex MAX NORMAL MIN 1 1 9 PROGNOS INFör VÅren 217 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden STARKARE bland storen Inom verkstadsindustrin råder fortsatt normalkonjunktur. Storen gör precis som förra hösten en något starkare bedömning av läget än de mindre en. Orderstockarna har ökat men det har endast varit måttliga produktionsökningar under året. En fortsatt förbättring väntas till våren men trots ökad orderingång från både export- och hemmamarknaden räknar en med små förändringar av produktion och sysselsättning. V erkstadsindustrin är det mest omfattande branschaggregatet inom industrin och innefattar bland annat en inom metall-, maskin-, elektronik- och fordonsindustrin. Under de senaste åren har fler inom dessa branscher varit missnöjda med konjunkturläget än som varit nöjda, vilket innebär att konjunkturindex varit negativt sedan 212. För två år sedan var indexet nästan uppe på nollstrecket men förra hösten sjönk det återigen något och noterades på 12. Lägesbedömningen är i stora drag oförändrad innevarande höst där konjunkturindex har gått upp tre enheter till 9. Andelen som anser att konjunkturläget är bra har dock ökat något sedan förra hösten. Orderstockarna har vuxit det senaste halvåret även om exportorderingången stannat av något. Andra halvåret har istället hemmamarknaden gått något bättre, speciellt tydligt är detta för småen. Bland en råder dock fortsatt ett missnöje med orderstockens storlek. Produktionen har endast ökat svagt totalt sett och närmare en tredjedel av en uppger minskad produktion jämfört med första halvåret. Sysselsättningen är samtidigt i det närmaste oförändrad jämfört med i våras. För enbart maskinindustrin ser bilden liknande ut med måttlig produktions- och orderutveckling. Skillnaderna mellan små och stora är dock betydande där storen har gått klart starkare. Bland Industriproduktion och orderingång hösten 216 2 1 5 de mindre en är orderstocksomdömet fortsatt mycket svagt. De stora en har även ökat personalstyrkan något jämfört med i våras. Positiva investeringsplaner Majoriteten av en inom verkstadsindustrin bedömer att lönsamheten är normal för närvarande. Jämfört med förra hösten har dock andelen som tycker att lönsamheten är god minskat något. Andelen som angett maskiner och anläggningar som det främsta expansionshindret har ökat under det senaste året och det är storen som ligger bakom den utvecklingen. Det avspeglas i att en stor andel av storen har expansiva investeringsplaner inför våren. Ungefär hälften planerar att höja investeringarna kommande halvår medan merparten av de övriga räknar med oförändrade investeringar. Det råder relativt stor spridning mellan länen. Starkast är läget i Jämtland där konjunkturläget beskrivs som starkare än normalt. I Gävleborg och Norrbotten ser det dystrare ut med ett svagare läge än normalt. I fjol stack Västernorrland ut med det klart svagaste konjunkturläget. Denna höst har konjunkturen förbättrats och index når precis upp till gränsen för normalkonjunktur på. Viss ljusning väntas till våren Konjunkturprognoserna ser svagt positiva ut inför våren 217 där det främst är storen som tror på en uppgång. Orderingången beräknas öka något från både hemmamarknaden och exportmarknaden men inga markanta produktionsökningar väntas. Företagen räknar inte heller med några större förändringar av personalstyrkan kommande halvår. Inom maskinindustrin väntar sig dock storen en rejäl uppgång av exportorderingången och produktionen till våren medan småen är mer återhållsamma i prognosen. n Antal anställda Industriproduktion Orderingång export Orderingång hemma 8 Konjunkturbarometern hösten 216
