Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 214-215 Författare: Sven-Arne Jansson
Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Rapporten... 8 Genomförande... 9 Deltagande elever och kommuner... 9 Resultat... 11 Upplevd hälsa... 11 Fysisk Hälsa... 12 Övervikt och fetma... 12 Psykisk hälsa... 15 Ledsen eller nedstämd... 15 Orolig eller rädd... 17 Irriterad eller på dåligt humör... 17 Nöjd med sin kropp... 18 Sömnsvårigheter... 18 Tillgång till vuxen att prata med... 19 Somatiska besvär... 2 Huvudvärk... 2 Ont i magen... 21 Värk i rygg, nacke och axlar... 22 Värktabletter... 24 Kost och Fysisk Aktivitet... 24 Frukost... 24 Lunch... 25 Middag... 26 Saft och läsk... 26 Skärmtid... 28 Fysisk aktivitet på fritiden... 29 Aktiv på lektionerna i idrott och hälsa... 31 Alkohol, tobak, narkotika och dopning... 32 Alkoholvanor... 32 Rökvanor... 33 Snusvanor... 35 Inställning till narkotika... 36 Användning av narkotika... 36 Användning av dopingpreparat... 38 Psykosocial och fysisk miljö... 39 Hur de yngre barnen känner sig när de går till skolan... 39 Hur de yngre barnen känner sig när de tänker på klasskamraterna... 39 Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever... 39 Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan... 41 Arbetsro på lektionerna... 41 Kan koncentrera sig i skolan... 42 Stress över skolarbetet... 43 Trivsel i skolan... 44 3
Stannar hennna utan att vara sjuk... 45 Arbetsmiljön i skol... 46 Arbete på fritiden... 48 Slutsatser... 49 Referenser... 5 4
Sammanfattning Syftet med denna rapport var att redovisa resultaten av sammanställningen av häl sosamtalen läsår 214/215 bland elever i länet i årskurs fyra, sju, årskurs ett på gymnasiet samt förskoleklass. Sammanställningen av hälsosamtalen läsåret 214/215 befäster den utveckling som har setts tidigare. Fram till och med årskurs fyra mår de flesta eleverna bra och det är små variationer i resultat mellan kön, kommuner men även över tid. 84 procent av flickorna i förskolan väljer det glada ansiktet,, för att visa hur de känner sig när de ska till skolan och 75 procent av pojkarna. I årskurs fyra är det 9 av som svarar att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Hela 95 procent svarar att de för det mesta mår bra eller mycket bra. I stort sett ser de flesta områdena bra ut i årskurs fyra på länsnivå. De få områden som årskurs fyra utmärker sig genom att ligga sämre till än äldre årskurser är den lägre andelen elever som har arbetsro i klassrummet samt kan koncentrera sig i skolan. I årskurs fyra uppger även 15 procent att de blivit retade, utstötta eller på annat sätt dåligt behandlade av andra elever, jämfört med bara 7 och 3 procent i årskurs sju och gymnasiet. Den psykiska hälsan är fortsatt en stor utmaning och inga tecken på förbättring ses detta år på länsnivå. Efter årskurs fyra börjar en något oroväckande utveckling som ter sig olika för flickor och pojkar. Flickornas psykiska välmående minskar stadigt fram till gymnasiet, där det är stora skillnader jämfört med pojkarna. I årskurs ett på gymnasiet har andelen flickor som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda fördubblats sedan årskurs sju, till 16 procent att jämföra med pojkarna där endast 3 procent ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. I stort sett alla indikatorer som rör den psykiska hälsan, ofta eller alltid orolig eller rädd, irriterad eller på dåligt humör, besvärande huvudvärk, magont har till första året på gymnasiet ökat kraftigt bland flickorna sedan årskurs sju och fyra, utan större ökning bland pojkarna. Bland både flickor och pojkar ökar besvärande värk i rygg, nacke eller axlar med stigande årskurs även om flickorna ligger på en betydligt högre nivå i gymnasiet med hela 22 procent som ofta eller alltid har besvär mot pojkarnas 11 procent. När det gäller skillnader i psykiska hälsan mellan kommunerna återkommer Haparanda ofta bland topp tre mest positiva resultat bland kommunerna i länet på frågorna som mäter psykiska hälsan och somatiska besvär bland gymnasieelever. Älvsbyn förekommer ofta bland de tre kommunerna med minst positiva resultat. Vad gäller den fysiska hälsan, kost- och levnadsvanor består mönster som setts även tidigare år. Andelen elever med övervikt och fetma har länge legat högt och gör så fortfarande. Det finns dock positiva tecken rörande fysiska hälsans utveckling över tid i gymnasiet; andelen pojkar med övervikt eller fetma ser ut att vara på långsam nedgång. Detsamma gäller läskkonsumtionen för samma grupp, liksom för flickor. Det finns också tecken på att fysisk aktivitet på fritiden ökar bland gymnasieeleverna. Det ses både som en svag ökning över tid av andelen som är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan, och som en minskning av dem som är fysiskt inaktiva. Att sitta länge framför skärm visar dock inga tecken på att minska över tid i gymnasiet. Mönstret är som tidigare bland könen, att flickor har större andel med övervikt eller fetma i lägre åldrar för att någon gång runt årskurs fyra vända och minska successivt, medan pojkarnas övervikt och fetma ökar stadigt med stigande årskurs fram till årskurs 7 för att sedan minska. I årskurs fyra är 24 procent av eleverna överviktiga eller lider av fetma, i årskurs ett på gymnasiet är siffran 17 procent bland flickor och 23 procent bland pojkar. Både andelen flickor och pojkar som är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan minskar från årskurs fyra till gymnasiet. Skärmtiden ökar, och 5
