Landskapsbesöken våren 2016 Material som berör hela landet
Alla materialet finns på sidan http://www.kommunerna.net /landskapsbesok
Ekonomiska analyser Landskapsbesöken, våren 2016
BNP-volym, 2007=100 Källa: Nordea Markets, Macrobond 4
Prognossiffror för samhällsekonomin 2016 Inrättning BNP, Arbets- Förändr. Publicerad förändr. löshets- i förtj.nivå- 2015/16 % grad, % index, % Inflation, % Danske Bank PT ETLA PTT Nordea Finlands Bank Handelsbanken FM OP-Pohjola september 0,8 10,0 1,1 september 1,2 9,8 1,1 september 1,0 9,5 1,1 0,7 september 1,0 1,0 1,1 10,2 1,1 0,8 december 0,5 10,0 0,8 0,8 december 0,7 9,2 1,1 0,2 december 1,0 9,5 1,0 0,8 december 1,2 9,4 1,2 0,9 januari 0,8 9,3 1,2 Europeiska komissionen februari 0,5 9,4.... Aktia februari 0,6 9,4 0,8 0,1 0,2 4
Prognossiffror för samhällsekonomin 2017 Inrättning BNP, Arbets- Förändr. Publicerad förändr. löshets- i förtj.nivå- 2015/16 % grad, % index, % Inflation, % ETLA september 1,3 9,4 1,2 1,4 Nordea Finlands Bank Handelsbanken FM december 0,7 10,3 0,7 1,0 december 1,0 9,1 1,3 1,0 december 1,1 9,3 1,1 1,2 december 1,2 9,0 1,2 1,4 OP-Pohjola januari 1,6 9,0 1,0 1,0 Europeiska komissionen februari 0,9 9,3.... Aktia februari 0,9 9,3 0,9 1,3 5
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar för 2016 Landskapsbesök våren 2016
Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2009-2015 Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk Källa: Statistikcentralen Årsbidrag: Md euro Euro/invånare 2009 2010 2015 BSP 1,80 2,47 2,05 1,34 2,06 2,20 1,77 337 461 382 248 380 403 324 % av avskrivningarna 108 145 118 71 100 106 87 % av investeringarna 1) 69 99 73 46 72 78 64 Lånestock: Md euro 9,78 10,45 10,95 12,21 13,79 14,68 15,24 Förändring per år, % 13,4 6,9 4,7 11,6 12,9 6,5 3,9 Euro/invånare 1 838 1 956 2 038 2 262 2 542 2 697 2 793 Antal kommuner (resp. års kommunindelning) : Årsbidraget negativt 29 7 34 80 28 10 11 Årsbidraget < avskrivningarna 117 55 143 232 154 120 135 Antal kommuner sammanlagt 332 326 320 320 304 304 301 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter Anskaffning av mark- och vattenområden Anskaffning av aktier och andelar Finansieringsandelar för investeringar. 3) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md till följd av bolagiseringar av affärsverk. 2011 2012 2013 Räk.periodens resultat, md 0,29 1,83 2) 0,42-0,31 0,37 2,03 3) 0,07 2) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md till följd av bildandet av HRM. 8 2014 Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.
Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2014-2015 (inkl. särredovisade affärsverk) Källa: Statistikcentralen. I uppgifterna för år 2015 har Kommunförbundets uppskattningar av Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Md euro Förändring, % 2014 2015 BSP 2014 2015 BSP Verksamhetsbidrag Skattefinansiering totalt -26,67 29,37-27,66 29,98 0,8 1,5 3,7 2,1 - Skatteinkomster 21,18 21,76 2,6 2,8 - Statsandelar 8,20 8,22-1,1 0,3 Årsbidrag 2,88 2,55 6,7-11,4 Avskrivningar och nedskrivningar -2,64-2,61 0,5-1,1 Räkenskapsperiodens resultat 1) 2,16 0,27 Investeringsutgifter 2) -7,62-4,32 62,1-43,3 Investeringar som avskrivs 3) -3,82-3,72-2,7-2,6 Verksamhetens och invest. kassaflöde -0,10-1,00 Ökning av långfristiga lån 2,74 2,42-9,0-11,8 Förändring av lånestocken 4) 0,98 0,49 Lånestock 31.12 4) 16,53 17,02 6,3 3,0 Likvida medel 31.12 5,30 5,04 2,8-4,9 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär1,7 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. 2) Av investeringsutgifterna år 2014 beror ca 3,1 md euro på bolagiseringarna. Investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter är totalt ca 4,2 md, vilket innebär att verksamhetens- och investeringarnas kassaflöde nästan är i balans. 3) Investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar 4) Förändringen i lånestocken och lånestocken år 2015 minskar till följd av bolagiseringarna (uppskattningsvis 300 milj. euro) ) 9
Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna 2015 Bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna år 2014 inverkade betydligt på de kommunalekonomiska siffrorna år 2015. Utan dessa bolagiseringar hade resultatet sett ut på följande sätt: Förändringen i verksamhetsutgifterna ca + 1 % (nu -1 %) Förändringen i verksamhetsinkomsterna ca -1 % (nu -11 %) Årsbidraget ca 300 miljoner euro bättre Räkenskapsperiodens resultat ca 150 miljoner euro bättre Lånestocken uppskattningsvis 300 miljoner euro större Investeringsnivån ca 100-200 miljoner euro högre Verksamhetsutgifterna sjönk med ca en procent Vid sidan av bolagiseringarna bromsades tillväxten även upp av anpassningen av personalkostnader : Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät med ca 300 miljoner euro Arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade verksamhetsutgifterna med ca 160 miljoner euro 10
Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna 2015 De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 % Kommunalskatteinkomsterna ökade med endast 1,8 % trots att 98 kommuner höjde inkomstskattesatsen för år 2015 Samfundsskatten ökade med 12,3 % Kompensering av arbetsmarknadsstödet 75 miljoner euro Fastighetsskatterna ökade med 6,1 % Höjningen av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna Statsandelarna förblev nästan på samma nivå som året innan I statsandelen för kommunal basservice gjordes år 2015 en kännbar tilläggsnedskärning på 236 miljoner euro. Statsandelarna minskades ytterligare med 40 miljoner euro genom att den eventuella nyttan av höjda klientavgifter fråntogs kommunerna Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna normaliserades till sin typiska nivå, 0,3 miljarder euro Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ännu ett underskott på en miljard euro 11
Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2014-2016, md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter 2014 11,78-38,45 2015 BSP 10,49-38,15 2016 BU 10,94-39,02 Verksamhetsbidrag -26,67-27,66-28,08 Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsposter, netto 21,18 8,20 0,17 21,76 8,22 0,23 21,73 8,83 0,20 Årsbidrag 2,88 2,55 2,68 Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat -2,64 1,92 2,16-2,61 0,33 0,27-2,65 0,27 0,30 År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringarna av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. I räkenskapsperiodens resultat för 2014 ingår ungefär 1,7 miljarder euro i extraordinära poster som beror på bolagiseringar av affärsverk. 11 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet/fm
Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys för åren 2014-2016, md Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Lånestock 31.12 2014 2015 BSP 2,88 2,55 1,92 0,33-2,56-0,55-7,62 0,24 5,05-0,10-1,05 2,74-1,93 0,15 0,34 0,15 5,30 16,53-4,32 0,16 0,83-1,00-0,14 2,42-1,91 0,21 0,16-0,26 5,04 17,02 2016 BU 2,68 0,27-0,45-4,74 0,17 0,50-1,57-0,10 3,30-1,95 0,30 0,00-0,02 5,02 18,67 År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk 12 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet/fm
Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren 2000-2016, md 3,5 3,0 2,5 Årsbidrag Räkenskapsperiodens Bildandet av HRM Bolagisering av affärsverk 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16-0,5 BSP BU År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk. 14 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet/fm
Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md 8,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Årsbidrag 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1997 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 BSP BU 1) Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar. 2) Investeringsutgifter exkl. anskaffning av mark- och vattenområden samt aktier och andelar År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. 15 0,0 Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet
Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt förändringar i lånestocken i kommunsektorn åren 1997-2016, md 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Förändring i lånestocken 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 BSP BU 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel, netto + Investeringar, netto Internt tillförda medel, netto = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter måste täckas antingen genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. 16 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen År 2016 Taloustutkimus OY:s enkät/kommunförbundet
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1997-2016, md 20 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Lånestock 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Källa: Åren 1997-2015 Statistikcentralen År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet BSP BU 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 16
Förändring i kommunernas lånestock 2000 2015, mn 1600 1400 Lån för löpande utgifter 1) 1200 1000 800 600 400 200 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15* 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000 2015 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000 2015 Bolagiseringen av affärsverken minskar förändringen i lånestocken år 2015 (uppsk. 300 miljoner euro) 17 Landskapsbesök Våren 2016 Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoserna
Statsandelsnedskärningarna år 2012 2016 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag Md 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0,63 0,76 1,47 1,39 1,12 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 BSP BU Statsandelsnedskärningar på årsnivå Utan nedskärningarna i statsandelarna för kommunal basservice 2012 2016 skulle den kommunala ekonomin vara i balans och årsbidraget skulle räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. 19 Källa: Åren 2000-2016 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/kommunförbundet
Vård- och landskapsreformen Landskapsbesöken våren 2016
Arbetsfördelningen mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten Främjande av lokal identitet och demokrati Främjande av den lokala livskraften Främjande av välfärd och hälsa Undervisnings- och kulturtjänster Tekniska tjänster Tjänster som hör till kommunens allmänna kompetens Övriga tjänster Regional demokrati, delaktighet och inflytande Integrerade social- och hälsovårdstjänster Brand- och räddningsväsendet Landskapsförbunden En del av NTM-centralernas uppgifter Eventuellt miljö- och hälsoskyddet Regionförvaltningens roll klarnar under de närmaste veckorna och månaderna Närings-, trafik- och miljöcentralerna Regionförvaltningsverken Arbets- och näringsbyråerna Polisen, tullen och rättsväsendet Skattebyråerna FPA etc. 21
