Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Relevanta dokument
Enhetsundersökning LSS

Ledningssystem för god kvalitet

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Kvalitetsrapport hemtja nst

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning av Insatser för Barn och Unga. Frågeenkät UBU-VB Vård och Boende

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Södermalms stadsdelsförvaltning. Tjänsteutlåtande Dnr Sida 0 (25) Sociala avdelningen. Sociala avdelningen. stockholm.

Kvalitetsuppföljning av utförare inom Välfärdsområdet:

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Riktlinjer för social dokumentation

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Program. för vård och omsorg

UBU-VB. Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Rättsäkerhet och likställighet i handläggning av personlig assistans. Funktionshinderinspektörerna hösten 2016 Skärholmens stadsdelsförvaltning

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

Sektorn för socialtjänst. Sektorschef Lena Lager

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Antagen av Samverkansnämnden

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Lagstiftning kring samverkan

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Trygg och säker vård i Östergötland Arbetet inom HVB-nätverket

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod

Självbestämmande och inflytande

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Psykisk funktionsnedsättning

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Rutiner för f r samverkan

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

SOSFS 2011:9 ersätter

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Policys. Vård och omsorg

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Transkript:

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar

Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras * En evidensbaserad praktik

Pilotprojekt Göteborg/Fou Väst fick i uppdrag att utveckla uppföljning inom missbruksvården. Kommunerna i Södertörn, med Huddinge i spetsen fick i uppdrag att utveckla för barn och unga

Kommunernas mål med det nationella systemet Socialtjänstens insatser ska baseras på kunskap om resultat, kvalitet och effektivitet..

Mål med nationella systemet.. Öka brukarens/klientens delaktighet Visa vilka insatser som har god kvalitet Visa vilka utförare som har goda upplevda resultat Öka träffsäkerhet i val av insats för att bidra till ökad kvalitet och bättre resursutnyttjande

Systemet är idag anpassat för att följa upp Barn och unga: Vård och boende, familjehem, kontaktfamilj Vuxna: Institution, familjehem och öppenvård Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar: vård och boende, både SoL och LSS Utveckling pågår för att följa upp fler målgrupper

Så här följer man upp I centrum står klientens upplevda kvalitet av insatserna

Så här följer man upp Placeringstid I samband med att placeringen avslutas görs uppföljningen. Pågår placeringen mer än 1 år görs årlig uppföljning. Klient och socialsekreterare gör bedömningen. (Anhörig)

Enkäter/bedömningsmallar Som underlag för att värdera insatserna har man utarbetat ett antal enkäter/bedömningsmallar Svaren/resultatet registreras i en databas Resultaten är tillgänglig för alla medverkande kommuner

För att belägga god kvalitet använder man sig av ett antal indikatorer

För att belägga god kvalitet använder man sig av ett antal indikatorer Socialstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting har utarbetat indikatorer för vad som är god kvalitet i socialt arbete

Indikatorerna är: Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet

Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.

Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet.

Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.

Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.

Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga.

Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten.

Utgående från indikatorerna för god kvalitet i socialt arbete följs insatser för barn och unga upp med följande enkät/bedömningsmallar

Socialsekreteraren bedömer följande, barn och unga: 1. Har en normativ modell tillämpats? 2. Vilken normativ modell har tillämpats? 3. Har modellen tillämpats på avsett vis? 4. Användes andra behandlingsmetoder för barnet/ungdomen?

5. Har målen i genomförandeplanen uppnåtts? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren samverkat, utifrån målen, med andra professionella huvudmän? 7. Hade utförarens personal rätt kompetens? 8. Hade utföraren rätt bemanning?

9. Har utföraren inkommit med skriftliga rapporter enligt planeringen? 10. Hur nöjd eller missnöjd är du med kvaliteten på utförarens rapporter? 11. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens sätt att tillgodose barnet/ungdomens behov av kontakter med sina föräldrar?

12. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens sätt att tillgodose barnet/ungdomens behov av kontakter med sina syskon? 13. Har barnets somatiska hälsa utvecklats under placeringen? 14. Har barnets psykiska hälsa utvecklats under placeringen?

15. Har barnet/ungdomen uppnått sina mål i skolarbetet under placeringen? 16. Har barnet/ungdomen utvecklats känslooch beteendemässigt under placeringen? 17. Hur utvecklades barnets/ungdomens identitet under placeringen? 18. Hur utvecklades barnets/ungdomens sociala relationer under placeringen?

19. Hur utvecklades barnets/ungdomens sociala uppträdande under placeringen? 20. Hur utvecklades barnets/ungdomens förmåga att klara sig själv under placeringen? 21. Hur utvecklades föräldraförmågan hos barnets/ungdomens föräldrar under placeringen?

22. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med dig som handläggare? 23. Hur anser du att barnet/ungdomen blev omhändertagen i vardagen? 24. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur de administrativa rutinerna mellan socialtjänsten och utföraren fungerade under placeringen?

Barnet/ungdomen gör följande bedömning: 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med det stöd du fick i att träffa dina föräldrar? 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med det stöd du fick i att träffa dina syskon?

3. Fick du den hjälp du behövde med ditt skolarbete? 4. Hur förändrades dina skolresultat under placeringen? 5. Hur hanterade personalen barn/ungdomsgruppen på institutionen (t.ex. vid konflikt)?

6. Fick du hjälp att komma till läkare eller vårdcentral när du behövde det? 7. Fick du hjälp att komma till tandläkare när du behövde det? 8. Litade du på personalen på institutionen?

9. Fanns det tillgång till personal när du hade det svårt? 10. Kände du dig trygg på institutionen? 11. Var personalen snäll? 12. Hur var lokalerna på institutionen avseende på storlek/standard

13. Var lokalerna på institutionen rena och fräscha? 14. Hade du möjlighet att ta hand om dina tillhörigheter? 15. Knackade personalen på innan de öppnade dörren till ditt rum? 16. Hade du möjlighet att tala i telefon?

17. Blev du någon gång utsatt för en allvarlig kränkande eller på annat sätt obehaglig behandling? 18. Om du blivit utsatt för allvarliga kränkningar, vem utsatte dig för detta? 19. Har tiden på institutionen gjort att din psykiska hälsa är bättre eller sämre?

20. Hur tror du att du kommer att klara dig nu jämfört med innan placeringen? 21. Hur nöjd eller missnöjd är du med maten på institutionen? 22. Hur förändrades dina kost- och motionsvanor under placeringstiden?

23. Hur nöjd eller missnöjd var du med hur utskrivningen fungerade? 24. Hur ofta fick du vara med och besluta om frågor som rörde dig i vardagen? 25. Hur nöjd eller missnöjd var du med din fritid under placeringen?

Följande bedömningar görs när det gäller vuxna med missbruk* av socialsekreteraren: 1. Hur bedömer du att klientens förutsättningar att hantera sitt missbruk har förändrats till följd av insatsen?

2. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren höll tidsplanen? 3. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens samarbete med andra professionella för att nå målet? 4. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens samarbete med dig som tjänsteman?

5. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har återkopplat resultaten av insatserna? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har utfört uppdraget som helhet? 7. I vilken grad har val av insats påverkats av din egen professionella erfarenhet?

8. I vilken grad har val av insats påverkats av klientens uttryckta behov och önskemål? 9. I vilken grad har val av insats påverkats av forskning om goda behandlingseffekter för aktuell målgrupp?

Klientens värdering av insatsen 1. Om någon av metoderna i fråga.., har använts, vilken metod har i så fall varit viktigast för att hjälpa dig hantera ditt missbruk?

2. Vilken var den viktigaste faktorn för att hjälpa dig hantera ditt missbruk (förutom din egen vilja till förändring)? 3. Hur har dina förutsättningar att hantera ditt missbruk förändrats till följd av insatsen? 4. Hur har din relation till familjen och andra viktiga relationer förändrats till följd av insatsen?

5. Hur har ditt boende förändrats till följd av insatsen? 6. Hur har din situation när det gäller arbete/utbildning/sysselsättning förändrats till följd av insatsen? 7. Hur har din ekonomi förändrats till följd av insatsen?

8. Hur har dina intressen (fritid, aktiviteter) förändrats till följd av insatsen? 9. Hur har din fysiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 10. Hur har din psykiska hälsa förändrats till följd av insatsen?

11. Hur har dina rättsliga förhållanden/kriminalitet ändrats till följd av insatsen? 12. Hur har dina förutsättningar för att klara av vardagliga sysslor förändrats till följd av insatsen? 13. Hur har din föräldraförmåga ändrats till följd av insatsen?

14. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren arbetade enligt målen i vårdplanen? 15. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren bemötte dig? 16. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att motivera dig att medverka i vårdgivarens behandling?

17. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har tagit hänsyn till att du har barn, under vårdtiden? 18. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att själv föreslå förändringar i planeringen?

19. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har utfört uppdraget som helhet?

Socialsekreterarens bedömning av insatser för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar: 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med andra professionella för att nå målet?

2. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med dig som tjänsteman? 3. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren har återkopplat skriftliga resultat av insatserna? 4. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren har genomfört uppdraget rent administrativt?

5. Har det funnits en genomförandeplan för insatsen? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med kvaliteten i genomförandeplanen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens bemanning i förhållande till klientens behov?

