Verksamhetsberättelse 2012. Teknisk nämnd

Relevanta dokument
Miljö och folkhälsa.

Budget 2019 med plan Avfall

Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet och som delmål högre placering årligen.

Delårsbokslut 2011 SBF

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

FN 2018/303. Verksamhetsplan Fastighetsnämnd

Tekniska nämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

EKONOMISKT PERSPEKTIV

Verksamhetsberättelse 2018 nämndversion. Avfall

Mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Plan och budget Stadsbyggnadsnämnden

Delårsbokslut och prognos Avfall

Årsredovisning Teknisk verksamhet - skattefinansierad

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen

Bilaga B Satsningar Framtidsvision - Fastighet

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Policy för kommunikation

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget

Reviderad budget 2017 (ombudgeteringar från 2016) Fastighetsnämnd

Strategiska planen

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

Kvartalsrapport 3 med prognos. September Teknisk nämnd

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Verksamhetsberättelse 2017 VO 14- Renhållning. Utgåva: Verksamhetsberättelse 2017 Rapportperiod: Organisation: Vo 14 - Renhållning

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Region Gotlands styrmodell

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

Hållbarhetsindex och nyckeltal

2019 Strategisk plan

Verksamhetsplan Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet. En av Park-Gatas lekplatser

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

Budgetuppföljning och prognos efter september

Täby kommuns kommunikationsplattform

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Verksamhetsplan

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR

4.1 LOKALFÖRSÖRJNINGSAVDELNINGEN

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport.

Energiarbete i företag

Delårsbokslut Kommunteknik och service

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Ärende 8. Kommunstyrelsens begäran om överföring av investeringsmedel från budget 2018 till budget 2019

Vägen till förnyelse och höjd kvalitet

Beslutsunderlag investeringsbegäran

PM AVFALL TN Driftbudget för Dnr TN18/ Sammanfattning. Tomas Öhman

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Delårsrapport med prognos Avfall

Kallelse Tekniska nämnden


MÅNADSRAPPORT MARS 2015 FÖR REGIONAL UTVECKLING

Klimatoch energistrategier

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Investeringar Riktlinjer. Riktlinjer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i invånare, hälften i tätorten km 2 (=Skåne)

Miljöbokslut 2014 kortversion

Energieffektivisering lägesrapport 4

2017 Strategisk plan

Vision och styrkort Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Avfallsplan

Tekniskt utskott

Kvartalsrapport september och prognos Tekniska nämnden

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Energieffektivisering. Slutrapport

Verksamhetsplan 2017 Kommunstyrelseförvaltningen

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Dnr SN Tertial Servicenämnden. Tertial behandlad på Servicenämndens sammanträde

Delårsrapport med prognos Vatten och avlopp

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Transkript:

Verksamhetsberättelse 2012 Teknisk nämnd

Uppdrag Tekniska nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende vatten- och avloppsförsörjning, väghållning och trafikfrågor, renhållningsverksamhet, parker och naturområden, skogsinnehav samt fastigheter, som inte förvaltas av annan nämnd eller styrelse. Vision Tekniska nämnden skapar attraktiva livsmiljöer som ger trygghet och långsiktig utveckling i ett väl fungerande samhälle Organisationsschema Året som gått Många förknippar tekniska nämnden med verksamheter som gatuunderhåll, snöröjning och parkverksamhet. Mindre känt är kanske hur stor del av vår verksamhet som faktiskt påverkar andra viktiga samhällsfaktorer som tillväxt, sysselsättning och folkhälsa. De mål som vi vill lyfta fram särskilt under 2012 är målen kring cykling och om Luleås vatten. Två målområden som tydligt påverkar vår hälsa. Lätt och tryggt att välja cykel som färdsätt Arbetet med att bygga ut gång- och cykelvägnätet i Luleå fortsätter. Ambitionsnivån för 2012 var mycket hög och kommer så att vara framöver. De senaste åren har vi satsat mer resurser på upprustning av befintliga gång- och cykelbanor. Under året har tre kilometer gång- och cykelväg renoverats i kommunens olika stadsdelar. Det har även byggts en hel del nytt. Till det nya studentboendet på Klintbacken har en gång- och cykelbana på nära en kilometer byggts längs Klintvägen. På Lulsundet har Björkskatavägen smalnats av och cykelbanan breddats. I centrum fortsätter arbetet med att skapa en cykelbana längs Skeppsbrogatan och ute i Lövskär har över tre kilometer gång- och cykelväg byggts vid Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 2(20)

