Swot stockholm 2012 på väg mot världens främsta huvudstad Rapport 2012:6 ISSN 1654-1758
Strävan efter världsklass Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. Det går bra för Stockholm och huvudstadsregionen. Ekonomin växer, vi är omskrivna i internationella medier, vi hamnar högt på rankningar över städers attraktivitetet och konkurrenskraft. Många flyttar hit och än fler väljer att komma hit på besök. Vi har all anledning att känna oss stolta över Stockholm. Frågar vi stockholmarna och Stockholmsföretagen så tycker också de att Stockholm är en attraktiv stad. De som bor här trivs i stort sätt bra och här finns något som gör att många kan tänka sig att flytta hit. Det är inte så konstigt. Fungerande städer som Stockholm driver tillväxt och social utveckling. De är centrum för mångfald, innovation och lockar till sig kreativa människor. För många handlar det naturligtvis om studier eller jobb, men det är också en fråga om livsstil. För att vara en globalt konkurrenskraftig region måste Stockholm därför vara en spännande stad att leva i såväl som en stad med många attraktiva företag, jobb och lärosäten. Huvudstadsregionen har uppenbara styrkor. Annars hade naturligtvis utvecklingen sett annorlunda ut. Men även solen har fläckar och det finns frågor som kan komma att utvecklas till riktigt stora hot. Det är bakgrunden till varför Stockholms Handelskammare valde att göra SWOT Stockholm och presentera vår bild av regionens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Rapporten är en viktig grund för vår agenda för hur Stockholm ska kunna bli en av världens bästa huvudstäder. Stockholm, november 2012 Maria Rankka VD Stockholms Handelskammare 3 10 23 32 36 Fokus Stockholm Bo Leva Studera och arbeta Driva företag
Fokus Stockholm Städernas utveckling har hamnat i centrum i debatten om hållbar tillväxt. Samtidigt är urbaniseringen den kanske främsta kraften bakom förändringarna i den globala ekonomin. Städer som växer smart får bättre förutsättningar att konkurrera globalt om såväl kompetens som kapital och företag. Globaliseringen påverkar både individ- och näringslivsklimatet i huvudstadsregionen. Den innebär en hårdare konkurrens på världsmarknaden och fler valmöjligheter för individerna. Stockholmarna är mobila och kan i växande utsträckning välja den stad som erbjuder högst livskvalitet och spännande karriärmöjligheter. Där människorna och kompetensen finns, där finns även företagen. I en modern stad som Stockholm är individ- och näringslivsklimatet intimt sammankopplade. De städer, regioner eller länder som misslyckas med att skapa goda förutsättningar för sina invånare kommer också att misslyckas med sin ekonomiska tillväxt. I en allt tuffare global konkurrens har inte Stockholm råd att tappa marknadsandelar i termer av människor, företag och kapital. SWOT Stockholms syfte är att sätta fokus på Stockholm, förstå stadens styrkor och svagheter samt identifiera frågor och politiska åtgärder som behöver prioriteras. Målet är att Stockholm stärker sin position i konkurrensen med andra storstadsregioner i världen. SWOT Stockholm kartlägger och analyserar Stockholm utifrån två perspektiv: individernas och företagens. Rapporten baseras på internationella rankningar, en enkätundersökning av Demoskop och Handelskammarens egen analys. Individer och företag är naturligtvis ömsesidigt beroende av varandra. Därför kommer ett antal faktorer igen i analysen för både individ- och näringslivsklimatet. Läs mer om metoden för SWOT Stockholm på sidan 9. SWOT Stockholm ger inget vetenskapligt svar på vad som gör Stockholm attraktivt eller inte. Den är ett försök till att ge en mer mångfacetterad och komplex bild av huvudstadsregionens styrkor och svagheter och ett försök till en prioriteringsordning utifrån de hot och möjligheter vi står inför. DefinitionER Stockholm är i första hand definierat som Stockholms län. I de fall då