Förskolan Vitsippan. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Catharina Eckstein

Relevanta dokument
Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Smultronstället

Förskolan Blåklockan

Förskolan Prästkragen

Förskolan Skogsviolen

Förskolan Rödklövern. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Pia Östh Gustavsson

Förskolan Kaprifolen. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Annelie Eriksson

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Kvalitetsrapport för

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Arbetsplan Älvbackens förskola

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Arbetsplan 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Violen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Pedagogisk planering Älvbackens förskola

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

för Havgårdens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

Vår lokala likabehandlingsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kommentarer till kvalitetshjulet

Lokal arbetsplan 14/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Årlig plan mot kränkande behandling och plan för likabehandling

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Presentation. Gagnef kommuns vision

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Senast ändrat

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolechefs sammanfattning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016/2017 med strategisk inriktning för läsåret 2017/2018

Mjölnargränds förskola

Lokal arbetsplan Lekåret

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Transkript:

Förskolan Vitsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Catharina Eckstein

1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god information om förskolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Kvalitetsredovisningen är strukturerad utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98) med förbättringsåtgärder som utgår från utbildningsnämndens nämndspecifika mål för 2010. Som grund för kvalitetsredovisningen har de olika förskolornas utvärderingar under 2010 används. Förskolan Vitsippan startades upp i nya lokaler i februari 2008. Dessa lokaler är sammanbyggda med Ryrsjöns Montessoriskola. Förskolan och skolan har ett gemensamt mottagningskök. Året inleddes med förändringar i personalgruppen, en pedagog var ledig för andra studier och ersattes i arbetslaget med en ny pedagog. En i arbetslaget plus den nya pedagogen har fortsatt arbetet med valideringsutbildningen. Ytterligare en pedagog var tjänstledig 10 % under vårterminen. Arbetsklimatet har under året varierat. Vårterminen upplevde vi som relativt lugn, där klimatet och rutinerna fungerade bra med barn och vuxna. Höstterminen inleddes med 14 stycken inskolningar i huset under augusti månad. När inskolningarna var klara började ytterligare två pedagoger att studera via förskolelyftet. Detta innebar att dessa två pedagoger arbetade 50 % och ersattes av två nya pedagoger. Terminen blev präglad av förändringarna. Många nya barn, ny personal och fyra av personalen i olika kompetenshöjande utbildningar gjorde att hösten upplevdes som tuffare än våren. Vi har på förskolan medvetet arbetat med de kvalitetsfrågor där föräldrarna påpekat ett behov via enkäten 2009. Vi är delvis nöjda med resultatet, se nedan. 1.1 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Under hösten genomfördes en föräldraenkät. Svarsfrekvensen blev 84 %. Resultatet från föräldraenkäten presenteras längre ned. Som underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen har avdelningarnas arbetsplaner och utvärderingar använts. Arbetsplanerna utgår från nämndens mål som brutits ner till förskolans respektive avdelningarnas mål för 2010. 1.2 Övergripande vidtagna åtgärder med anledning av förra årets kvalitetsredovisning Under ledning av kommunens två IT-pedagoger ägnades vårens två kompetensutvecklingsdagar åt förskolans lärplattform, FLEKS. Pedagogerna fick fördjupade kunskaper i verktyget men också i den tekniska kringutrustningen såsom digitalkamera och filmkamera. En av höstterminens studiedagar ägnade pedagogerna åt säkerhetsarbete i arbetsmiljön och iordningställande av lekmiljöer.

1.3 Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen Vi har haft pedagogiska diskussioner på APT om likabehandling och kränkande behandling. Som förberedelse inför varje diskussion har vi läst ett kapitel ur Hissad och dissad av Maj Ödman. Här har fokus varit på den vuxnes bemötande av barnen men också kring barnens relationer till varandra. Förskolorna har via sina utvecklingsombud påbörjat ett arbete med att slå ihop Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling i ett gemensamt dokument. Det som vi använder är DO:s mall som presenterades på nätet i december. www.planforforskolan.se Under en av höstterminens kompetensutvecklingsdagar var temat Yrkesetik i vardagen och den anordnades i Lärarförbundets regi. Här togs bland annat upp olika yrkesetiska dilemman som man kan relatera till arbetet med förskolans Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. 2 Beskrivning av organisationen/verksamheten Förskolans består av två avdelningar Ängen och Gläntan. Båda avdelningarna har barn i åldrarna 1-5 år. På förskolan arbetar tre pedagoger per avdelning med lite olika tjänstefördelning. I arbetslagen finns en hälsoinspiratör och ett utvecklingsombud för förskolorna. 2.1 Generella nyckeltal Mätdatum 15 oktober 2010 2009 2008 2007 Antal inskrivna barn 45 40 42 22 Barnens snittid (närvarotid per vecka) i. u. 28 h 24 h 18 h Antal årsanställda 6,0 5,9 6,0 Antal barn per årsanställd 7,5 6,8 7,0 Andel personal med ped. utb. * 33 % 64 % 63 % Andel barn med annat modersmål än svenska 5 % 7 % 14 % *Lärarutbildning med inriktning mot förskolan. 2.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan som helhet (skala 1-10) 2010 2009 8,9 9,1 Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 2010 2009 8,8 9,0 Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till en perfekt