sidan om Lövskärsvägen. Här har målet varit att dels öka säkerheten för alla som rör sig efter den smala vägen, dels på sikt knyta ihop Hertsölandet med Hertsön och resten av tätorten med ett cykelnät. Att idag säga att det är lätt och tryggt att välja cykel som färdsätt är nog att säga för mycket, men arbetet fortsätter och målsättningen är att fler och fler ska känna att det är ett naturligt och enkelt val att välja cykel när man färdas i Luleå. Dricksvattnet i Luleå innebär ett säkert vatten Det kanske allra viktigaste behovet i ett samhälle är tillgången till rent och säkert dricksvatten. Vi tar uppgiften på allvar! Alla vattenverk genomgår en rullande uppdatering av skyddsområden med specifika bestämmelser. I dagsläget är 4 av totalt 10 bestämmelser reviderade och fastställda. De omfattande skyddsbestämmelserna för Gäddviks vattenverk som fastställdes av Länsstyrelsen 1 maj kommer nu successivt att föras ut till berörda verksamheter och fastighetsägare. Det är viktigt att de som berörs av bestämmelserna får en god förståelse för vad de innebär praktiskt. Processen med att förnya Gäddviks vattenverk är nu framme i byggande av det nya centrala processblocket. För närvarande är bottendelens vattenbassänger färdigställda och prefabricerade takelement snart på plats, med sikte mot provdrift i full skala september/oktober 2013. Det förnyade vattenverket medger ökad leveransförmåga till 30 000 fler invånare, bättre och klarare dricksvatten samt reservkapacitet vid en allvarlig olycka i älven. I projektet igår även en helt ny tredje huvudvattenledning in till Luleå centrum. Vid vattenverket i Råneå är installationen av UV-steget inne i slutskedet. UV säkrar bättre dricksvattnet mot utbrott av stora mikroorganismer (exempelvis cryptosporidium) i råvattnet. När detta har gjorts är alla kommunens vattenverk utrustade med långtgående skydd mot mikrobiell smitta. Det är med stor trygghet vi kan uppmuntra alla att välja Luleås dricksvatten som måltidsdryck, nu och i framtiden. Framtiden Luleås Vision 2050 har under de senaste åren varit en viktig utgångspunkt när det gäller beslut och prioriteringar. Under 2013 kommer kommunfullmäktige fatta beslut om sex program som ska visa vägen fram till 2020. Dessa program kommer att beröra flera olika ansvarsområden och verksamheter och måste därför tas om hand på ett nytt sätt i genomförande och uppföljning. Programmen kommer att innebära många spännande utmaningar för Tekniska nämnden och också hela kommunen. Luleå växer, och nu börjar det märkas Länge har vi kunnat klara vår tillväxt genom att använda t ex befintligt vatten- och avloppsnät och vägnät, men nu är det dags för större kostym. I det läget är det nödvändigt att se i det långa tidsperspektivet och att dimensionera så att vi kan fortsätta växa under en lång följd av år. Att bygga infrastruktur för framtidens behov innebär stora investeringar, men kan ge mycket tillbaka i form av förutsättningar för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. En stor utmaning är att parallellt med de omfattande nyinvesteringar som krävs också hålla en god nivå på underhåll, drift och övrig service. Vi ser att förväntningarna kring dialog och medskapande växer, liksom behovet av transparens och tydliga kommunikationsvägar. Vi kommer under de närmsta åren utveckla och förbättra medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande över beslut som fattas i Tekniska nämnden. Ett första viktigt steg bör vara att öka tillgången till snabb, korrekt och aktuell information och genom ett flertal olika kanaler. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 3(20)

Styrkort Perspektiv Medborgare/kund/brukare Luleå ska byggas hållbart med utrymme för ytterligare 10 000 luleåbor Luleå ska vara känd som en attraktiv plats med hållbar tillväxt och ett gott näringslivsklimat Luleå ska ha en modern service på lika villkor Utvecklingsperspektivet Systematisk och hållbar kvalitets- och verksamhetsutveckling Medarbetarperspektivet Medskapande förhållningssätt Ekonomiperspektivet Effektivare användning av tillgängliga resurser Nämndens framgångsfaktorer Välfärd, trygghet och framtidstro Ett starkt varumärke och ett gynnsamt företagsklimat Nöjda medborgare, kunder och brukare Effektivare energianvändning och minskad användning av fossila bränslen Ständiga förbättringar Tillgänglighet i kommunal service Strategisk kompetensförsörjni ng God arbetsmiljö Gemensam värdegrund präglar verksamheten Ekonomi i balans med god handlingsberedska p Ökad kostnadseffektivitet i verksamheten Nämnd/Bolagsmål En nybyggd skola är en "Miljöbyggnad" Kostnadsefffektivt nyttjande av befintlig infrastruktur kopplat till "10 000" fler En strategisk plan för besöksvärda gröna platser kopplat till ökad användning och "10 000" fler Allt matavfall sorteras för en hållbar utveckling Lätt och tryggt att välja cykel som färdsätt Dricksvattnet i Luleå innebär säkert vatten Genomför åtgärder enligt varumärkesstrategin Genomföra dialoger med företrädare för näringslivet Förbättrat resultat i medborgar-/kund-/brukarenkät avseende lekplatser Genomföra dialoger med medborgare och lokala näringslivet Genomföra och utvärdera kundenkät avseende lokalvården, inom ett utpekat geografiskt område Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer Förskolor som byggs utförs som "Nära noll-hus" (krav fr 2019) Sänkt energiförbrukning vid Uddeboverket Påbörja upphandling av biogasfordon Försök med elektroniska körjournaler i 5 tjänstefordon REWAQ-certifierad slamhantering i Råneå Utarbeta fler servicedeklarationer Fastställa och implementera riktlinjer för inomhusklimat i kommunala lokaler för effektivare energianvändning Lätt att hitta rätt i Luleå Nöjda besökare på återvinningscentralerna Förstärkt kompetens och kunskapsbas kopplat till arbetet med "Plattform Hållbar Utveckling" och "10 000 fler luleåbor" Mer än 65 % av månadsanställd personal har < 8 sjukdagar Sjukfrånvaron är < 5 % av den totala arbetstiden Ett nämndsarbete som präglas av Kompetens, Engagemang och Ansvarstagande Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag Förbättrad köptrohet till följd av en ny beställarorganisation Fortsatt minskad energiförbrukning Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 4(20)