analysen utgår från Stockholms stads gränser förtydligas det i texten. Individklimatet är ett samlat begrepp för samtliga faktorer som påverkar individens vardag i Stockholm. Det omfattar såväl hårda som mjuka värden och faktorer. Individklimatet är intimt kopplat till begreppet livskvalitet, men livskvalitet är inte synonymt med individklimat. Näringslivsklimatet är ett samlat begrepp för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas i Stockholm. Vad är en SWOT? En SWOT (Strenght, Weakness, Opportunity, Threat) är ett, i första hand, företagsekonomiskt verktyg för att analysera företag, organisationer, institutioner och platser i relation till deras omvärld. Metoden går ut på att identifiera styrkor och svagheter (nuläge), samt möjligheter och hot (framtid). Resultatet sammanställs sedan i en fyrfältsmatris som kallas för SWOT. 3
SWOT för individklimatet Livskvaliteten i Stockholm håller en hög nivå utifrån ett internationellt perspektiv. Det visar internationella rankningar och det säger Stockholmsföretagen samt stockholmarna själva när man frågar dem. Sex av tio stockholmare anser att Stockholm är bättre att leva i jämfört med andra städer i Europa. De tre främsta styrkorna för Stockholms individklimat är tillgång till arbete och karriärmöjligheter, natur och grönområden samt trygghet och säkerhet. Stockholm har även ett försprång i jämförelse med omvärlden vad gäller bland annat befolkningens åldersstruktur och kollektivtrafik. Något motsägelsefullt betraktar stockholmarna själva utbudet av restauranger, nöjen, kultur och shopping som Stockholms främsta styrka, samtidigt som Stockholms kulturliv får ljumma omdömen i internationella jämförelser. Stockholms främsta svagheter vad gäller individklimatet är tillgången på bostäder, levnadsomkostnader och framkomligheten i trafiken. Även skattenivån är en uppenbar stor svaghet för Stockholm. S O Trygghet och säkerhet. Tillgång till arbete och karrärmöjligheter. Befolkningstillväxt. Utbildningsnivå. Förtätningsmöjligheter. Befolkningsprognos. Marknadsföringssatsningar kan ge näring till kulturlivet. Möjligheter till ett balanserat liv. Grönområden och vatten. Mångfald. Boendekvalitet. Livskvalitet. Fysiska miljön. Utbud av restauranger, nöjen och shopping. Stockholmarna är stolta över sin stad - goda ambassadörer. Spännande näringsliv och arbetsmöjligheter. Stadens utformning och arkitektur. Kollektivtrafik. Åldersstruktur. Kvalitet i utbildningen. Skyddat från naturkatastrofer. Norra Europas nav. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 4
Namn: Birgitta Bergman Ålder: 71 år Favoritplats i Stockholm: fjällgatan Därför bor jag här: här är jag född Skattenivå. Turism. Levande kultur. Tillgång på studentbostäder. WLönenivå Kändisfaktor. Geografiska läget. Klimatet. Språket. Urbanisering leder till skräp, föroreningar, högre belastning på staden. Framkomlighet i trafiken. Segregation. Lönenivå. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Tillgång på bostäder. Levnadsomkostnader. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jamförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Sverige och Danmark har högst skattetryck av OECD-länderna. Källa: OECD. Givet Stockholms relativt höga livskvalitet är förutsättningarna och möjligheterna för att öka den globala konkurrenskraften stora. Stockholms kunskapsintensiva och diversifierade näringsliv lockar kompetens och individer med spännande arbetsmöjligheter medan den ekonomiska och finansiella stabiliteten kan komma att vara attraktiv i en omvärld där det råder stor osäkerhet. De möjligheter till ett balanserat liv för individer och familjer som Stockholm kan erbjuda är också en viktig möjlighet. De för individklimatet största hoten mot Stockholms framtida konkurrenskraft och utveckling är bostadsbristen, eftersatta infrastruktur- investeringar och växande osäkerhet kring utbildningssystemets kvalitet. Trots allvarliga svagheter, hot och utmaningar är det viktigt att konstatera att det allmänna omdömet om livskvaliteten i Stockholm är mycket bra. Internationella rankningar och vår Demoskopundersökning talar här ett entydigt språk: Stockholm är en attraktiv stad att bo i. Utmaningen är att bygga vidare på det som är bra och inte låta de hot som finns utvecklas till svagheter. s s T 5