var tredje elev i gymnasiet sitter fem timmar eller mer framför tv, dator eller mobil på sin fritid. Det som kanske framförallt skiljer flickor och pojkar åt vad gäller de faktorer som kan tänkas bidra till fetma (och som mäts i hälsosamtalet) är hur ofta man dricker läsk och sötade drycker. Redan i årskurs fyra ligger pojkarna högre än flickorna vad gäller andel som dricker saft eller läsk minst tre gånger i veckan och i årskurs ett på gymnasiet har den skillnaden tredubblats. I årskurs fyra dricker 13 procent av flickorna läsk/saft minst tre gånger i veckan och 18 procent av pojkarna, att jämföra med i gymnasiet då 23 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna dricker läsk minst tre gånger i veckan. När det gäller levnadsvanor utmärker sig Övertorneå genom att ha lågt läskdrickande i gymnasiet. Luleå, Älvsbyn och Boden har sett över de olika åldrarna färre med övervikt och fetma än övriga kommuner. Överkalix och Gällivare förekommer återkommande med högre andel som dricker läsk minst 3 gånger i veckan. Vad gäller drogvanor bland elever i länet är tydligt att sedan 26/27 har alkoholvanorna förbättrats bland gymnasieeleverna, både sett som minskning av hur många som provat, och hur många som dricker alkohol minst någon gång i månaden. Denna minskning fortsätter även med 214/215 års resultat. Det är också en tydlig minskning av andelen som har provat röka i både årskurs sju och första året på gymnasiet, samt en minskning av de som röker minst en gång i veckan, 9 procent av både pojkar och flickor röker. Samma tydliga utveckling ses bland andelen elever som provat snusa samt snusar. I gymnasiet uppger 4 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna läsår 214/215 att de snusar minst en gång i veckan. För narkotikaanvändningen får man räkna med att det finns ett mörkertal i den här icke anonyma undersökningen. Förändringar över tid kan dock ge värdefull in- formation. 3 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna i länet uppger att de har provat narkotika, vilket snarast är en liten minskning jämfört med senaste fyra åren. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att vissa kommuner är i hopslagna med tidigare år, för att få ett större elevunderlag och kunna redovisa resultat på kommunnivå. Antalet individer som ligger till grund för respektive kommun är trots det i många fall är lågt, i vissa fall närmare 5 elever. Det gör att ett fåtal elevers svar kan få stort genomslag för en viss kommun. 6
Inledning Bakgrund Undersökningen Hälsosamtal på webben inleddes genom ett initiativ av skolsköterskor i Luleå kommun, år 25, där Norrbottens läns landsting tillfrågades om att vara samarbetspart, utifrån ett koncept som utvecklats i Västernorrland. Syftet är att få siffror på hur barn och ungdomar i Norrbotten mår liksom på vissa av deras levnadsvanor, som kan relateras till hälsa. En enkät med hälso- och livsstilsfrågor kopplas till skolsköterskornas hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets första år. Skolsköterskorna registrerar sedan de avidentifierade svaren i en databas som förvaltas av landstinget. I denna årsrapport visas de sammanställda enkätsvaren från samtliga deltagande kommuner. Från läsåret 25/6 till 26/7 ökade antalet deltagande kommuner från tre till åtta 1, 2. Från läsåret 27/8 deltog 13 av länets 14 kommuner, vilket möjliggjorde en mer övergripande bild av länet 3-6. Läsåret 29/2 testade även Pajala enkäten, och data lagts in även från Pajala från och med läsår 2/211, vilket innebär att vi har ett fullständigt deltagande av kommunerna i Norrbotten. Utöver Västernorrland och Norrbotten, använder Jämtland samt sedan ett år tillbaka även Västerbotten. Det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer och psykisk hälsa. I arti- keln Elevhälsans uppdrag trycker Skolverket 19 på forskning som visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Därtill visar forskning också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Det är alltså ur många aspekter av största vikt att elevers hälsa och välbefinnande främjas och att de får hjälp under skoltiden att hantera sin vardag. Syfte Undersökningen är ett led i länets folkhälsoarbete. Den svenska folkhälsopolitiken inriktas på de strukturella faktorer, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Genom att inrikta sig på vad som påverkar hälsan kan vi stödja faktorer som gör oss friska (friskfaktorer) och åtgärda faktorer som gör oss sjuka (riskfaktorer). Den nya skollagen (2:8) som trädde i kraft 1 augusti 2 gör underlaget från elevhälsosamtalen än mer viktiga. Med den nya skollagen införs en samlad elevhälsa, med krav på ett antal olika kompetenser som ska ingå i den. En av utgångspunkterna är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Skolan poängteras ha ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Undersökningen är menad att användas som kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer på olika nivåer. För skolan är informationen från hälsosamtalet ett viktigt underlag för att utveckla elevhälsan och genomföra olika riktade insatser när så behövs, för politiker och andra makthavare på kommun och länsnivå ger hälsosamtalets sammanställningar en unik möjlighet att följa utvecklingen av hälsa och levnadsvanor hos barn och ungdomar i hela länet. 7
Rapporten Rapporten börjar med en kort beskrivning av genomförandet av undersökningen, hur informationen om elevens hälsa samlas in samt vilka kommuner samt antal elever som deltar. Sedan kommer själva sammanställningen av hälsosamtalen i resultatdelen. Undersökningens resultat presenteras grupperade efter målområde för uppföljning nämligen: god hälsa; god utbildning och delaktighet i samhället som är tre av de sex målområden som år 27 presenterades som förslag till upp- följningssystem för barnpolitiken av regeringskansliet 7. Systemet var i första hand tänkt för nationell uppföljning, men vi har i denna rapport valt att gruppera hälsosamtalets information inom de föreslagna målområdena. Nytt för detta års sammanställning är att kommunerna redovisas var för sig. Små kommuner har tidigare slagits samman geografiskt för att nå upp till visst elevantal. I år har en annan metod valts för att hantera kommuner med små elevantal, i ett led att försöka möjliggöra att varje kommun kan se sina egna resultat. Små kommuner med mindre än 5 elever i en viss årskurs har slagits samman med tidigare ett eller två läsårs hälsosamtal för den årskursen. Det gör att kommunen visserligen inte kan se exakta siffror på årets resultat, men får ändå en bild av hur läget är i kommunen och kan följa sin utveckling. På samma sätt så kan en kommun ha för få flickor och pojkar i en årskurs, det vill säga att de vardera inte når upp till 5 elever, då har det hanterats på samma sätt när siffrorna ska fördelas på flickor och pojkar. Det gör att siffran för båda könen kan spegla läsåret 212/13, men när det ska delas upp på kön så är det två eller tre års siffror. När man slår ihop resultat för flera år, kan fördelen vara att det ger en något stabilare siffra över läget, samtidigt som man har nackdelen att resultatet blir något utslätat. Vilka kommuner som berörs och för vilka årskurser kan ses i tabell 25 i tabellbilagan. Viktigt att hålla i minnet när slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå är att antalet individer som ligger till grund för respektive kommun i många fall är lågt (trots i hopslagningar), i vissa fall närmare 5 elever. Det gör att ett fåtal elevers svar kan få stort genomslag för en viss kommun. 8