trävaruindustri n Ökad optimism Konjunkturen inom trävaruindustrin befinner sig i ett något starkare läge än normalt. Sedan förra hösten har produktionen skruvats upp och de flesta en är för närvarande nöjda med lönsamheten även om sågverken har det tufft med marginalerna. Företagen ser framför sig en konjunkturförstärkning till våren med svagt ökad orderingång från både export- och hemmamarknaden. Konjunkturindex MAX 1 NORMAL MIN 1 16 T rävaruindustrins konjunkturindex uppgår till 16 i höstens undersökning, vilket indikerar att läget är lite starkare än normalt. För några år sedan var läget ett annat, då branschen befann sig i djup lågkonjunktur, men sedan 214 har trävaruindustrin befunnit sig i ett mer balanserat konjunkturläge. Inom trävaruindustrin särredovisas sågverken vars konjunktur de senaste åren har uppvisat större variationer än den övriga trävaruindustrin. Förra hösten försämrades läget kraftigt för sågverken som då befann sig i ett svagt konjunkturläge. I höstens undersökning har en tydlig förbättring skett och delbranschens konjunkturindex steg 16 enheter till 8, vilket pekar på ett normalstarkt konjunkturläge. Läget för sågverken är trots återhämtningen dock fortsatt svagare än för övriga trävarubranschen. Framför allt är det lönsamheten som inte är i samma nivå. Ökad efterfrågan och högre produktionsnivå Trots att inte konjunkturindex har rört sig nämnvärt sedan förra hösten, finns det ändå tecken på att marknadsläget har stärkts sedan dess. Efterfrågan efter trävaruens produkter har ökat, i synnerhet under årets första halvår då orderingången steg från både export- och hemmamarknaden. Det senaste halvåret har dock den utländska efterfrågan minskat medan hemmamarknadens intresse för ens produkter har fortsatt att öka. Den totala orderstocken bedöms också som större idag än för ett halvår sedan och följaktligen har bedömningen av storleken på orderboken också blivit mer positiv. De flesta, sex av tio, anser att den för närvarande är lagom stor. Som en följd av den ökade orderingången har produktionen stigit väsentligt det senaste året och ungefär vartannat uppger att de ökat produktionsvolymen. För att klara av den stigande efterfrågan har drygt en tredjedel utökat personalstyrkan sedan i våras, vilket också möjliggjort den ökade produktionsnivån. en inom branschen var relativt god redan för ett år sedan men har, trots nyrekryteringarna, stigit något ytterligare under året som gått. Åtta av tio anser att lönsamheten i nuläget är tillfredsställande eller god. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är högt jämfört med de flesta övriga industribranscherna och har till följd av den ökade efterfrågan stigit något sedan förra hösten. Mer än vartannat uppger att de i hög grad nyttjar de resurser som et har till förfogande. Att ens optimism har ökat kan också avläsas i att drygt vart tredje inte ser några hinder för att expandera verksamheten, vilket är betydligt fler än för ett år sedan, samtidigt som andelen som hindras av ett svagt efterfrågeläge har minskat rejält. Stark framtidstro inför våren Trävaruen förväntar sig att konjunkturen stärks avsevärt till våren. Orderingången väntas öka från både export- och hemmamarknaden och som en följd räknar en med att behöva skruva upp produktionen. För att hantera den förväntade ökningen i efterfrågan har vart fjärde planer på att nyanställa. Efter en låg investeringsvilja under ett antal år har också investeringsplanerna ökat rejält de två senaste åren och till våren planerar drygt fyra av tio att öka investeringarna. n -1-2 -3 Industriproduktion och orderingång hösten 216 4 3 2 1 Industriproduktion Orderingång export Orderingång hemma PROGNOS INFör VÅren 217 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturbarometern hösten 216 9
n livsmedelsindustri prognos inför våren 217 Total produktionsvolym Orderingånghemmamarknad Antal anställda Ökad orderingång Konjunkturläget inom livsmedelsindustrin är i stort sett oförändrat sedan förra hösten. Orderingången har dock ökat betydligt under hösten och även produktionen har höjts något. Inför våren pekar prognosen på att normalkonjunkturen består. L ivsmedelsindustrin befinner sig i ungefär samma läge som förra hösten och konjunkturindex har ökat från 5 till 2 vilket indikerar normalkonjunktur. Produktionen för de norrländska livsmedelsen har gradvis ökat sedan hösten 214. Det finns dock fortfarande gott om ledig kapacitet och runt en tredjedel av en rapporterar om fullt