STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Rapport
Förord Folkhälsans projekt På Rätt Spår utgick från önskemålet att skapa nya modeller för förebyggande arbete i yrkesutbildningen, speciellt för att nå studerandei riskzonen för att falla utanför både arbetsliv och yrkesutbildning. I Folkhälsans ungdomsverkstad Loket-Veturi hade vi sett behovet av att kunna ingripa tidigare. Vi önskade också komplettera ungdomsverkstädernas arbete och knyta dem närmare utbildningen. Naturligtvis var förväntningen också att under projekttiden konkret kunna erbjuda ungdomar i svåra livssituationer hjälp. Denna rapport är en sammanfattning av de centrala verksamheterna. Rapporteringen utgörs av en dvd och en Tipsbank som ger stöd att arbeta för en hälsofrämjande skola på andra stadiet. Yrkeshögskolan Novia har gjort en utvärderingsrapport över projektet. Under projektets gång har också flera studerande från Novia gjort sina slutarbeten inom projektet. Detta samarbete är vi mycket glada över. Projektet har genomförts i Axxell och vid Yrkesinstitutet Prakticum. Vi vill rikta ett varm tack till lärare och studerandevårdspersonal vid Axxell och Prakticum, i synnerhet till rektorerna Annika Bussman och Harriet Ahlnäs för ett gott samarbete. Folkhälsans omfattande hälsofrämjande arbete i skolor har fokuserat på låg- och högstadier. Projektet På rätt spår gav oss ny kunskap och insikt om arbete inom yrkesutbildningen. Folkhälsans förbund ser skolorna som viktiga samarbetsparter också i framtiden. En hälsofrämjande skola hör till våra viktigaste tyngdpunkter. I en hälsofrämjande skola integreras helhetssynen på hälsa i vardagen. Det märks genom att individerna möter varandra respektfullt och tar eget ansvar för sin närmiljö. Delaktighet uppmuntras och skolan strävar till att individerna ska skapa förändring genom aktivt handlande. Det är viktigt att såväl personalens som studerandens hälsa och arbetsförmåga främjas målmedvetet och att skolan har en fungerande studerandevård. För att fungera bör utvecklingsarbetet ske i dialog vi ser gärna att samarbetsinitiativ i framtiden också kommer från utbildningsarrangörer. Folkhälsan är den instans som koordinerar den 2
svenskspråkiga vänelevs- och tutorverksamheten. Under de kommande åren är det just andra stadiet som ägnas större uppmärksamhet. Jag vill rikta ett varmt tack till projektets styrgrupp med verksamhetsledare Peter Rolin från SVEPS som ordförande och som medlemmar Eva Storgårds från Raseborgs stad, Annika Bussman från Axxell, Harriet Ahlnäs från YI Prakticum, Berndt-Johan Lindström från Vanda stad, Eva Juslin från YH Novia, Frank-Ole Hägglund från Raseborgs Arbets- och näringsbyrå, Anne- Maj Paldanius-Rehn från Folkhälsan Syd Ab och Michael Mäkelä från Regionförvaltningsverket i Södra Finland samt deras suppleanter. Vi är tacksamma över finansieringen från Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU 2007-2013, utan den skulle projektet inte ha kunnat genomföras. Vi har haft ett kompetent projektteam Maria Leppäkari, Mikaela Nyholm, Rebecca Karlsson, Petteri Pitkänen och Kim Meller där alla medlemmar varit kunniga och mycket engagerade i sitt arbete. De har lyckats bra med balansgången mellan de studerandes, skolpersonalens och Folkhälsans önskemål och förväntningar! Vi är nöjda över att det verkar som om flera av metoderna som utvecklats skulle leva vidare efter projektets slut i skolorna och förhoppningsvis också i kommunernas ungdomsarbete. Helsingfors i mars 2011 Viveca Hagmark Förbundsdirektör Folkhälsans förbund rf 3
