K 4-1. Introduktion till Egenvärden och SVD. Egenvärdesproblemet. Egenvektorn. Egenskaper

Relevanta dokument
Egenvärden, egenvektorer

Egenvärden och egenvektorer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8

ALA-c Innehåll. 1 Linearization and Stability Uppgift Uppgift Egenvärdesproblemet Uppgift

2D1250 Tillämpade numeriska metoder II Läsanvisningar och repetitionsfrågor:

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

Lågrangsapproximation exempel. Singulärvärden och tillämpningar

Algoritm, potensmetoden

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

Linjär algebra/matematik. TM-Matematik Mikael Forsberg ma014a, ma031a

Vi skalla främst utnyttja omskrivning av en matris för att löas ett system av differentialekvaioner. 2? Det är komplicerat att

A = v 2 B = = (λ 1) 2 16 = λ 2 2λ 15 = (λ 5)(λ+3). E 5 = Span C =

Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5.

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Preliminärt lösningsförslag

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

Lösningar kommer att läggas ut på kurshemsidan första arbetsdagen efter tentamenstillfället. Resultat meddelas via epost från LADOK.

Maj Lycka till! Sergei Silvestrov. 1. a) Bestäm Jordans normalform och minimalpolynom av Toeplitzmatrisen T =

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

Norm och QR-faktorisering

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

1 Diagonalisering av matriser

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

Linjär algebra Föreläsning 10

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Exempelsamling :: Diagonalisering

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

TMV142/186 Linjär algebra Z/TD

Del 1: Godkäntdelen. TMV141 Linjär algebra E

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t)

x 2y + z = 1 (1) 2x + y 2z = 3 (2) x + 3y z = 4 (3)

Basbyten och linjära avbildningar

Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA

Multiplicera 7med A λ 1 I från vänster: c 1 (Av 1 λ 1 v 1 )+c 2 (Av 2 λ 1 v 2 )+c 3 (Av 3 λ 1 v 3 ) = 0

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

DEL I 15 poäng totalt inklusive bonus poäng.

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Vektorgeometri för gymnasister

Preliminärt lösningsförslag

Uppgifter, 2015 Tillämpad linjär algebra

denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) (a) Beräkna u (v 2u) om v = u och u har längd 3. Motivera ert svar.

Linjär Algebra, Föreläsning 20

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

3x + y z = 0 4x + y 2z = 0 2x + y = Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x = 1 x + y = 1 x + 2y = 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjär algebra på 2 45 minuter

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA

Preliminärt lösningsförslag

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Föreläsn. anteckn. TMV206-VT13. Vecka 6-7. Egenvärden och Egenvektorer. Kap. 8-9

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

Dagens ämnen. Kvadratiska former. Andragradskurvor. Matrisform Diagonalisering av kvadratiska former Max/min Teckenkaraktär

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Rangordning av internetsidor - ett egenvärdesproblem för positiva matriser

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Prov i matematik F2, X2, ES3, KandFys2, Lärare, Frist, W2, KandMat1, Q2 LINJÄR ALGEBRA II

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

5B1817 Tillämpad ickelinjär optimering. Optimalitetsvillkor för problem med linjära bivillkor.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Uppgifter, 2014 Tillämpad linjär algebra

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Måndag 14 januari 2002 TID:

5.7. Ortogonaliseringsmetoder

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Avsnitt 6, Egenvärden och egenvektorer. Redan första produktelementet avslöjar att matrisen inte är en ortogonal matris. En matris 1 0.

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

TMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) Måndagen den 13 juni 2005

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

Chalmers tekniska högskola Datum: Våren MVE021 Linjär algebra I

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

Linjär algebra på några minuter

Determinanter. Exempel 1. Både (2, 1, 4, 3) och (4, 3, 1, 2) är permutationer av talen 1,...,4.