kapacitetsutnyttjande. Det är främst orderingången från exportmarknaden som har förbättrats under hösten men orderböckerna fylls även på från hemmamarknaden då fyra av tio bedömer att den inhemska orderingången har ökat andra halvåret. Runt hälften av en tycker att den nuvarande orderstocken är större än under våren. Det är en mer positiv bedömning än i fjol då endast runt vart femte rapporterade att orderstocken hade växt. i branschen har dock fortsatt att minska under hösten. Dämpad syn på utvecklingen framöver Företagen väntar sig en svagt förbättrad konjunktur på ett halvårs sikt. Produktionen bland de större en väntas öka medan mindre befarar att den kommer att minska under första halvåret nästa år. Företagen spår att efterfrågan kommer att bromsa in från såväl export- som hemmamarknaden. Ungefär hälften av en räknar med att öka investeringarna under våren. Personalstyrkan väntas i stort sett vara oförändrad. n Industriproduktion och orderingång hösten 216 4 3 2 1 Industriproduktion Orderingång export 2 konjunkturläge Orderingång hemma n byggverksamhet prognos inför våren 217 Byggande Antagna anbud Antal anställda Oförändrat läge Byggkonjunkturen befinner sig, precis som förra hösten, i ett något starkare konjunkturläge än normalt. Till våren ser en framför sig en svag förstärkning av konjunkturen även om byggandet väntas ligga kvar på samma nivå som idag. L äget för byggbranschen är i stora drag oförändrat sedan förra hösten och konjunkturindex uppgår till 18, vilket indikerar ett hyfsat starkt konjunkturläge. Konjunkturen har svalnat något för delbranschen installationer och slutbehandling, som närmade sig högkonjunktur förra året, medan läget tvärtom stärkts måttligt för bygg- och anläggningsarbeten. Inom båda delbranscherna råder för närvarande en något starkare konjunktur än normalt. I början av året gick det trögare för byggen med lägre efterfrågan än månaderna innan, men i höst har anbuden blivit fler och byggandet ökat. Trots det anser en att storleken på orderböckerna är något för liten i nuläget. Här skiljer sig förhållandena åt mellan delbranscherna där installationer och slutbehandling är mer missnöjda med orderböckernas storlek än bygg- och anläggningsen som är relativt neutrala i sina bedömningar. Förra året befarade en att det kunde bli aktuellt med nedskärningar framöver, men personalstyrkan har tvärtom utökats andra halvåret. Prognoserna mer optimistiska än vanligt Byggen gör ofta dystra prognoser, men i år ser framtidsutsikterna mer positiva ut än de brukar. En svag konjunkturförstärkning förväntas till våren. Sex av tio ser dock framför sig ett oförändrat läge. Merparten bedömer att byggaktiviteten och antalet anbud kommer att vara i linje med dagsläget. n Byggande, anställda och orderstock hösten 216 2 1 5 Byggande 18 konjunkturläge Orderstock 1 Konjunkturbarometern hösten 216
it-tjänster n Alla pilar pekar uppåt IT-tjänsteen befinner sig i högkonjunktur och både faktureringarna, personalstyrkan och lönsamheten har ökat. Det råder dock stor brist på branschkompetent personal men än så länge verkar inte tillgången på arbetskraft dämpa utvecklingen. K onjunkturen för de norrländska IT-tjänsteen har de senaste tre åren varit gynnsam. Konjunkturindex har stabilt legat över gränsen för normalkonjunktur men förra hösten stärktes läget ytterligare då ens samlade bedömning visade att branschen började närma sig högkonjunktur. I höst har den gränsen passerats med råge och index har ökat med enheter till 52. IT-tjänsteen står därmed för den starkaste konjunkturbedömningen av samtliga branscher. Faktureringarna ökade synnerligen starkt i våras och uppgången har fortsatt med oförminskad styrka i höst. Nästan två tredjedelar av en rapporterar om större faktureringsvolymer medan endast ett av tio uppger att volymerna har minskat. För att möta den högre efterfrågan har en klar majoritet av en utökat personalstyrkan. Det starka läget understryks av att även lönsamheten förbättrats väsentligt och hälften av en anser att den är god i nuläget. omsättning, anställda och lönsamhet hösten 