På rätt spår en inledning Folkhälsans förbunds ESF-projekt På rätt spår (PRS) har varit ett regionalt utvecklingsprojekt (2008 2011) med fokus på unga som studerar vid yrkesinstitut. Projektet har finansierats med medel från Europeiska Socialfonden. Inom projektet har vi försökt åtgärda samhälleliga problem gällande utanförskap och marginalisering bland ungdomar genom att sätta in extra stöd på ett mycket konkret plan. Projektarbetet har i praktiken handlat om projektanställda coachers förebyggande insatser vid Yrkesinstitutet Prakticum och Axxell. Coachernas arbete har strävat efter att stärka studerandes identitet, höja medvetenheten om den egna studie- eller livssituationen och främja ett aktivt medborgarskap. På den medföljande dvd:n och i Tipsbanken presenteras projektets konkreta interventioner och innehåll mer detaljerat. I denna broschyr presenteras kort fakta om projektet och projektresultaten. Kartläggningsarbete som utgångspunkt för coa Samarbetet med yrkesinstituten inleddes med en omfattande kartläggning av studiehandlednings- och studerandevårdsprocesserna samt existerande stödnätverk i regionerna. Med utgångspunkt i kartläggningsarbetet och den i projektplanen uttalade målet att arbeta förebyggande utkristalliserades olika verksamhetsmöjligheter för coacharbetet. Verksamheterna baserade sig på intervjuer med personalen och på projektteamets reflektioner kring begrepp som förebyggande arbete, hälsofrämjande arbete, utanförskap, socialt samspel, aktiv studievardag och känsla av sammanhang. 4
Projektcoacher I pilotprojektet har fyra heltidsanställda coacher arbetat konkret på gräsrotsnivå vid yrkesinstituten Axxell i Raseborg (Karis och Ekenäs) och Prakticum i Helsingfors (inkl. Borgå). Projektteamet har betonat det utifrånperspektiv som vi genom hela projekttiden har kunnat bidra med.vi har varit verksamma vid yrkesinstituten dels genom att fysiskt finnas på plats för studerandena och dels genom att intensivt arbeta tillsammans med skolpersonalen och med dem dela vardagens bekymmer och glädjeämnen. ör coachernas arbetsbild PRS-coachernas arbetsuppgifter har varit mångfacetterade och varierande. Det viktiga har emellertid alltid varit att verksamheten är välplanerad och motiverad, att tillvägagångs sätten dokumenteras och att resultaten evalueras. Varje verksamhet har utmynnat i en beskrivning så att organisationen eller allmänheten i fortsättningen kan använda de arbetssätt och den information PRS-projektet bidragit med. För att åskådliggöra coachernas arbetsuppgifter utarbetades bilden på följande sida: 5
Folkhälsan Sammanträdanden information Facebook? Virtuellt Fysisk Plattform för tankeutbyte Planering av hälsofrämjande skolmiljö Stöd för tutorverksamhet Stöd för studerandekårsverksamhet Aktivt medborgarskap Hänga i korridoren Coachen i skolan Spontana möten Organiserade möten I bilden redogörs för fyra huvudkategorier i coachernas arbetsbild: Lyssnar l Aktivt medborgarskap syftar på arbete för att förstärka studerandes känsla av sammanhang och medvetenhet om sina påverkningsmöjligheter l Fritid handlar om arbete för att förstärka samarbetet mellan skolan och instanser som erbjuder fritidsaktiviteter 6
Tipsbank för socialt stöd Förstärka nätverkssamarbete i regionen Tipsbank för arbetsmetoder Tipsbank för fritidsaktiviteter Litteratur Konsertbesök Kan vara Musik Konst Filmkvällar information Kultur Excursioner Teaterbesök Coacherna Fritid Tjej- och pojkgrupper Coachen i klassen Diskussion kring teman Lugna ner genom närvaro i verkstad / klassen Övningar i gruppdynamik Idrott Bekanta sig med idrottsgrenar Kan vara Resor till olika idrottsevenemang Spelkvällar Delta i olika turneringar och evenemang Faktabank om hälsa och motion l Coachen i klassen/coachen i skolan berör coachernas konkreta närvaro i studiemiljön l Information innebär kontinuerlig rapportering och sammanställning Bilden av coachernas tänkbara arbetsuppgifter är ett resultat av kartläggningsarbetet våren 2009 och blev en utgångspunkt för verksamheten under projekttiden. Coachning som metod har varit en viktig utgångspunkt för arbetet i skolorna. 7