Kommunernas uppgifter efter reformen 22
De självstyrande områdenas uppgifter efter reformen 23
Regeringens förslag till områden: 15/18 På remiss 19.11.2015 9.2.2016 Fråga 1. Är nuvarande landskapsindelning rätt grund för bildandet av självstyrande områden? 294 kommuner besvarade frågan Ja, 232 kommuner, 2 859 027 inv., ca 52,6 % av inv. Nej, 53 kommuner, 2 471 832 inv., ca 45,4 % av inv. Ingen åsikt, 9 kommuner, 83 914 inv., ca 1,5 % av inv. Inget svar, 3 kommuner, 28 051 inv., ca 0,5 % av inv. Av alla svar: Ja 330 Nej 92 Ingen åsikt 55 Inget svar 25 24
Fråga 3. Vilket självstyrande område, som kommer att bildas utifrån de nuvarande landskapen, anser kommunen det vara motiverat att höra till? Ingen åsikt/inget svar Kommuner som föreslår byte: Enonkoski Södra Savolax -> området Yhteinen Savo Heinävesi Södra Savolax -> Norra Karelen Iitti Kymmenedalen -> Päijänne-Tavastand Storkyro Österbotten -> Södra Österbotten Jorois Södra Savolax -> Norra Savolax Jämsä Mellersta Finland -> Birkaland Kuhmoinen Mellersta Finland -> Birkaland Pieksämäki Södra Savolax -> området Yhteinen Savo Nyslott Södra Savolax -> Norra Savolax 25
Beredningen av områden för produktion av social- och hälsovård* per landskap Lägesbedömning 5.3.2016 OBS. I alla områden sker beredningen inte för alla kommuner per landskap. I landskapet Lappland finns det två separata beredningsområden. I Nyland pågår flera regionala beredningar. Produktionen är i gång Beslut har fattas om att bilda en samkommun Beredningsgruppernas arbete har inletts Beredningen har inletts Ingen officiell beredning har inletts Centralsjukhusets placeringsort Landskap och invånarantal (31.12.2013) 1. Nyland 1 585 473 inv. 2. Egentliga Finland 470 880 inv. 4. Satakunta 224 556 inv. 5. Egentliga Tavastland 175 481 inv. 6. Birkaland 500 166 inv. 7. Päijänne-Tavastland 202 424 inv. 8. Kymmenedalen 180 845 inv. 9. Södra Karelen 132 252 inv. 10. Södra Savolax 152 518 inv. 11. Norra Savolax 248 430 inv. 12. Norra Karelen 165 445 inv. 13. Mellersta Finland 275 320 inv. 14. Södra Österbotten 193 977 inv. 15. Österbotten 180 384 inv. 16. Mellersta Österbotten 68 677 inv. 17. Norra Österbotten 403 287 inv. 18. Kajanaland 79 975 inv. 19. Lappland 182 514 inv. varav Länsi-Pohja 62 400 inv. *Beredning som inletts utgående från förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården **
Lagstiftning som bereds i samband med reformen Lag om ordnandet av social- och hälsovården Landskapslag Lag om införande av lagen om ordnandet av social- och hälsovården och lagen om införande av landskapslagen Lag om statsandelar till landskapen Ny lag om statsandel för kommunal basservice Ändringar i inkomstskattelagen och i annan skattelagstiftning Ändringar i lagen om statens revisionsverk, vallagen och valfinansieringslagen samt i förvaltningslagen, offentlighetslagen, språklagen, informationsförvaltningslagen och annan förvaltningsrättslig och informationsrättslig allmän lagstiftning Ändringar som gäller tjänsteinnehavare och kollektivavtalssystemet samt pensionssystemet med anledning av förflyttning av personal 27
Alternativa finansieringsmodeller A. Full statlig finansiering Finansieringen för de självstyrande områdena tas i sin helhet ur statsbudgeten» Området har inte beskattningsrätt» Staten ansvarar för att underskott täcks B. Statlig finansiering och de självstyrande områdenas beskattningsrätt Om området har beskattningsrätt ligger finansierings- och organiseringsansvaret delvis i samma händer balans mellan makt och ansvar => sporrar till bättre skötsel av ekonomin? I vilken mån ansvarar staten ändå för att områdenas eventuella underskott täcks? 28
Finansieringen av landskapen Paragraferna om finansiering ännu öppna Finansieringskällor: Statsandelen till landskapen baseras i huvudsak på en kalkylerad statsandel (i nuläget ser det inte ut att bli någon beskattningsrätt). Mest sannolikt nu är» 88 %: /inv., viktning enligt vägda behovsfaktorer inom socialvården, äldreomsorgen och hälsovården (Vaalavuo, Häkkinen & Fredriksson 2013)» 10 %: /invånare, jämn fördelning» 2 %: främmande språk, invånartäthet Klientavgifter Tjänster som produceras över landskapsgränserna enligt produkt- eller prestationsbaserad fakturering Utbildnings- och forskningsersättningar Finansiering för andra specialuppgifter? Nödvändigt med en övergångsperiod på grund av de snabba kostnadsförändringarna 29