216 6 5 4 3 2 1 Omsättning 52 konjunkturläge Högkonjunkturen stärks till våren Alla pilar pekar uppåt för IT-tjänsteen på ett halvårs sikt. Till våren räknar sju av tio med en högre efterfrågan på deras tjänster och det väntas leda till en kraftig konjunkturförstärkning. Fyra av fem räknar också med att nyanställa, men här står en inför stora utmaningar. I höst uppger knappt nio av tio att det råder brist på personal, och tillgången på arbetskraft uppges också som det överlägset största hindret för branschens fortsatta tillväxt. n prognos inför våren 217 Omsättning Antal anställda stjänster n STOR arbetskraftsbrist Konjunkturen inom konsultbranschen har försvagats sedan förra hösten och läget kan nu beskrivas som normalt. Redan till våren väntas dock läget åter stärkas kraftigt. Samtidigt råder det stor brist på personal vilket kan sätta käppar i hjulet för den fortsatta utvecklingen. K onjunkturläget för stjänster har försvagats det senaste året. Andelen som anser att läget är bättre än normalt har minskat till en tredjedel i höstens undersökning, medan fyra av tio tyckte konjunkturen var god för ett år sedan. En majoritet bedömer dock att läget är normalt och konjunkturindex uppgår till 7 i höst. I våras bromsade ökningstakten för faktureringarna in och uppgången blev enligt förväntningarna endast svag. Innevarande halvår har efterfrågan dock stärkts kraftigt och hälften av en uppger att faktureringsvolymerna har ökat. Trots det har branschens bedömning av lönsamheten försvagats jämfört med för ett år sedan, då konsulten ansåg att lönsamheten var mycket god. Inte desto mindre uppger knappt sex av tio att lönsamheten ligger på en normal nivå i nuläget. Under det senaste året har sysselsättningen i stort sett varit oförändrad och samtidigt har bristen på omsättning, anställda och lönsamhet hösten 216 4 3 2 1 Omsättning 7 konjunkturläge branschkompetent personal fortsatt att öka. Fler än åtta av tio uppger att de har svårt att rekrytera och tillgången på arbetskraft är i höst det främsta hindret för fortsatt expansion. Konjunkturen stärks till våren Till våren räknar dock en med att konjunkturen stärks väsentligt. Faktureringen väntas fortsätta uppåt och en ser ett betydande behov av att anställa. Samtidigt räknar branschen med att lönsamheten förbättras kraftigt. n prognos inför våren 217 Omsättning Antal anställda Konjunkturbarometern hösten 216 11
n sällanköpshandel prognos inför våren 217 Försäljningsvolym Antal anställda Normalt konjunkturläge Sällanköpshandelns starka läge från förra hösten har mattats av något och branschen befinner sig nu i normalkonjunktur. en uppges dock vara relativt god och försäljningen har ökat i höst. Till våren förväntar sig handlarna en återgång till ett något starkare konjunkturläge. F örra hösten stärktes den norrländska sällanköpshandeln till ett konjunkturläge som var starkare än normalt. I höstens undersökning är ens optimism något mer återhållen och konjunkturindex har tappat tio enheter till 16, vilket innebär att normalkonjunktur råder för närvarande. Försäljningen sjönk under våren, men har de senaste månaderna återigen tagit bättre fart. Företagens prognos om ökad lönsamhet förra hösten infriades inte helt, men fyra av fem tycker att lönsamheten är normal eller god i nuläget. Tre av fyra handlare uppger dock att det främst är efterfrågeläget som hindrar dem från att expandera vidare. Det är betydligt fler än förra hösten då knappt var tredje handlare hämmades av efterfrågeläget och drygt fyrtio procent istället angav att det inte fanns några hinder för att utöka verksamheten, vilket kan tyda på att trycket på branschen har minskat. Att konjunkturen dämpats märks även på att färre handlare har brist på personal, trots att de redan har minskat ner något på personalstyrkan det senaste halvåret. Företagen spår högre lönsamhet till våren Företagen förväntar sig ett något bättre konjunkturläge till våren. De tror dock inte att det kommer att resultera i en ökad försäljning, utan ser tvärtom framför sig en något lägre försäljningsvolym. Handlarna