SWOT för näringslivsklimatet Även näringslivsklimatet i Stockholm får ett högt betyg. Både i internationella rankningar och när företagen själva får svara får Stockholm genomgående positiva omdömen. De tre främsta styrkorna för Stockholms näringslivsklimat är tillgången till kvalificerad arbetskraft, ett gynnsamt entreprenörsklimat och bra IToch telenät. 73 procent av Stockholmsföretagen tycker att IT- och telenäten i Stockholm är bra eller mycket bra. Näringslivsklimatets svagheter är i första hand rigida arbetsmarknadsregler, gränssnittet mellan näringslivet och politiken, utdragna kommunala beslutsprocesser, lagar och myndighetsregler, samt dialog med politiker, och skattenivån. Från ett internationellt perspektiv är även internationella flygförbindelser dåliga för Stockholms attraktivitet som affärsstad. Liksom för individklimatet innebär det överlag goda omdömet för Stockholms näringslivsklimat att staden har goda förutsättningar att bli ännu vassare i den globala konkurrensen om företagsetableringar och tillväxt. Den ekonomiska och finansiella stabiliteten är fortsatt en viktig styrka, även om vår omvärld återgår till något mer normalt. S O Tillgång till kvalificerad arbetskraft. IT- och telenät. Diversifierat näringsliv. Känd miljöstad. Entreprenörsklimat. Befolkningstillväxt. Befolkningsprognos. Norra Europas nav. Utbildningsnivå. Innovation. Satsningar på forskning och utveckling (FoU). Marknadsföringssatsningar. Förtätningsmöjligheter. Tillgänglighet till kunder. Kollektivtrafik. Kvalitet i utbildningen. Tillgänglighet till marknader. Tillgång till lokaler. Åldersstruktur. Stor ITmognad och vana internetanvändare. Ekonomisk och finansiell stabilitet. SWOT står för Strenght, Weakness, Opportunity och Threat och presenteras därför i en fyrfältsmatris. Överst till vänster illustreras styrkorna och överst till höger illustreras svagheterna. I den nedre vänstra rutan illustreras möjligheterna och i den nedre högra rutan illustreras hoten. 6
Gränssnittet mellan näringslivet och politiken. - Lagar och myndigheter. - Kommunala beslutsprocesser. - Dialog med politiker. WSkattenivå. T Bristande samverkan mellan näringslivet och akademin. Internationella flygförbindelser. Geografiska läget. Brain drain. Huvudkontoren flyttar. Kommersialisering av innovation. Eftersatta infrastrukturinvesteringar. Kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Regler för företagsetablering. Segregation. Kompetensbrist på högutbildade. Arbetsmarknadsregler. Externt riskkapital. Utbildningssystemets kvalitet minskar i jämförelse med omvärlden. Ackumulerad bostadsbrist. Lyckas vi bättre med att kommersialisera och få utväxling av satsningarna på forskning och utveckling (FoU) skulle näringslivsklimatet stärkas. Det finns också en anledning att se Stockholms geografiska läge som en potentiell styrka. Det geografiska läget har historiskt inte varit huvudstadsregionens stora styrka, men vi är i dag ett potentiellt nytt centrum i en ekonomiskt dynamisk region. Vi skulle kunna bli norra Europas nav. Stockholm är överlag en bra stad att driva företag i. Samtidigt är företagen oroliga för ett antal påtagliga hot. Det enskilt största hotet handlar om den kompetensbrist som kan förväntas bli akut inom femton till tjugo år. Det finns också en risk att, precis som för individklimatet, utbildningssystemets kvalitet försämras i jämförelse med omvärlden. Andra stora hot är den ackumulerade bostadsbristen och eftersatta infrastrukturinvesteringar. Att företagen uttrycker stor oro över bostadssituationen visar hur de akuta utmaningarna för individklimatet blir likvärdigt stora utmaningar för näringslivsklimatet. s s 7