Medborgare/kund/brukare Nämnd/Bolagsmål En nybyggd skola är en "Miljöbyggnad" Kostnadsefffektivt nyttjande av befintlig infrastruktur kopplat till "10 000" fler En strategisk plan för besöksvärda gröna platser kopplat till ökad användning och "10 000" fler Allt matavfall sorteras för en hållbar utveckling Lätt och tryggt att välja cykel som färdsätt Dricksvattnet i Luleå innebär säkert vatten Genomför åtgärder enligt varumärkesstrategin Genomföra dialoger med företrädare för näringslivet Förbättrat resultat i medborgar-/kund-/brukarenkät avseende lekplatser Genomföra dialoger med medborgare och lokala näringslivet Analys Period: Miljöbyggnaden Spira förskola på Kronan är färdigställd under augusti 2012 enligt tidplan. Det befintliga vatten- och avloppsnätet har anpassats till fler användare. Förvaltningen har aktivt deltagit i aktiviter kopplat till planeringsarbetet för nya bebyggelseområden, t ex Röda Havet, Mjölkuddsstranden och Hällbacken/Lejde. Hällbacken/Lejde går vidare mot genomförande i båda etappområdena. Arbetet med nya planområden och infrastruktur till dessa kommer att fortsätta under 2014. Planen för grönstrukturen beräknas färdigställas i samband med att de pågående programarbetena blir klara under första halvåret 2013. En inventering av hur källsorteringen fungerar i kommunala lokaler har påbörjats och infomationsinsatser har genomförs under året. Utsortering av matavfallet kan bli ännu bättre. Större underhållsinsatser på 3 500 meter cykelväg har genomförts under året. Uppgradering av Gäddviks vattenverk pågår enligt tidplan. Det nya centralblocket har börjat uppföras. De reviderade skyddsbestämmelserna träder i kraft. Säsongens snödjur och istummen i Stadsparken har fått positiv uppmärksamhet i media. Förvaltningen har påbörjat ett strategiskt kommunikationsarbete inom elva investeringsprojekt som valts ut av tekniska nämnden. Rekryteringskampanjer i tv, radio och tidningar. Pressträffar för Rena byggen har genomförts. Under Luleåkalaset har Konst i det gröna genomförts på Kronanområdet. Förvaltningens arbete med att förvalta och utveckla rena, vackra och trygga miljöer fortsätter stärka varumärket Luleå. Tekniska förvaltningen bidrar också till ett starkare varumärke via utvecklad kommunikationsplanering genom att i samtliga informationsinsatser lyfta fram både platsen Luleå och organisationens verksamheter på ett positivt och aktivt sätt. Ljusfestivalen Luleå i Nytt Ljus har genomförts 24 oktober 4 november. Avdelning gata och trafik är aktiv i två branschråd. Inom ramen för program F, Resor och transporter, förs dialog med näringslivet. Flertalet träffar med privata hyresgäster. En större utredning om trafiken på Storheden genomförs tillsammans med fastighetsägarna. Arbetet med att förse lekplatser med informationsskyltar pågår. Program för upprustning av lekplatser på skolgårdar har följts enligt plan. Årets planerade insatsnivå har uppnåts. Fortlöpande arbete med upprustning av lekplatser enligt lekplatsprogrammet förväntas leda till förbättrat resultat i kommande medborgar-/kund- /brukarenkäter. Samråd har skett med byautvecklingsgrupper och intressenter i Råneå, Böle, Vitå, Jämtön och Rutvik samt byagrupper på Sörsidan. Ett projekt för utveckling av e-tjänster för Tekniska förvaltningen har Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 5(20)

Nämnd/Bolagsmål Genomföra och utvärdera kundenkät avseende lokalvården, inom ett utpekat geografiskt område Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer Förskolor som byggs utförs som "Nära noll-hus" (krav fr 2019) Sänkt energiförbrukning vid Uddeboverket Påbörja upphandling av biogasfordon Analys påbörjats med målet att göra fler e-tjänster/eformulärer tillgängliga för medborgarna och internt för medarbetarna. Inom ramen för programarbetena A- F förs dialog och samråd med medborgare och näringsliv. Område för enkäten är utsett och utvärdering genomförd. Områden för utveckling har identifierats. En översyn av befintliga servicedeklarationer har genomförts i syfte att ta fram relevanta sådana. Arbetet med att ta fram relevanta servicedeklarationer är genomfört förutom inom Park och Natur där arbete pågår. Avdelning avfall kommer inte att ta fram några nya deklarationer. Inga utredningar eller projekteringar av nya förskolor har förekommit. Kraven kommer att tillämpas i förekommande utredningar, projekteringar och nybyggnader av förskolor. Uddebo avloppsreningsverk är energimässigt helt ombyggt. Effekter av energibesparingarna har gett kostnadsreduceringar under 2012. Förfrågningsunderlaget gällande biogasfordon är klart och för närvarande avvaktar förvaltningen biogasanläggningen vid Uddebo som blivit överprövad gällande upphandlingen av byggentreprenaden. När biogasanläggningen blivit färdigställd kommer upphandlingen av biogasfordon att genomföras Allt matavfall sorteras för en hållbar utveckling Under året har en inventering påbörjats av hur källsorteringen fungerar inom de kommunala verksamheter som verkar i kommunens egna lokaler. Äldreboende, gruppboende, badhus, brandstation mm har besökts och diskussioner om hur sorteringen kan förbättrats har förts med personalen. Vid besöken framkom det på flera ställen att matavfall inte sorterades ut från den brännbara fraktionen. Alla kommer nu att börja med sortering av matavfall. Diskussion om hur andra förbättringar av källsorteringen ute på olika boenden har förts. Avdelning avfall har under året delat ut ett nyhetsbrev till alla fastighetsägare. Kunderna har i brevet fått information om vikten av återvinning och hur man på bästa sätt packar släpet innan men besöker återvinningscentralerna. Avdelning avfall deltog tillsammans med Luleå Renhållning AB på Vårmässan i syfte att diskutera avfallsfrågor med medborgarna och dela ut sorteringsmaterial. Projektet Sortera mera är ett samarbetsprojekt med Luleå Renhållningen AB och Lulebo AB. Representanter från samarbetsprojektet deltog på Hertsödagen i samma syfte som Vårmässan. Lätt och tryggt att välja cykel som färdsätt För att höja kvalitén på vinterväghållningen genomför gemensamma besiktningar med entreprenören varje torsdag. I samarbete med teknisk service upphandlas en traktorgrävare som ska möjliggöra maskinellröjning av korsningar m.m. som inte blir fullgott röjda genom ordinarie snörjning, för bättre snöröjning av tillgänglighetsanpassade gångpassager. Genomförda insatser enligt varumärkesstrategin Vid årets rekryteringar har annonsutformningen ändrats för att stärka varumärket Luleå genom att Luleå-boiler (informationstext om Luleå) samt logotype för 10 000 nya Luleåbor finns med i annonserna. Samannonsering har även gjorts tillsammans med SBK. Rekryteringsfilm har visats i Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 6(20)

