Koldioxidutsläpp från olika typtransporter



Relevanta dokument
PM Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Buller vid ny idrottshall

Effekter av Sunfleet bilpool

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart

The No.1 port in Scandinavia

Externa kostnader i scenarier med utökad sjöfart. Inge Vierth Konferens: Hållbara transporter november 2016

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

Stockholm Årsta Kombiterminal

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

Buller vid Trädgårdsstaden

Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Persontransporter Godstransporter

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Lönejämförelse från till

frågor om höghastighetståg

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Profu. För Stockholms Hamn AB. Utsläpp till luft från planerat hamnområde vid Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik

Nedan beskrivs de utsläppsvärden som redovisas enligt europeisk standard EN 16258:

Bantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Einar Schuch och Christer Agerback

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Buller vid kvarteret Hagalund 1:1

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

Buller vid Apotekaren 24

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Railport Skaraborg. Ur ett miljöperspektiv. Rickard Bergqvist

Klimatrapport Water Company FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Försäljning och uthyrning av vattenmaskiner

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Klimatrapport Water Company FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Försäljning och uthyrning av vattenmaskiner

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods

Persontransporter Godstransporter

Arbetsmiljö våren

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Vägbuller Industrivägen och Björbovägen

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

GREEN CARGO RAILWISE Transportanalys av din logistik.

DB Schenkers Emission Report

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

Ansökan om miljökompensation för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart

BLEKINGE TINGSRÄTT , DOMSTOLSHANDLÄGGARE ,

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Utfall per myndighet. Alingsås tingsrätt 2, Domstolshandläggare

Väg- och tågtrafikbuller vid Sundsvik 1:69 m fl Eurasia

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Ytsnåla trafikanläggningar

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Eslöv den Lagrummet som kommunen åberopar är, miljöbalken 9 kap 3, samt miljöbalken 26 kap 9. Se bifogat material.

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

Mätmetoder för Green Cargos Hållbarhetsredovisning 2008 (daterade )

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Buller vid ny bebyggelse vid Saturnusgatan

Profu. För Stockholms Hamn AB. Utsläpp till luft från transporter till och från planerat hamnområde vid Stockholm-Nynäshamn, Norvikudden

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Fakta om transporter 2012

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Folkets hus 15 juni We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Nytt signalsystem i Europa

RAPPORT 2009:01 VERSION 1.0. Ombyggnad av Malmö C. - Utvärdering av informationsinsatser/nollmätning

Praktisk handledning. Lastbilsindex. i samband med avfallsentreprenader. Reglera priser vid upphandling av lastbilstransporter i avfallsverksamhet.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Godstransporter Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval

Utmaningar i Transportkedjan- land och sjötransporter i samverkan

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Buller vid Burlövs egna hem

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

7. Trafik och kommunikationer. december 2004

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår

Transkript:

RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg

Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Serie nr: 2007:42 Projektnr: 7063 Författare: Karin Neergaard, Kvalitetsgranskning Beställare: Lovisa Bengtsson, Naturskyddsföreningen i Stockholms län Kontaktperson: Susanne Ortmanns, tel 08-644 52 55 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 1.0 2007-07-11 Komplettering av text Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se www.trivector.se

1 Förord fick i slutet av juni i uppdrag av Naturskyddsföreningen i Stockholms län att beräkna koldioxidutsläpp för ett antal typtransporter med en kombination av fartyg, lastbil och tåg. Kontaktperson för uppdraget har varit Susanne Ortmanns på Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Karin Neergaard på har varit projektledare och har med hjälp av Emma Morin och Katarina Evanth tagit fram innehållet i föreliggande rapport. Lund juli 2007 AB

2 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Metod och avgränsning 3 2. Resultat 5 2.1 CO 2-utsläpp per mängd transporterat gods 5 2.2 Gods på tåg 8