Foto: Lasse Tallqvist Coachning En av projektets initiativtagare, avdelningschef Per-Erik Weckström vid Folkhälsans förbund rf, övervägde tillsammans med projektledaren Maria Leppäkari vilken titel de anställda skulle ha. De fyra heltidsanställda, två kvinnor och två män, fick gå under namnet coach. I valet av arbetsbenämning utgicks från det förhållningssätt till arbete med unga som projektet hade som utgångspunkt. Under projekttiden har arbetsbilden vidareutvecklats utgående från utbildningsanordnarnas behov. Coachning som metod handlar om processer för att frigöra och möjliggöra människors potential. Nyckelorden är vilja, handling och förändring. Genom övningar, aktivt lyssnande och uppmuntran stöder coachen till handling. Ordet coach (eng.) började användas under 1500 talet och beskrev något som fraktade människor från ett ställe där de var till ett ställe dit de ville komma. Ordet kan alltså ses som en metafor för något/någon som för människor till en önskad plats. På 1970-talet började några idrottstränare fundera på begreppet och tog till sin uppgift att frakta idrottare från en lägre prestationsnivå till en högre prestationsnivå. Bland dem är den mest kända Timothy Gallwey, som i sin bok The Inner Game of Tennis (1975) reflekterade över 8
coachning som verktyg. Boken riktade sig främst till tennisspelare, men visade sig senare vara en framgång även utanför tennisbanan. Hans grundprincip löd: Strunta i utvärdering och bedömning, skapa mentala bilder i huvudet där du ser dig själv lyckas och låt det hela ske av sig själv! Coachningen har vunnit fotfäste inom olika discipliner och är effektiv för att uppnå bättre självkännedom. Inom projektet har vi integrerat coachningen i våra hälsofrämjande insatser vid yrkesinstituten. I Tipsbanken redogör vi mera detaljerat för vad vi avser med coachning som hälsofrämjande metod. Interventionernas teoretiska bakgrund Projektet har varit förebyggande och hälsofrämjande till sin natur. Med förebyggande arbetsinsatser avser vi verksamhetsformer som uppmuntrar och stöder människor till en hälsosam livsstil genom att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa och livskvalitet. Begreppet hälsofrämjande är mångfacetterat. Med detta syftar vi, i enlighet med Folkhälsans gängse principer, på det salutogena förhållningssätt med hjälp av vilket vi strävat efter att skapa delaktighet och känsla av sammanhang. Vårt holistiska perspektiv bygger på tanken om att se individen som en psykofysisk helhet som lever i socialt samspel med sin omgivning (Lindström, B & Eriksson, M The Hitchhiker s Guide to Salutogenesis 2010). Vi har tillämpat A. Antonovskys teoretiska perspektiv SOC (även känd som KASAM, eng. sense of coherence) som betonar känsla av sammanhang som skapas genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. I praktiken har detta betytt att vi aktivt försökt engagera ungdomarna i sina egna liv med hjälp av coachning som metod. På ett mera allmänt plan har vi strävat efter att lyfta fram SOC-perspektivet vid skolorna och på de samarbets- och nätverksarenor där vi varit verksamma under projekttiden. Våra verktyg har granskats inom ramen för Folkhälsans internutbildning Hälsofrämjande skola under ledning av professor Bengt Lindström och HvD Monica Eriksson vid Folkhälsans center för hälsofrämjande forskning & IUHPE (International Union for Health Promotion and Education). Utgångspunkten för vårt arbete har varit att, i enlighet med projektplanen, sätta in extra stöd för unga som studerar vid yrkesinstitut. Det har konkret handlat om att stärka studerandenas sociala resurser bl.a. genom social träning och sociala evenemang (se Tipsbanken). Våra ambitioner har varit att utveckla metoder som underlättar övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiets yrkesutbildning samt att stöda studerande vid YI i samarbete med utbildningsenheten. Det har handlat om grupp- och individuell coachning, evenemang och annat stöd som utarbetas i samråd med skolans personal och regionala aktörer. 9