Tempen på Stockholm I Demoskopundersökningen har vi bett företag betygsätta Stockholms attraktivitet både vad gäller att driva företag och utifrån deras egen livskvalitet. Enligt resultatet rankar Stockholms företagare näringslivsklimatet något bättre än individklimatet. Näringslivsklimatet Individklimatet Det bästa med Stockholm är närheten till vattnet och naturen. Hisnande vacker sommarstad. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 79 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Företagens bedömning av hur attraktivt Stockholm är vad gäller näringslivsklimat och individklimat. Även allmänheten i Stockholm har fått bedöma Stockholms attraktivitet avseende livskvalitet. Allmänheten är något positivare än företagen till individ klimatet och livskvaliteten. Stockholmarna rankar livskvaliteten i staden till 80 på en 100-gradig skala, jämfört med företagarnas 72. 72 Dyrt men tryggt Genom en så kallad drivkraftsanalys kan vi i Demoskopundersökningen identifiera de faktorer som är viktigast och påverkar attraktiviteten mest. Det svarar på var ytterligare insatser kan göra störst nytta för att stärka Stockholms attraktivitet, Stockholm är världens vackraste huvudstad, tycker jag. Dessutom är den lagom stor. men också var försummelse kan leda till störst skada. Som framgår av figuren nedan är lev nadsomkostnader en viktig faktor för attraktiviteten och ett område där Stockholm uppfattas som svagt. Levnadsomkostnaderna anses också höga både i nationella som internationella mått. Utifrån den här drivkraftsanalysen kan vi konstatera att levnadsomkostnaderna dessutom är ett betydande hot mot en Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms individklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område. 1 2 3 4 5 Stockholm har en blandning mellan det lilla och det stora. positiv utveckling av individklimatet. Överlag uppfattas Stockholm som en trygg och säker stad för dess in vånare, en viktig faktor som bidrar starkt positivt till regionens attraktivitet. Men skulle situationen förändras skulle det också få stor betydelse. Det är med andra ord en styrka som snabbt kan bli ett hot. Därför är det av stor vikt att kontinuerligt jobba för en trygg och säker stad. Trygghet och säkerhet Levnadsomkostnader Natur och grönområden Stadens utformning och arkitektur Öppenhet och tolerans (religion, etnicitet, sexualitet med mera) Bra Godkänt Dåligt 8
Andra faktorer som har stor påverkan på Stockholms attraktionskraft och individklimatet är tillgången till natur och grönområden, stadens utformning och arkitektur, samt öppenhet och tolerans. Samtliga av dessa aspekter anses redan i dag tillhöra Stockholms styrkor. Lyckas vi bevara och stärka dessa ytterligare finns det stora möjligheter att öka attraktionskraften, attrahera ny begåvning och kompetens, men även att stimulera turismen. Gränssnittet är en utmaning Lagar och myndighetsregler har störst påverkan på hur företag be dömer Stockholms attraktivitet och näringslivsklimat. Därefter kommer entreprenörsklimat och tillståndsgivning från kommuner och myndigheter. En kritisk fråga för att förbättra Stockholms attraktionskraft är därför att förbättra kommunala beslutsprocesser, dialogen med politiska beslutsfattare, tillståndsgivning, lagar och myndighetsregler. Utbildningsnivån har en stor påverkan på Stockholms näringslivsklimat. I dag är det en av Stockholms styrkor. Men osäkerheten kring kvaliteten i grundskola samt kunskapsnivån avseende matematik och naturvetenskapliga ämnen är ett växande hot mot Stockholms framtida kompetensförsörjning och attraktivitet. 