Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten till stöd. Utbildningsinnehåll dag 3 dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-post 911 81 VÄNNÄS Drottninggatan 2 0935-140 00 0935-140 12 vard.omsorgsnamnden@vannas.se
2 Dialogen - som metod vid motivationsarbete ------------------------------------------------------------------------ En kort sammanfattning av de viktigaste elementen i William Isaac s modell för hur DIALOGEN kan användas för gemensam problemupplösning mellan två eller flera parter. Teorireferens; William Isaac; "Dialogen - om konsten att tänka tillsammans". ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1. Skillnaden mellan DISKUSSION och DIALOG; Diskussion Dialog Argumentera Övertyga den andre Acceptera olikheter Lyssna aktivt Fördjupa Vinna Förstå Söka lösningar ur olikhet ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ William Isaac menar att många gånger har den som leder samtalet inte tid att lyssna helt och fullt på klienten. Det finns ofta ett eller flera kommunikationshinder inklusive patientens symptom eller funktionsnedsättning. Han påpekar också att ibland så inbjuder inte förutsättningarna för mötet till en dialog. De parter som skall samtala kan stå i ett konfliktförhållande till varandra och då är det inte säkert att en dialog är möjlig.
3 2. Grunderna i dialogen; Lyssna på den andre; - lyssna utan motstånd (invändningar) = principen om delaktighet - att föra en dialog ("lyssna tillsammans") är att byta perspektiv Respektera = se den andre som subjekt; - respektera = principen om sammanhang - respekt är att ta hänsyn till andra människors gränser (integritet) och kompetens Avvakta - stanna upp - ta ett steg tillbaka - avvakta = principen om uppmärksamhet - avvakta är att reflektera över hur den andre tänker - känner - handlar - att fråga kan vara att avvakta Tala uppriktigt - välj medvetet vad DU vill säga - tala uppriktigt = principen om gestaltning - om du är uppriktig är det upp till den andre att avbryta eller utveckla dialogen -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
4 3. Terapeutens fyra roller i dialogen; När jag verkligen menar (UPPRIKTIGHETEN) att det är förändringen hos min klient som är det viktigaste, måste jag vara beredd att växla mellan olika roller; Vägvisaren (experten) - som formulerar tanken/ idén till lösning Supportern - som stödjer idén Opponenten - som inte håller med, med anledning av.. Åskådaren - som klargör att hon/ han uppfattar vad som händer såhär Isaac menar också att klienten i en konstruktiv dialog kommer att agera i någon av dessa roller och då är det terapeutens uppgift att inta den roll som leder problemlösningen framåt. Det är olikheten i fråga om roller som skapar dynamik och därmed dialog! ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4. Dialogens olika språk Dialogen är sällan någon lösning av problemet i sig - utan skall bara ge klienten en "väg till lösning". Lösningen uppnås inte genom prat utan genom handling. Isaac menar därför att den konstruktiva dialogen kräver tre olika språk; Innebördens språk - vad är problemet? Vilka är orsakerna? Känslornas språk - hur upplever patienten och JAG problemet och situationen? Handlingens språk - vad måste göras? Vem gör vad? I de flesta fall menar Isaac att dialogen kan "landa" med hjälp av handlingens språk. Man blir överens om vad som behöver göras och kan komma överens om en första arbetsplan och arbetsfördelning. Isaac anser också att om ex. terapeuten "hoppar över" känslornas språk så finns något kvar som är outtalat och som kommer att "hämma" handlingens språk. Det är därför nödvändigt att även ta upp och prata om de känslor som uppstår hos såväl klienten som terapeuten.
