Personlighetsstörningar



Relevanta dokument
Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Personlighetsstörningar

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Psykopatologi & Psykiskt status

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

International Classification of Functioning, Disability and Health

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

Mentaliseringsbaserad terapi

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Mentalisering och borderline

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Stefan Sandström,

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Utbildning Huntingtons sjukdom

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Så stärker du barnets självkänsla

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

En broschyr om Tvångssyndrom

Underlag för psykiatrisk bedömning

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Transkript:

Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar personlighetsdrag som påtagligt avviker från det förväntade och accepterade i den miljö där personen finns, och när sådana avvikelser leder till lidande och en betydande nedsättning av den psykosociala funktionsförmågan talar man om personlighetsstörning Hur kommer det sig att vissa utvecklar en personlighetsstörning? 2 1

Samsjuklighet Försvarsmekanismer Anknytningsmönster 50% 50% Genetiskt betingad sårbarhet Instabil uppväxt PS, missbruk, våld, övergrepp etc 3 DSM-IV Grundkriterier för personlighetsstörning: A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden: (1) Kognitioner (2) Affekter (3) Mellanmänskligt samspel (4) Impulskontroll forts 4 2

DSM-IV forts. B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang. C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder. E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning. F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller någon somatisk sjukdom/skada. 5 Personlighetsstörningar DSM-IV Kluster A (udda, prepsykotiska) Paranoid Schizoid Schizotyp Kluster B (dramatiska, impulsiva) Antiocial Borderline emotionellt instabil Histrionisk Narcissistisk Kluster C (ängsliga, ångestdrivna) Fobisk Osjälvständig Tvångsmässig UNS med drag (blandad) Psykopati 6 3

Paranoid personlighetsstörning Sjuklig misstänksamhet även i nära relationer Mycket svårt att hantera motgångar Konspiratoriska förklaringar Uppenbar tendens till rättshaverism dvs, att driva sin rätt in absurdum utan att ge sig Ofta en grandios självuppfattning Varianter med olika drag förstärkta överkänslighet, grälsjuka etc Påminner om paranoid schizofreni dock utan positiva & negativa symtom 7 Schizoid personlighetsstörning Visar känslomässig kyla, likgiltighet eller reducerad känslosamhet Få om några nära vänner eller bekanta Brist på intresse för nära relationer Saknar intresse/lust för sex med partner Finner nöje i få, om några, aktiviteter Föredrar ensamma aktiviteter Oberörd av sociala normer Oberörd av beröm eller kritik Upptagen av fantasier eller själviakttagelser 8 4

Schizotyp personlighetsstörning Schizofreniliknande störning - tidigare borderlineschizofreni Behov av social isolering Udda beteende & tänkande Okonventionella föreställningar t ex ha ett extra sinne och liknande Hög grad av samsjuklighet med andra personlighetsstörningar som fobisk & paranoid personlighetsstörning 9 10 5

Antisocial personlighetsstörning Indikatorer på uppförandestörning före 15 års ålder finns Grundläggande brist på respekt för andra människors rättigheter Bryr sig inte om sociala normer Ofta inblandade i kriminalitet Irritabilitet & aggressivitet upprepade slagsmål & överfall Falskhet & upprepade lögner Bristande förmåga att känna skuld, ångerkänslor och empati Ofta manipulativt & impulsivt beteende Svårt att visa ansvar och planera sin tillvaro Vårdslöshet för egen och andras säkerhet Upprepade misslyckanden v g sin försörjning De antisociala beteendena finns inte exklusivt under schizofreni eller manisk period 11 Psykopati en extrem personlighetsstörning Känslomässig komponent Beteendekomponent PCL R II Prevalens - män 3 % kvinnor 1 % Kriminell population Antisocial Personlighetsstörning ca 65% Psykopati ca 25% ca 10 % 12 6