Foto: Johanna Wikgren-Roelofs Projektsamarbete och nätverk Arbetsglädje och samarbete är nödvändigt för att ett projekt ska bli lyckat. I början av projektet initierade fyra finlandssvenska projekt med ESF-finansiering OptiMera 2, StudieFlex, Ungdomslotsen och På rätt spår en gemensam sektoröverskridande agenda där vi kunde stöda varandra i likartade projektprocesser. Samarbetet har varit konkret och innehållit idéutbyte, gemensamma seminarier och en gemensam agenda för utveckling av det uppsökande arbetet på svenska som getts vidare till Nätverket ULA (Ungdomar/Lärande/Arbete). Samarbetet visualiserades med hjälp av en gemensam tryckt broschyr (se s. 11). Samarbetet har genomgående ägt rum vid yrkesinstituten Prakticum och Axxell där coacherna har varit verksamma och kunnat medverka i vardagen. Konkreta resultat av samarbetet med aktörerna i regionerna presenteras närmare på projektresultat-dvd:n med Tipsbanken och i projekt styrgruppens framtidsscenarier nedan. 10
OptiMera2 Arbetsplatsförlagd handledning och konsultationer. Stöd för utarbetande av lokala handlingsplaner och -modeller. Föreläsningar även i samarbete med andra. Utbilda 25 arbetskonsulenter. Riktar sig till hela Svenskfinland. samarbete Konkreta verktyg livskompetens StudieFlex Arbetssätt i skolan som ger aktiva studerande. Elektronisk personlig studieplan. Tydliga handlingsstrukturer i skolan och i skolans kontaktnätverk. Skolan och utbildningen ska vara tillgänglig. samarbete Ungdomslots livskompetens Studerande med färdigheter för yrkeslivet livskompetens På rätt spår samarbete Samarbete med grundskolorna och myndigheter kring ungdomar och deras sysselsättning. Följ upp elevintagningen för att kunna hjälpa elever som inte fått en studieplats efter grundskolan. Uppsökande verksamhet. Förebyggande motivationsarbete. motivation Hälsofrämjande arbete vid yrkesinriktad utbildning på andra stadiet. Förebyggande arbetsinsatser i skolmiljön för ungdomar. Utveckling av coachande arbetsmodeller och -processer. Befrämja samarbetsnätverk. Coachning samarbete Bild på samarbetet mellan de finlandssvenska ESF-projekten. Vi har kunnat identifiera och bestyrka argumentet att stöd för yrkesstuderande ungdomar behövs på flera olika plan. Ungdomarna står inför mångfacetterade utmaningar och ett förebyggande av de problem utmaningarna kan medföra kräver, från vårt perspektiv sett, ett mångprofessionellt nätverk. Detta är centralt för att undvika att den unga slinker igenom det stödnätverk som finns. 11
Projektresultat och framtid Pilotprojektet har utvärderats externt under hela projektperioden av Yrkeshögskolan Novias personal och studerande vid utbildningsprogrammet för vård och det sociala området. Projektets styrgrupp utsåg en arbetsgrupp som sammanfattat gemensamma visioner för hur På rätt spårs projektinsatser kan leva vidare. Visionerna för framtiden och projektets fortlevnad har sammanfattats i tre scenarier: förebyggande ungdomsarbete vid yrkesinstitut; kommunalt uppsökande och nya projekt. Framtidsscenarier & förverkligande FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YI Integrering av projektpraxis Ungdomspedagog - tjänst vid Practicum Fördjupat samarbete Loket & SVEPS Nätverk & ungdomssamarbete i skolan KOMMUNALT UPPSÖKANDE Ansvarsperson enl. nya ungdomslagen i Raseborg Behov av stödpersoner för ungdomar? FiSve ESF projektsamarbete NYA PROJEKT Lärocoachning vid Practicum Yrkesstart i utveckling / YA FH tutorskolningspaket Hangö högstadiums kuratormodell FH Ungdomsforum i Raseborg Styrgruppens framtidsscenarier och hur de förverkligats. 12
SCENARIE 1 FÖREBYGGANDE UNGDOMSARBETE VID YRKESINSTITUT är en integrering av projektpraxis. YI-personal integrerar coacharbetet och samarbetsresultaten i sin ordinarie verksamhet, t.ex. som tutorverksamhet vid Axxell Raseborg inkl. Folkhälsans utveckling av tutorarbete på andra stadiet, klassäldste, internat- och fritidsverksamhet i mån av möjligheter, satsningar på första och sista årets studerande samt framtidsdiskussioner. Man vidareutvecklar kontakterna med det uppsökande ungdomsarbetet i regionerna och för in hälsofrämjande (resursförstärkande) arbetsmetoder som stöd i ungdomsutbildningen m.m. Förslag, processbeskrivningar