Planen för de offentliga finanserna Statsbudgeten Förhandlingsförfarande mellan staten (SHM, FM) och regionerna Centraliserad styrning av investeringar Statens ramar Offentlig upphandling, ICT etc. Statlig finansiering "Kriskommunsförfarande" STATEN Fördelning av finansieringen till områdena Landskapen Balanseringsregel Styrning av innehåll Finansiering av investeringar Beskattningsrätt? Skattetak?? Rätt att ta lån? Skatt som ersätter kommunernas finansieringsandel 30 KOMMUNERNA (ansvar för främjandet av välfärd och hälsa)
Olika nivåer av dygnetruntjour Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvården 112 i nödsituationer Enheter för prehospital akutsjukvård, 500 st. Brådskande mottagning vid hälsovårdscentraler vardagar, kvällar och veckoslut (några även nattetid) Rehabiliteringssjukhus, utan specialistjour dygnet runt Sjukhus med dygnetruntjour inom vissa specialiteter Centralsjukhus med omfattande dygnetruntjour, 7 st. 5 universitetscentralsjukhus 31
Parlamentarisk uppföljningsgrupp Beredningsorganisation för vårdreformen och bildandet av självstyrande områden Kommunförbundets representanter Grupp som utreder organiseringsförutsättningarna och områdesindelningen** Sami Uotinen Finansieringsoch resursstyrningsgrupp* Arto Sulonen Ministerarbetsgrupp för reformen Projektgrupp* ordf. Tuomas Pöysti Hanna Tainio Tjänstemannastyrgrupp Organiseringsoch verkställighetsgrupp Tarja Myllärinen Antti Kuopila Grupp för självstyrande områden* Kirsi Mononen Kaija Majoinen Val och delaktighet* Päivi Kurikka Sakkunniggrupp Inofficiell arbetsgrupp för finansiering av självs. områden* Sanna Lehtonen Tero Tyni Styrning, finansiering och utveckling* Sanna Lehtonen Tero Tyni Verkningar och kostnadsuppgifter* Skattegrupp* Jukka Hakola Statsandelsgrupp* Sanna Lehtonen Inofficiell kalkyleringsgrupp* Sanna Lehtonen Heikki Pukki Mikko Mehtonen Tero Tyni Egendomsarrangemang* Sari Korento Jussi Niemi Personalen* Henrika Nybondas- Kangas (KT) Digitalisering, ICT och informationsförvaltning* Minna Saario Karri Vainio 32
Språkliga rättigheter Landskapsbesöken våren 2016
Språkliga rättigheter Om någon av kommunerna i självstyrelseområdet är tvåspråkig bör området vara tvåspråkigt. Det innebär att: o förvaltningen ska vara tvåspråkig o service ska ges på båda språken 34
Svenska reformgruppen Följer med och bevakar de svenska frågorna i social- och hälsovårds- samt regionförvaltningsreformen. Ett samarbete mellan Finlands Kommunförbund och Svenska Finlands folkting. Ordförande Ulla-Maj Wideroos Medlemmarna representerar kommunernas ledning, primärhälsovården, socialvården, de tvåspråkiga sjukvårdsdistrikten och övriga experter. 35
Arbetslösheten Landskapsbesöken våren 2016
Kommunernas finansieringsansvar för arbetslösa personers grundtrygghet ökar Arbetsmarknadsstöd 2012 2013 2014 2015 Juli 100 miljoner 121 miljoner 141 miljoner 235 miljoner Hela året 177 miljoner 215 miljoner 248 miljoner 408 miljoner Källa: FPA/Kelasto 37
Kommunförbundets mål Stärka den lokala livskraften genom att främja sysselsättningen, företagsverksamheten, tillgången till kompetent arbetskraft och social sammanhållning i kommunerna Trygga kommunernas förutsättningar för ekonomin och verksamheten så att sysselsättningen av långtidsarbetslösa främjas Klargöra arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller tjänster för personer som får arbetsmarknadsstöd och arbetslösa personer som är svårsysselsatta Ta itu med den strukturella arbetslösheten och förebygga att personer blir långtidsarbetslösa, främja tillgången till kompetent arbetskraft och skapa enhetlighet i arbetskarriärer genom att stärka vuxenutbildningen. I kommunerna inleds år 2016 ett pilotprojekt för sysselsättning, kommuner/regioner väljs att delta i projektet så snabbt som möjligt och en försökslag som tillåter avvikelser stiftas i den gällande lagstiftningen. Målet är att efter ett lyckat försök ska en ändring av lagstiftningen om sysselsättningsåtgärder behandlas i riksdagen ännu under denna valperiod! 38