TV4 där kärnvärdena från varumärkesstrategin har utgjort temat. Förvaltningen har påbörjat ett strategiskt kommunikationsarbete inom de elva investeringsprojekt som valts ut av tekniska nämnden. Det innebär att vi med hjälp av ett nytt arbetssätt med noggrann och aktiv kommunikationsplanering bidrar till att kvalitetssäkra den information som sprids om vår verksamhet och ser till att kommunikationen genomförs på ett genomtänkt sätt för att uppnå maximal verksamhetsnytta. Med hjälp av kommunikativ aktivitetsplanering, samarbete över förvaltningsgränserna och med den politiska ledningen, har tekniska nämnden/förvaltningen genomfört anpassade aktiviteter vid sjösättandet av specifika projekt. Under året har vi därigenom på ett proaktivt sätt bidragit till att skapa en övervägande positiv medial uppmärksamhet, något som är av stort värde för vårt varumärke och för medborgarnas förtroende för vår verksamhet. Vi har också arbetat med tydligare avsändarstyrda budskap, där vi på ett konkret sätt beskriver för målgrupperna vad Luleå kommun gör för skattebetalarnas pengar. Exempelvis har förvaltningen tagit fram ett nytt förslag på byggskylt för de mer publika projekten, som följer kommunens nya grafiska profil. Syftet är tydlighet kring vem som genomför arbetet. Skyltarnas budskap formuleras i vi-form Vi bygger och tillåter inga andra loggor. Vi har sjösatt ett utvecklingsprojekt, där kommunstyrelsen är projektägare, som syftar till att förebygga förekomsten av svartjobb inom byggbranschen i samarbete med andra viktiga samhällsaktörer; Byggnads i Norrbotten, Sveriges Byggindustrier, Skatteverket och Polismyndigheten i Norrbotten. Projektet ska därmed sända signaler till vår intensiva lokala byggbransch om att vi ser till att bevaka skattebetalarnas intressen. Säsongens snödjur i Stadsparken, grodan, har rönt stor uppmärksamhet i tidningar, radio och TV liksom cancersjuke Kevins besök i Luleå. Istummen i Stadsparken har blivit uppmärksammat världen över. Avdelning park & natur har medverkat i anordnandet av SM tävling i snöbollskrig, Yukigassen, med stort medialt intresse. Utplacering av konstgräsklädda fåtöljer på Storgatan har även det uppmärksammats, och konceptet har gått på export till ett av våra grannländer. Förbättrat resultat i medborgar-/kund-/brukarenkät avseende lekplatser Medborgarenkäten Kritik på Teknik genomförs 2013. Genomföra dialoger med medborgare och det lokala näringslivet Förvaltningen ansvarar för ett av de program som nu tas fram utifrån Vision 2050 och Riktningarna - program F om resor och transporter. Förvaltningen arbetar också aktivt inom program D som behandlar stads- och landsbygd, program C som handlar om centrum och skärgården, B som har fokus på upplevelse och rekreation samt program A som handlar om demokrati, folkhälsa med mera. Programmen är nu ute för granskning i kommunen. Genomföra och utvärdera kundenkät avseende lokalvården, inom ett utpekat geografiskt område Gymnasiebyn har valts som område för kundenkäten eftersom lokalvård där utförs både i egen regi och av entreprenör. Förbättringsåtgärder baserade på kommunicerade servicedeklarationer Avdelning park & natur har inlett ett arbete med att ta fram mer relevanta servicedeklarationer för verksamheten. När det gäller avdelning avfall kommer man från och med den 1 januari 2013 att bedriva verksamheten som ett kommunalt bolag. Det gör att avdelningen avstår från att ta fram nya servicedeklarationer då bolagen inte arbetar med dessa i dagsläget. Påbörja upphandling av biogasfordon Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 7(20)

Biogasanläggningens färdigställande har förskjutits på grund av att upphandlingen har blivit överklagad. Byggnationen har därför inte kunde påbörjas enligt tidplanen, och nu förväntas anläggningen tidigast blir klar under hösten 2013. Detta innebär att biogasfordon inte kommer att kunna upphandlas samtidigt med övriga fordon så som det var tänkt. Utvecklingsperspektivet Nämnd/Bolagsmål Försök med elektroniska körjournaler i 5 tjänstefordon REWAQ-certifierad slamhantering i Råneå Utarbeta fler servicedeklarationer Fastställa och implementera riktlinjer för inomhusklimat i kommunala lokaler för effektivare energianvändning Lätt att hitta rätt i Luleå Nöjda besökare på återvinningscentralerna Analys Försök påbörjat i fem tjänstefordon. Fungerar enligt plan. Det är inte rimligt att uppnå målet då det skulle leda till suboptimering av ekonomi och miljö. En översyn av befintliga servicedeklarationer har inletts i syfte att ta fram relevanta sådana med undantag av avdelning avfall. Inom park och natur pågår fortfarande arbetet men beräknas vara klart under 2013. Implementering av riktlinjerna sker succesivt under året. De fastställda riktlinjerna för inomhusklimat tillämpas. Planering för namnsättning av parker och andra viktiga gröna allmänna platser har inletts. Handlingar för upphandling av byte av vägvisningsskyltar har tagits fram. Inventering av befintlig cykelvägvisning har genomförts av en ferieanställd ungdom. Information har lagts in i appen Upptäck Luleå. Arbete med namnsättning av parker och andra viktiga gröna allmänna platser har påbörjats samt entreprenad för byte av vägskyltar är upphandlad. Skyltningen på rampen har förbättrats. Möjligheten att lämna in begagnade föremål för återvinning har utökats med Antnäs och Sunderbyn återvinningscentral. Öppethus på återvinningscentralerna har hållits och avdelningen avfall har deltagit på mässor, även tre nyhetsbrev har skickats ut till samtliga hushåll under året. Försök med elektroniska körjournaler i 5 tjänstefordon Elektroniska körjournaler införs för effektivisering och ökad säkerhet med körjournalshanteringen. REWAQ- certifierad slamhantering i Råneå REWAQ-certifieringen i Råneå är inte möjlig att genomföra. Orsaken är det kraftiga tillskottet av slam från enskilda slamavskiljare från omliggande glesbebyggelse vilket när det behandlas och avvattnas i Råneå ger ett stort tillskott av organiskt material med mera, men i princip inget tillskott av fosfor. Ett av kriterierna för REWAQ är att kvoten kadmium/fosfor inte ska överstiga en viss nivå. Genom att slammet, via det stora tillskottet av externt slam, får ett mindre tillskott av kadmium men nästan inget tillskott i fosfor förskjuts kvoten åt fel håll. Enda möjligheten att klara REWAQ-målet är att minska eller helt utesluta avvattning av externslam i Råneå. Ett sådant förfarande skulle dock medföra ökande kostnad för transport till Uddebo samt ökade utsläpp av drivhusgaser från fossilbaserat drivmedel. Sammantaget gör detta att alternativet inte kan försvaras vare sig ekonomiskt eller miljömässigt. Nöjda besökare på återvinningscentralerna Under maj och september månad hade alla återvinningscentraler extra öppet under en helg för att Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 8(20)