3 1. Inledning 1.1 Syfte Uppdraget har varit att beräkna koldioxidutsläpp för ett antal olika typtransporter med fartyg, lastbil respektive tåg. Typtransporterna kan delas upp i två huvudgrupper: transporter med containerfartyg och transporter med rorofartyg. Följande sträckor har beräknats; I. Containerfartyg: Från Hamburg hamn via hamnarna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Oxelösund, Södertälje och Norvik/Nynäshamn 1 till Eskilstuna och Stockholm. Sträckan mellan hamnarna i Sverige och Eskilstuna/Stockholm beräknas för både lastbil och tåg. II. Ro-rofartyg: Från hamnarna i Norrköping, Oxelösund, Södertälje, Norvik/Nynäshamn, Kapellskär och Gävle till norska gränsen via E18, norska gränsen via Östersund, till Sundsvall, Jönköping, Eskilstuna och Stockholm. Sträckan mellan hamnarna i Sverige och målpunkterna i Sverige/Norge beräknas för både lastbil och tåg. 1.2 Metod och avgränsning Start- och målpunkter Startpunkter i de orter som anges ovan är respektive hamn. Målpunkter i varje ort är kombiterminalen på eller i närheten av orten. Emissionsberäkningar Då det handlar om en typtransport mellan olika start- och målpunkter används samma emissionsvärden per kilometer för varje transportmedel containerfartyg, lastbil, dieseldrivet tåg respektive eldrivet tåg oberoende av vilken sträcka som trafikeras. Ingen hänsyn tas därför till olika hastigheter på olika vägar etc. Samtliga emissionsfaktorer är i gram koldioxid per tonkm (g CO 2 /tonkm) och är hämtade från NTM:s databas. Emissionerna är beräknade för år 2010. 1 Nytt hamnläge som planeras.

4 För containerfartygsemissionerna har vi utgått från NTM:s värden för stort lastfartyg (över 8000 tons dödvikt). När det gäller fartyg kan emissionsvärden variera kraftigt beroende av bland annat motoreffekt och hastighet. De värden som redovisas i tabellerna baseras på medelvärde till sjöss. I NTM:s databas varierar värdena mellan -50% (för lågt värde) och +50% (för högt värde) från medelvärdet. Värdena blir med nödvändighet översiktliga (manövrering i hamn och utsläpp vid kaj ingår t ex inte utan antas vara samma för alla hamnar) men tjänar syftet att jämföra olika sträckor. Vid beräkning av lastbilsemisssionerna har vi utgått från att alla containerlastbilar är 60 tons lastbilar med släp och alla ro-rolastbilar 40 tons lastbilar med trailer. Det går en ro-roenhet per 40-tons lastbil och 1,5 containerenhet per 60-tonslastbil (vilket innebär 75 % fyllnadsgrad). Vidare antas att alla lastbilar körs på MK1 diesel år 2010. Idag är fördelningen ca 80 % MK1 och 20 % MK3 2. Emissionerna är beräknade vid fordon. För tågemissionerna används ett värde för eldrivet tåg och ett för dieseldrivet tåg. Emissionerna för eldrivna tåg har beräknats efter den försäljningsmix som SJ/Banverkets elleverantörer har. Sedan 1999 används 100 % miljömärkt el, vilket innebär vattenkraft. Eftersom inga utsläpp finns vid fordon ingår även framställningen av el, inklusive alla förluster i ledningar. Emissionerna för dieseltåg avser vid fordon. De flesta hamnar saknar elektrifierad bana (alla utom en i de exempel som redovisas här), men på övriga sträckor finns elektrifierad bana. Alternativet med eltåg innebär att tåget antas drivas med el där banan är elektrifierad och med diesel på de sträckor som inte är elektrifierade, i detta fall ut till hamnarna. 2 Fördelningen baseras på uppgifter om lastbilstrafiken i hamnarna i Skåne och Blekinge som tagit fram till rapporten Kartläggning av godstransporter genom Skåne och Blekinge, Vägverket 2006:109

5 2. Resultat 2.1 CO 2 -utsläpp per mängd transporterat gods Containerfartyg I Tabell 2.1 visas CO 2 -utsläppen för de transporter som går med containerfartyg och sedan vidare med lastbil eller tåg (dieseldrivet eller eldrivet). Tabell 2.1 CO 2-utsläpp, ton per 1000 ton transporterat gods, för transporter med containerfartyg från Hamburg till Eskilstuna respektive Stockholm via olika svenska hamnar. Start-mål sjö Start-mål land CO 2 sjö+väg CO 2 sjö+ dieseltåg CO 2 sjö+eltåg Hamburg-Göteborg Göteborg-Eskilstuna 29,9 17,1 11,2 Göteborg-Stockholm 35,0 19,0 11,2 Hamburg-Malmö Malmö-Eskilstuna 42,9 22,8 14,5 Malmö-Stockholm 44,6 24,7 14,5 Hamburg-Norrköping Norrköping-Eskilstuna 30,8 26,7 24,7 Norrköping-Stockholm 32,5 27,3 24,7 Hamburg-Oxelösund Oxelösund-Eskilstuna 31,8 25,5 23,7 Oxelösund-Stockholm 29,2 25,6 23,7 Hamburg-Södertälje Södertälje-Eskilstuna 28,7 25,9 24,6 Södertälje-Stockholm 26,1 25,0 24,5 Hamburg- Norvik/Nynäshamn Norvik-Eskilstuna 30,8 26,8 24,1 Norvik-Stockholm 27,0 25,1 24,1 Som framgår av tabellen är den minst utsläppsbelastande kombinationen containerfartyg och eldrivet godståg på sträckan Hamburg Göteborg Eskilstuna/Stockholm. För kombinationen med dieseltåg ger sträckan Hamburg Göteborg Eskilstuna minst utsläpp.