Genomförande Varje år erbjuder skolhälsovården i kommunerna, årskurs fyra, sju samt årskurs ett på gymnasiet, individuella hälsosamtal med skolsköterskan. Även eleverna i förskoleklass erbjuds hälsosamtal men då en lättare variant anpassad för elevernas låga ålder. Syftet med det enskilda samtalet är att göra eleven mer uppmärksam på sambandet mellan livsstil och hälsa samt att ge kunskap om och uppmuntra honom/henne till att göra egna hälsofrämjande val. Inför samtalet får eleverna enskilt fylla i frågeformulär som berör elevens levnadsvanor och välmående. Formuläret omfattar bland annat mat, motion, sömn, fritidsintressen och trivsel i skolan samt för eleverna i år sju och i gymnasiet; tobak, alkohol och narkotika. Under det enskilda samtalet går eleven och skolsköterskan igenom svaren tillsammans samt elevens längd och vikt mäts. Efter avslutat hälsosamtal registrerar skolsköterskan svaren i en databas som förvaltas av landstinget, där uppgifterna lagras i avidentifierad form. Från den kan skolsköterskan lätt hämta information som sina egna klasser/skolor för att kunna föra vidare information om hälsoläget på skolan till rektorn. Kommunansvarig skolsköterska har möjlighet att se sammanställningar på kommunnivå, för att rapportera hälsoläget bland barn och unga till beslutsfattare på kommunnivå. Vid dessa sammanställningar omfattas uppgifterna av skolsköterskans hårda sekretess vilket gör att inga uppgifter får lämnas ut så att enskilda elevers identitet kan spåras. Alla kommuner i länet ingår i samma databas och vid läsårets slut sammanställer landstinget uppgifterna. Uppgifterna sammanställs på läns- och kommunnivå för att följa utvecklingen och se om det finns skillnader i länets kommuner. Spridningen mellan kommunerna är viktiga att följa men även enskilda kommuners utveckling vad gäller hälsa och levnadsvanor hos eleverna. Än finns inga uppgifter på nationell nivå att jämföra, med många län arbetar för att få liknande system så målet är att man i framtiden kan få jämförbara siffror för riket. Deltagande elever och kommuner Sammanlagt samlade skolsköterskorna i länet in enkätsvar om hälsa och levnadsvanor från 7261elever, se tabell 1. Sett till alla fyra deltagande årskurser sammantaget så täcker hälsosamtalsunderlaget 8 procent av alla inskrivna elever i länet (inskrivna oktober 212 enligt Skolverket). Täckningen var genomgående hög. 88 procent svarande i förskoleklass av alla inskrivna elever i länet, 89 procent svaranden i årskurs fyra, 83 procent svaranden i årskurs sju och 64 procent svarande i gymnasiets första år (se tabell 26 i tabellbilagan). Gymnasiet har även tidigare år haft lägre representativitet än de lägre årskurserna, men har i år lägsta siffran sedan alla kommuner började med hälsosamtalet. Arvidsjaur deltar inte i hälsosamtalet 214/15. Överkalix deltar inte heller med gymnasiet detta läsår, vilket kan förklara den låga siffran på representativitet. 9
Tabell 1: Antal deltagande elever per årskurs och kommun läsår 214/15 FÖRSKOLE KLASS ÅRSKURS 4 ÅRSKURS 7 GYMNASIET ÅRSKURS 1 Älvsbyn 69 87 83 32 Arjeplog 23 23 17 3 Arvidsjaur Boden 196 239 16 241 Gällivare 14 157 114 72 Haparanda 81 66 75 68 Jokkmokk 25 33 27 35 Kalix 153 161 129 16 Kiruna 199 195 192 155 Luleå 657 6 528 382 Överkalix 22 15 15 Övertorneå 26 22 31 34 Pajala 48 55 45 32 Piteå 395 451 429 37 Länet 234 24 1845 1278 Kommuner där mindre än 5 elever har svarat på frågorna i en årskurs redovisas ihop med samma årskurs föregående år, och om inte det räcker för att nå upp till 5 elever, slås även ett tredje läsårs elever ihop. Samma gäller om en kommun har mindre än 5 pojkar eller flickor som har svarat i en årskurs. Se tabell 25 i tabellbilagan för att se för vilka kommuner 2 eller 3 års uppgifter används. Boende används ofta som bakgrundsvariabel eftersom att man har sett kopplingar med skillnader i hälsa. Boende med eller utan föräldrar har kopplats till olikheter i hälsa bland unga i riket 7. Även tidigare års sammanställningar 2 av hälsosamtalet i Norrbottens län har visat på samband mellan boendeform och hur man mår. Relativt små skillnader dock mellan om man bor med en eller två föräldrar. Den stora skillnaden finns mellan de som bor utan och de som bor med någon förälder. De som ofta eller alltid var ledsna eller nedstämda fanns i högre utsträckning bland de som bodde utan förälder (bodde själva eller på annat sätt). Värk i rygg och nacke var tydligt mest förekommande i gruppen med annat boende. Se tabell 22 i tabellbilaga för boende former bland elever i årskurs ett på gymnasiet läsår 212/13.
Resultat Målområde Bästa Möjliga Hälsa Upplevd hälsa Den självupplevda hälsan bland eleverna mäts i hälsosamtalet genom påståendet Jag mår för det mesta.. där eleven kan välja fortsättning via en femgradig skala från mycket dåligt till mycket bra. De elever som väljer bra eller mycket bra är den grupp som bildar måttet andel elever som för det mesta mår bra. De allra flesta elever, läsår 214/15 liksom tidigare år, uppger att de för det mesta mår bra. I årskurs fyra är andelen som mår bra hela 96 procent bland flickor och 95 procent bland pojkar. Sedan minskar dock andelen med stigande årskurs och könsskillnaderna framträder successivt. I årskurs sju är andelen flickor och pojkar som mår bra 87 respektive 95 procent, och i årskurs ett på gymnasiet 77 respektive 92 procent. Att andelen flickor som uppger att det mår bra sjunker stadigt efter årskurs fyra har setts i alla mätningar sedan hälsosamtalets start, liksom att pojkars välmående håller sig relativt stabilt mellan årskurs fyra och sju, men sedan också sjunker till årskurs ett på gymnasiet. Andelen flickor som mår bra i gymnasiet har alltid varit betydligt lägre pojkarnas under alla mätningar. Skillnaden har dock aldrig varit så stor som vid den senaste mätningen, då hela 15 procentenheter skiljer mellan flickor och pojkars välmående. Det senaste läsåret 214/15 stärker också den redan tidigare anade nedåtgående trend bland gymnasieflickornas välmående, med den hittills lägsta uppmätta siffran. 