Upprop för digital delak0ghet 25 okt. Sammanställning frågor, förslag och synpunkter från deltagarna Samverkan/pla<orm Samordning - hur löser vi det? Bygg samordning kring.se som redan visat resultat i mindre skala Hur kan man (organisadoner, myndigheter, skolor, landsdng) samla upp den explosion av utveckling som sker på nätet? Lokal samverkan med stöd uppifrån, kommun, län. Folkbildning, föreningar osv Hur skapar man kommunicerande/sociala organisadoner? AK utveckla Sverige in i det digitala gemensamma samhället är ak samhällsprojekt med många inblandade Skapa en bred samling med en stark styrgrupp, (olika aktörer, myndigheter, staten, SKL, banker, operatörer, e- handelsföretag, informadon, Ddningar, IT- företag), som kan arbeta med finansiering och akdva åtgärder. Tydliga och realisdska utvecklingsplaner. Behov av samordning. I min kommun arbetar varje förvaltning med deka, men var för sig. EK nadonellt inidadv med tydliga mål skulle underläka för kommunerna ak styra mot deka gemensamt. Integrera IT i olika områden: skola, vård & omsorg, offentlig förvaltning och få med olika branscher ak delta i diskussionerna. Samordning & nytänkande Högt & lågt PoliDken måste ge uppdraget. Flera aktörer som utbildningsanordnare, bibliotek. Enhetlig support i stället för ak bolla kund mellan olika Vn. nummer. Inga mer det är inte vårt bord I Skåne har vi ek samverkansavtal mellan den idéburna sektorn och Region Skåne. Digital delakdghet borde vara en uppgi[ i det samarbetet. Biblioteken + folkbildningen kan inte ensamma driva den här frågan utan vi måste göra något Dllsammans.
Samarbete mellan alla organisadoner, xxxx arbetet med digital delakdghet kanske portal. Gemensam Race online i Sverige. Samverkan nätverket Hur skapar man öppna organisadoner? crowdsourcing Nätverk och samarbete såväl inom sin egna organisadon som över gränserna med andra organisadoner. Mötesplats gemensam för ak dela med sig av goda exempel Ny form NaDonell samordning för ak koppla samman alla open source, creadve commons, xxxxx Vinn- vinn situadoner för alla 3 parter, individ, näringsliv och offentlig sektor samt stat/ kommuner i bl.a. e- tjänster för arbetslivet. Det behövs en samordning av allt som görs idag - pla<orm (där man kan samla alla goda idéer och utveckla nya Dllsammans - crowdsourcing/öppen kunskapsbank/ utbildningsmaterial) Stor fråga bör samordnas e- medborgare synliggöras men ak de finns inom DFS Hur når vi ut Dll dem som är okunniga/skepdska/negadva? Hur hikar vi deras väg in? Och hur gör vi det enkelt för dem ak lära sig? Internet i skolan - och internet för äldre är vikdgt för ak inkludera dem som inte ännu eller inte längre är i arbetslivet. Och mor- och farföräldrar kan få mer gemensamt med barnbarnen och mer generadonsöverskridande band genom ak kommunicera och lära av varandra. Vi behöver sprida informadon om hur den digitala delakdgheten eg. ser ut många vet antagligen inte hur det ser ut, vilka som är med och vilka som står utanför. Helt nya forum för ak väcka nyfikenhet för internet och datoranvändning. Det är en stor diskrepans mellan morgonens beskrivning av det rasande tempot i teknikens framkant och den fakdska lite tungfotade verkligheten. DelakDghet på olika nivåer. Sverige som ly[ i IT:s framkant måste arbeta båda med bredden, men inte minst med frontlinjen. Sverige kommer i kris om vi inte lär av utvecklingen i t.ex. Indien/Pakistan Rundabordssamtal Diskutera i mindre grupper, intressant interakdv avslutning på dagen! Vi behöver arbeta mer med polidkernas aetyder Dll internet. En ideologisk diskussion om varför dessa frågor är vikdga behöver fortsäka. Om folkbildningen ska fungera krävs ak de som inte är delakdga idag får ek eget intresse av ak bli delakdga. Icke delakdga behöver delakdga faddrar som modverar och inspirerar.