1 2 3 4 5 Lagar och myndighetsregler Entreprenörsklimat Tillståndsgivning från kommuner och myndigheter Dialogen med politiska beslutsfattare Utbildningsnivå Bra Godkänt Dåligt Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka Stockholms attraktivitet för företagande är att få ned kostnadsläget för arbetskraft och boende i Stockholm. Figuren visar vilka frågor som är viktigast för Stockholms näringslivsklimat och hur väl huvudstaden klarar sig på respektive område. Metod för SWOT Stockholm Stockholms Handelskammares SWOT av Stockholm har kartlagt Stockholms attraktivitet utifrån å ena sidan ett individperspektiv och å andra sidan ur ett näringslivsperspektiv. Individer och företag verkar utifrån olika förutsättningar och preferenser, men är samtidigt ömsesidigt beroende av varandra. Har inte företagen goda förutsättningar att erbjuda spännande arbetstillfällen och ett dynamiskt näringsliv vill inte människorna vara här. Finns inte människorna här klarar inte företagen kompetensförsörjningen. En framgångsrik huvudstad förutsätter att båda områdena utvecklas och stärks tillsammans. Stockholms individ- och näringslivsklimat analyseras utifrån tre delar: Andras uppfattning om Stockholm. Handelskammaren har framför allt utgått från två internationella rankningar om städers attraktions- och konkurrenskraft: Cities of Opportunities 2011 (PwC) och European Cities Monitor 2011 (Cushman & Wakefield). Cities of Opportunities rankar 26 västerländska städer och European Cities Monitor rankar 36 europeiska städer. Anledningen till varför vi har valt just dessa två rankningar är att de täcker både relevanta städer, individ- och näringslivsrelaterade faktorer, men också att de är väletablerade och renommerade. Stockholmarnas och StockholmSföretagens uppfattning om Stockholm. Demoskop har genomfört en undersökning på uppdrag av Handelskammaren, som är uppdelad i två delar. Den ena riktar sig till Stockholms näringsliv och bedömer Stockholms attraktivitet att driva företag i. Den andra riktar sig till privatpersoner i Stockholms län och belyser Stockholms attraktivitet vad gäller livskvalitet. I individundersökningen ingår 1 142 statistiskt slumpmässigt valda webbintervjuer med personer i åldern 18 89 år boende i Stockholms län. Undersökningen genomfördes under perioden 30 maj 8 juni 2012. Undersökningen bland företagen genomfördes med 402 telefonintervjuer med företagets vd eller av vd utsedd person, under perioden 29 maj 15 juni 2012. handelskammarens uppfattning om Stockholm. För att komplettera och stärka rankningarna och undersökningarna har vi använt våra egna analyser, rapporter och slutsatser som underlag. 9
10 Bo Svaret på varför man väljer att bo i Stockholm är inte helt självklart utan beror naturligtvis på en kombination av flera faktorer, som exempelvis kön, social status, nationalitet, ålder och utbildning. Enligt Demoskopundersökningen väljer varannan stockholmare i första hand att bo i Stockholm på grund av närhet till familj och vänner. Valet av boende påverkas även av faktorer som arbetsmöjligheter, studier och drömmen om storstadens livsstil.
Stockholm leder Europas urbaniseringsliga I Stockholms stad bor det i dag ungefär 850 000 invånare. Räknar vi med övriga kommuner i Stockholms län uppgår befolkningen till cirka 2,1 miljoner invånare. Sett till folkmängdens storlek är Stockholm en, med internationella mått, relativt liten stad. Den är dessutom relativt glesbefolkad. I Economist Intelligence Units senaste rankning över världens bästa städer tappar Stockholm exempelvis två platser (till sjätte plats) på grund av just spridd bebyggelse och stadsutbredning, så kallad urban sprawl. 1 Med detta sagt är Stockholm också en av de snabbast växande städerna i Europa. Både staden och länet hade en befolkningstillväxt på mer än två procent under 2011. Med andra ord växer Stockholms läns befolkning med två fullsatta SL-bussar varje dag. År 2011 svarade Stockholms län för hela Vilket är det allra viktigaste skälet för dig att bo i Stockholm? % 70 60 50 40 30 20 10 0 Närhet till familj och vänner Arbetsmöjligheter Livsstil och utbud av t ex nöjen, kultur och shopping Möjlighet att studera Annat 55 procent av Sveriges totala befolkningsökning. Fram till 2020 väntas Stockholms stad växa med 17,3 procent. Motsvarande siffra för länet är 16,9 procent. Tillsammans med Oslo har vi därmed också den snabbaste prognostiserade befolkningstillväxten i Europa. 