Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014



Relevanta dokument
PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Östra förskolan

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för Östra förskolan

Förskolan Skogsgläntan

Arbetsplan. Killingens förskola

för Havgårdens förskola

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för förskolan

Äppelvikens förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan Duvans förskola

Mitt i City förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

Verksamhetsplan

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Presentation. Gagnef kommuns vision

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Varför, vad och hur?

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

M3P Förskolor VERKSAMHETSPLAN

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Matematikutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun

Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitet på Sallerups förskolor

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

S K V A L I T E T S G A R A N T I

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Arbetsplan Äppelbo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

ARBETSPLAN

Transkript:

2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man kan arbeta med projekt i förskolan. Tillsammans började vi läsa vi boken Ljuspunkten, av Alnervik, Göthson, Kennedy (2013). Vi försökte följa planen vi gjorde på hösten och tillsammans hade vi fokus på frågan Vad är ljus?. Miljö och material bidrog till förundran och många upplevelser. Vi ville skapa förutsättningar för ett arbetssätt som bygger på utforskade både inomhus och ute på förskolan. Filmen Det gränslösa lärandet - om barns och pedagogers utforskande från Malmö stad om att arbeta i projekt med ljus, gav oss inspiration och kunskap. Tillsammans har vi sett över vår miljö och vårt material för att försöka skapa förutsättningar för ett mer utforskande arbetssätt både utomhus och inne på förskolan. I slutet på vårterminen på en gemensam planeringsdag på Elektron berättade vi om vårt projekt och våra erfarenheter från detta. Syfte Att utifrån ämnet ljus väcka barnens nyfikenhet och ställa frågor kring naturfenomenet ljus. Att frågorna utgår ifrån barnens relation till ljus. Vi strävar efter att låta barnen få möjligheter till nya upptäckter och erfarenheter kring naturvetenskap, språk, matematik, IT, miljö (Grön Flagg) men även inom musik och skapande. Vi planerar att arbeta med projektämnet ljus under flera år för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt lärande. Fokusfrågan Vad är ljus? är ledande men utrymme för nya frågor skapas av barnen under arbetets gång.

Metod/tillvägagångssätt Barn- och utbildningsförvaltningen Att barn och vuxna möts kring ett för barnen intressant område inom ämnet ljus för att sedan fördjupa sig på olika sätt. Inventera barnens förkunskaper när de kommer från Droppen till Pumpen, vad har alla barn för tankar och idéer kring ljus? Att pedagogerna utvecklar barnens teorier och hypoteser genom att stanna i en frågeställning länge. Det kan vi göra genom att studera, undersöka och diskutera olika frågeställningar med barnen. TID! Lugnastunden blir ett forum för samarbete och möjliggör arbete mellan förskolans pedagoger då Droppen arbetar med några Pumpens barn pilotgrupp som utforskar och skapar kring naturfenomen, färglära och skapande. Handledningsmaterial finns med utifrån boken Memo och Mysen. Låna litteratur på biblioteket som barnen väljer utifrån ämnet ljus. Egna inköp som ex referenslitteratur till barnen o vårdnadshavarna. Tillsammans i mindre grupper skapa förutsättningar för utforskande, förundran och nyfikenhet. Följa upp barnens erfarenheter och göra samma sak igen eller på ett annat sätt. Skapa en miljö som inspirerar till lek, lust och lärande. Erbjuda material som gör att barnen vill och kan utforska och uppleva på egen hand eller i grupp. Pedagogisk dokumentation som ger underlag till fördjupning och som används även vid utvecklingssamtal. Reflektionstiden blir viktigt att fokusera på projektet och titta på processerna. Var är vi nu? Skriva ner frågeställningar som pedagogerna har och söka svar i dokumentationerna. Projektets gång Utgångspunkten med projektet är att barnen ska ha huvudrollen, att de är subjektet. De vuxna stödjer barnen genom att inte ge svaren utan ställer frågor där barnen utmanas att lära sig tänka själva (Wallin, 1996) När vi startar ett projekt bör vi beakta att Miljön ska stödja och utmana arbetet med det gemensamma projektet. Barnens hypoteser sätts i centrum. Pedagogen agerar som medforskare, innovatör och inspiratör genom att utmana barnen med olika frågeställningar samt låta barnen testa sina hypoteser. Pedagogerna gör kontinuerliga observationer och tolkningar för att få syn på barnens intresseområden.