Det finns många icke delakdga i styrelser hos företag och föreningar som hindrar utvecklingen i sina egna organisadoner behövs inspiradon. Breddmobilisering á la RaceOnline2012.org Visa i siffror: A- kassa, socialt inkluderande, skakeintäkter etc Ur debaken: Frågan måste slå ner i polidkens epicentrum. Ta koncept från race online. KvanDtet, kvalitet, bråkom Vilka ska göra jobbet? Bred folkbildningssatsning kring biblioteken IKT- ly[et Höra e[er om det finns frivilliga mentorer som vill lära andra om IT- tekniken, kanske kan de sika på biblioteken Dllsammans. VikDgt ak stödja frivilliginsatser typ SeniorNet Folkbildningens insatser Folkbildningstanken är bärande. Osäkerhet mellan kollegor om vad bibliotek ska användas Dll. Bibliotek kan användas ak samla in problem och funderingar. De som inte kan lösas på plats skickas vidare Dll ek forum, och på så säk lär vi av varandra på nadonell och/eller regional nivå. Lärande utan begränsningar Skall se mig om på mik eget bibliotek, hur datorerna används där. Hur kan man hika Win/Win läge för biblioteken och folkbildningen i samarbetet för ak främja digital delakdghet. Ge uppdraget Dll utbildningsinst. Folkbildning och biblioteken. Internetbokbuss på helger Kunskapsly[ för nya svenskar på Biblioteke Datasupport på bibl. Dlls. med medborgarkontoret. Utbildning handledare Dll Internetevangelister. PC- hjälp bibliotek SeniorNet m.fl Det handlar om en mångfald av akdon möjligheter. Olika nivåer olika behov olika ingångar
Utbildningsformer Kunskap före utveckling och användning, se bilaga Hur skapar man lärande organisadoner? Balansera utbildning så ak det livslånga lärandet får samma status som skolan Arbeta för ak få bort rädslan hos de som inte törs lära sig tekniken. Utveckla lära av varandra. Skapa en motsvarighet Dll kundsupport där t.ex. mormor och barnbarn kan lära nya saker. Ge en möjlighet. Sprida erfarenheter, digital delakdghet från Sverige Dll utvecklingsländer. GeneraDon.Net uppmuntra digitalt medlad interakdon mellan olika generadoner (ex äldre yngre) Digital solidaritet dela med sig av svenska erfarenheter för ak främja global digital delakdghet, inklusive samarbeten mellan t.ex. svenska och afrikanska skolor. Skall kolla på de hemsidor som nämndes under konferensen. Dela metodfrågor utbilda utbildare som utbildar utbildare som Folkbildning 2.0 Hur kan man undersöka digital mediaanvändning bland 6-16 åringar? Undersöka urvalet från 10-75 och jämföra med 6-16 åringar. Släpp sargen, vill jag säga Dll de som ska folkbilda. 80- talet var en stund sedan. Datakörkort och handböcker är inte Dllräkligt i dag, inaktuellt. Digital delakdghet är en kondnuerlig process, livslångt lärande! Folkbildningen har erfarenhet av massutbildning, glädjande ak många ser dem som naturlig xxxxpunkt. Det behövs utbildare som utbildar handledare Utbildning via nätet Svenska språket från läk Dll svårt. Ingå i Arbetsförmedling etc. GraDsprogram at ladda ner för dem med egen dator. Handledning= AK leda vid handen. Utbilda nya anv. på deras nivå. Fokus på användarnas modvadon och nyfikenhet. Jag upplever ak användarnas tryck är mycket högre på utveckling än vad vi kan svara upp för Passion, passion, passion! Håll den vid liv, vi behöver säkert hjälpa varandra. Ipad + e- utbildning, hyra Ipad - >Folkbildning Låna Ipad på bibliotek för R- utbildning
Satsa på handledning och utbildning på folkbiblioteken som därmed behöver mera resurser!! Många klokheter från Illshammar/Knutsson ang. nyckeln: Självförtroende/Dllit, och vikten ak ly[a fram möjligheterna med nätet. Hur kan kreadva lösningar skapas bland personliga digitala bibliotek, gallerier och musei - upplevelser? Tillgänglighet Tillgänglig och användbar IT för alla inklusive personer med funkdonsnedsäkningar. Sprida kunskap om användarcentrerad utvecklingsmetod vid uvormning av IKT- lösningar. AK.se:s webbsändningar görs mer Dllgängliga genom ak sända dem teckentolkade och textade (det finns teknik för deka: We Stream) Tydlighet och Enkelhet är vikdga ingredienser i utvecklingen av framdda e- tjänster. Om det är svårigheter vid användandet av en tjänst på Internet så försvinner kanske Internet. Det är därför vikdgt ak företag/myndigheter använder sig av användarcentrerad design vid framtagandet av tjänsterna för ak minska svårigheterna. Tillgänglighet i lokaler och datasalar Mobila datastudios För ak fler ska kunna använda samma system så bör alla bygga på öppen standard. Människan före tekniken Anpassa inte människan Dll tekniken, utan tekniken Dll människan. Användarvänlighet i användning av IT- resurser (cerdfiering) KvalitaDva studier för bäkre förståelse av användarbehoven hos digitalt marginaliserade grupper. Teknik och mobilvn. dagar på äldreboenden, finnas Dd för ak lära sig i sin egen takt. Användbarhet ska bli ek givet krav i projekt, utgå ifrån användare i stället för teknik! Digital inclusion satsning på grupper i störst behov av förbäkring av Dllgänglighet. Använd Folkhögskolor. Varför inte en gemensam mångspråkig myndighetsportal? Sverige.se Medborgare garanteras idag Dllgång Dll tryckt informadon via de offentlig finansierad biblioteken. Digitalisering av info tenderar ak begränsa medborgarnas info. Dllgång. Ge arbetslösa samt barnfamiljer som inte har Dllgång Dll egen dator, räk och möjlighet ak låna utrustning och bredband.