9 8 7 6 5 4 3 2 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 Årskurs 4 Årskurs 7 Gymn år1 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Flickor Pojkar Figur 1. Andel elever som för det mesta mår bra eller mycket bra, utveckling över tid i Norrbottens län (%) Större delen av eleverna i årskurs ett på gymnasiet 214/15 återfinns också i mätningen läsår 211/12, men då som elever i årskurs 7 (se figur 1 och med röd ring markerade staplar). Genom att jämföra hur deras upplevda hälsa var då jämfört med 214/15 kan man se att under förloppet från årskurs sju till första året på 11
gymnasiet har andelen flickor och pojkar som uppger att de för det mesta mår bra minskat med 14 procentenheter bland flickor respektive 2 procentenheter bland pojkar., 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2,,, Jokkmokk (2 år) Gällivare Överkalix (3 år) Boden Pajala (2 år) Luleå Kalix Övertorneå (2 år) Länet Kiruna Älvsbyn Piteå Haparanda Arjeplog (3 år) Arvidsjaur (us) Åk 7 Haparanda Gällivare Kalix Pajala (2 år) Älvsbyn (2 år) Luleå Övertorneå (2 år) Piteå (2 år) Länet Kiruna Jokkmokk (3 år) Arjeplog (2 år) Boden Arvidsjaur (us) Överkalix (us) Gy1 Figur 2. Andel elever, båda könen, som för det mesta mår bra i årskurs sju och gymnasiets första år, läsår 214/15 kommuner i Norrbotten Även sett till enskilda kommuner i Norrbotten, mår de flesta barnen för det mesta bra. Spridningen är minimal i årskurs fyra och alla kommuner ligger i spannet 91 till 99 procent elever som för det mesta mår bra. I årskurs sju är spridningen fortfarande ganska liten med lägsta värdet i Arjeplog med 87 procent och högsta i Jokkmokk, 95 procent, för att sedan i gymnasiet ligga mellan 81 procent i Boden till 91 procent i Haparanda. Gällivare ligger för övrigt i alla årskurser bland de kommuner som har högst andel elever som upplever att de för det mesta mår bra. Övriga kommuner kan hoppa mellan att ligga högt vad gäller upplevda hälsan i en årskurs till att ligga lågt i en annan årskurs (se tabell 1 i tabellbilaga). Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Övervikt och fetma fångas i hälsosamtalet genom att elevens längd och vikt noteras och tillsammans ger måttet BMI där barn följer speciella kurvor. Andelen elever med övervikt och fetma har länge legat högt och fortfarande ses ingen nedgång även inkluderat resultatet från hälsosamtalen i skolorna 214/15. Mönstret är som tidigare bland könen, att flickor har större andel med övervikt eller fetma i lägre åldrar för att någon gång runt årskurs fyra vända och minska successivt. I årskurs fyra, sju och första året på gymnasiet har pojkar sedan en högre andel med övervikt 12
och fetma. Pojkars andel med övervikt och fetma ökar överlag med stigande årskurs fram till årskurs sju för att sedan minska i gymnasiet. Läsåret 214/15 ser i stort sett ut som tidigare års mätningar av elevers BMI. Man ser dock en tendens till minskad andel med övervikt och fetma i vissa årskurser främst bland flickor i förskoleklass och årskurs 4 och bland pojkar i gymnasiet. 9 8 7 6 5 4 3 2 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Försk Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Figur 3. Utveckling av andelen elever med övervikt eller fetma över tid i Norr bottens län. Bland könen utgör fetman ungefär en fjärde- till femtedel av hela gruppen med övervikt och fetma i de flesta årskurser förutom bland pojkarna i årskurs ett på gymnasiet där fetman står för 38 procent (se figur 4). Att de äldre pojkarna hade mer fetma kunde även ses under föregående läsår. 3 25 2 15 5 5 12 4 18 4 16 5 5 13 12 5 21 7 19 9 15 214/15 Fetma 214/15 Övervikt Förskola Åk 4 Åk 7 Gy1 Förskola Åk 4 Åk 7 Gy1 Flickor Pojkar Figur 4. Andel elever med övervikt respektive fetma, läsår 214/15, Norrbottens län (observera skalan). 13
Det finns stora skillnader mellan kommunerna (Figur 5 och 6), men också stora skillnader inom kommuner och dess årskurser läsår 214/15. Luleå, Älvsbyn och Boden har lägst andel övervikt och fetma i båda årskurserna, medan Övertorneå ligger i toppskiktet i båda lägre årskurserna. 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15,, 5,, Pajala (2 år) Övertorneå (2 år) Gällivare Jokkmokk (2 år) Haparanda Kalix Överkalix (3 år) Arjeplog (3 år) Piteå Kiruna Länet Boden Älvsbyn Luleå Arvidsjaur (us) Övertorneå (2 år) Haparanda Kiruna Gällivare Överkalix (3 år) Pajala Arjeplog (3 år) Jokkmokk (2 år) Länet Kalix Piteå Boden Luleå Älvsbyn Arvidsjaur (us) Förskola Åk 4 Figur 5. Andel elever i yngre årskurser som lider av övervikt eller fetma i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 214/15 (observera skalan). Gällivare ligger högt i både årskurs sju och årskurs ett på gymnasiet 214/15 vad gäller andel elever med övervikt och fetma. Jokkmokk och Boden ligger i de äldre årskurserna bland de med lägst andel övervikt och fetma. Observera dock att Bodens samt Haparandas siffror för gymnasiet bygger på mindre än hälften av alla elever på grund av att många avstår från att lämna längd och viktuppgifter (se tabell 2 i tabellbilagan samt noter om ej svaranden). 4, 35, 3, 25, 2, 15,, 5,, Övervikt och fetma bland elever i årskurs 7 och gymnasiet årskurs 1 bland kommuner i Norrbottens län, 212/213 samt 213/214 (%) Haparanda Gällivare Övertorneå (2 år) Överkalix (3 år) Kiruna Piteå Älvsbyn Arjeplog (3 år) Länet Kalix Boden Luleå Jokkmokk (2 år) Pajala Arvidsjaur (us) Arjeplog (2 år) Gällivare Kalix Piteå (2 år) Luleå Kiruna Länet Älvsbyn (2 år) Övertorneå (2 år) Boden Jokkmokk (3 år) Haparanda Överkalix (us) Pajala (us) Arvidsjaur Åk 7 Gy1 Figur 6. Andel elever i äldre årskurser som lider av övervikt eller fetma i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 214/15, (observera skalan). 14