ta emot alla besökare som vill lämna både löv och annat avfall som uppkommer under vår- eller höststädningen. Alla centraler var välbesökta under helgerna och besökarna var nöjda. Lätt att hitta rätt i Luleå I samband med identifieringen av parker och andra viktiga gröna allmänna platser kopplade till parkdatabasen pågår ett arbete med att namnsätta ytorna. I appen Upptäck Luleå har information, koordinater och beskrivningar om återvinningscentraler, parker, Hälsans stig, parkeringar och offentliga toaletter lagts in. Medarbetarperspektivet Nämnd/Bolagsmål Förstärkt kompetens och kunskapsbas kopplat till arbetet med "Plattform Hållbar Utveckling" och "10 000 fler luleåbor" Mer än 65 % av månadsanställd personal har < 8 sjukdagar Sjukfrånvaron är < 5 % av den totala arbetstiden Ett nämndsarbete som präglas av Kompetens, Engagemang och Ansvarstagande Analys Under perioden har nya medarbetare rekryterats, bl a en erfaren trafikingenjör, VA-inspektör, VA-ingenjör, driftingenjör Distribution, systemingenjör Produktion och en projektledare inom VVS. Förstärkt kompetens inom både VA och gatu avdelningen. Frisknärvaro för året är 68,53 % (jmf 2011 69,69 %). Sjukfrånvaro fortsatt låg och förvaltningen jobbar för att bibehålla denna nivå. För 2012 är sjukfrånvaron 4,18 procent (jmf 2011 4,11 %). Nämnden arbetar konsekvent med en öppen kommunikation och ett kontinuerligt förbättringsarbete. Mätbara mål fastställs i nämndens styrkort och avdelningarna tar därefter fram egna mål, nämnden upplever detta mycket positivt och ger en större delaktighet för nämnden. Förstärkt kompetens och kunskapsbas kopplat till arbetet med "Plattform Hållbar Utveckling" och "10 000" fler Avdelning vatten & avlopp kommer att under planperiod att påbörja/slutföra exempelvis nybyggnationen av Gäddviks vattenverk, etapp 4 på Uddeboverket, nya huvudvattenledningen till Luleå centrum samt inledande planering av huvudstråket östra länken. Sjukfrånvaron är < 5 % av den totala arbetstiden Förvaltningen har en fortsatt hög frisknärvaro. En marginell ökning av korttidsfrånvaron kan dock noteras. Ökningen kan troligen hänföras till en normal variation i form av influensa och magsjuka som är svår att påverka. Satsningen på friskvårdsaktiviteter fortsätter, exempelvis genom att hälsoinspiratörernas roll stärks. Ett samarbete pågår med Luleå Tekniska Universitet utifrån ett friskvårdsperspektiv. Bland annat genomförs en enkätbaserad livsstilsstudie. Samtliga medarbetare har erbjudits att delta i denna. Ekonomiperspektivet Nämnd/Bolagsmål Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag Förbättrad köptrohet till följd av en ny beställarorganisation Analys Förbättrad uppföljning av investeringsprojekt sker genom införande av ett nytt uppföljningssystem, Budget och Prognos. Årets resultat preliminärt 410 tkr Utbildningsinsatser för behöriga beställare är genomförda. Köptroheten förbättras inte jämfört med år 2011. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 9(20)

Nämnd/Bolagsmål Fortsatt minskad energiförbrukning Analys Ca 700 gatubelysningsarmaturer har bytts ut till armaturer med lägre energiförbrukning, motsvarande en förbrukning på 150 MWh per år. Översyn av styr och övervakningssystem (Ifix) inom fastighetsavdelningen har inletts. Energikostnadsbesparingar sker genom fortsatt konvertering från eluppvärmning till andra typer av energislag såsom fjärrvärme och närvärmeanläggningar samt pellets. Olika typer av tekniker för styrning av motorvärmare kommer att installeras etappvis över flera år. Förbättrad köptrohet till följd av en ny beställarorganisation Köptroheten var i mätningar till och med augusti 73,4 % sett till antalet fakturor och 68,1 % sett till belopp. Varugruppen byggmaterial har dock tillkommit sedan uppföljningen från föregående år, vilken sänker resultatet för köptroheten något jämfört med tidigare år. Det finns restriktioner i det tecknade avtalet för denna varugrupp, vilket troligen påverkar köptroheten negativt. Denna varugrupp har även en ny leverantör för året och det krävs troligen en viss anpassningstid för beställare. Om denna varugrupp utesluts från statistiken stiger resultatet för köptrohet till 76,6 % respektive 71,8 % för perioden, att jämföra med 77,5 % för år 2011. Under året har utbildning i inköpsrutiner genomförts för ca 180 beställare. Fortsatt minskad energiförbrukning Förbrukningen av fossilbränsle på Uddebo avloppsreningsverk reduceras till nära noll under 2012. Beroende på förlängd genomförandetid för fordonsgasprojektet så frigörs gas för uppvärmning. Enbart reduktionen av fossilbränsle innebär en kostnadsminskning på mer än 500 tkr/år. Inom fastighetsförvaltningen sker även en översyn av övergripande system för styr-och övervakning (I-fix). Fas 1 blir att kartlägga och projektera Persöskolan för ny standard, för att sedan i fas 2 utveckla I-fix systemet på övrigt fastighetsbestånd som redan idag är uppkopplat. Fas 3 blir att införa fler fastigheter i I-fix systemet. Utbyte av motorvärmare till tid och temperaturstyrning planeras på kommunens samtliga förskolor, vilket motsvarar ca 25 % av det totala beståndet av motorvärmarstolpar. Åtgärden har påbörjats. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 10(20)

Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Årets resultat Resultat föreg år Verksamhetens intäkter 1 053 855 1 012 700 Verksamhetens kostnader -900 364-844 034 Kapitalkostnader -351 784-363 408 Nettokostnader -198 293-194 742 Kommunbidrag 198 703 195 293 Resultat 410 551 Avvikelse mot budget per avdelning, tkr Årets resultat Resultat föreg år Teknisk service 277 313 Fastigheter exkl. lokalbank 81-1 716 Lokalbank -855 1 386 Park & Natur -7 86 Gata & Trafik 213 225 VA 148-14 Avfall 154 287 Övrig verksamhet 399-16 Resultat 410 551 Analys Tekniska förvaltningens bruttokostnader uppgår till 1 252 148 tkr, varav kapitalkostnader 351 784 tkr. När intäkter av hyror, lokalvård, va- och avfallsavgifter, parkeringsintäkter mm. med 1 053 855 tkr frånräknats redovisas en nettokostnad på 198 293 tkr. Detta ger ett överskott på 410 tkr, eller ca 0,2 %. Överskottet beror på minskade kostnader för lokalbanken. Avdelning Teknisk service visar ett överskott på 277 tkr och det är lokalvården och byggruppen som bidrar till detta till största del. Fastighetsavdelningen har ett underskott på 774 tkr och det beror på att lokalbanken visar ett underskott på 855 tkr. Anledningen till detta är att Rödkallens äldreboende har avvecklats under året för att säljas till Lulebo i början på år 2013. Inom gatudriften blev överskottet 213 tkr. Vinterväghållningen överskred budget med 8 117 tkr. Det kunde kompenseras dels genom några engångshändelser som att försäkringsersättning betalades ut för gatubelysning på 1 354 tkr, det statliga bidraget för enskilda vägar gav ca 1 000 tkr extra 2012, överskott på 924 tkr för elförbrukningen kopplat till gatubelysningen samt 1 000 tkr överskott på bidrag för bullersanering.till resultatet bidrog även ökade parkeringsintäkterna på 4 000 tkr. Totalt plogades kommunens huvudgator 32 gånger (jmf 28 ggr år 2011), gång- och cykelvägar 37 gånger (jmf 31 ggr år 2011) samt bostadsgator 9 gånger (jmf 7 ggr år 2011). Från och med år 2010 har redovisningsprinciperna ändrats när det gäller den taxefinansierade verksamheten. Resultatet nollställs i bokslutet och överskott respektive underskott regleras mot ett kortfristigt skuldkonto. Resultatet före reglering visade ett överskott för vatten- och avloppsverksamhetet på 392 tkr varav 244 tkr tillhör den taxefinansierade verksamheten. För Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 11(20)

avfallsverksamheten är överskottet 2 391 tkr varav 2 237 tkr tillhör den taxefinansierade verksamheten som måste regleras. Avfalls överskott beror på till största del av ökade intäkter från insamling av hushållsavfall. Investeringsredovisning, tkr Investeringsbudgetens förändring under året för Tekniska nämnden, tkr Beskrivning av förändringen, tkr Tekniska nämndens investeringsbudget 2012 enligt Strategisk plan och budget, beslutad av Kommunfullmäktige 2011-11-28 Belopp 380 071 Överföring från andra nämnder enligt beslut i Kommunfullmäktige exkl exploatering 202 217 Överföring av exploatering enligt beslut i Kommunfullmäktige 126 100 Ombudgeteringar beslutade i Kommunfullmäktige 2012-03-26 30 651 Överföring från Kommunikationskontoret 2012-03 100 Överföring från Kulturförvaltningen 2012-04-30 150 Överföring från Barn- och utbildningsförvaltningen 2012-04-30 7 000 Överföring från Barn- och utbildningsförvaltningen 2012-11 2 410 Investeringsbudget 2012-12-31 748 699 Kommentar Överföring av investeringsmedel från andra förvaltningar med 40 311 tkr har skett under året. Investeringsredovisning, tkr Investeringsredovisning, tkr Årets utfall Årets budget Avvikelse Inkomster och bidrag 27 664 46 398-18 734 Utgifter -701 767-795 097 93 330 Totalt nettoinvestering -674 103-748 699 74 596 Kommentarer Den totala investeringsvolymen har under året uppgått till brutto 701 767 tkr. Inkomster som statsbidrag, eu-bidrag, anslutningsavgifter m m uppgår till 27 664 tkr. Nettoöverskottet 74 596 tkr beror på senareläggningar och tidsförskjutningar av projekt. Kvarvarande investeringsmedel kommer till största delen att ombudgeteras till 2012 och framåt. Investeringar som senarelagts avser till största del ny-, till- och ombyggnad av fastigheter. Under året har investeringsvolymen varit ovanligt hög. Det beror dels på att det är många projekt och dels ett flertal väldigt stora projekt. Exempel på investeringsprojekt som påbörjats under året Exempel på investeringsprojekt som har påbörjats under året: Hammarens förskola ombyggnad kök, 4 091 tkr Hällbacken etapp 1, gata samt vatten och avlopp 13 600 tkr Hällbacken etapp 2, gata 19 000 tkr Hertsöcentrum etapp 2, 30 800 tkr Bergvikens vård- och omsorgsboende, 146 100 tkr Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 12(20)