förskola (skala 1-10) 2010 2009 8,1 8,4 Beräknat NKI-index 2010 2009 84 87 3 Normer och värden 3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Alla barn och vårdnadshavare skall känna sig trygga på förskolan 3.2 Vitsippans egna mål för verksamheten Alla barn ska vara trygga i sig själva, med varandra och personalen Alla föräldrar ska känna sig trygga med personal och verksamhet när barnen vistas hos oss 3.3 Åtgärder för att nå målen Vi stärker barnens självkänsla hellre genom beröm än tillrättavisning. Vi är lyhörda och flexibla inför barnens och föräldrarnas behov. Detta sker genom att vi lyssnar på och diskuterar med föräldrarna kring deras barn. Vi som personal får då en ökad förståelse för varje individ. Det ger oss också tillfälle att få ett samarbete med föräldrarna där verksamheten blir förklarad och anpassad till barnet utifrån de förutsättningar som finns. Vi skapar fungerande rutiner för allas trygghet. Information är viktig och vi har försökt prioritera det dagliga samtalet vid lämning och hämtning. Barnets trygghet ökar då det känner igen sig i sin vardag. Dagsrutinerna kring exempelvis måltider, vila, utevistelse, samlingar med mera är tydliga och kända av all personal. Vikarier informeras genom att vi berättar för dem. Rutinerna är i stora drag fasta men reflekteras och justeras efter barnens behov. 3.4 Relevanta indikatorer 3.4.1 Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är i förskolan 93 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 3.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på förskolan 3.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på förskolan. 100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät

3.4.4 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på förskolan. 3.5 Analys Det något sämre betyget gällande föräldrarnas trygghet kan eventuellt bero på personalsituationen under hösten. Vårt arbete kring barns och vårt eget språkbruk har gett oss bättre betyg. Vi har varit mer uppmärksamma på hur barnen tilltalar och pratar med varandra. När vi hört mindre bra samtal eller tilltal så har vi pratat med barnen och tillsammans med dem diskuterat fram bättre lösningar. I personalgruppen har den ökade uppmärksamheten lett till att vi har reflekterat vårt eget språkbruk innan vi pratat. 3.6 Förbättringsåtgärder 2011 Vi ska prioritera den dagliga kontakten med föräldrarna vid lämning och hämtning. 4 Utveckling och lärande 4.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas Alla barn ska ha påbörjat arbetet med en digital portfolio 4.2 Vitsippans egna mål för verksamheten Att göra barnet uppmärksamt på sitt eget lärande och stimulera dem i detta. Att miljön skall stärka leken både inne och ute Att alla barn ska påbörja arbetet med digital portfolio 4.3 Åtgärder för att nå målen Vi skapar inbjudande lekmiljöer efter barnens behov och intressen genom samtal efter barnens behov och intressen genom samtal med barnen och observationer. Barnen har möjlighet att använda båda avdelningarna. Detta erbjuder dem många olika miljöer och möjligheter till lek med andra kompisar. Arbetet med lekmiljöer pågår hela tiden och materialet anpassas efter leken. Utemiljön är på projekteringsstadiet. Vi planerar en uteverkstad där barnen ska kunna använda vatten, måla och experimentera. I övrigt så använder vi den närliggande skogen varje vecka utom på vintern. Det digitala portfolioarbetet har vi inte kunnat prioritera. Detta tror vi beror på att många av oss personalgruppen har varit tjänstlediga för studier Vår digitala lärplattform, FLEKS, är fortfarande i ett inledningsstadie. Vi har lagt upp barnens egna mappar och kommer att dela ut kontouppgifter till föräldrarna inom kort.