förväntar sig istället att kunna höja sina marginaler och på så sätt öka lönsamheten. Ungefär vart tredje, tror att marginalerna kommer att förbättras till våren. n försäljningsvolym, anställda och lönsamhet hösten 216 3 2 1-1 -2 16 konjunkturläge n bilhandel prognos inför våren 217 Försäljningsvolym Antal anställda Kraftigt ökad bilförsäljning Det starka konjunkturläget för den norrländska bilhandeln fortsätter. Försäljningen har ökat mycket kraftigt det senaste året och lönsamheten är god. Företagen spår att högkonjunkturen håller sig kvar även till våren. H ögkonjunkturen inom bilhandeln fortsätter. För närvarande tycker nästan samtliga att den rådande konjunkturen är god eller tillfredsställande. Även om konjunkturindex har minskat något sedan förra mätningen indikerar den nuvarande nivån på 42 ett mycket starkt marknadsläge. Bilförsäljningen har ökat mycket kraftigt under hela året och ens farhågor förra hösten om att försäljningen skulle bromsa in har därmed inte besannats. Uppgången bekräftas av att antalet nyregistrerade bilar i Norrland har ökat för samtliga län hittills under 216. Det ökade trycket på branschen drar också upp sysselsättningen väsentligt och vart tredje rapporterar att de behöver anställa fler under hösten. I nuläget bedömer också nio av tio lönsamheten som god eller normal. Stark lönsamhet framöver Företagen spår att det starka konjunkturläget kommer bestå då tre av fyra väntar sig ett oförändrat läge inför våren. Det starka läget avspeglas även i att drygt vart tredje planerar att öka investeringarna. Nyrekryteringen fortsätter att peka svagt uppåt men majoriteten av en planerar för oförändrad personalstyrka. Rekryteringsunderlaget är dock osäkert då närmare hälften av en bedömer att det råder brist på personal. Företagen spår att den redan goda lönsamheten stärks ytterligare. Några orosmoln börjar dock torna upp sig då runt en tredjedel ser efterfrågeläget som ett hinder för fortsatt expansion. n försäljningsvolym, anställda och lönsamhet hösten 216 6 5 4 3 2 1 Försäljningsvolym Försäljningsvolym 42 konjunkturläge 12 Konjunkturbarometern hösten 216
transport och logistik n Högre växel i transportbranschen Transportvolymerna har ökat under hösten och ens konjunkturbedömning är betydligt ljusare än i fjol. Till våren väntas den starkare konjunkturen stanna kvar och en spår att de kommer behöva utöka personalstyrkan. D en ryckiga utvecklingen för transporten fortsätter. Förra hösten försvagades konjunkturen men under året har nedgången återhämtats med råge då konjunkturindex ökat från 1 till 28. Bakom uppsvinget ligger framförallt ökade transportvolymer under årets andra halvår. Första halvåret blev dock något av en besvikelse jämfört med de högt ställda förväntningar som en hade förra hösten och transportvolymerna var närmast oförändrade. Andelen som anser att lönsamheten är svag har samtidigt sjunkit men består i stort sett av neutrala lönsamhetsbedömningar, nästan inga tycker att lönsamheten är god. Sysselsättningen i branschen har varit närmast oförändrad senaste halvåret och bristen på chaufförer som upplevdes förra året har upphört. Nästan en fjärdedel av en upplever däremot brist på annan personal. Det vanligaste expansionshindret är fortfarande efterfrågeläget men andelen som inte ser några hinder för expansion har ökat. transportvolym, anställda och lönsamhet hösten 216 3 2 1-1 Transportvolym 28 konjunkturläge Positiva anställningsplaner Majoriteten av en räknar med ett oförändrat konjunkturläge på ett halvårs sikt. Anställningsplanerna för våren ser väsentligt mer positiva ut och man räknar med en måttlig ökning av transportvolymerna. Investeringsplanerna ser dock relativt dämpade ut. I fjol var ägarna den främsta finansieringskällan till investeringar i drygt 4 procent av en, men i år har andelen sjunkit till under 1 procent. n prognos inför våren 217 Transportvolym fastighetsverksamhet n FORTSATT god lönsamhet Konjunkturbedömningarna har stärkts något inom fastighetsbranschen jämfört med förra hösten. Omsättningen vände upp under första halvåret