8. Hur nöjd eller missnöjd är du med personalens kompetens i förhållande till klientens behov? 9. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur väl klientens förändringsbehov har blivit tillgodosedda? 10. Hur nöjd eller missnöjd är du hur utföraren har genomfört insatserna för klienten?

11. I vilken grad har val av utförare påverkats av din egen professionella erfarenhet? 12. I vilken grad har val av utförare påverkats av klientens uttryckta behov och önskemål? 13. I vilken grad har val av utförare påverkats av forskning om goda resultat för aktuell målgrupp?

Klientens bedömning av insatserna: 1. Hur ofta får du stödinsatser? 2. Får du stödinsatser den tid på dygnet du behöver det? 3. Vilken tid på dygnet skulle du behöva stödinsatser?

4. Inom vilka områden har du förändringsbehov? 5. Har det funnits en genomförandeplan för insatserna? 6. Har något av följande stöd använts i ditt fall? 7. Vilket stöd i vardagen har du fått ta del av?

8. Hur har din relation till familjen, och andra viktiga relationer, förändrats till följd av insatsen? 9. Hur har din situation när det gäller arbete/utbildning/sysselsättning ändrats till följd av insatsen? 10. Hur har dina intressen (fritid, aktiviteter) förändrats till följd av insatsen?

11. Hur har din fysiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 12. Hur har din psykiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 13. Hur har dina kost eller motionsvanor förändrats till följd av insatsen?

14. Hur har dina förutsättningar att klara vardagliga sysslor förändrats till följd av insatsen? 15. Hur har din föräldraförmåga förändrats till följd av insatsen? 16. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen arbetade enligt genomförandeplanen?

17. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen bemötte dig? 18. Hur nöjd eller missnöjd är du med möjligheter att påverka hur personalen hjälper dig? 19. Hur nöjd eller missnöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med personalen?

20. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen har tagit hänsyn till att du har barn? 21. Hur nöjd eller missnöjd är med hur personalen har genomfört insatsen?

I samband med att insatserna avslutas, eller årlig uppföljning I dialog med klienten registreras den upplevda kvaliteten av genomförda insatser

Direkt efter att klient och socialsekreterare har registrerat upplevd kvalitet av en insats är resultatet tillgängligt för alla medverkande kommuner

Söka efter bästa alternativ Utgår från klientens bakgrund och behov Systemet visar på insatser Vilken upplevd kvalitet hos olika utförare

Det innebär också att om t.ex. en kommun ansluter sig idag till systemet får den nya kommunen tillgång till alla andra kommuners tidigare resultat

Hur ska privata utförare säkerställa att insatser som utförs i den egna verksamheten har god kvalitet?

Ett kvalitetsarbete där all personal är delaktig Gemensam värdegrund och förhållningssätt är viktigt

En viktig del i verksamhetens kvalitetsarbete är egenkontrollen. Författningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9: Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av uppdragsgivarens och klientens upplevda kvalitet i varje enskilda placering 1. Systematiskt 2. Kontinuerligt

Två exempel får belysa: Att implementera nya rutiner Placeringstid mindre än 1 år 1 2 3 1. När en ny placering påbörjas 2. När man startar med nya rutiner görs en uppföljning av pågående placering 3. Uppföljning/utvärdering i samband med att placeringen avslutas (Byts handläggare sker kontakt)

Två exempel får belysa: Att implementera nya rutiner Placeringstid mer än 1 år 1 2 3 1. När en ny placering påbörjas 2. När man startar med nya rutiner görs en uppföljning av pågående placering 3. Uppföljning/utvärdering gör en gång om året (Byts handläggare sker kontakt)

Dessutom rutiner för att var 6:e månad (aug och jan): Aktuella marknadsläget i de kommuner man har placeringar från samt alla man har ramavtal med, samt övriga kommuner som implementerat det nya nationella systemet för uppföljning. Ex antal externa placeringar, aktuella just nu, närmaste halvåret. Hur använder man sig av nationella systemet m.m.

Underlag för att följa upp den upplevda kvaliteten i den egna verksamheten Bedömningsmallarna i nationella systemet Eventuella kompletterande frågor Bedömningsinstrument

Hur har dina förutsättningar förändrats till följd av placeringen på HVB-hemmet XXXX? Stor förbättring Tydlig förbättring Förbättrats något Baslinje, ingen förbättrning Försämrats 2 4 6 8 (Placeringstid i månader)

Fråga 42. Hur bedömer Du att klientens förutsättningar att hantera sitt missbruk har förändrats till följd av insatsen? Stor förbättring Tydlig förbättring Förbättrats något Baslinje, ingen förbättrning Försämrats 2 4 6 8 (Placeringstid i månader)