Kommunförbundets program Kommunerna 2021 och framtidens kommun Landskapsbesök våren 2016
Programmet Kommunerna 2021 Kunnat 2021 Förändringsprocesserna i kommunerna och regionerna Programperiod 2016 2020: I fokus Kommunernas förändringspartner och ledningen under mellanperioden Statens spetsprojekt Framtidens kommun vision 2030 Programmets vision: Kommunerna 2021 Kommunalval Landskapsval Landskapsorganisationerna inleder sin verksamhet 1/2019 2016 2017 2018 2019 2020 år 2021 Kommunalval landskapsval 4/2021 40
Preliminära konsekvenser av landskapsreformen för kommunerna sammanfattning av workshopparna i november 2015 1) Kommunerna måste satsa allt mer på att främja livskraften och på bildningstjänsterna. Kommuninvånarnas valfrihet ger de lokala näringarna större möjligheter. En klient hos social- och hälsovården väljer den serviceproducent som finns närmast, och valet innebär då att de lokala företagarna får pengar och möjligheter. 2) Kommunerna producerar själva färre tjänster. Partnerskap med företag, organisationer och ideellt arbete blir allt vanligare. Kommunerna har en ny roll, de sammanför aktörer, samordnar och faciliterar. 3) Trycket på samarbete mellan kommunerna ökar särskilt i samhälls- och miljötjänsterna. Kommunernas inbördes samarbete och samarbetet mellan kommunerna och de självstyrande områdena ökar inom kollektivtrafiken, servicetrafiken och planläggningen. 4) Samarbetet mellan de självstyrande områdena och kommunerna behöver utvecklas så att kommunerna kan sköta sin välfärdsfrämjande uppgift. Det behövs fler system som stöder en öppen information för att stötta de kommunalt anställda i deras arbete. 5) Kommunernas ledningssystem måste ses över eftersom kommunernas uppgifter minskar. Åtminstone kommer det behövas färre fullmäktigeledamöter, nämnder och sektorer. Ett speciellt orosmoment var hur man ska hitta goda kandidater för kommunalvalet. 6) Kommunerna behöver färre stödtjänster och mindre stödpersonal, och en reform av organisationen för stödtjänster är därför förestående. Speciellt oroade man sig över hur förändringsledningen och flyttningen av anställda från kommunerna till de självstyrande områdena ska genomföras utan att motivationen lider. Som ett hot upplevdes också att det kommer att finnas alltför många oanvända, tomma fastigheter i kommunerna. 41
Kommunförbundets program Kommunerna 2021 Framtidsbilderna och precisering av kommunens roll i den nya situationen Nätverksprojektet nya generationens organisation och ledarskap, Brainstorming på webben om framtidens kommun, förhandsbedömningar, På väg mot framtidens kommun Utvecklingsvägar för framtidens kommun Arjen pelastajat, Kraft i vardagen, Nätverksprojektet service, livskraft och demokrati, kollektiva innovationer, Programmet Våga försöka Intressebevakning Kommunförbundets representation i den parlamentariska arbetsgruppen och sakkunniggruppen för Framtidens kommun Samarbete mellan kommunerna och landskapen, förhandlingspraxis Projektet Gränssnitt 42 Jämförelsedata, forskningsrön ARTTU 2: Forskningsprogram för utvärdering av genomförda och förestående reformer i kommunerna 2014 2018 (och andra undersökningar)
Vision för Kommunförbundets program Kommunerna 2021 Kommunerna 2021 > Kommunerna 2016 - Social- och hälsovården Våra livskraftiga kommuner tar tag i sina möjligheter och bygger upp välmående och engagerande samhällen 43
Framtidens kommun Brainstorming på webben Hur ser kommunen ut i framtiden? Hurdan är kommuninvånarnas goda vardag? Vad är en god livsmiljö? Vad kan digitaliseringen erbjuda kommuninvånarna? På Kommunförbundets webbplats för brainstorming kan vem som helst delta. Kommunerna och regionerna kan utnyttja resultaten från brainstormingen för sin egen utveckling. Kommunförbundet utnyttjar diskussionen i utvecklingen och intressebevakningen på riksnivå. Gå in och kolla och delta! Bjud också in dina egna intressentgruppper. Börja brainstorma i din egen kommun. www.kommunerna.net/verkkoaivoriihi Sprid länken till Kommunförbundets Facebook- och Twitter-konton på sociala medier! 44