Wallin (1996) beskriver hur det i Reggio Emilia i början av ett projekt är en öppen period då pedagogerna lyssnar och känner in vad barnen är intresserade av. Hon förklarar att inga färdiga recept, metoder eller lösningar finns. Hur projektet går vidare konstrueras i efter hand. Gedin (1995) skriver att cirka en tredjedel av projektet är planerat från början och resten kommer under projektets gång. (Ur Ett förhållningssätt). Projektet är likt ett rhizomatiskt rotsystem, som växer med nya förbindelser och interaktioner och skjuter ut i alla riktningar. Det som sker är oväntat (Nordin-Hultman, 2004, s 174) Vi vet inte riktigt vart vi hamnar. Lärandet går hit och dit. Vi hade aldrig kunnat leda barnen och gett dem den kunskap som de och vi nu tillsammans får om vi inte hade valt det här arbetssättet. Vidare ska: Den pedagogiska dokumentationen ge vidare underlag till fördjupningsområden. Barnens synpunkter tas tillvara för att på så sätt kunna påverka projektet och verksamheten. Pedagogerna träffas regelbundet för att kunna analysera och utveckla de kunskapsprocesser som sker. Reflektionsträffar och egna avdelningens reflektionstid blir kunskaps inhämtning för pedagogerna. På utvecklingssamtalen, föräldramöten, drop-in fika och andra tillställningar ska vårdnadshavarna göras delaktiga om projektarbetet. Hemsidan ska uppdateras. Projektväggar och små böcker där barnen och andra kan följa processen. Samlingar i små grupper där barnen får samtal och reflektera om deras upplevelser. Inom Reggio Emilia är det inte själva lösningen på arbetet som utförs som är viktigt utan hur barnen resonerar runt omkring. Hur de skapar teorier och vågar pröva dem, samt vilka slutsatser de kommer fram till. I Reggio Emilia är det processen som är viktig (Dahlberg & Åsen, 2005; Gedin 1995) (Ur Ett förhållningssätt)

Övergripande material för lek och lärande utifrån projektämnet ljus Overhead Barnlitteratur Ficklampor Speglar Lampor av olika slag Discolampa m ljussken Ljusbord Projektvägg Lera Återvinningsmaterial Naturmaterial Byggbord Skriv/rit hörna Målarrum/ateljé Ipad och Smartboard Referenslitteratur Mänskliga rättigheter konventionen om barns rättigheter Regeringskansliet (2003) Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) Skolverket (2010) Ljuspunkten av Alnervik, Göthson, Kennedy (2013) Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi (2012) Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära av Wehner-Godée, Elfström, Nilsson, Sterner (2008) Lyssnandet och seendets villkor av Wehner-Godée (2012)

Ett förhållningssätt i projektarbetet och i hela vår verksamhet: Vi ser Vattentornet som en förskola i ständig rörelse, i ständig förändring. Genom att lyssna och se och hela tiden ha ett öppet sinne för att barnen skall bana vägen för framtiden, vill vi tillsammans med barnen skapa deras förskola, som utgår från barngrupper som ständigt förändras i takt med att världen förändras runtomkring barnen. En del i detta arbete är att ständigt utmana den pedagogiska miljön. Vi ändrar, observerar, och ändrar om. Vi vill att material och möbler ska utmana och vidga de vuxnas tänkande och ge barnen större möjlighet att vara kompetenta och få tillgång till alla språk. (Ur Modern barndom nr 4/10). Den pedagogiska verksamheten vilar på demokratins grund, vilket innebär att vi aldrig någonsin kan välja bort att lyssna på barnen. När det handlar om miljöns utformning betyder det att det är mitt ansvar som pedagog att ständigt observera vad barnen gör i sin miljö, t.ex. vilka material som barnen använder (men också vilka material som inte används). Det är först när vi lyssnat på det barnen tänker och gör som vi kan skapa en meningsfull miljö som väcker barnens lust och nyfikenhet att söka kunskap i dialog med varandra. (Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi) Vi vill skapa mötesplatser där barnen tillsammans kan skapa kunskap. Vi vet att barnen lär av varandra tillsammans. Vårt uppdrag som pedagoger är att utmana och tillsammans med barnen utforska världen. Som individer i en grupp och genom att tillsammans med barnen skapa en miljö som ger barnen möjlighet att söka kunskap tillsammans och på egen hand. Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10): Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa en mångfald i lärandet Mål med projektet När varje projektår är slut vill vi att barnen skall ha upplevt gemenskap, glädje, respekt och en trygghet i att vara en del av något stort på Vattentornet. Vi strävar efter att alla barn och pedagoger skall ha blivit rikare på kunskap, på erfarenhet och upplevelser. Läroplan för förskolan (Lpför 98/10): Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barns intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.