Psykisk hälsa Elevers psykiska hälsa mäter hälsosamtalet via ett antal frågor om självupplevda symptom under de senaste tre månaderna inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen mäter direkt på området psykiska välmåendet med frågor om nedstämdhet, humör, sömn, nöjd med sin kropp etc. Den andra stora dimensionen som mäts på området psykisk hälsa är mer somatisk med symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och axlar, samt användande av värktabletter. Liknande frågor ställs på riksnivå i folkhälsoinstitutets var fjärde år återkommande undersökning om svenska skolbarns hälsovanor. Den undersökningen omfattar 11-13-, och 15-åringar. Man har funnit att de psykiska besvären många gånger är klustrade hos samma individer och det gäller också de somatiska besvären. Ledsen eller nedstämd Sett till båda könen sammantaget uppger 2 procent i årskurs fyra, 5 procent i årskurs sju och 9 procent av länets elever i årskurs ett på gymnasiet att de ofta eller alltid varit ledsna eller nedstämda under de senaste tre månaderna. För flickorna ligger andelen relativt lågt i årskurs fyra för att sedan successivt öka med stigande årskurs. Bland pojkarna håller sig nivån hela tiden låg jämfört med flickorna även om det även bland pojkarna finns en ökning till årskurs ett på gymnasiet. Sett över åren finns en tendens till att pojkarna i årskurs fyra har högre andel som är ledsna eller nedstämda än senare då de är i årskurs sju, för att sedan stiga till deras högsta nivå i gymnasiet, det vill säga ett annat utvecklingsmönster än bland flickor. Andelen elever som uppger att de ofta eller alltid varit ledsna eller nedstämda senaste tre månaderna i hälsosamtalet 214/15 ligger på ungefär samma nivå som föregående år (se figur 7). Det är stora könsskillnader och stora skillnader mellan årskurser, med ett mönster som håller ifrån tidigare mätningar. Relativt få elever är ofta ledsna och nedstämda i årskurs fyra. Liksom tidigare år ligger äldre årskurser bland flickor successivt högre. I årskurs sju uppger 8 procent av flickorna sig varit ledsna eller nedstämda och första året på gymnasiet hela 16 procent. Bland pojkar ökar också andelen med åldern, men når som högst 3 procent i gymnasiet år 214/15. 15
3 25 2 15 5 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Figur 7. Andel elever som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda un- der de tre senaste månaderna, utveckling över tid, Norrbottens län (observera skalan). Från det att eleverna gått sjuan (211/12) till första året på gymnasiet (214/15) har antalet ledsna eller nedstämda elever ökat med procentenheter bland flickorna och 2 procentenheter bland pojkarna. En utveckling som känns igen från tidigare kullar av elever. Det finns stora skillnader mellan kommunerna vad gäller andelen elever som ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda (se figur 8). Det kan även variera betydligt från år till år i många kommuner. 214/15 har Älvsbyn kommun högst andel elever i gymnasiet årskurs ett, 18 procent, som är ledsna eller nedstämda och ligger dryga 16 procentenheter högre än Haparanda som har den lägsta andelen vid jämförelse av båda könen sammantaget. 16
2 18 16 14 12 8 6 4 2 Figur 8. Andel elever, båda könen, som ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda under de tre senaste månaderna, gymnasiets första år 214/15 kommuner i Norrbotten. Orolig eller rädd Andelen elever som ofta eller alltid varit orolig eller rädd under de senaste tre månaderna håller sig relativt låg, 2 procent i årskurs fyra, 3 procent i årskurs sju och 5 procent i första året på gymnasiet. Nivåer som har setts även tidigare år i hälsosamtalet. Den högre andelen i gymnasiet beror på en ökning bland flickorna mellan årskurs sju och gymnasiet (se tabell 4 i tabellbilagan). Främst Älvsbyn sticker ut läsåret 214/15 och har högre andel oroliga och rädda elever än länsgenomsnittet för båda könen i gymnasiet, 13 procent. Det varierar från år till år vilken kommun som ligger högre eller lägre. Irriterad eller på dåligt humör Vad gäller hur ofta eleverna är irriterade eller på dåligt humör ses en tydlig ökning successivt med stigande årskurs och framförallt bland flickorna. Andelen som ofta eller alltid varit irriterade eller på dåligt humör sett till båda könen sammantaget är 7, 12 och 15 procent i årskurs fyra, sju respektive första året på gymnasiet sammantaget i länet. Flickor och pojkar ligger ungefär på samma nivå i årskurs fyra men därefter drar flickorna ifrån pojkarna ordentligt. I årskurs ett på gymnasiet är nästan en fjärdedel av flickorna ofta eller alltid irriterade eller på dåligt humör, medan samma siffra för pojkarna är knappt en av tio. Liknande nivåer för länet har uppmätts tidigare år. 17
Vid en jämförelse av kommunerna i länet vad gäller andel irriterade eller på dåligt humör i gymnasiet årskurs ett bland båda könen sammantaget (det vill säga en utslätad siffra där pojkarna är med) ligger Jokkmokk, Arjeplog och Gällivare högst (se tabell 4 i tabellbilagan) Nöjd med sin kropp De flesta av eleverna är ganska eller mycket nöjda med sin kropp. Andelen nöjda sjunker från årskurs sju till gymnasiets första år till att utgöra hälften av flickorna, medan ingen förändring sker bland pojkarna under 214/215 (se Figur 9). Ungefär var tionde flicka i årskurs sju, och 16 procent i gymnasiets första år är missnöjd med sin kropp, att jämföras med endast ett fåtal procent av pojkarna. 9 8 7 6 5 4 3 2 Åk 7 Flickor Åk 7 Pojkar Gy 1 Flickor Gy 1 Pojkar Figur 9. Elever i årskurs sju och gymnasiets första år som är ganska eller mycket nöjda, utveckling över tid, Norrbottens län Sett till båda könen sammantaget är länsgenomsnittet 76 procent nöjda med sin kropp i årskurs sju och 66 procent i årskurs ett på gymnasiet 214/15. Kommunernas spridning varierar med år och årskurs. Det mest positiva värdet ibland gymnasieelever ses i Älvsbyn (2 år) där 79 procent av flickorna och pojkarna är nöjda med sin kropp, till lägsta i Arjeplog (2 år) där jämförbar siffra är 51 procent. Ser man på hur spridningen ser ut i årskurs sju bland kommuner, så ser rangordningen helt annorlunda ut, då Älvsbyn ligger bland de med lägst andel nöjda och Arjeplog istället ligger över länsgenomsnittet (se tabell 3 i tabellbilagan). Sömnsvårigheter De allra flesta elever sover bra, men i olika omfattning beroende på årskurs. I årkurs fyra sover nästan 9 av elever ofta eller alltid bra, i gymnasiet är samma siffra nästan 8 av elever och årskurs sju är siffran där mellan (tabell 7 i tabellbilagan). Liksom tidigare läsår är skillnaderna små mellan könen. Det är dock tydligt att flickorna sover något sämre än pojkarna i årskurs sju och gymnasiet. Pojkarna i sin tur sover något sämre än flickorna i årskurs fyra. Bilden är närmaste oförändrad över de läsår då undersökningen gjorts. 18