och annat material har satts in på Axxells intranät Fronter. För mera detaljer, se Tipsbanken. I scenariot ingår integrerat samarbete med kommunalt ungdoms arbete. Se dvdintervjun med Berit Dahlin om det nya samarbetet med Helsingfors svenska ungdomsarbetsenhet (Sandels) och Prakticum som projektet varit initiativtagare till. Inspirerade av På rätt spår-samarbetet har Prakticum skapat en ny tjänst och anställt en ungdoms pedagog som är med och utvecklar studerandevårdens/studiebyråns verksamheter och trivseln i skolan (se intervjun med Harriet Ahlnäs på dvd:n). Den grundläggande utbildningen har också uttalat intresse för en coach i grundskolan. Att ha en specialungdomsarbetare som coach i skolan har väckt intresse och utreds vidare vid Helsingfors svenska enhet för ungdomsarbete. Scenariet har också diskuterats i Raseborg och även Vanda har uttryckt intresse. SCENARIE 2 KOMMUNALT UPPSÖKANDE är förankrat i det kommunala uppsökande arbetet. Under projekttiden trädde den nya ungdomslagen i kraft, där kommunens centrala roll i arbetet med ungdomar som löper risk för marginalisering blivit tydligare. I Raseborg har projektet medverkat i processerna för att en uppsökande ansvarsperson i Raseborg skulle utses och kommunen möter nu exemplariskt den nya ungdomslagens utmaningar. Det ger möjligheter till fördjupat samarbete mellan kommunen, utbildningsenheterna och ungdomsverkstäderna Loket-Veturi och Fyren samt SVEPS i Helsingfors. Under projekttiden har vi stött på utvecklingsutmaningar i kommunerna bl.a. när det gäller stödpersoner för ungdomar. Det samarbete som startat mellan de Finlandssvenska ESFprojekten utvecklas på nationell nivå vidare vid Regionförvaltningsverken och samarbete kring uppsökande frågor utvecklas vidare genom det nationella ULA-nätverket. 13
SCENARIE 3 NYA PROJEKT är de projektinitiativ som genererats från nätverks- och annat samarbete. Nya samarbets- och projektmöjligheter finns när det finns en gemensam vilja. Det är därmed fritt fram för alla att låta sig inspireras av de scenarier som vi lyft fram inom projektet. Som exempel kan nämnas projektet Lärarcoachning vid YI Prakticum fr.o.m. maj 2011 med På rätt spår-coachen Mikaela Nyholm. Andra synergieffekter som kan ses är Yrkesakademins nya coachning-inspirerade projekt Yrkesstart i utveckling i Vasa. En eventuell vidareutvecklingstanke med potential i regionerna är svenskspråkig yrkesstart i form av en startverkstad. Folkhälsans förbund rf vidareutvecklar konceptet hälsofrämjande coachning, bl.a. i form av internutbildning och andra stadiets tutorarbete. Styrgruppen poängterade vikten av preventivt arbete generellt och speciellt coping för föräldrar med ungdomar (jfr Folkhälsans familjeverksamhet). Vi ser det som allt viktigare med förebyggande studerande- och föräldraarbete. Här vill vi lyfta fram att bl.a. Hangö-kuratorn Eija Salo i samarbete med PRS har arbetat fram en förebyggande socialpedagogisk modell (inkl. Föräldrakraft, Framtidsdialog) i sitt examensarbete för socionom YH vid Yrkeshögskolan Novia som vi rekommenderar för tillämpning och vidare utveckling. Sofia Wickström har som praktikant inom projektet och som examensarbetsskribent i samråd med PRS skapat en konkret Tipsbank med lämpliga övningar som vi också rekommenderar. För mera info, se länkarna till examensarbeten vid yrkeshögskolornas webbibliotek Thesus.fi på dvd:n under Tipsbanken. I examensarbetena finns fler goda tips på hur studerandevården och arbetet med ungdomar i allmänhet kunde utvecklas. En idé om yrkesfaddrar eller s.k. yrkesmentorer lades fram men utvecklades inte vidare. Styrgruppen hade projekterfarenheter från Axxell (inte så bra resultat) medan Prakticum vidareutvecklar konceptet inom ramen för vuxenstudier. Pensionärer upplevs för gamla, unga alumni är eventuellt ett alternativ (jfr t.ex.med YH Novias studerandekår Noviums mentorprojekt och Åbo Akademis alumnimentorprojekt KarriärKontakt). Ett förslag som lades fram var