Kommunerna och asylsökande Landskapsbesök våren 2016
Kommunerna och asylsökande År 2015 kom 32 478 asylsökande till Finland. Drygt 10 000 av dem torde få uppehållstillstånd. Kommunerna är skyldiga att ordna förskoleundervisning för de asylsökandes barn samt grundläggande utbildning då barnen är i läropliktsåldern Alla kommuner och staten ansvarar gemensamt för integrationen Bostadssituationen och de tillgängliga resurserna för integrationen påverkar kommunens möjligheter att ta emot asylsökande. De kalkylerade ersättningar som betalas till kommunerna motsvarar inte kostnaderna. Invandrarnas servicebehov: bl.a. utbildning, social- och hälsovård och boende Samarbetet med tredje sektorn kompletterar kommunernas tjänster Den statliga arbetsförvaltningens arbetspolitiska integrationsutbildning är det viktigaste verktyget för integration av vuxna invandrare. 46
Dagsaktuella frågor Ändringar i Kommunförbundets stadgar Verksamshetprojektportfölj Uskalla kokeilla kampanjen
Ändringar i Kommunförbundets stadgar Ordinarie medlemmar och samarbetsmedlemmar Förbundskongressen ordnas inte längre» I fortsättningen har förbundet en förbundsdelegation som väljs av kommunerna genom medlemsröstning Medlemsavgiftens nivå bestäms för fyra år framåt» Samarbetsmedlemmarna har en graderad medlemsavgift 48
Verksamhetsportfölj Landskapsbesök våren 2016
Verksamhetsportfölj Kommunförbundets verksamhetsportfölj ger en inblick i förbundets verksamhet inom intressebevakning och projekt. Verksamhetsportföljen är tillgänglig på finska. Information om förbundets dagliga verksamhet går att följa i förbundets pressmeddelanden och på våra projektsidor. En sammanställning av portföljens innehåll ges ut som en pdf-rapport årligen på hösten och den ges även ut på svenska. 50
Programmet Våga försöka (Uskalla kokeilla) http://www.kommunerna.net/uskallakokeilla
Programmet Våga försöka Målsättningen är att skapa en försöksinriktad kultur Mål: Göra det lättare att starta upp och genomföra försök i kommunerna Utveckla erfarenhetsutbyte mellan kommuner och andra aktörer Synliggöra försök i kommunerna och intressant, lovande och god praxis. Nytta och effekter: Genom försöken stärks kommunernas och hela kommunsektorns roll som utvecklare i allmänhet och resultatutvecklare i synnerhet. Kommunernas anseende som förnyare av det finländska samhället stärks. Försöken kännetecknas av att man överskrider gränssnitt i områden som är större än kommunen och det ökar regionernas och områdenas välfärd och livskraft. 53
Vad får kommunerna? Resultat Information och erfarenheter från kommunernas försök används i KF-koncernens verksamhet. Inflytande utövas på regeringsprogrammets spetsprojekt och kommunernas försök, t.ex. normuppluckring, gränssnittet mellan landskap och kommun. 54 KF-koncernen N Ä T V E R K Verksamhetsmodeller för utveckling av en försöksinriktad kultur: Forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som utgår från kommunerna Information, korspollinering och kompetens för att stärka försöksverksamheten: Nätverket ViVågar Synlighet för kommunernas och regionernas berättelser om försök: Kampanjen Våga försöka
Video: Därför behovs kommunerna. Mihin kuntia enää tarvitaan? Katso videolta! Youtube.com/Kuntaliitto 55
Följ oss på svenska Sakkunniginformation: www.kommunerna.net Nyhetsbrev: kommunerna.net/nyhetsbrev Nyheter och bakgrund: kommuntorget.fi Utbildning på svenska: kurstorget.fi facebook.com/kommuntorget @kommuntorget Kommuntorget Magasin 6 tidningar per år
Följ oss på finska Seuraa Kuntaliittoa ja keskustele maakuntatilaisuuksista sosiaalisessa mediassa: Facebook Tykkää ja seuraa Kuntaliittoa! Twitter @Kuntaliitto #maakunnat Youtube Vlogeja ja videoita, käy kurkkaamassa! Lisätietoa www.kunnat.net/ maakuntatilaisuudet 57 Maakuntatilaisuudet kevät 2016
Tack för er intresse! www.kommunerna.net/landskapsbesok 58