9 8 7 6 5 4 3 2 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Figur. Andel elever som ofta eller alltid sover bra, utveckling över tid, Norrbottens län. Kalix utmärker sig genom att ha bättre sömn än länsgenomsnittet i alla tre årskurser (se tabell 7 i tabellbilagan och Figur 11 och 12) och Överkalix har bättre sömn bland eleverna i årskurs 4 och 7 (deltar ej i gymnasiet) än länsgenomsnittet., 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2,,, Figur 11. Andel elever i årskurs 7 som ofta eller alltid sover bra i kommunerna i Norrbottens län. I gymnasiet årskurs 1 har Haparanda högst andel elever som ofta eller alltid sover bra följt av Gällivare. Lägst andel elever som ofta eller alltid sover bra har Boden 19
(Figur 12). 9 8 7 6 5 4 3 2 Figur 12. Andel elever i gymnasiet årskurs 1 som ofta eller alltid sover bra i kommunerna i Norrbottens län. Tillgång till vuxen att prata med I årskurs fyra, sju och gymnasiets första år ombads eleverna i hälsosamtalet att ange om de hade någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. Nästan samtliga svarade att de hade det. Liksom föregående läsår finns en nedåtgående tendens med ökande ålder. Ändå har fler än nio av tio elever i länet någon vuxen att prata med, oavsett ålder. Pojkarna i årskurs sju och gymnasiet har i något högre utsträckning någon vuxen att prata med än flickorna i samma ålder, men trots att skillnaderna mellan könen är mycket små på länsnivå, syns mönstret av könsskillnad i samtliga kommuner. Över tid är bilden i det närmaste identisk på länsnivå med mycket små variationer (se figur 13 observera skalan). 98 96 94 92 9 88 86 84 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Flickor Pojkar Figur 13. Andel elever som har någon vuxen att prata med om det som är vik- tigt för dem, årskurs fyra, årskurs sju och gymnasiets första år, utveckling över tid, Norrbottens län. (observera skalan) 2
Somatiska besvär Läsår 214/15 visar på samma mönster och nivåer som även setts tidigare år vad gäller omfattningen av elever som ofta har huvudvärk, magont samt besvär av värk i rygg, axlar eller nacke. Vad gäller huvudvärk och magont är nivåerna som högst 6 respektive 7 procent över åren bland pojkarna och ingen tendens till ökning eller minskning ses. Ofta kan pojkarna ha någon procentenhet högre andel med besvär i årskurs fyra samt gymnasiet årskurs ett än i årskurs sju. Bland flickor ligger nivåerna relativt nära pojkarnas i årskurs fyra för huvudvärk och magont, ofta dock någon procentenhet högre redan där. Sedan drar dock flickornas andel ifrån med stigande årskurs och i gymnasiet är nivåerna betydligt högre nivåer än bland pojkarna. När det gäller värk i rygg axlar eller nacke så ökar det med stigande årskurs bland både pojkar och flickor, den senare gruppen dock i mycket högre grad. Spridningen är stor i länet vad gäller hur det ser ut i kommunerna. Det kan variera mellan årskurserna hur kommunen ligger till jämfört med länet. Det är dock vanligt att väl i samma årskurs har kommuner hög/låg grad av besvär med viss typ av värk också ligger högt/lågt vad gäller de andra typerna av värk. Huvudvärk Andelen elever som ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk de tre senaste månaderna, har varit relativt oförändrad under de läsår undersökningen pågått och nivåerna är samma inom kön och årskurs. Omfattningen av besvären är oförändrad med ökande ålder för pojkarna, med 6 procent i årskurs fyra, 6 procent i årskurs sju och 6 procent i gymnasiet, medan en ökning ses bland flickor, från 9 procent i årskurs fyra till 21 procent i gymnasiet, vilket motsvarar var femte. Det är mer än dubbelt så vanligt bland flickor att så ofta ha besvärande huvudvärk, jämfört med pojkar, i årskurs sju och i gymnasiets första år. Samtliga år undersökningen gjorts syns skillnaden mellan könen tydligt från och med i årskurs sju. Spridningen är stor i länet vad gäller hur det ser ut i kommunerna. Det kan också variera mellan årskurserna inom samma kommun hur omfattande problemet är. I Jokkmokk visar elevhälsosamtalet att 21 procent av eleverna i gymnasiet årskurs ett ofta eller alltid har besvär av huvudvärk. I Övertorneå är motsvarande siffra 5 procent. I länet är siffran dryga en av elever i gymnasiet. 21
25, 2, 15,, 5,, Jokkmokk (3 år) Kalix Älvsbyn (2 år) Boden Länet Gällivare Luleå Arjeplog (2 år) Kiruna Piteå (2 år) Pajala (2 år) Haparanda Övertorneå (2 år) Överkalix Arvidsjaur (us) Figur 14. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft huvudvärk, läsår 214/15, kommuner i Norrbottens län. Ont i magen Figur 15 nedan visar utvecklingen över andel elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de senaste tre månaderna. Alla år syns samma könsmönster, där pojkarnas andel med magont ligger relativt stabil över årskurserna, medan flickornas andel ökar med stigande årskurs. I årskurs sju är det mer än dubbelt så vanligt bland flickor att ofta eller alltid ha besvärande ont i magen, och i gymnasiet är det fyra gånger så vanligt. Det finns en svag men tydlig ökning av andel elever som ofta har ont i magen inom gruppen flickor i gymnasiet årskurs 1. 3 25 2 15 5 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Figur 15. Andel elever som ofta eller alltid haft ont i magen under de tre senaste månaderna, utveckling över tid, Norrbottens län. (observera skalan) 22