att skapa en plattform där allas röster blir likvärdigt hörda i frågor som berör ungdomar, t.ex. en fortsättning på PRS regionala Ungdomsforum i Raseborg med Folkhälsan i regionen som sammankallare. Möjligheter utreds. Också vidareutveckling av konkreta handlingsmodeller för stöd i förebyggande syfte efterlystes, t.ex. en utveckling av metoden Framtidsdialogen utomstående samtalsledare som för ett coachande samtal med fokus på framtiden. Metoden kunde vidareutvecklas i samband med att studerandevården utvecklas. Utvecklingspotential finns också i virtuella mentorer som t.ex. Sluta panta, Fråga nu, ungdomars samtalsjour m.m. 14
Finansiärer Styrgruppens medlemmar Regionförvaltningsverket i Södra Finland Europeiska Socialfonden Hävkraft från EU 2007 2013 Folkhälsans Förbund rf Kommunerna i västra Nyland: Raseborg, Hangö, Ingå Kommunerna i huvudstadsregionen: Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt, Sibbo Peter Rolin (ordf., SVEPS), suppleant Anita Silfverberg Maria Leppäkari, På rätt spår-projektledare (sekr.) Viveca Hagmark (Folkhälsans Förbund r.f.), suppleant Anne Pärnänen Eva Storgårds (Raseborgs stad), suppleant Kerstin Johansson-Juup Annika Bussman (Axxell), suppleant Lena Johansson Harriet Ahlnäs (YI Prakticum), suppleant Merja Björkman Berndt-Johan Lindström (Vanda stad), suppleant Niclas Rönnholm Eva Juslin (YH Novia), suppleant Johanna Wikgren-Roelofs Frank-Ole Hägglund (Raseborg Arbetsoch näringsbyrå), suppleant Majvor Lindstedt Anne-Maj Paldanius-Rehn (Folkhälsan Syd Ab/Loket-Veturi) Michael Mäkelä (Regionförvaltningsverket i Södra Finland) Projektets mål och förverkligande Projektets kvalitativa mål har varit att utveckla hälsofrämjande arbetsmodeller med olika instrument för hur man i arbetet med ungdomar i ett förebyggande syfte kan stöda och motivera dem att fullfölja sina yrkesstudier och därmed förbättra deras möjligheter att finna sin plats i samhället. Detta kan bidra till att skapa en socialt och kulturellt hållbar grund för de unga att stå på. 15
Ett kvalitativt mål med projektet var också att göra övergången från grundskola till andra stadiet så friktionsfri som möjlig. Projektet har skapat arbetsverktyg som kan vara till hjälp för att minska studieavbrotten och därmed motverka utanförskap och utslagning. Till projektets kvalitativa mål har också hört att främja jämlikhet i skolan. Att mäta förebyggande arbete kvantitativt är närmast en omöjlighet. Trots detta gjordes i projektplanen den kvantitativa uppskattningen att projektet skulle nå 60 individer i den primära målgruppen. Mätningen är omöjlig att göra i praktiken, eftersom projektinsatserna varat i endast dryga två år. I faktarutan presenteras dock vissa kvantitativa data. Projektarbetet inleddes med en kartläggning med hjälp av vilken vi kunde bekanta oss med samarbetsparterna och tillsammans med yrkesinstitutens personal göra upp riktlinjerna för projektinterventionerna enligt rådande behov. Under projekttiden har processerna och metoderna konkretiserats och utkristalliserats till en övergripande helhet som vi presenterar på dvd:n. Faktaruta Personer som har deltagit i projektets informationstillfällen 1149 personer YI-studerande ungdomar som deltagit i projektet 1314 studerande (551 kvinnor, 763 män) Studerandegrupper 87 studerandegrupper Sammanlagda gruppträffar 3780 studerande På förhand bestämda träffar med individuella studerande 34 studerande Antal projektstyrgruppsmöten 7 Projektets faser Liksom alla projekt, kan även På rätt spår delas in i faser. För att åskådliggöra hur faserna sett ut, delar vi in dem i följande faser: definitionsfasen (då ramarna för projektet byggdes upp), planeringsfasen (då projektet mera konkret planerades), genomförandefasen (då verksamheten pågick) och reflektionsfasen (då projektmaterial och dylikt sammanställdes). Bilden på sida 17 visar hur de olika faserna i projektet har sett ut. 16
