Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Relevanta dokument
Trafiksäkerhet för seniorer

Strategier för ett ökat gående och cyklande

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Gång är ett tidseffektivt transportmedel (!)

Cykel i Jönköpings kommun. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun

Hur lika är bilisters och cyklisters preferenser?

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafikdagen 2014: Planering som skulle gynna gång som transportmedel DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

I Köpenhamn cyklar väl alla?

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Kort om resvanor i Luleå 2010

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

Tema Cykel faktorer som påverkar cykelanvändning utifrån ett individperspektiv

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Riktlinjer för passager i Västerås

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Strategi för mer cykling

Vilka egenskaper hos elcykeln attraherar dess användare och hur kan denna kunskap användas för en ökad spridning?

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Årshjulet. Årshjulet finns med som ett stöd och ersätter: Seniorernas Trafikkalender.

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Cykelenkät. Svensk cykling

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer

Cykling och gående vid större vägar

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

1. Cykeln som motion och fordon

Potentiella cyklister i Stockholm

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

raka cykelvägen för Uppsala.

MM Öresund

Cykelplan. Gävle 2010

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Testresenärer i Hansaområdet, Kalmar

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

Bilaga 1 Infrastruktur

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Att marknadsföra cykling av Annika Nilsson, inst för Teknik och samhälle, LTH

Cykel nöjdhetsmätning

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Till fots och med cykel

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Grön vision för ett cyklande Stockholm

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

CyCitys fältstudier av cykelstaden. Slutversion

Det går att förändra!

Regionala systemanalyser

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, ,

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

Mobility management i byggskedet. En vägledning till vad, varför och hur

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Trafikpolicy för Sollentuna kommun

Caroline Almgren Mars Cykelkultur En attitydundersökning bland cyklister i Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

UNDERSÖKNING KRING VAD GÖTEBORGARNA TYCKER OM ATT CYKLA I GÖTEBORG, Resultat från telefonintervjuer

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Förhållande till beslutade styrande dokument

Cykelplanering i Umeå. Bodö

Klimat och transporter

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Hållbar trafik och samhällsbyggnad

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Cykelkommunen Lund

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Cykling och hållbara samhällen

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

Transkript:

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande David Lindelöw, HASTA, LTH Vad är en fotgängare? Vad är en cyklist? Det finns ingen GC-trafik om man inte planerar för det Alla är fotgängare; långt ifrån alla är cyklister Cykeln är ett fordon Al final todos somos peatones Olika hastigheter, olika stoppsträcka, olika roll i transportsystemet

Vad är en fotgängare? Vad är en cyklist? Olika roller i systemet G G B/C/K/G Vad är en faktor? Definition: faktor som inverkar på färdmedelsfördelningen för gång och cykel Fokus på förändringar för gång och cykel Den bör vara möjlig att avgränsa och undersöka Den bör kunna förändras

Resultat av litteraturstudien Mycket om cyklister, inte alls lika mycket om vanliga fotgängare Många stated preference-studier alltså hypotetiskt beteende Många faktorer som ej validerats Svårt isolera effekten av ändrad policy, påverkansåtgärder eller incitament Bedömning av studier och faktorer Uppdelning av faktorer Individuella Socioekonomi, funktionalitet, attityder, vanor Externa Klimat, tillfälligt väder, tid på dygnet, ärende Resspecifika Avstånd, restid, detaljutformning, fysisk struktur, trafiksäkerhet, trygghet, etc.

En modell för valprocessen Resbeslut Färdmedelsval Vägval Utvecklad modell FAKTORGRUPPER Individuella Externa Resspecifika INTRYCK & REVIDERING Resbeslut Färdmedelsval Vägval INTRYCK & REVIDERING BESLUTSPROCESSEN

Faktor: ärende Viktigt att särskilja mellan arbetsresor, rekreationsresor och t.ex. inköpsresor Möjlighet att kombinera motion och transport? Stor skillnad mellan gång och cykel Djupare förståelse genom frågor till olika grupper Faktor: restid & avstånd Restid Bilister tenderar att underskatta sin egen restid Avvägning mellan säkerhet/trygghet och restid Avstånd Våga prova på om det finns ett gent och sammanhängande nät kanske inte avståndet känns så besvärande? Ofta dålig uppfattning om sitt eget avstånd Vilken faktor är viktigast?

Faktor: trafiksäkerhet (1) Vad händer när bilister väljer att börja gå eller cykla? Ovanligt med studier som kopplar trafiksäkerhet till färdmedelsval Makronivå: Ökat gång-/ cykelflöde lägre olycksrisk (Ekman 1996; Jacobsen 2003; Elvik 2009) Individnivå: Välkommen till ett 7,5 ggr farligare färdsätt Jacobsen 2003

Faktor: trafiksäkerhet (2) Varför förändras gång- och cykelflödet? Personers riskuppfattning påverkar färdmedelsvalet (Noland 1995) Lägre uppfattad olycksrisk ökat flöde? Lägre reell olycksrisk ökat flöde? Svårt att identifiera varför flödet förändras ATTITYD ANVÄNDNING

ATTITYD Transportcyklist Mental cyklist/ vanebilist Nyttocyklist Sommarcyklist Vintercyklist Rekreationscyklist Inkomstsvaga grupper (studenter) ANVÄNDNING Superbilist ATTITYD Incitament: Resspecifika faktorer och prova på Incitament: Resspecifika faktorer ANVÄNDNING Incitament: Tvång / prova på Incitament: Anledning att bibehålla beteendet i ny livsfas

Hur ökar man cyklandet? Det är ett samlat grepp som ger bäst effekt gällande ökat cyklande (torde även gälla gående?) Kombinera (enligt Pucher & Buehler, 2008) Fysiska åtgärder Lagar som ger cyklister omfattande företrädesrätt Goda cykelparkeringsmöjligheter God integrering med kollektivtrafiken Trafikundervisning och träning Marknadsföring för att öka entusiasmen och stödet för cykling Åtgärder som gör bilkörning dyrt och obekvämt Markanvändningspolicy som genererar kortare och därmed mer cykelvänliga resor Grupper av cyklister Vintercyklist / Transportcyklist Mindre känsliga för väder, cyklar oavsett tid på året eller ärende Hur blir man sådan? Manliga bilister? Aldrig cyklist Motsatsen till gruppen ovan inget kan få mig att cykla Vilka är dessa personer? Hur hamnade man här? Cyklar ibland/mental cyklist/sommarcyklist Färdmedelsvalet är ett dagligt val där valet ibland faller på cykeln Vilka är dessa och vad skulle kunna förmå dem att cykla mer?

Frågeställning cykelgrupper Vilka är dessa personer med avseende på individuella faktorer? Vilka färdsätt väljer man i andra hand och för vilka ärenden? Hur hamnade man i denna grupp? Vana sedan barnsben? Hur skiljer sig betydelsen av olika faktorer för dessa olika grupper? Pågående arbete Gruppstudie om cyklister hitta de olika grupperna! Doktorandprojekt om cykelplanering Doktorandprojekt om gående i transportsystemet http://www.tft.lth.se/hasta