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

För studenter på distans och campus Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

Transkript:

Introduktion till Egenvärden och SVD Har detta något egenvärde? Egenvärdesproblemet Lösning till system av ODE s Egenvärdena är den viktigaste egenskapen i praktiskt taget alla dynamiska system, ofta med påtaglig fysisk betydelse, t.ex. - populationstillväxt - frekvenser hos vibrerande föremål Det algebraiska egenvärdesproblemet: Givet en matris A (n n), sök λ och x sådana att Ax = λx Egenvektorn Geometrisk tolkning : En egenvektor ger en rikning i vilken matrisen bara påverkar längden, inte riktningen Egenskaper Triangulära (diagonala) matriser har egenvärdena på huvuddiagonalen Symmetriska matriser har endast reella egenvärden En reell matris kan ha komplexa egenvärden K 4 -

Ett ickesymmetriskt exempel exemplet A = 0 a b 0 a b A ej symmetrisk a,b reella det( A λi) x = 0 λ ab = 0 ger λ = ± ab Ax = λx ( A - λi ) x = 0 Om matrisen A är ickesingulär finns bara x=0, alltså måste A - λi vara singulär. Karakteristiska polynomet ges av det(a - λi)x = 0 polynom av grad n a=, b=4 ger λ= ± Om någon av a,b är negativ λ= ± i En reell matris kan alltså mycket väl ha komplexa egenvärden, dessa uppträder alltid i konjugerade par om α + βi är egenvärde så är även α - βi egenvärde Unika? Egenvärden behöver ej vara distinkta (olika) multipelt egenvärde = flera egenvektorer kan ha samma egenvärde En n n matris A har alltid n egenvärden Egenvektorerna inte unika eftersom Ax = λx A(αx) = λ(αx) dvs αx också egenvektor till λ. Det intressanta med egenvektorerna är riktningen, mycket vanligt att de normeras, dvs. ~ x = x x Hur löser man Ax = λx? Behövs alla egenvärden eller bara några få? Behövs bara egenvärdena eller motsv. egenvektorer oxå? Är matrisen reell eller komplex? Är matrisen symmetrisk? Är matrisen liten & tät, eller stor & gles? K 4 -

Transformationer Vi behöver transformationer: som reducerar matrisen till en form vars egenvärden och egenvektorer lätt tas fram vars relation till den ursprungliga matrisen är känd Similaritetstransformationer Sats: Låt A,P C n n, där P ickesingulär Om λ är ett egenvärde till A med egenvektor x, då är λ ett egenvärde till P - AP med egenvektorn P - x Bevis: P ickesingulär P - x 0 λx = Ax = APP - x λp - x = P - APP - x λ(p - x) = P - AP(P - x) dvs. λ är ett egenvärde och P - x en egenvektor till P - AP Kanoniska former En similaritetstransformation P - AP bevarar egenvärdena och gör motsvarande egenvektorer lätt åtkomliga För alla matriser gäller att man med en similaritetstransf. Q - AQ, där Q är en ortogonal matris, kan åstadkomma en blocktriangulär form, sk. Schur form Jordans normalform: blockdiagonal matris Enklaste formen en matris kan reduceras till Metoder för vissa egenvärden I praktiken behövs ofta bara en eller ett par egenvärden & ev. några egenvektorer Den enklaste metoden för att beräkna ett egenvärde och en egenvektor kallas Potensmetoden K 4-3

(Repetition av) Singulära värdesuppdelningen m n Låt A µ, då finns det ortogonala matriser U (m m) och V (n n) så att σ Σ U T AV = där Σ = 0 O σ r σ i kallas singulära värden och σ σ K σ r > 0 Tillämpning av SVD Normer: A = σ A F = max Konditionen: = σ σ + L+ σ κ(a) = A A - = σ max / σ min = σ / σ n κ(a) = om A singulär A s rang = r = antalet sing.värden 0 r tillämpning av SVD Pseudoinversen A + = V Σ + U T Σ = V Minsta normlösningen till Ax b ges av x = A + b Ortonormala baser för rummen U =R(A) V =N(A) U = [ U U ] U =N(A T ) V =R(A T ) V = V V V och V är ortogonala komplement U och U är ortogonala komplement A + U 0 [ ] T Härledning av SVD A T A symmetrisk och därmed pos. semidefinit x T A T Ax 0 ty y T y 0 Då är alla egenvärden 0 Kalla egenvärdena σ, σ,, σ n där σ σ σ r > 0 och σ r+ = = σ n = 0 med motsvarande egenvektorer v, v,, v r Låt V = ( v, v,, v r ) då gäller alltså A T AV = V Σ där Σ = diag( σ, σ, σ r ) K 4-4

... härledning V = ( v r+ v n ) svarar mot nollegenvärdena: σ r+,, σ n = 0 Matrisen V = ( V V ) kan konstrueras ortogonal Låt U =AV Σ, U U =I Välj U så att U = ( U U ) är ortonormal med formelmanipulation får man U Τ AV = Σ 0 0 0 K 4-5