5 5. Dialogsamtalets vägval Startfält Samtal Avslut Avvakta Reflekterande dialog Genererande dialog Lyssna utan motstånd Granska orsaker, normer, mm Nya (oprövade) idéer prövas Uppmärksamhet Sammanhang Delaktighet Övervägt val 1 Konstruktiv diskussion Dialektik Baserat på; Analys av fakta Syntes av motsatser personkännedom Explicita resonemang Ev. kompromiss Gestaltning Konfrontera VAL 2 Försvara din uppfattning Kontrollerande diskussion Överbevisa klienten -men utifrån; Bevisbara fakta "Debatt" Klientens VAL ----------------------------------------------------------------------------------------------------------
6 I dialogen menar Isaac att man kan vara tvungen att "backa tillbaka" till startfältet kanske mer än en gång - det är ju klienten som äger problemet men ofta terapeuten som ser lösningen. Men om min = expertens lösning inbegriper klientens egen aktivitet (Self- Efficacy), så måste jag arbeta för att klienten når insikt - både om problemet och om sitt egenansvar. Det är mer hållbart om terapeut och klient nått fram till en lösning baserad på reflektion. Kanske anser då klienten att det är han/ hon själv som löst sitt eget problem? En sådan uppfattning bör ju klienten få behålla!
7 MOTIVATIONSARBETE UTIFRÅN KASAM-MODELLEN Sammanfattning av A. Antonovsky s modell för människors hälsoattityd (KASAM). Referens; Aaron Antonovsky; Hälsans mysterium
8 KASAM Känsla av sammanhang. 1 Den amerikansk israeliske sociologen Aaron Antonovsky har under en följd av år studerat förhållanden som bidrar till god hälsa och ett gott välbefinnande. Han skiljer sig från flertalet andra hälsoforskare som snarare inriktat sig på att studera förhållanden som leder till ohälsa och brist på välbefinnande. Personlighetens betydelse. Enligt Antonovsky är det speciellt en personlighetsfaktor som har stor betydelse för om individen skall vilja sträva mot en förbättrad hälsa eller livssituation. Han kallar denna faktor sense of coherence vilket på svenska blir känsla av sammanhang. Antonovsky definierar KASAM enligt följande; Känslan av sammanhang utgör en global orientering som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk av tillit till att; 1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga 2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga och att 3) de krav man möter upplevs som utmaningar, värda investering och engagemang. I sin bok (Hälsans mysterium) betonar Antonovsky att människan i grunden är anpassningsbar och kan anpassa sig till de flesta yttre förutsättningar under förutsättning att man har möjlighet att påverka sin situation. Det sämsta tänkbara alternativet är att vara berövad känslan av sammanhang, då inträder i stället känslan av hjälplöshet. KASAM;s grundkomponenter Känslan av sammanhang byggs upp av tre grundkomponenter som vardera kan ses som olika steg eller faser i en process. Känslan av förståelse (comprehensibility). Avser i vilken utsträckning man finner att stimuli (t.ex. skuldkänslor från vår inre värld och relationsproblem i vår yttre) är logiska, sammanhängande, strukturerade och klara = uppvisar en begriplig ordning. En person med låg känsla av förståelse uppfattar yttre och inre stimuli som slumpmässiga, oordnade, kaotiska och obegripliga. En person med hög känsla av förståelse har en god självtillit som innebär en förväntan om att stimuli kommer att vara förutsägbara. I den mån som en sådan person ställs inför händelser som kommer överraskande, t.ex. olyckor, så kommer han/ hon ändock att kunna se förklaringar till det inträffade.