2 Fler är bättre Den starka befolkningstillväxten är till delar ett kvitto på Stockholms attraktivitet och en mycket viktig konkurrensfördel. Den bidrar till allt större och växande marknader, mångfald och innovation. Tack vare befolkningstillväxten kan Stockholm erbjuda en tillräckligt stor kritisk massa för företagande, forskning och kultur. Befolkningskoncentrationen, givet att staden blir tätare, skapar också skalfördelar, möjligheter till mindre utsläpp och miljöinnovationer. s s Vad är det bästa med Stockholm? Källa: DemoskopundersökningeN. Att det finns mycket vatten och grönområden, och ett stort och varierat utbud av kultur och museer. Att det ligger vid vatten och att kollektivtrafiken är bra. Oslagbar sommarstad. Blandningen mellan nytt och gammalt. Att Stockholm är den mest mångkulturella staden. Här finns de bästa utbildningarna och därför många av de mest intressanta jobben. Närheten till vatten och natur och samtidigt storstadens puls. 1 Urban sprawl innebär att en stad sprider ut sig till mer avlägsna områden. Ofta förknippas begreppet med ineffektiv eller okontrollerad stadsutveckling, långa avstånd till jobb och centrum, höga infrastrukturkostnader, ökad biltrafik och miljöförstöring samt brist på offentliga miljöer. 2 SCB, TMR Stockholms läns landsting. 11
Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholms stad 2011 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Norden Irak/Iran/ Turkiet/ Libanon/ Syrien Källa: Stockholms stad, SCB. Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Sydamerika Afrika Övriga världen Stockholmarna allt äldre För Stockholm, som för de allra flesta städer i västvärlden, utgör den åldrande befolkningen en stor utmaning. I dag har varje person i arbetsför ålder (20 64 år) i Stockholms län 0,65 personer i icke arbetsför ålder att försörja, det vill säga barn och äldre. Lägst försörjningsbörda i Stockholms län har kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg, med drygt 0,50 personer att försörja. Högst är försörjningsbördan i Danderyd och Lidingö, med 0,94 respektive 0,85 personer i ickearbetsför ålder. Försörjningsbördan väntas öka både i länet och Stockholms stad de kommande 10 20 åren. 4 Attraktiv mångfald Att Stockholm är en av de snabbast växande städerna i Europa är i grunden bra och tyder på att staden är attraktiv. Men det är också viktigt att se hur befolkningstillväxten är fördelad. Utöver ett stort födelseöverskott, visar strukturen på befolkningstillväxten att en stor del är flyktingar, anhörighetsinvandring och återflyttning från utlandet. Av den totala nettoinflyttningen till Stockholms län 2011 stod inflyttade från utlandet för cirka 74 procent, varav ungefär tolv procent var flyktingar (2 231 flyktingar). 3 Det ställer stora krav på integrationspolitiken, som rätt hanterad kan bidra till tillväxt och internationalisering. Stockholm har tagit emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring sedan början av 2000-talet. Topp fem snabbast växande kommuner, prognos 2010 2040 1. Solna 2. Nacka 3. Nykvarn 4. Vallentuna 5. Vaxholm Stockholms stad hamnar på 17:e plats. Länet Staden 13 079 6 678 6 093 5 378 Europa/ Nordamerika Födelseöverskott Nettoinflyttning från övriga Sverige Länet mer internationaliserat 17 685 7 673 Nettoinflyttning från utlandet Källa: SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).. Källa: TMR Stockholms läns landsting (2011), SCB. 12 3 Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län. 4 SCB, TMR Stockholms läns landsting (2011).