VikDgt får hembesök och lära sig spec. för div. handikappade, syn, hörsel, benen. Användbar/Brukarfokus är mik främsta perspekdv. Allas IT- utbildning. Allas Dllgång Dll utrustning och uppkoppling. På önskelistan: Utmana riksdagsparderna Dll en blocköverskridande överenskommelse. Frågan om digital kompetens för alla måste drivas som en nadonell strategi. Hur ly[er och når vi de grupper som står längst utanför och längst ner på samhällsstegen? Enklare e- leg inloggning i IT- system för äldre och andra behövande HemPC, Workshop, RIT. Avsaknad av datorer? Rädsla? Kan vi erbjuda datorer? Hur finansieras det i så fall? Tillgång Dll fysiska Datorer anpassade för personer som inte har Dllgång Dll xxx Bibliotekens räcker inte Internetsäkerhet måste beaktas i begreppet digital delakdghet. Tillgång Dll lokaler för InterneVöreningar utrustad lokal Servicetekniker (en skild dataanvändare). EK system för underhåll av datorers funkdon. BäKre kundtjänster, besked om felsökning vad gäller nätet. För många avbrok (Södermalm, Stockholm) Säkerhet (uppe?) för Smartphones Primära målgrupper Senior Data för äldre angår alla i samhället e[ersom de äldre skall vara delakdga i samhället, bilaga. Specialsatsning på seniorerna för digital delakdghet Utbildning av äldre vikdg för digital delakdghet för sin egen del i samhället. Mycket intressant med IT- på äldreboende Stödja eldsjälar, t ex Dllgång Dll datorer för SeniorNet. Fler på Biblioteket. Handledare Dll SeniorNet Sweden Lilliann Källermark berörde genom ak beräka om sin vän som behöver uppkoppling på äldreboendet. Goda ex = insikt Det går ak begära ak ek äldreboende ställer en dator Dll de äldres förfogande.
Finns SeniorNet i andra länder? SE, NO, DK, UK, FI? Stöd åt lokala klubbar inom SeniorNet för utbildning av äldre via äldre handledare. äldre lär äldre Även näringslivet behöver börja ta in vad internet är. Det digitala samhället i dag är bara en förlängning av irl- samhället. Finansiering Fler polidker tog upp RIT vilket är intressant för ak göra effekdv IT support bl.a. RIT- avdrag utveckling av idéer Finansiering av utvecklingsprojekt via statliga forskningsråd Det räcker inte bara med eldsjälar (som dock är lovvärt). Det behövs kapital för ak samordna & helt komma DllräKa med problemet. Vem tar notan? Hur ska olika verksamheter kunna följa och finansiera den snabba utvecklingen inom IT- området och alla nya företeelser? En del kanske bara är dagsländor. Staten bör uvorma, uppdra o betala folkbildning för ak utbilda medborgarna. Fackföreningarna borde ta av sina miljarder och fortbilda sina medlemmar i Internetanvändning och datoranvändning. Ff har ek stort ansvar här. Ekonomiska bidrag för verksamhet SeniorNet t.ex. E- delegadonen för ak deras idéer ska slå igenom. Mikael von OKer sake huvudet på spiken när han konstaterade ak det kostar pengar ak koppla upp en dryg miljon människor - > Ander s Borg. Bankerna borde vara intresserade av ak förbäkra sin goodwill ak finansiera ak kly[an minskar i stället för ak det löser sig på naturlig väg genom ak vi alla dör när vi blir Dllräckligt gamla 85+ Resurser krävs, målsäkning är vikdgt Statligt projektstöd, privata och statliga finansiärer. Ekonomin, xxxxx NaDonellt uppdrag från polidken är nödvändigt. Projektpengar från stat/privat, skapa best pracdce, folkbildningen är bärande. Det arbete som redan görs, t.ex. på bibliotek behöver fler resurser.
