Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Relevanta dokument
Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Människa-maskinsystem Hur skapas god interaktion mellan människa och maskin för ökad effektivitet och säkerhet?

Föreläsning 7: Kognition & perception

Om forskning kring människa, teknik och design. Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN

Ergonomi i PUprocessen

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Föreläsning 7: Kognition & perception

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

TYST KUNSKAP och KOMPETENS

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition. 11 september 2002

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Kognition crash course

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga. Hur utvecklar man användbara system? Användbarhet handlar om kvalitet

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

jämställd arbetsmiljö!

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

LiTH Syllabus Ver 2.0 1

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

Sammanställningar och visualiseringar ACD 3

[ERGONOMI VID SITTANDE]

Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Kemi 2. Planering VT2016

Anbudsgivaren ska offerera ett (1) test/instrument per erbjudet område. ja ja

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Människa, teknik, organisation

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Om LiTH Syllabus och kursmatriser. Svante Gunnarsson

Socialt hållbara arbetsplatser

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Människans förutsättningar och begränsningar (Human performance and limitations)

IT, stress och arbetsmiljö

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet psykologi Degree of Bachelor of Social Science with a major in Psychology

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex :33:45Z danbos

Medicinsk informatik - Uppgift och problem?

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många

HR, digitalisering och arbetsmiljö

Loggbok för YA-anställd

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Attraktiva arbetsplatser som sätter kvinnor och män i centrum. Jan Johansson, professor arbetsvetenskap, LTU Bergforskdagarna 2017

Utdrag från kapitel 1

Transkript:

Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design

Arbete och teknik på människans villkor Prevent, 2008. Engelsk version 2009 Samarbetsprojekt tekniska högskolor Ergonomi - arbetsvetenskap - Human Factors MMI Undervising av ingenjörer, men lämplig för alla som jobbar med människor Utformning och utvärdering av arbetsmiljöer, produkter och system fysiska, kognitiva och sociala aspekter 14 kapitel färgkodade Referenser, internet-adresser, sakordsregister Web-site; lärarforum

Innehållsförteckning Kap 1: Att utforma arbete & teknik på människans villkor Psykosocial & organisatorisk miljö Kap 2: Psykosocial arbetsmiljö Kap 3: Produktions- och arbetsorganisation Fysisk miljö Kap 4: Fysisk belastning (belastningsergonomi) Kap 5: Fysikaliska faktorer (ljus, ljud, vibs, klimat) Kap 6: Kemiska hälsorisker Information och interaktion i tekniska system Kap 7: Människa-tekniksystem Kap 8: Säkerhet och risk

Innehållsförteckning Metoder och utvecklingsprocesser Kap 9: Metoder Kap 10: Utvecklingsprocesser Ekonomiska och juridiska villkor Kap 11: Arbetsskador Kap 12: Arbetsmiljö och ekonomi Kap 13: Arbetsmiljölagstiftningen Kap 14: Standardisering

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Varför behövs kunskap om människa-tekniksystem? Arbetets karaktär har förändrats: Från (tungt) fysiskt kroppsarbete, till mental informationsöverlast Från utsliten kropp till utbränd själ Teknikbaserat arbete: Ökad användning av tekniska produkter/system Ofta skärmbaserade gränssnitt Svårare att förstå hur bakomliggande teknik fungerar Mycket information presenteras samtidigt Stora krav på uppmärksamhet och simultankapacitet Maskiner tar mer och mer över arbetet ökad automationsgrad Människan sysslar mer med styrning &övervakning

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Varför behövs kunskap om människa-tekniksystem? Teoretisk insikt behövs om: Människans mentala möjligheter och begränsningar Hur människans informationsbearbetning fungerar (kognitiva processer) Hur interaktionen mellan människa och teknik fungerar Hur användarvänliga gränssnitt ska utformas Teknik utformad med hänsyn till människans förutsättningar leder till: minskad stress och osäkerhet ökad effektivitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse och välbefinnande

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem Modell över människa-tekniksystemet MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Människans informationsprocess delvis ickemedveten, mönsterigenkänning, begränsad kapacitet, förenklingar SIB Uppmärksamhet Stimuli Ögon Perception Beslut Respondera Öron Arbetsminne KTM Långtidsminne Minne Wickens, 1984

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Synen visuellt Dominerande sinne, 80% av informationsintag Hörseln auditivt Kompletterar synen, alltid öppen, varning Sinnesintag Känseln haptiskt Kontrollera nära omgivning, när övriga sinnen upptagna Multimodalitet Designa för flera sinnen samtidigt, förstärker informationen

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Perception - varseblivning Människan snarare kartritare än fotograf! Vi bygger upp och konstruerar vår perception baserat på erfarenhet - vi förstärker, förvränger och kasserar information

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Minnet Flaskhals 7 2 enheter Korttidsminne Arbetsminne (KTM) Inkodning Framtagning Insatskrävande Långtidsminne (LTM) Återge exakt Känna igen Deklarativ och procedurell kunskap nätverk, associationer

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Tolka och förstå Resonera, bedöma, besluta Agera Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem Gränssnittet förmedlar: Du har fått post! Beslutet är: Titta i brevlådan (vana)

GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem Hur utforma ett användaranpassat gränssnitt så rätt beslut kan tas? MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon

Kapitel 7 Människa-tekniksystem God gränssnittsdesign Ej för mycket information samtidigt

Kapitel 7 Människa-tekniksystem God gränssnittsdesign Ej för mycket information samtidigt Färg ska ha ett budskap Text ordval, språk Symboler - vedertagna Utnyttja stereotyper Förstärk genom redundans Varning både ljud och blinkande ljus

Inkonsekvens Kapitel 7 Människa-tekniksystem

Kapitel 7 Människa-tekniksystem

Kapitel 9-10 Metoder och utvecklingsprocesser Presenterar strukturerade metoder och arbetssätt för att systematiskt samla in data, analysera, förstå, utvärdera och utforma goda tekniska produkter/system, arbetsuppgifter och arbetsplaster baserade på människans fysiska, kognitiva och sociala förutsättningar Ett mycket omfattande metodkapitel som innefattar både analytiska och empiriska, objektiva och subjektiva, kvantitativa och kvalitativa, participativa och expertmetoder

Kapitel 9-10 Metoder och utvecklingsprocesser Utvecklingsprocesser som betonar vikten av att involvera användarna i processen och kontinuerligt utvärdera förslag. Ergonomiaspekterna ska vara en självklar del i allt utvecklingsarbete och inte ske parallellt eller inte alls! HUMAN FACTORS ENGINEERING Behovsidentifiering Naturresurser Deponering Återvinning Utformning Urdrifttagning Destruktion Konstruktion Estetik Användar gränssnitt Ergonomi Användning Produktion Distribution

Sammanfattning Ge en helhetsbild av de faktorer som påverkar människors prestation, hälsa, komfort och säkerhet vid hantering av olika produkter/system i olika miljöer Människa-maskinsystem Ergonomi för teknisk design Physical Ergonomics Cognitive Ergonomics Human Factors for Engineers Kontakt för kurserna: Anna-Lisa Osvalder 031-7723643 alos @ chalmers.se