i år och lönsamheten bedöms som fortsatt god. Prognoserna pekar på att högkonjunktur väntas till våren. E fter ett par års nedåtgående trend vände konjunkturen åter uppåt för den privata fastighetsbranschen i Norrland. Förra hösten noterades konjunkturindex till 2 vilket var den lägsta nivån sedan branschen började undersökas i barometern 212. Under hösten ligger dock konjunkturindex på 35 vilket vittnar om att stämningsläget är klart förbättrat och befinner sig på gränsen till högkonjunktur. Omsättningen ökade främst första halvåret i år och bedöms kunna bibehållas även under andra halvåret. Företagens lönsamhetsomdöme förbättrades mycket förra hösten och är fortsatt gott. En förklaring kan vara att fastighetspriserna fortsatt uppåt samtidigt som bankerna har mycket låga utlåningsräntor. Just bankerna spelar en betydande roll för fastighetsbolagen. I höstens undersökning anger närmare fyra femtedelar av en att den främsta finansieringskällan till planerade investeringar är banklån. Det är en ökning jämfört med fjolåret då motsvarande andel var drygt hälften. omsättning, beläggning och lönsamhet hösten 216 3 2 1 Omsättning Beläggning 35 konjunkturläge Fortsatt uppgång väntas till våren Till våren räknar fastighetsbranschen med en fortsatt mycket gynnsam konjunkturutveckling och en klar uppgång för både omsättning och beläggning. Det väntas däremot inte så stor ökning för investeringarna kommande halvår utan majoriteten räknar med oförändrad investeringsnivå. Andra orosmoment inför våren är att andelen som inte ser några expansionshinder har minskat samtidigt som ungefär hälften av fastighetsbolagen upplever en brist på branschkompetent personal. n prognos inför våren 217 Omsättning Beläggning Investeringsplaner Konjunkturbarometern hösten 216 13
n turism prognos inför våren 217 Omsättning Antal anställda Ökad omsättning i turistnäringen 12 konjunkturläge Konjunkturen för turistnäringen har förbättrats sedan förra hösten, men befinner sig alltjämt i ett normalläge. Omsättningen i branschen har dock ökat kraftigt, och väntas fortsätta stiga även nästa år, då en också räknar med en bättre lönsamhet. F örra hösten förväntade sig turistnäringen ett rejält uppsving i konjunkturen kommande tolv månader, men även om läget har stärkts så har det riktiga lyftet uteblivit. Konjunkturindex har dock visserligen stigit enheter till 12, som indikerar att branschen alltjämt befinner sig i normalkonjunktur. Förra året hade turistnäringen i Jämtland klart mer vind i seglen än Norrland som helhet, men i år rapporterar länets turist om en avmattning av konjunkturen jämfört med övriga län. Sammantaget har dock turisten fakturerat för betydligt mer, både den gångna vintersäsongen och sommarsäsongen, än de gjorde förra året. Den starka ökningen för omsättningen omfattar även turisten i Jämtland. Det har resulterat i att fjolårets svaga lönsamhet har förbättrats och åtta av tio anser nu att den är normal eller god. Den ökade lönsamheten har även skapat utrymme för en att rekrytera ny personal, vilket nästan fyra av tio har gjort under det gångna året. Bristen på branschkompetent personal är för närvarande stor och knappheten har ökat betydligt sedan förra året. Fortsatt uppåt nästa år Företagen ser framför sig att konjunkturen kommer att stärkas något ytterligare nästa år, med en kraftigt ökad omsättning under kommande vintersäsong. Framförallt har en stora förhoppningar om ökad lönsamhet, vilket nästan vartannat räknar med. Vart fjärde planerar också att utöka personalstyrkan på ett års sikt. n omsättning, anställda och lönsamhet hösten 216 5 4 3 2 1-1 Omsättning n gästnätter antal gästnätter i norrland 211 212 213 214 2 Gävleborg Hotell 534 812 548 994 554 24 573 969 62 47 Stugbyar och vandrarhem 94 96 98 347 87 851 11 94 88 218 camping 251 487 25 344 27 647 28 439 256 725 Privata stugor o lägenh. 26 49 36 543 44 958 49 426 49 923 Gästnätter totalt 97 668 934 228 957 48 1 4 928 997 336 Västernorrland Hotell 597 998 624 92 667 788 69 223 738 42 Stugbyar och vandrarhem 88 268 116 672 1 288 17 655 127 416 camping 254 911 263 589 279 39 35 59 34 482 Privata stugor o lägenh. 