Känslomässiga kriterier Nonchalant, hal, opålitlig, charmig på ytan Förhöjd självkänsla, grandios Blir lätt uttråkad, behov av omväxling, söker spänning och fara Patologisk lögnaktighet Bra på att lura andra, manipulativ Ingen eller obetydlig förmåga till ånger eller skuldkänslor Tycks sakna djupare känslor Kylig, distanserad, låg förmåga till inlevelse och medkänsla Parasiterande livsstil Bristfälliga kontrollfunktioner, snar till att brusa upp 13 Beteendekriterier Promiskuöst sexuellt beteende Tidiga beteendeproblem Saknar realistiska framtidsplaner Impulsiv, låg förmåga att bedöma konsekvenserna av sitt handlande Oansvarig, fullföljer inte åtaganden Tar inte ansvar för sitt handlande, rationaliserar Flera korta förhållanden eller äktenskap Ungdomsbrottslighet Överträdelse av villkorlig frigivning Kriminell mångfald 14 7

15 Borderline personlighetsstörning emotionellt instabil personlighetsstörning Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet & instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter Svängningar i sinnesstämningen Undviker verkliga eller fantiserade separationer Extrem idealisering & nedvärdering av andra Svart / vitt tänkande - splitting i ont / gott Impulsivitet v g slösaktighet, sexuell äventyrlighet, alkohol-, medicineller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livsstil mm. Upprepat suicidalt beteende, hot om suicidalitet & självskadebeteende Kronisk tomhetskänsla Uppvisar inadekvat intensiv vrede eller svårkontrollerad aggressivitet Övergående stressrelaterade paranoida tankar eller dissociativa symtom Samsjuklighet ångest, depression, missbruk, tvång, fobier etc 16 8

17 Histrionisk personlighetsstörning Mönster av oerhört kraftiga känslouttryck - labilt känsloliv Uppmärksamhetssökande Behov av orimligt mycket godkännande Olämpligt förföriskt uppträdande Dramatiskt & flirtigt beteende Lättpåverkade av omständigheter och andras åsikter Svårt att klara av sociala & romantiska relationer - söker ofta hjälp för depression vid separationer Skyller ofta misslyckanden & motgångar på andra Blir lätt uttråkade, söker omväxling & spänning riskfulla situationer 18 9

19 Narcissistisk personlighetsstörning Ett ihärdigt mönster av grandiositet i självbilden - överdriver framsteg & talanger, betraktar sig som överlägsen utan lämpliga meriter etc Behov av och kräver stor beundran Brist på empati Besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, perfekt kärlek etc Upplever sig vara speciell och kan endast bli förstådd av högstatuspersoner /institutioner Oresonliga förväntningar på speciella förmåner /omedelbar respons Utnyttjar andra för att uppnå egna mål Ofta avundsjuk på andra / tror att andra är avundsjuka Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder Förslag om att ta bort narcissism som diagnos i kommande upplaga 20 10

Fobisk personlighetsstörning Undvikandebeteende Genomgående mönster av social hämning Låg självkänsla Känslor av otillräcklighet Överkänslighet för negativa omdömen Ser sig själv som socialt oduglig Undviker social kontakt i rädsla för att bli förlöjligad Samsjuklighet - social fobi, ångeststörningar, tvångssyndrom 21 Osjälvständig personlighetsstörning Infantilt beteende Vill bli omhändertagna Rädsla för att bli övergiven Svårt att fatta egna beslut Låter andra ta initiativ & ansvar Behöver stöd & uppmuntran av en förälder eller partner Svårt att säga emot Går hellre med på att bli felbehandlade / dominerade än att vara ensamma 22 11

Tvångsmässig personlighetsstörning anankastisk personlighetsstörning Egosyntona tvångsbeteenden - dvs, överensstämmer med personens mål & moraliska övertygelser Rationaliserar tvångsbeteenden som tidsbesparande eller praktiska - ger inte direkt ångest eller obehagskänslor Ofta överdrivna att göra listor Förväxlas ofta med tvångssyndrom - egodystona tvångsbeteenden - dvs, kännetecknas av tvångstankar som ger upphov till stark ångest - tvångshandlingar är de tankar eller beteenden som syftar till att slippa ångesten (t ex upprepad handtvätt) - ofta saknas en rationell koppling mellan tvångstanken och den lindrande tvångshandlingen 23 Prevalens hur vanligt förekommande är PS? Svårbedömt Ca 6 22 % Sverige ca 11 % - ca var 9:e person Många har uttalade drag utan att uppfylla diagnoskriterier 24 12

Genusskillnader Män Antisocial Psykopati Paranoid Tvångsmässig Kvinnor Borderline Histrionisk Osjälvständig 25 Tack för Er uppmärksamhet! 26 13