9 Därför är det enligt Antonovsky nödvändigt att en person som drabbas av långvarig ohälsa får bästa möjliga förklaring till sin sjukdom och om möjligt så saklig och konkret information som möjligt om hur effekterna av sjukdomen. Känslan av hanterbarhet (manageability). 2 Denna andra grundkomponent avser i vilken utsträckning man anser att man själv har tillräckliga resurser att möta stimulus krav. Detta inbegriper såväl de egna inre resurserna i form av kunskaper och färdigheter för att klara en viss situation men också om resurserna finns i ens omgivning. Man kan ju ex lita på att familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater eller kanske gud kan hjälpa en. Men enligt Antonovsky blir det en mycket låg känsla av hanterbarhet om man måste acceptera att professionella hanterar ens problem. Därför är det viktigt att låta alla oavsett sjukdom eller funktionshinder få möjlighet att behålla förmågan att agera själv så mycket som möjligt. En person med hög känsla av hanterbarhet kommer inte att uppleva sig som ett passivt offer för omständigheterna utan kommer att anstränga sig för att bemästra situationen men kanske inte alltid på det sätt som den professionelle tycker är bra. Känslan av meningsfullhet (meningfulness). Denna tredje grundkomponent är enligt Antonovsky den som kan vara svårast att uppnå helt och fullt. Vad han menar är om man kan uppfatta att livet känns meningsfullt. Enligt honom är känslan av meningsfullhet en förutsättning för att man verkligen skall vilja anstränga sig. Att man åtminstone upplever att några av de problem man möter i livet är värda hängivelse och engagemang, att åtminstone en del av problemen upplevs som utmaningar som man bejakar, snarare än bördor som man helst vill slippa. Enligt Antonovsky förändrar vi som individer kriterierna för känslan av meningsfullhet under olika perioder av livet beroende på vilka stimuli som vi under livets olika faser måste ta itu med. Dessutom måste denna känsla få vara individuell och subjektiv och om vi har någon eller något att relatera till så kan vi alltid hitta något som kan kännas meningsfullt även om känslan kan vara kortvarig. De tre grundkomponenterna går in i varandra och det är känslan av meningsfullhet som betyder mest på lång sikt. Känslan av sammanhang utvecklas under barndomsåren, ungdomen och det tidiga vuxenlivet. Enligt Antonovsky är det under perioden 25 30 års ålder som känslan av sammanhang ( vår plats i livet ) börjar bli stabil. Men om vi innan denna stabiliseringsfas drabbats av ohälsa så behöver vi både stöd och professionell hjälp för att kunna återskapa känslan av sammanhang. Motivationsarbete. Enligt Antonovsky måste ett motivationsarbete på individnivå innebära att man stödjer individen till en känsla av sammanhang utifrån vissa grundläggande personlighetsvariabler. Men även om individen ifråga har brister i sin kompetens så är det möjligt att uppnå en viss känsla av
10 sammanhang om det bara är möjligt för individen att få någon känsla av förståelse och att de stimuli eller krav som individen ställs inför i någon mån är hanterbara. När individen sedan märker att han/ hon klarar någonting själv så kommer känslan av meningsfullhet att vara möjlig att uppnå även om den kan vara svår för omgivningen att uppfatta. Antonovsky menar också att för de flesta så behövs ett stöd från omgivningen för att känslan av sammanhang skall kunna vidmakthållas. Någon måste märka vår ansträngning och även vara beredd att möta oss som personer värda att satsa på. Helst skall man också möta individen i den miljö och i de aktiviteter där hans/ hennes egen förmåga har bäst förutsättningar att komma fram. Den svåraste aspekten i motivationsarbetet är att veta om det är möjligt att påverka individens grundläggande personlighetsegenskaper. Men Antonovsky menar att människan i grunden är en social varelse som är påverkbar och därför skall man aldrig utgå från att det är ett hopplöst fall man står inför. Dock måste man inse att vissa personlighetsvariabler är svårare att påverka än andra och att vi som individer aldrig kan tvingas till en förändring som vi inte förstår inte kan hantera eller inte upplever meningsfull. Separat blad; Motivationsprocessen enligt KASAM.
11 A. Antonovsky; Motivation och personlighet ÖNSKVÄRDA PERSONLIGHETSVARIABLER; Positiv självbild o kroppsjag o emotionellt jag (känsloliv) o kognitivt jag (självkunskap) o socialt jag (i relation till andra) Empati (till sig själv) o hänsyn till sin egen kropps förmåga o inlevelseförmåga (hur positivt det kan bli om?) Kommunikativ förmåga (att kunna prata om problemet) Uppmärksamhet (fokusering) o att kunna planera (teori) och genomföra (praktik) Reflektion (självanalys) Självkontroll (att disciplinera sig själv) A, Antonovsky menar att motivationsarbete enligt KASAM innebär att finna argument som påverkar ovanstående variabler så att patienten får en känsla av ; 1. Förståelse 2. Hanterbarhet 3. Meningsfullhet Om inte blir den inre motivationen ofullständig!