Vid jämförelse av hur det ser ut i kommunerna (se figur 16) ses att bland elever i gymnasiet ligger Älvsbyn, Jokkmokk och Arjeplog med högsta andelen elever som ofta har ont i magen, medan Haparanda, Kiruna och Pajala ligger lägst i länet läsår 214/15. 3, 25, 2, 15,, 5,, Älvsbyn (2 år) Jokkmokk (3år) Arjeplog (2 år) Gällivare Boden Övertorneå (2 år) Piteå (2 år) Kalix Länet Luleå Haparanda Kiruna Pajala (2 år) Överkalix Arvidsjaur (us) Figur 16. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft be- svärande ont i magen de tre senaste månaderna, läsår 214/15, kommuner i Norrbottens län. Värk i rygg, nacke och axlar Värk i rygg, nacke och axlar är något som ökar med stigande årskurs bland både flickor och pojkar (se figur 17). Ökningen är dock mycket större bland flickorna och i gymnasiet ser man att drygt var femte flicka ofta eller alltid har besvär av värk i rygg, nacke och axlar jämfört med var tionde bland pojkarna. Det har under de senaste åren blivit allt fler flickor som ofta har besvärande värk i rygg, nacke eller axlar. Könsskillnaderna utökas därmed för varje år som går i gymnasiet. 214/15 har det dock skett en liten minskning bland flickorna i gymnasiet. 3 25 2 15 5 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Figur 17. Andel elever som ofta eller alltid haft besvärande värk i rygg, nacke eller axlar under de tre senaste månaderna, utveckling över nio läsår, Norr- botten. (observera skalan) 23
Spridningen mellan kommunerna är stor vad gäller hur stor andel av eleverna som har besvär av värk i rygg, axlar och nacke. I kommunen med minst besvär i årskurs ett på gymnasiet är knappt en av tio elever drabbade, Gällivare, vilket kan jämföras med Arjeplog som har högst förekomst bland gymnasieelever med en av fyra elever som är drabbade. Arjeplog ligger även högst bland kommunerna i länet i årskurs sju (se figur 18, tabell 5 i tabellbilagan). 25, 2, 15,, 5,, Arjeplog (2 år) Jokkmokk (3 år) Kalix Boden Pajala (2 år) Piteå (2 år) Länet Luleå Kiruna Älvsbyn (2 år) Haparanda Övertorneå (2 år) Gällivare Överkalix Arvidsjaur (us) Figur 18. Andel elever i årskurs ett på gymnasiet som ofta eller alltid haft värk i rygg, axlar eller nacke, läsår 214/15, kommuner i Norrbottens län. 24
Värktabletter Andelen elever som använder värktabletter så ofta som minst några gånger i veckan är dubbelt så hög bland flickor jämfört med pojkar i årskurs sju och tre gånger så hög i gymnasiets första år (se tabell 6 i tabellbilagan). Mer än var tionde flicka i gymnasiet använder värktabletter minst några gånger i veckan, i länet. Bilden har varit i stort sett oförändrad på länsnivå de år frågan ställts. Variationer kan finnas inom och mellan kommuner över åren. Arjeplog, Jokkmokk och Kalix utmärker sig läsår 214/15 genom att ha högsta användande av värktabletter bland gymnasieeleverna i länet. Kost och Fysisk Aktivitet Hur kostvanorna ser ut bland länets elever fångas upp i elevhälsosamtalet genom frågor om hur många gånger i veckan eleven äter frukost, lunch respektive middag och även hur många gånger i veckan eleven dricker söta drycker (läsk/saft). Därtill ställs även frågor om fysisk aktivitet på fritiden för att se hur många som rör sig minst tre gånger i veckan och hur många som är inaktiva och aldrig motionerar på fritiden. Tiden som eleven spenderar framför TV, dator eller mobiltelefon på fritiden frågas också efter i elevhälsosamtalet. Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. Resultaten från elevhälsosamtalet senaste åren visar också att chansen att en elev äter frukost varje dag ökar med hur fysiskt aktiv han eller hon är på fritiden. I gymnasiet syns sambandet allra tydligast där spridningen är störst. Sedan ökar frukostätandet gradvis med frekvensen motion.. Andelen som äter frukost varje dag minskar med stigande årskurs (se figur 19) och det mönstret har setts under alla år hälsosamtalsdata finns. Nivåerna vad gäller elever som äter frukost varje skoldag ligger relativt konstant över åren. De allra flesta äter frukost varje skoldag i lägre åldrar. I årskurs fyra äter 91 procent av eleverna frukost varje skoldag och det är ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. I årskurs sju äter 79 procent av eleverna alltid frukost, 75 procent bland flickorna och och 83 procent av pojkarna. I gymnasiet är det sedan 61 procent av flickorna och 64 procent av pojkarna som alltid äter frukost. Andelen som äter frukost sällan, det vill säga högst 2 dagar i veckan, ökar med stigande årskurs och att sällan äta frukost är något vanligare bland flickor än pojkar i årskurs 7 men däremot inte i årskurs 4 och gymnasiet. Spridningen är stor mellan kommunerna speciellt i årskurs ett på gymnasiet. I Övertorneå äter 8 av elever alltid frukost medan det i Gällivare endast är 4 av elever som alltid äter frukost (se tabell 8a i tabellbilagan). Gällivare ligger lägre än länsgenomsnittet även i årskurs fyra och sju vad gäller frukostätandet. 25
9 8 7 6 5 4 3 2 Åk 4 Åk 7 Gy1 Åk 4 Åk 7 Gy1 Varje skoldag 3-4 skoldagar i veckan Högst 2 skoldagar i veckan Flickor Pojkar Figur 19. Elevers frukostätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 214/15 (%) Lunch I årskurs fyra äter 9 av elever lunch varje skoldag (se figur 2). I årskurs sju och i gymnasiet ligger nivån på mellan 7 och 8 elever av. Detta är ett årskursmönster som har setts i hälsosamtal även tidigare år. Något fler pojkar än flickor äter lunch varje skoldag i årskurs sju och första året på gymnasiet. Inga tydliga förändringar kan ses över tid vad gäller lunchvanor. 9 8 7 6 5 4 3 2 Åk 4 Åk 7 Gy1 Åk 4 Åk 7 Gy1 Flickor Pojkar Varje skoldag 3-4 skoldagar i veckan Högst 2 skoldagar i veckan Figur 2. Elevers lunchätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 214/15 (%) I årskurs fyra utmärker sig Överkalix och Jokkmokk med att ligga långt under länsgenomsnittet med endast 8 procent som äter lunch varje skoldag. Övertorneå och Arjeplog ligger högt jämfört med länsgenomsnittet i alla årskurser, med hög andel som alltid äter lunch. 26