4.4 Relevanta indikatorer 4.4.1 Andel vårdnadshavare som känner till innehållet i förskolans verksamhet. 93 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att förskolan stöttar sitt barns förmåga att uttrycka sig muntligt. 100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att miljön på förskolan är bra för sitt barns utveckling. 96 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.4 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får tillräckligt med tid utomhus under sin vistelse på förskolan. 4.4.5 Andel vårdnadshavare som har intrycket att sitt barn erbjuds bra mat på förskolan. 93 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.5 Analys Föräldrarnas kännedom till det pedagogiska innehållet har ökat, det visar att våra förbättringsåtgärder fungerat. Åtgärderna med detaljerad planeringskalender och de dagliga samtalen har blivit uppskattade. Höstens föräldramöte, där föräldrarna fick berätta om vad de saknade respektive önskade, gav bra diskussioner. Vi informerade också om hur verksamheten och våra arbetstider fungerar. Med oss på mötet var vår rektor, vilket innebar att frågor och funderingar kunde besvaras med en gång. Detta upplevdes mycket bra. Det något sämre resultatet angående miljön för barns utveckling kan vara ett resultat av den lite röriga personalsituationen. Gruppindelningar fungerade mer eller mindre bra under året. Detta arbetar vi vidare och slipar på modellen med gruppindelning. 4.6 Förbättringsåtgärder 2011 Vi ska fortsätta med att synliggöra och tydliggöra förskolans pedagogiska innehåll och arbete. Vi ska dela in barnen i mindre grupper för att bland annat ge alla barn möjlighet att få stöttning i sin språkutveckling. Vi ska bjuda in kökspersonalen på ett föräldramöte för en presentation av kosten. 5 Barns inflytande 5.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området barns inflytande. Fler aktiviteter skall utgå från barnens behov och önskemål

5.2 Vitsippans egna mål för verksamheten Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina tankar och önskemål 5.3 Åtgärder för att nå målen Vi dokumenterar och observerar barnens intressen för använda detta i planeringsarbetet Vi delar in barnen i grupper utefter utvecklingsnivå 5.4 Relevanta indikatorer 5.4.1 Andel vårdnadshavare som upplever arbetslaget på avdelningen som positivt. 5.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten. 96 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 5.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar tillvara sitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 5.5 Analys Vi har haft gemensamma aktiviteter på gården som exempel Baklängesdagen. Vi har även använt oss av den närliggande miljön som exempelvis när vi firade förskolans dag tillsammans i skogen. Vidare så har vi gemensam 6-års grupp där barnen från båda avdelningarna är med. Detta görs för att barnens nyfikenhet på förskoleklassen ska kunna tas tillvara. 5.6 Förbättringsåtgärder 2011 Vi har förbättrat våra resultat men vill fortsätta arbeta med föräldrarna kring olika frågor på föräldramöten. Vi kommer att presentera den reviderade läroplanen på föräldramöte under året. Där kan det också passa bra att informera hur kompetensutbildning i detta fungerar. Då ger vi föräldrarna en inblick i vad som händer på dessa dagar då förskolan är stängd. Här kan vi presentera olika delar av läroplanen exempelvis hur vi arbetar med barns åsikter och inflytande. 6 Förskola och hem 6.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande. Barnens lärande och utveckling skall vara tillgängligt för vårdnadshavarna Fler vårdnadshavare skall uppleva att de har inflytande över förskolans verksamhet 6.2 Vitsippans egna mål för verksamheten Vi ska ge föräldrarna inblick i verksamheten så att de får kunskap om verksamheten och därmed möjlighet att kunna vara delaktiga.

6.3 Åtgärder för att nå målen Vi har olika föräldraaktiviteter såsom föräldramöte, samkväm, utvecklingssamtal och drop-in. Vi prioriterar det dagliga samtalet Vi informerar föräldrarna om deras möjlighet att påverka genom föräldrarådsarbetet och deltagande i föräldraenkäten. 6.4 Relevanta indikatorer 6.4.1 Andel vårdnadshavare som känner att de kan ha inflytande över förskolans verksamhet. 85 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.2 Andel vårdnadshavare som anser sig på utvecklingssamtalen får den information de behöver för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra sitt barn 6.4.3 Andel vårdnadshavare som känner förtroende för att det de berättar för personalen stannar där 93 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.4 Andel vårdnadshavare som tycker att dialog och information mellan förskolan och hemmet fungerar bra. 96 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.5 Antal genomförda föräldraråd 4 stycken 6.5 Analys Vårt resultat har förbättrats något då det gäller inflytande över verksamheten och den information som ges på utvecklingssamtal. Vi hade ett föräldramöte där föräldrarna fick uttrycka sina önskemål och vi lyssnade och respekterade detta. Ett exempel på detta är att vi genomförde, den av föräldrarna önskade, julpysselkvällen. Fler föräldrar har haft flera utvecklingssamtal, det finns nu en uppföljning från tidigare och en planering för framtiden. Vi upplever att detta troligtvis är ett resultat av att vi arbetet här i tre år och tillsammans med föräldrarna skapat former för samtalen. Vårt försämrade resultat kring förtroende och information tror vi kan härledas till årets med främst höstens något röriga personalsituation. Vi har inte kunnat informera varandra tillräckligt på grund av tidsbrist. 6.6 Förbättringsåtgärder 2011 Vi ska bli tydliga och berätta om förskolans starka sekretess. Vidare ska vi ha en dialog med föräldrarna om hur våra dagar ser ut för att förklara att det inte alltid finns tid för längre samtal i tamburen. Vi måste informera om möjligheten till att boka längre samtal och förklara att detta inte hinns med i den dagliga verksamheten.