Yngre än Europa Samtidigt som den åldrande befolkningen i Stockholm är ett växande hot väntas Stockholms stad befolkningsmässigt få en signifikant högre ökningstakt för gruppen arbetsföra jämfört med andra städer i Europa. Mellan 2010 och 2020 väntas antalet yrkesaktiva att öka med nästan 15 procent i Stockholms stad. Motsvarande siffra för München är 8,6 procent, London 7,6 procent, Hamburg 5,0 procent, Frankfurt 4,2 procent och Amsterdam 2,0 procent. 5 Prognos 2030: 22,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Prognos 2050: 25,6 procent av totalbefolkningen är 65+ Källa: SCB. 23 778 10 390 Total nettoinflyttning Källa: SCB samt TMR Stockholms läns landsting (2011). 12,5 % 3,2 % Tillväxt i nettoinflyttning sedan 2010 5 Peter Stein och Stockholms Handelskammare (2011). 6 Arbetsför ålder beräknad 20 64 år. Ta kommando över autopiloten För att Stockholm ska kunna fortsätta växa och förbli en attraktiv stad, både för individer och företag, krävs det en genomtänkt och uthållig politik. Stockholms befolkning och demografi utgör både en styrka, en svaghet, en möjlighet och ett hot. Styrka i den meningen att staden är tillräckligt stor för att vara en attraktiv plats och marknad för företagen och en plattform för mångfald och möten mellan människor. I dag är Stockholm dessutom en av de snabbast växande städerna i Europa och har en relativt stor andel av befolkningen i aktiva åldrar. Demografin är en svaghet i termer av att vi, i internationell jämförelse, har en relativt liten befolkning. I en del avseenden är det inte realistiskt att Stockholm kan konkurrera med riktigt stora städer som London eller Paris. Samtidigt är det en svaghet som är svår att åtgärda på kort sikt. Det kan också vara så att befolkningstillväxten i Stockholm inte är tillräckligt stor. Den starka befolkningstillväxten och den allt högre koncentrationen av människor skapar också möjligheter, för företagen, människorna, staden och miljön. Urbaniseringen skapar expansionsmöjligheter för företagen i och med en växande marknad och efterfrågan. Som tidigare nämnts leder koncentrationen av människor även till skalfördelar vilket ger effektivare energianvändning och därmed mindre 65 % Andel av befolkningen i arbetsför ålder 6 i Stockholms stad. Prognos 2020: 64 % 35 % Andel av befolkningen mellan 20 40 år i Stockholms stad. Källa: SCB. TMR STOCKHOLM LÄNS LANDSTING (2011). Den typiska Stockholmskvinnan föder fler barn än riksgenomsnittet. 1,98 jämfört med 1,9 barn per kvinna. Källa: SCB. utsläpp. De positiva befolkningsprognoserna innebär dessutom att Stockholm får ett visst demografiskt försprång jämfört med övriga Europa avseende tillväxttakt och åldersstruktur, även om situationen även här är pressad. Ett påtagligt hot är att Stockholm håller på att växa ur sin fysiska kostym. Trängsel på vägar, i kollektivtrafiken, på bostadsmarknaden, i förskolorna och i sjukvården hotar att bromsa befolkningsutvecklingen. Dagens välfärdssystem hamnar under press när befolkningen blir äldre i och med växande efterfrågan på vårdtjänster och minskat skatteunderlag. Trots att befolkningskoncentration i grunden är resurseffektivt riskerar urbanisering, utan anpassning av stadens funktioner och infrastruktur, att öka pressen på stadens natur och resultera i mer skräp och föroreningar. Att balansera en förtätning som skapar otvetydiga värden mot befintliga grönområden som redan i dag värdesätts högt är en utmaning. 13 s s
Kamini Singam- Kristensen: Allt är inte lätt här Namn: Kamini Singam- Kristensen Ålder: 35 år Favoritplats i Stockholm: Kungsholmen Därför bor jag här: Min mans arbete l Kamini Singam-Kristensen, 35 år, har bott i Stockholm i fem år. Hon kom hit med sin man som är norrman. Han är affärsjurist på en brittisk bank med stationering i Stockholm. Kamini är född och uppvuxen i Kuala Lumpur i Malaysia, har bott i Brisbane i Australien, London och Oslo. Så hon, om någon, kan jämföra storstäder. Stockholm är en fantastisk stad. Men allt är inte lätt här. Vi har kunnat hyra bostad i andra städer. Här var vi tvungna att köpa en, trots att vi visste att vi bara skulle vara här tillfälligt. Nästa kalldusch kom när vi skulle ha barnomsorg. Jag fick veta att vi borde ha ställt vår son i kö när han var sex månader. Men då bodde vi ju inte ens här, men det ordnade sig. Jag är också jurist, har arbetat med bolagsrätt. Här har jag inte kunnat göra det, utan har undervisat en del. Alla städer har bra och dåliga sidor. Stockholm har bra sjukvård och jag gillar Öppna förskolan. Vi bor bra på Kungsholmen. Men stockholmarna är så blyga. När jag var ute och joggade i Brisbane så var det självklart att man sa hej till varandra i joggingspåret. Stockholmarna tyckte nog att jag var tokig i början, när jag log och hejade på alla jag mötte, det blev lite av en kulturkrock. Vi har fått jättefina svenska vänner, men vi kommer inte att stanna här. Nästa gång vi flyttar blir det nog till Asien.