Finansiering. Såväl privata sektorn som staten behöver bidra. Ex. be Volvo IT sponsra, bjuda på lokal med datorer. Enorma resurser behövs för utbildning. Dels för våra digitala analfabeter, men även för de som tror sig veta, men som inte har en aning. Ring näringslivet och polidkerna! AK staten ska stå för ak hela landet är uppkopplat. Det behövs en nadonell satsning/riktning som ska adresseras uppifrån. ROT, RUT & RIT (eller Rot, Rut, Knut slå hål på knutarna lö s upp). Bidrag Dll SeniorNet Sweden Det behövs riktade stadsbidrag börja med dem som behöver det mest. Staten bör satsa pengar på NaDonell satsning för ökad digital kompetens som kan användas av bibliotek, studieförbund och föreningar. Kräver resurser statliga insatser. Swedbanks representant ukryckte Krävs inte särskilt mycket för ak klara av banktjänster på nätet. Stämmer inte med den bild vi har på biblioteken. AK dessutom lägga över ansvaret på bibliotek och folkbildning ak ta hand om de som inte klarar av ak använda bankernas tjänster förvånar och förbluffar. CSR? Existerar inte det i bankvärlden? Stå för kostnaderna för ak personer ska kunna använda typ E- tjänster. Men så klart de kunder/personer som inte hanterar tekniken är väl heller inte ekonomiskt intressanta! I något sammanhang bör frågan ställas Dll Swedbank om deka är deras officiella ståndpunkt! PR och marknadsföring För ak nå de icke frälsta nå ut i tradidonell media. Vi måste påverka journalister. Skriva om framgångsexempel. Svensk journalisdk har sån chock och scoop, negadv vi är emot mentalitet. Marknadsför via gammelmedia ak vi har en digital kly[a och hur vi åtgärdar denna. De som står utanför Internet kan inte nås på annat säk än genom pappersddningar, radio, TV. Utrota fördomar om Internet, bäkre beskrivningar av hur realiteten ser ut, om allt det som är Dll nyka. Det räcker inte ak bara komma med ek bra erbjudande, de måste finnas draghjälp i form av ak det inte är farligt, avliva myter genom kunskapspaket som kan påvisa hur det ser ut t.ex. genom samarbete med polis, åklagare, socialsekreterare etc. Hur hikar vi de som inte är delakdga? Hur modverar vi dem? Hur får vi veta vad människor vill/behöver ha hjälp med? Hur sprider vi informadon om arbetet med digital delakdghet? Ex. gruppen lågutbildade äldre bör ha ek stort behov av digital delakdghet, men utan användning. Vad beror det på?
Använda internet som ek naturligt verktyg i alla sammanhang. Skolan Skolans roll vikdg och det ly[es oro under dagen ak inte barnen är Dllräckligt förberedda digitalt när de går ut skolan. Utbildning av lärare mycket vikdg i sin roll i skolan. Speciallärare inom IT- som hjälper Dll i skolan Föräldrarna vikdga, ak bara fokusera på lärare/elever är inte Dllräckligt om inte föräldrarna förstår vikten och genom föräldrakontroll begränsar och stryper barnens upptäckarlust osv. HiKa modell för användning av digitala resurser på förskolor. DeKa för ak minska kly[an så Ddigt som möjligt. IT i skolan känns väldigt vikdgt. Utbildningsinst. borde vara drivande. Utbildningsfrågorna, möt eleverna där de står, gärna alla åldrar. Smartphone satsning i klassrum. Testa AK etablera en Wikipedia för #DigitalLiteracy, lärarhandledningar Dllsammans med innehåll Tycker ak den digitala delakdgheten skall vara ek naturligt led av skolan sedan ung ålder. Nu mera tror jag ak inga särskilda kurser behövs i Gymnasiet. AK skola inkluderar datorer i skolarbetet redan från dag ek. Hur stor andel av eleverna har möjlighet ak Dllgodogöra sig IT- utveckling i konkurrens med övriga världen? Vad gör man med resterande elever? B- lag? Av dagens elever som klarar av ak hänga med i utvecklingen. Istället för skakesänkning, satsa på teknikutveckling inom grundskolan. Teknik o konceptutveckling för lärare. Uppgradera hela utbildningssystemet. IKT- kompetens behövs i alla ämnen. VikDgt med insatser i skolan Skolan/utbildningsväsen är A och O fån förskola Dll universitet. Behöver finnas strategier för den digitala kunskapen/tekniken på alla nivåer ner Dll kursplanenivå för alla studier.