5 454 5 555 7 86 8 114 25 53 Gästnätter totalt 946 631 1 9 98 1 54 921 1 111 51 1 195 83 Jämtland Hotell 682 69 726 549 719 483 722 647 783 239 Stugbyar och vandrarhem 383 442 38 38 368 269 4 816 511 357 camping 462 592 459 479 449 89 492 275 486 19 Privata stugor o lägenh. 923 9 933 449 92 382 987 3 1 142 118 Gästnätter totalt 2 452 18 2 499 785 2 439 223 2 62 768 2 922 94 Västerbotten Hotell 785 445 769 746 757 925 83 921 854 2 Stugbyar och vandrarhem 11 37 123 569 139 64 163 678 168 687 camping 613 442 64 473 622 8 573 17 57 74 Privata stugor o lägenh. 42 852 41 836 43 511 42 325 55 169 Gästnätter totalt 1 551 776 1 539 624 1 563 891 1 583 31 1 648 562 Norrbotten Hotell 99 842 1 49 619 1 24 53 1 7 77 1 97 251 Stugbyar och vandrarhem.......... camping 748 977 732 182 74 531 679 851 698 37 Privata stugor o lägenh........... Gästnätter totalt 2 66 386 2 13 917 2 2 22 2 191 442 2 29 434 Norrland totalt Hotell 3 591 166 3 719 3 723 723 3 861 53 4 75 364 Stugbyar och vandrarhem.......... camping 2 331 49 2 31 67 2 326 121 2 331 181 2 316 138 Privata stugor o lägenh........... Gästnätter totalt 7 924 479 8 114 462 8 167 717 8 493 67 9 55 39 14 Konjunkturbarometern hösten 216
exporten i norrland n U ppgifterna på denna sida baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Beräkningarna är av schablonmässig karaktär, vilket gör att resultaten skall tolkas med försiktighet. Företagens export och import fördelas med hjälp av antalet anställda på respektive arbetsställe. Exportförsäljningen i Norrland har varit vikande under de senaste åren, och efter en viss ljusning under 214, minskade den norrländska exporten återigen 2. För Norrland totalt sjönk exporten med 3 procent, jämfört med året innan, och tre av fem län noterades för nedgångar. Den största minskningen stod Norrbotten för medan exporten även sjönk något i Gävleborg och Jämtland. Trots nedgången totalt uppvisade dock både Västerbotten och Västernorrland solida uppgångar. Klart positivt var också att de två branscher med störst export, massa/pappersindustrin och verkstadsindustrin, ökade försäljningen. Mest tappade exporten inom aggregatet övriga industribranscher, där bland annat mineralutvinning ingår, som minskade samexporten minskade mantaget med över 2 procent mätt i löpande priser. Importen till Norrland steg under 2 vilket gjorde att importens andel av exporten ökade till knappt 4 procent. Den största uppgången i importandel var i Jämtland, som också ligger klart högst i Norrland. Importandelen steg även i Västerbotten. n industrins exportorder Andel med ökad, oförändrad resp. minskad exportorder. Jämförelse med föregående halvår. Procent 1 Minskad 8 6 4 2 11 12 13 Oförändrad Ökad 14 16 Prognos 1 hå 217 17 varuexporten i ett länsperspektiv n exportens andel av näringslivets produktion år 214 Jämtland Gävleborg Västernorrland importens andel av exporten år 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland 5 4 3 varuexportens utveckling 211 2 Värden i miljoner kronor per län 211 212 213 214 2 Västerbotten Norrbotten Norrbotten Västerbotten 2 Norrland totalt % 1 2 3 4 5 Produktionen avser bruttoregionprodukt (förädlingsvärd Norrland totalt % 2 4 6 8 1 1 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten exportstrukturen i norrland n varuexporten fördelad på län och bransch Värden i mkr 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Mineralutvinning..*..*..*..*..*..* Livsmedelsindustri 18 126 66 16 362 678 Trävaruindustri 1 472 1 734 911 1 239 1 356 6 713 Massa/pappersindustri 8 314 13 199 1 8 164 29 693 Kemisk/gummivaruindustri 2 855 36 591 24 3 873 Stål- och metallindustri 5 875 59 24 1 33 3 164 1 686 Verkstadsindustri 4 9 5 41 1 13 913 2 5 26 583 Övrig industri 433 278 378 1 383 13 648 16 121 Byggverksamhet 61 51 8 28 33 181 Partihandel 824 663 348 2 274 926 5 35 Övrigt 1 277 1 445 316 1 511 1 282 5 831 Totalt 22 583 26 343 3 27 22 8 31 181 395 * Branschen har slagits ihop med Övrig industri på grund av sekretess. Konjunkturbarometern hösten 216