Middag Nästan alla elever äter middag varje skoldag, som lägst 88 procent bland flickorna i gymnasiets första år, där motsvarande andel är 94 procent bland pojkarna (se figur 21). Liksom för frukostvanorna, är det därmed också vanligare att pojkarna äter middag varje skoldag i gymnasiet, än att flickorna gör det. Middagsvanorna har varit relativt stabila under de läsår undersökningen gjorts (se även rapport Elevers hälsa och levnadsvanor läsår 211/12). 9 8 7 6 5 4 3 2 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Varje skoldag 3-4 skoldagar i veckan Högst 2 skoldagar i veckan Flickor Pojkar Figur 21. Elevers middagsätande i Norrbottens län fördelat över årskurs och kön, läsår 214/15 (%) Gällivare utmärker sig genom att ha mycket hög andel elever i årskurs fyra och sju som äter middag varje skoldag. I årskurs ett på gymnasiet ligger Övertorneå i toppen bland kommunerna i länet. I Haparanda har man lägst andel elever i årskurs 7 som äter middag varje skoldag jämfört med övriga kommuner i länet. Haparanda ligger även bland de sämsta kommunerna i årskurs 4. Saft och läsk Bland både flickor och pojkar ökar läskdrickande med stigande årskurs, ett mönster som har kunnat ses vid hälsosamtalets årliga mätningar i Norrbotten. Liksom tidigare år dricker pojkar i Norrbotten oftare saft och läsk än flickor. Redan i årskurs fyra ligger pojkarna 5 procentenheter högre än flickorna vad gäller andel som dricker saft eller läsk minst tre gånger i veckan i årskurs ett på gymnasiet är skillnaden 16 procentenheter. I årskurs fyra dricker 13 procent av flickorna läsk minst tre gånger i veckan och 18 procent av pojkarna, att jämföra med i gymnasiet då 23 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna dricker läsk minst tre gånger i veckan (se figur 22). 27
5 45 4 35 3 25 2 15 5 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar 26/27 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 OBS! Nya svarsalterntiv i enkät. Tidseriebrott! Figur 22. Andel elever som dricker saft eller läsk (årskurs fyra), eller läsk (årskurs sju, gymnasiets första år) minst tre-fyra dagar i veckan, utveckling över tid, Norrbottens län. Jämfört med de övriga kommunerna, dricks det genomgående mycket läsk bland eleverna i Gällivare och Överkalix oavsett ålder. Övertorneå utmärker sig genom att visa bland de lägsta läskdrickande i länet i alla årskurser (se figur 23 samt tabell 8b i tabellbilagan)., 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2,,, Gällivare Älvsbyn Kiruna Överkalix (3 år) Haparanda Arjeplog (3 år) Jokkmokk (2 år) Länet Pajala (2 år) Piteå Kalix Luleå Övertorneå (2 år) Boden Arvidsjaur (us) Gällivare Boden Arjeplog (2 år) Piteå (2 år) Kiruna Länet Haparanda Kalix Jokkmokk (3 år) Älvsbyn (2 år) Luleå Pajala (2 år) Övertorneå (2 år) Överkalix Arvidsjaur (us) Åk 7 Gy 1 Figur 23. Andel elever som dricker saft/läsk minst 3 gånger i veckan i kom- munerna i Norrbottens län, båda könen, 214/15 28
Skärmtid Under de tre senaste läsåren har en fråga ställts om hur ofta eleverna sitter framför TV:n, data eller med mobilen på sin fritid. I riket ser något fler pojkar än flickor på TV minst fem timmar per vardag, bland 11-, 13- och 15-åringar 9. I Norrbotten är det små skillnader mellan könen vad gäller att se ofta på TV:n, data eller med mobilen (se figur 24). I årskurs fyra sitter de flesta eleverna 2 timmar eller mindre framför TV, dator eller mobil. I årskurs sju sitter större gruppen elever 3-4 timmar framför skärm och i första året på gymnasiet är det fortfarande 3-4 timmar som överväger, men gruppen som spenderar 5 timmar eller mer har ökat från 5 procent i årskurs fyra till 33 procent i gymnasiet. Det betyder att en av tre gymnasieelever sitter minst 5 timmar på sin fritid dagligen med TV, dator eller mobil., 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, Flickor Pojkar,, 2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar 2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar 2 timmar eller mindre 3-4 timmar 5-6 timmar Mer än 6 timmar Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasiet 1 Figur 24. Fördelning av elevers tid spenderat på fritiden vid TV, dator eller mobil varje dag i olika årskurser (%) Hur mycket tid eleverna är framför skärmen på fritiden varierar mellan kommunerna i länet. I Haparanda och Älvsbyn spenderar en hög andel elever 5 timmar eller mer framför TV, dator eller mobil dagligen på sin fritid (se figur 25). I Älvsbyn och Haparanda är det 4 av elever i årskurs ett på gymnasiet som anger att de spenderar 5 timmar eller mer dagligen på sin fritid framför TV, dator eller mobil. 29
9 8 7 6 5 4 3 2 Gällivare Haparanda Jokkmokk (2 år) Älvsbyn Kalix Piteå Kiruna Länet Arjeplog (3 år) Boden Luleå Överkalix (3 år) Pajala (2 år) Övertorneå (2 år) Arvidsjaur (us) Boden Haparanda Älvsbyn (2 år) Arjeplog (2 år) Jokkmokk (3 år) Länet Pajala (2 år) Kalix Gällivare Piteå (2 år) Luleå Kiruna Övertorneå (2 år) Överkalix Arvidsjaur (us) Åk 7 Gy 1 Figur 25. Andel elever med hög skärmtid på fritiden, 5 timmar eller mer per dag, i kommunerna i Norrbottens län, båda könen, 214/15 Fysisk aktivitet på fritiden Majoriteten av barnen är fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan på fritiden. Det blir dock mindre vanligt med stigande årskurs (se figur 26). I årskurs fyra är 8 procent fysiskt aktiva minst tre gånger i veckan, i årskurs sju 64 procent och i årskurs ett på gymnasiet 59 procent av alla elever. Det är små skillnader mellan könen, men något vanligare bland pojkarna att vara så fysiskt aktiv. Den fysiska aktiviteten minskar dramatiskt mellan årskurs fyra och sju, vilket kan ses genom att jämföra utvecklingen av till stor del samma elever, i årskurs fyra (211/12) till att vara i årskurs sju läsåret 214/15. 3
9 8 7 6 5 4 3 2 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Flickor Pojkar Figur 26. Andel elever som motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan på sin fritid åtta läsår, Norrbotten. Anm: I årskurs fyra räknas lek som motion Det är små skillnader mellan könen också vad gäller inaktiva, dvs de som motionerar mindre än en gång i veckan (se figur 27). I gymnasiet har det över de år frågan ställts, varit något vanligare att pojkar är inaktiva än flickor. Därmed finns en polarisering av gruppen pojkar, med både fler som är aktiva än bland flickorna, och fler som är inaktiva. Att röra sig i en omfattning däremellan är därmed något vanligare bland flickorna än pojkarna. Genom att titta på samma kull elever från årskurs 7 (211/12) till deras första år på gymnasiet kan man se att inaktiviteten ökat med ungefär 3 procentenheter bland flickor och7 procent bland pojkar. De som läsår 214/15 representerar årskurs sju har ökat sin inaktivitet med cirka 7 procentenheter sedan de var med i hälsosamtalet i årskurs fyra (211/12). 3 25 2 15 5 Åk 4 Åk 7 Gy 1 Åk 4 Åk 7 Gy 1 27/28 28/29 29/2 2/211 211/212 212/213 213/214 214/215 Flickor Pojkar 31