Pontus arena om- och tillbyggnad, 180 000 tkr Räfsarstigen etapp 2-4, 16 770 tkr Ny huvudvattenledning mellan Beijer Porsögården etapp 1, 10 000 tkr Kronometern ombyggnad administrativa lokaler för Socialförvaltningen, 5 600 tkr Gäddvik nya vattenverk - etapp 1 och 2, 245 000 tkr Ny distributionsensledning mellan Gäddviks vattenverk och Luleå centrum, 46 000 tkr Brisens- och Bergstadens förskolkök, 12 500 tkr Södra hamnkranen, 9 000 tkr varav bidrag 6 750 tkr Årans förskola - ombyggnad inkl konvertering till fjärrvärme, 17 773 tkr Planskild korsning vid Kombiterminalen, 78 000 tkr (varav bidrag 57 500 tkr) Intern kontroll Uppföljning av den interna kontrollen Process/rutin/syste m Kontrollmoment Kontrollansvar Kontrollmeto d Rapport Risk och sannolikhet Arbetsmiljö Fördelning av arbetsmiljöuppgift er är utförd, skriftligt dokumenterad och har följtsupp inom förvaltningen. Personal/info Skyddsingenjör Stickprov Rapporteras vid åretsslut till kommunstryrelse n i samband med inlämning av bokslut. Sannolikhet hög 4poäng, konsekvenser 4 poäng ger totalt 16 poäng(max). Fakturahantering Andelen försenade betalningar. Dokumenterade rutiner för fakturahantering. Ekonomiadministrati on stickprov fakturor, kontroll av rutiner. Rapporteras till TN vid P1, P2 samt bokslut samt till kommunstyrelse n vid årets slut i samband med inlämning av bokslut. Sannolikhet hög (=4p), konsekvenser kännbara (=3p), totalt 12 poäng. Tillstånd Nödvändiga tillstånd i exploateringsoch investeringsprojek t Projektledning och teknik Stickprov Rapporteras till ledningsgrupp och TN vid P1, P2 samt bokslut. Rapport lämnas till KS vid bokslut. Sannolikhet hög (=4p), Konnsekvens er allvarlig (=4p), totalt 16 poäng. Analys av den interna kontrollen Uppföljning av fördelning av arbetsmiljöuppgift Kontrollmoment: Fördelning av arbetsmiljöuppgifter är utförd, skriftligt dokumenterad och har följts upp inom förvaltningen. Kontrollmetod: Alla uppgiftsfördelningar är genomgångna och avstämda mot organisationsschemat, dvs chefs- och arbetsledarbefattningar. Resultat av genomförd kontroll: Av 42 chefsbefattningar har 23 skriftligt dokumenterad fördelning av arbetsmiljöuppgifterna. Åtgärd: De som idag saknar skriftlig arbetsmiljöuppgiftsfördelning ska få fördelning utifrån nuvarande mall. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 13(20)

Uppföljning av fakturahantering Kontrollmoment: Andelen försenade betalningar. Dokumenterade rutiner för fakturahantering. Kontrollmetod: Rapportuttag från ProDiver samt kontroll av rutiner. Resultat av genomförd kontroll: Andelen försenade betalningar uppgår vid bokslutet till 15,9 % och andelen fakturor som betalas i tid uppgår således till 84,1 %. Detta kan jämföras med samma period 2011 då resultatet visade 16,7 % respektive 83,3 %. Vi kan konstatera att det har skett en förbättring av betalningsflödet, vilket till stor del kan härledas till de utbildningar och felsökningsåtgärder som genomförts av ekonomiavdelningen. Bland andelen försenade fakturor ingår kreditfakturor samt fakturor med bristfälligt fakturaunderlag. Vidtagna åtgärder under året: Som ett led i att förbättra fakturahanteringen från leverantörernas sida har vi under en veckas tid på våren kontrollerat samtliga fakturor. Vid felaktigheter har ett brev skickats till leverantören där vi påtalat felen i syfte att minska de bristfälliga fakturorna. Utveckling samt uppföljning av rutiner sker ständigt där påkomna fel och brister uppmärksammas. Uppföljning av tillstånd för exploaterings- och investeringsprojekt Kontrollmoment: Nödvändiga tillstånd i exploaterings- och investeringsprojekt Kontrollmetod: Stickprov Resultat: Nedan projekt har stickprov genomförts på: 1. Södra hamnplan 2. Pontus Arena 3. Spira Förskola 4. Hällbacken 5. Hertsö centrum 6. Ny distributionsledning Gäddvik Vattenverk och Luleå Centrum 7. Gäddviks Vattenverk 8. Nytt äldreboende Bergviken 9. Biogasanläggning Uddebo 10. Planskildhet väg 968 Kombiterminal 11. Avfart Storheden Resultat av genomförda stickprov visade på att alla projekten har de tillstånd som i dagsläget erfordras. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 14(20)

Nyckeltal i korthet Gata & Trafik Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 Belagd yta 1 000 kvm totalt 4 054 4 058 4 063 4 128 4 160 Väghållning kr/kvm 26,00 24,58 26,68 26,58 26,59 Väghållning varav kapitalkostnader/kvm 8,33 8,57 8,13 8,25 9,65 Barmarksunderhåll kr/kvm 5,60 5,50 5,78 5,92 5,95 Vinterväghållning kr/kvm 6,63 7,20 8,52 7,15 9,05 Barmarksrenhållning kr/kvm 0,25 0,40 0,43 0,45 0,39 Offentlig belysning antal ljuspunkter 18 118 18 432 18 478 18 618 18 598 Totalkostnad/ljuspunkt 881 817 835 882 825 Analys Nyckeltalen avspeglar att det var en dyr vinter. Att totala kostnaden per kvadratmeter inte blev högre beror på ökade intäkter, delvis av engångskaraktär, för Belysning, Enskilda vägar och Parkering. Minskningen av antalet belysningspunkter beror på att en noggrannare genomräkning i anläggningsregistret visade på tidigare felräkning. I antalet belysningspunkter ingår även parkbelysning, belysningspållare i cirkulationer mm. Den kostnadsökning som nyckeltalet redovisar beror på justeringen av antalet lampor. Park & Natur Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 Parkareal 1 000 kvm totalt 11 400 11 505 11 520 11 540 12 487 Parkareal anlagd yta 1 000 kvm 3 844 3 875 3 900 3 900 3 917 Parkunderhåll anlagd yta kr/kvm 6,66 6,98 6,89 7,34 8,08 Parkareal kvm/invånare 155 156 155 155 166 Parkunderhåll kr/kvm 2,31 2,47 2,42 2,58 2,64 Parkunderhåll kr/invånare 358 358 376 401 439 Analys Förändringar när det gäller parkunderhåll anlagd yta är till stor del beroende på ökade kapitalkostnader. Avfall Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 Mängd avfall till deponi, ton (totalt) 4 032 3 566 2 621 2 232 1 043 Mängd avfall till deponi (kr/invånare) 55 49 35 30 14 Mängd hushållsavfall till deponi, ton (totalt) 552 498 458 270 177 Mängd hushållsavfall till deponi (kg/invånare) 7,1 6,8 6,2 3,6 2,4 Total mängd avfall på Sunderbyn, ton 49 756 47 140 46 375 42 341 46 125 Total mängd hushållsavfall, ton 29 743 29 753 29 633 30 907 31 435 Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 15(20)