6 Minst utsläpp för kombinationen fartyg lastbil ger sträckorna Hamburg Södertälje Stockholm och Hamburg Norvik Stockholm. Om sjöfartsutsläppen skulle vara 50 % högre än antaget (emissionerna kan ju variera kraftigt mellan olika fartyg) är transporterna via hamnarna i Södertälje respektive Norvik fortfarande de med lägst utsläpp till målpunkten Stockholm för kombinationen fartyg lastbil, men skillnaden mot hamnen i Göteborg blir mycket mindre (mindre än 10 procents skillnad). Det vill säga det lönar sig ofta ur koldioxidsynpunkt att köra en längre sträcka med fartyg, om sträckan på land görs med lastbil, eftersom fartyg har lägre emissioner per tonkm än lastbil. Ro-rofartyg Utsläppen för sjösträckan är inte beräknad för kombinationerna med ro-rofartyg, eftersom detta inte ingått i uppdraget, utan i utsläppen ingår endast emissioner från lastbils- respektive tågtrafik. I Tabell 2.2 redovisas CO 2 - utsläppen för transporter som går vidare med lastbil eller tåg (dieseldrivet eller eldrivet) från ro-ro-fartygen. Observera att Kapellskär inte har något godstågspår. Det innebär att beräkningen är gjord för kombinationen tåg lastbil på de längre sträckorna och på de korta har ingen beräkning för tåg gjorts utan där finns endast lastbilsalternativet. Alla sträckor med målpunkt norska gränsen via E18 har beräknats för en kombination tåg lastbil då järnväg saknas hela vägen. I Tabell 2.3 redovisas de omlastningspunkter som använts. Tabell 2.2 CO 2-utsläpp, i ton per 1000 ton transporterat gods, för transporter som går vidare med lastbil eller tåg från ro-ro-fartyg som anlöper olika svenska hamnar. Från hamn Mål CO 2 väg CO 2 dieseltåg CO 2 eltåg Norrköping norska gränsen via E18 16,5 9,9* 5,696* norska gränsen via Östersund 39,5 15,0 0,003 Sundsvall 24,7 9,6 0,002 Jönköping 7,8 3,6 0,001 Eskilstuna 5,7 2,1 0,0004 Stockholm 7,2 2,7 0,0005 Oxelösund norska gränsen via E18 18,1 11,1* 5,696* norska gränsen via Östersund 37,5 14,2 0,003 Sundsvall 22,5 8,8 0,002 Jönköping 10,9 4,8 0,001 Eskilstuna 7,5 1,9 0,0003 Stockholm 5,1 1,9 0,0003 Södertälje norska gränsen via E18 18,3 10,3* 5,696* norska gränsen via Östersund 33,9 12,8 0,002 Sundsvall 18,9 7,4 0,001 Jönköping 13,3 5,8 0,001