n sysselsättning Sysselsättningen i Norrland minskade svagt 2 efter två år med uppgång. Det innebar att 1 5 personer färre var sysselsatta i regionen, vilket motsvarar en minskning på,3 procent. Sysselsättningen utvecklades därmed återigen svagare än riket totalt där antalet sysselsatta steg med 1,4 procent. Det var primärt inom industrin som sysselsättningen minskade. Den negativa trenden för sysselsättningen inom industrin håller därmed i sig och antalet sysselsatta har minskat med knappt 11 procent sedan 28. Den privata tjänstesektorn fortsatte däremot uppåt för tredje året i rad, medan offentlig sektor i stort sett var oförändrad. De privata tjänstebranscherna är den sektor som sysselsätter flest i Norrland. n Investeringar och bostadsbyggande 22 2 18 16 14 12 sysselsättningen i norrland Tusental 7 8 9 1 Industri (inkl. bygg, jordbruk) Privat tjänstesektor Offentlig tjänstesektor 11 12 13 14 industriinvesteringar för norrland maj 216 Värden i mkr, löpande priser Gävle- Väster- Jämt- Väster- Norr- Norrland borg norrland land botten botten Byggn. Mask. Summa Trävaruindustri 214 123 172 128 79 3 4 379 533 2 63 3 144 5 44 227 451 678 216 (prognos) 217 353.... 179 423 598 1 21 Massa- o pappersind. 214 726 598...... 111 1 881 1 991 2 1 21 2 544...... 237 4 2 4 436 216 (prognos) 1 276 4 21...... 9 5 67 5 982 Verkstadsindustri 214 293 199.. 249.. 22 659 862 2 162 252.. 31.. 144 767 911 216 (prognos) 367 194 66 224 266 16 1 1 1 116 Gruvor 214........ 6 634 81 6 149 6 959 2.......... 373 7 8 7 381 216 (prognos).......... 253 5 62 5 3 Industri och gruvor totalt 214 2 97 1 356 165 1 222 7 554 1 543 1 85 12 393 2 2 439 3 568 184 1 839 8 297 1 27 58 16 328 216 (prognos) 3 1 5 255 229 1 6 5 731 1 938 13 878 816 Industriinvesteringarna i Norrland återhämtades kraftigt 2 efter minskningar de två föregående åren. I SCB:s investeringsenkät från i maj indikerar prognosen dock att investeringarna avtar en aning i år. Det beror på att investeringarna i gruvindustrin, efter ökningen 2, återigen väntas sjunka kraftigt. I övriga branscher stiger dock investeringarna även i år där massa- och pappersindustrin står för klart största ökningen, men även trävaru- och verkstadsindustrin har vänt svagt uppåt under det senaste året. n nyregistrerade bilar antal igångsatta nya bostäder 212 213 214 2 Gävleborg Flerbostadshus 171 92 66 284 hus 84 72 13 113 Totalt 255 164 79 397 Västernorrland Flerbostadshus 51 37 238 277 hus 67 53 89 81 Totalt 118 9 327 358 Jämtland Flerbostadshus 39 174 52 259 hus 93 13 14 126 Totalt 132 277 6 385 Västerbotten Flerbostadshus 559 69 812 1 396 hus 112 137 27 337 Totalt 671 827 1 19 1 733 Norrbotten Flerbostadshus 457 368 537 624 hus 129 116 219 211 Totalt 586 484 756 835 Norrland Flerbostadshus 1 277 1 361 2 245 2 84 hus 485 481 722 868 Totalt 1 762 1 842 2 967 3 78 Bostadsbyggandet har ökat i Norrland sedan 21 men ökningstakten har stegrats rejält de senaste åren. Antalet påbörjade bostäder fortsatte att öka kraftigt även 2 med en uppgång på 25 procent. Byggandet av både flerbostadshus och småhus ökade starkt, liksom förra året. Det var framförallt Jämtland och Västerbotten som steg, medan Gävleborg var enda länet med minskat bostadsbyggande. Personbilsregistreringen i Norrland fortsätter att gå starkt. Hittills i år har uppgången varit 7 procent jämfört med motsvarande period året innan. Samtliga norrlandslän stiger med Gävleborg, Västerbotten och Västernorrland i topp, medan uppgången i Jämtland och Norrbotten var dämpad. Antal nyregistrerade personbilar 214 2 216 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 Gävleborg 1 54 2 24 1 768 1 986 1 661 2 381 1 984 2 421 1 996 2 521 2 225 Västernorrland 1 58 2 49 1 644 1 974 1 598 2 2 2 2 2 263 1 819 2 525 1 896 Jämtland 65 838 794 792 664 897 761 995 679 998 755 Västerbotten 1 321 1 865 1 475 1 557 1 637 1 912 1 743 2 3 1 645 2 276 1 794 Norrbotten 1 43 1 62 1 421 1 67 1 379 1 679 1 497 1 92 1 441 1 824 1 341 Norrland 6 458 8 378 7 12 7 916 6 939 9 21 7 987 9 734 7 58 1 144 8 11 16 Konjunkturbarometern hösten 216