Bostäder är nyckeln Stockholm växer rekordartat. Storstadens puls, en bred arbetsmarknad och mångfald lockar. Vid internationella jämförelser rankas Stockholms bostadssituation högt, till stor del tack vare den höga boendekvaliteten. Men boendekvalitet är en sak och tillgång på bostäder är en annan. Situationen på bostadsmarknaden är mycket ansträngd till följd av regleringar, svag nyproduktion av bostäder och en dålig rörlighet inom det befintliga bostadsbeståndet. Den svaga tillgången på bostäder utgör ett hinder för många att överhuvudtaget söka jobb eller utbildning i regionen. Inte minst försvårar den för unga vuxna att flytta hemifrån och bidrar till att fler familjer blir mer trångbodda. För få bostäder I vår Demoskopundersökning anser stockholmarna att tillgången på bostäder är Stockholms i särklass främsta svaghet. Bostadsbyggandet i länet släpar efter sedan lång tid tillbaka. Bara de senaste åren hade produktionen behövt vara tre gånger så hög för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Bostadsbristen 110 000 bostäder saknas i Stockholm. 68 % av stockholmarna tycker att tillgången på bostäder är dålig eller mycket dålig. Källa: Demoskopundersökningen. i Stockholms län har blivit ett stort och allvarligt problem och kanske det allra största hotet mot en långsiktig positiv utveckling för huvudstaden. Enligt Handelskammarens beräkningar saknas det i dag cirka 110 000 bostäder i länet. Om alla som är i behov av en bostad räknas in är den faktiska bostadsbristen sannolikt ännu större. Dessutom finns det stora skillnader i länets 26 kommuner vad gäller ambition och vilja att växa, men också i förmågan att hantera planprocesser och markfrågor på ett effektivt sätt. Fast i stor villa Stockholms bostadsmarknad kännetecknas av en låg rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet vilket framför allt beror på en kombination av hyresregleringar och flyttskatter. I det hyrda beståndet är det svårt att komma över förstahandskontrakt, många hyresrätter står tomma eller hyrs ut i andra hand när man blir sammanboende. Även hyresregleringen leder till ett sämre utnyttjande av det befintliga beståndet. 365 000 personer i bostadskö i Stockholms stad i slutet av 2011. Hög standard Stockholm rankas på 5:e plats i kategorin boende i Cities of Opportunities 2011. 4 till 7 år genomsnittlig kötid för bostad i Stockholms stad. Många bor kvar i för stora bostäder i det ägda beståndet därför att de inte skulle minska sina boendekostnader eller frigöra mer kapital om de flyttade till ett mindre boende. Utöver att lägenhetsaffärer alltid inbegriper flyttomkostnader och mäklararvoden, så är det framför allt reavinstbeskattningen som gör det olönsamt att anpassa boendet när exempelvis vuxna barn flyttar ut. 43 000 stockholmhushåll skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag. Källa: Stockholms Handelskammare (2011b). Sverige bygger hälften så många bostäder per person som våra nordiska grannländer. Källa: SCB, Boverket och de nordiska motsvarigheterna. 15 s s