7 Från hamn Mål CO 2 väg CO 2 dieseltåg CO 2 eltåg Eskilstuna 3,9 1,4 0,0002 Stockholm 1,5 0,5 0,0001 Norvik/Nynäshamn norska gränsen via E18 20,6 11,7* 5,696* norska gränsen via Östersund 35,6 13,3 0,002 Sundsvall 20,1 7,9 0,001 Jönköping 16,0 7,2 0,001 Eskilstuna 6,1 2,8 0,0005 Stockholm 2,6 1,0 0,0002 Kapellskär norska gränsen via E18 23,4 -** -** norska gränsen via Östersund 33,3 -** -** Sundsvall 18,3 11,2* 4,477* Jönköping 18,8 11,6* 5,792* Eskilstuna 9,4 -** -**! Stockholm 4,4 -** -** Gävle norska gränsen via E18 21,8 12,8* 5,696* norska gränsen via Östersund 24,8 9,1 0,002 Sundsvall 9,8 3,8 0,001 Jönköping 22,9 8,0 0,001 Eskilstuna 8,6 3,4 0,001 Stockholm 8,5 3,1 0,001 * Godstågspår saknas hela vägen, värdena avser en kombination av lastbil-järnväg (närmsta spår). ** Kapellskär saknar godstågspår varför tåg inte beräknats på dessa sträckor. Som framgår av tabellen har landvägen, dvs avståndet mellan hamnen i Sverige och målpunkten, stor betydelse för mängden koldioxidutsläpp om transporten går med lastbil. Förutsättningarna för godstågtrafik i de olika hamnarna kan dock vara avgörande för de totala utsläppen. Kapellskär är den enda hamn som saknar godsspår, och Göteborgs hamn är den enda hamn som har elektrifierat godsspår, se avsnitt nedan. Detta kan påverka andelen gods som går med tåg och eldrivet tåg negativt respektive positivt. I övrigt är alla spår som finns med i denna beräkning elektrifierade enligt Banverket. Tabell 2.3 Omlastningspunkter för de fall där tåg kombinerats med lastbil. Från hamn Mål Omlastning Norrköping norska gränsen via E18 Karlstad Oxelösund norska gränsen via E18 Karlstad Södertälje norska gränsen via E18 Karlstad Norvik/Nynäshamn norska gränsen via E18 Karlstad Kapellskär Sundsvall Stockholm Jönköping Södertälje Gävle norska gränsen via E18 Karlstad

8 2.2 Gods på tåg Sannolikheten för att godset går med tåg Gods på tåg anses vara mest konkurrenskraftigt på längre sträckor över 60 mil. På sträckor kortare än 30 mil är det ofta inte lönsamt eller konkurrenskraftigt med tåg, men detta kan variera och beror naturligtvis på en mängd faktorer såsom typ av gods, hur regelbundet transporterna görs och slutdestinationens tillgänglighet till järnväg och godsterminal. Om man utgår från 30 milsgränsen med tåg innebär det att sannolikheten för att ett företag ska välja tågtransport till Stockholm och Eskilstuna från hamnarna i Oxelösund, Södertälje, Norrköping och Norvik är ganska liten. Däremot finns det goda förutsättningar för tågtransporter från hamnen i Malmö och ganska goda från hamnen i Göteborg om man enbart ser till sträckan. Förutsättningarna för tågtransport mellan start- och målpunkter för ro-roexemplet är bäst till målpunkterna Sundsvall och norska gränsen via Östersund från hamnarna i Oxelösund, Södertälje, Norvik/Nynäshamn, om man enbart ser till sträckan. Även mellan Gävle och Jönköping samt i viss mån mellan Jönköping och övriga hamnar är förutsättningarna för tåg förhållandevis stora om man ser till sträckan. Sannolikheten för att godset går med eldrivet tåg Om godset kommer att gå med dieseldrivet eller eldrivet tåg bestäms bland annat av vem som är godstågsoperatör. Det som också kan ha stor betydelse är hur förutsättningarna ser ut vid start- och målpunkt. Om det finns elektrifierat spår i hamnen och vid målpunkten finns det goda förutsättningar för att kunna köra godset med eltåg hela vägen. Även om elspår saknas i hamnarna är det dock vanligt att godset körs på el så långt det är möjligt för att därefter drivas av ett diesellok sista vägen. Större delen av järnvägsspåren i Sverige är elektrifierade. Green Cargo kör t ex 92 % av sitt gods på eltåg, 4 % med dieseldrivet tåg och återstående med lastbil. Däremot är det endast Göteborgs hamn av de åtta studerade hamnarna som har elektrifierat spår, se tabell nedan. Tabell 2.4 Hamnar som har tågspår respektive eltågspår. Hamn Finns tågspår? Finns eltågspår? Göteborg ja ja Malmö ja nej Norrköping ja nej Oxelösund ja nej Södertälje ja nej Norvik/Nynäshamn ja* nej Kapellskär nej nej Gävle ja nej *utbyggt till Nynäshamn och ska enligt planer byggas ut till Norvik.