Verksamhet Definitionsfasen Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Ramarna för projektet utarbetas och ramarna skrivs Projektledare anställs Projektcoacher anställs Planeringsfasen Kartläggningsarbetet vid yrkesinstituten genomförs Arbetsbilden presenteras för projektets styrgrupp Konkreta planer för coachernas verksamhet skapas Genomförandefasen Arbete för aktivt medborgaskap Coachen i skolan/klassen Arbete för trivsel och fritid Skapa material Extern utvärdering Projektrapportering Presentation av projektet vid olika sammanhang Reflektionsfasen Kontinuerlig reflektion kring coachernas verksamhet Sammanställning av projektrapport Slutseminarium 4.4.2011
Framtida utmaningar Förebyggande processer och hälsofrämjande arbete är en konstant utmaning i reaktiva miljöer. Relevanta frågeställningar i vårt arbete har därför genomgående varit: a) Hur når vi studerande som verkligen behöver vår hjälp? b) Vilka metoder använder coacherna sig av för att närma sig olika teman för att faktiskt möjliggöra empowerment? c) Vad betyder coachning i vår kontext? Att besvara dessa frågor har i praktiken visat sig vara mycket svårt. Vi återknyter här till en av den hälsofrämjande teorins klassiska resonemang om känsla av sammanhang (SOC), A. Antonovsky och Bengt Lindströms metafor om att simma i livsfloden, med hjälp av vilken det hälsofrämjande arbetet ofta beskrivs. Genom att återknyta till våra projekterfarenheter och förankra dem i våra teoretiska ansatser, vill vi lyfta fram följande iakttagelser. För hälsofrämjande insatser räcker det inte med att enbart förebygga stress eller bygga broar för att människan inte ska falla i livsfloden och drunkna. Det är mycket viktigare att människan själv lär sig att simma. På detta sätt kan hon undvika att drunkna eller att gå i fördärv. Livsfloden illustreras med hjälp av Bengt Lindströms bild (s. 19). I metaforen föreställs livet som en flod med sjukdom, stenar, som simmaren kan slå sig på och skada sig på samt ett vattenfall som leder till förintelse och slutligen hennes död. Samhället och stödnätverk kan skydda människan som simmar i denna flod genom att bygga hinder för vassa stenar, bygga dammar och nät för att hindra människan att gå över stupet och slutligen drunkna, men dessa är i grunden protektiva åtgärder. I ett hälsofrämjande arbetssätt strävar vi efter att människor lär sig simma i livsfloden. Att nå de studerande som verkligen behöver hjälp med att lära sig simma i livets flod har visat sig mycket svårt. Detta speciellt då yrkesinstitutets krav på simkunnighet i regel i hög grad baserar sig på studerandes förmåga att prestera studieveckor inom utsatt tid. Studieprestationerna, eller närmare bestämt avsaknaden av dessa, har de facto inte för oss i projektet varit 18
Bild på livsfloden av Bengt Lindström. något absolut mått på hälsa, utanförskap eller marginalisering. För att uttrycka det annorlunda: för att nå de ungdomar som är i behov av stödande insatser för att klara sig framåt i livets flod är den i projektplanen formulerade utgångspunkten för en coach vid YI kanske inte den bästa tänkbara. För en fungerande coachmodell krävs ytterligare kritisk granskning av processerna. Coachning-arbetssättet är ingalunda ett mirakelrecept på förändring här handlar det mera om att reflektera över våra förutfattade meningar och inställningar till vårt arbete med unga. Ta en titt på vår dvd och bekanta dig med vår Tipsbank för att se hur vi resonerar. Tillsammans kanske vi finner ytterligare sätt att hjälpa ungdomar att simma i livsfloden. 19
STUDIER LIVET FRITID VÄNNER SKOLA FRITID FAMILJ HEM VÄNNER FRAMTID FAMILJ SKOLA FRITID Faktaruta Projektets helhetsbudget för projekttiden 15.10.2008 31.5.2011 = 542 523,00 euro 75 % av kostnaderna, 412 009 euro, från Europeiska socialfonden (194 114,00 euro) och statsfinansiering (217 895,00 euro) från Regionförvaltningsverket 15 % av kostnaderna, 73 278 euro, från kommunala samarbetsparter i huvudstadsregionen och västra Nyland 10 % av kostnaderna, 57 236 euro, från Folkhälsans förbund rf