Analys Sedan januari 2012 skickas allt deponiavfall till Boden. Den totala mängden avfall till deponi har minskat framförallt beroende på att inget deponiavfall från andra kommuner tagits emot. Mängden hushållsavfall till deponi har minskat och är en beräkning baserad på mängden inkört hushållsavfall till sorteringsytan. Inget avfall från hushåll går direkt till deponering. Avfallet sorteras i flera fraktioner varav den brännbara är störst. Mängden hushållsavfall till deponi har minskat från 270 till 177 ton eller uttryckt i kg/inv. från 3,6 till 2,4. Den totala mängden avfall in till Sunderby avfallsanläggning har ökat men ökningen beror helt på att mängden jord och betong ökat. Mängden avfall från hushåll har ökat en aning. Även totala mängden hushållsavfall har ökat vilket beror på ökade mängder in till återvinningscentralerna. Vatten & Avlopp Andel tjänligt dricksvatten Nyckeltal: 100% av alla dricksvattenprov ska vara tjänliga eller tjänliga med anmärkning Utfall: 100% Andel renat avloppsvatten som klarar gällande gränsvärde Nyckeltal: 100% av alla avloppsvattenprov ska klara gällande gränsvärde Utfall: 100% Andel renat avloppsvatten som klarar gällande riktvärden Nyckeltal: > 90% av alla avloppsvattenprov ska klara gällande riktvärden Utfall: 93% 7 prov klarade ej riktvärde, varav 5 st i Råneå Bräddad volym avloppsvatten Nyckeltal: < 1% av årsflödet ska bräddas, vid verk eller på nät Utfall: 0,8% Ca hälften av bräddvolymen (59500 m3) bräddades i Råneå AVR (under maj månad), där allt bräddvatten genomgick mekanisk-kemisk rening i befintligt bräddreningsverk. Bräddning av orenat avlopp ligger på nivån 0,4%. Fastigheter Samtliga värden för energi visar absoluta värden, således inte graddagskompenserade. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 16(20)

Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 17(20)

Analys energiåret 2012 Vi har under året intensifierat energiarbetet inom fastighetsavdelningen. Vi har bland annat skapat en energigrupp där olika typer av energifrågor behandlas, i och med detta har även driftsamordnarna kommit i gång med att optimera fastigheter. I energibesparande syfte har åtgärder utförts på olika fastighteter exempelvis utvärderas klimatstyrning av värme på några fastigheter, bl.a. Stadshuset och Kulturens Hus. På några fastigheter, exempelvis Stadshuset och Ormbergsskolan testas även visualisering för energibesparande beteende. Utvärderingen av motorvärmarstyrningar fortsätter bl.a. Webel på Hertsö centrum och Örnässkolan. På Skogsvallensparkering även en tagglösning för aktivering av motorvärmarstolparna att testas, detta för att motorvärmarstyrningen enklare ska kunna integreras med de olika verksamheternas behov. Under året har vi bland annat driftsatt Spiras förskola samt närvärmeanläggningen i Rutvik. Vi har även byggt om panncentralen på ormberget och kolsyreanläggninen för justering av PH på Pontusbadet. Året har varit varmare än ett normalår, 97 % av normalgraddagar, jämförelsevis har föregående år varit varmare än normalår enligt historiken nedan. Historik: El 2010: 106% av normalår. 2011: 88% av normalår. 2012: 97% av normalår. Luleå kommun har bundet elpris vilket betyder att vi inte har varit känsliga för eventuella svängningar på energimarknaden. En minskning av elanvändningen med 2% mot föregående år, minskningen kan delvis förklaras med driftoptimering och effektivare styrning av motorvärmare. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 18(20)

Fjärrvärme Fjärrvärmeförbrukningen har minskat under året, det beror bland annat på att några av vintermånaderna har varit varmare än normalt men också på effektivare styrningar av värmeinstallationer. Pellets Pelletsanvändningen ökade något mot föregående år eftersom närvärmeanläggningen i Rutvik tagits i bruk. Användning av tjänstebilar och privatbilar i tjänsten inom Tekniska förvaltningen Användandet av personbil i tjänsten minskar och har ersatts av poolbilar och tjänstefordon. Busskort hos LLT och Länstrafiken har anskaffats, personalen kan använda dem vid resor i tjänsten. Vi tillämpar Luleå kommuns resepolicy som trädde i kraft under år 2007. Vi har även utbildat personal sedan 2005 i trafiksäkerhet och ECO-driving samt monterat alkolås i alla tjänstefordon. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 19(20)

Samtalsstatistik En av Kundtjänst huvudarbetsuppgifter är att ta emot, registrera och distribuera felanmälningar till maskinist/fastighetsskötare och arbetsledare inom förvaltningen. Felanmälningar skickas även till driftentreprenörer och ibland direkt till ramavtalsentreprenörer. Totalt har kundtjänst fått in 35 680 telefonsamtal. Detta är en marginell ökning (+1,7%) jämfört med 2011. Av dessa samtal har 17 022 registrerats som ärenden i DeDu, vilket är en ökning med 1 288 ärenden. Under samma period har antalet inkomna ärenden via Webben ökat från 4 632 till 4 795. Ökningen av ärenden via Webb har inte varit i den storleksordning som önskats. Detta innebär att belastningen via telefon fortfarande är hög vilket leder till stora variationer i arbetsbelastning för kundtjänstpersonalen. Teknisk nämnd, Verksamhetsberättelse 20(20)