Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014
Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål för förskolan 8 Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen 8 Åtgärder i akuta situationer 9 Rutiner för akuta situationer 9 Begrepp 10 Diskrimineringsgrunder 11 Förskolans diskrimineringsgrunder 12 2
Inledning Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleenhet accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar inom förskolan har ett gemensamt ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling. Varje kränkande behandling mellan barn-barn, vuxen-barn, och vuxen-vuxen skall åtgärdas. Vårt viktigaste mål är att alla i vår enhet ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter en trygg miljö utan rädsla för övergrepp och kränkningar. Det är de vuxna som har ansvaret för att ingen blir illa behandlad på förskolan. Tillsammans ska barn och vuxna skapa en god miljö, fri från kränkningar och övergrepp. Vi vill ha verksamheter som vilar på goda sociala relationer, gemenskap, trygghet och respekt för andra. Kränkande handlingar och människosyn hör samman. Vad är det egentligen som händer när vi möter en annan människa och reagerar på ett visst sätt? Vad ligger till grund för hur vi värderar och bedömer en människa vi möter? Att aktivt arbeta med barns självkänsla och relationer stärker deras sociala medvetenhet. Tillsammans kan vi bli mer medvetna om våra värderingar och vilka konsekvenser vissa beteenden medför. Att arbeta med barn är förmodligen det mest ansvarsfulla som finns. Barnen ska växa upp och formas till självständiga och trygga individer. Den viktigaste grunden för ett barn läggs i samspelet med föräldrarna men en stor del av barnets sociala fostran sker också i förskolan. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: lltid reagera och gripa in direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende. Ytterst ansvarig för detta arbete är förskolechefen. Norrtälje 2013-11-01 Britt-Mari Åsell Rydberg Förskolechef 3
Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagoger på förskolan tillsammans med arbetslagsledarna och förskolechef Britt-Mari Åsell Rydberg. Vår vision Vi i Norrtälje Nordöstra Förskoleenhet accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier, rasism eller annan kränkande handling. Planen gäller från 2014-01-01 Planen gäller till 2014-12-31 Barnens delaktighet I samtal, samlingar, värdegrundsarbeten och i övergripande teman och projektarbeten på våra förskolor. Vårdnadshavarnas delaktighet På våra föräldramöten och i utvecklingssamtalen ska vi diskutera hur föräldrar ser på barnens trivsel och trygghet på förskolan. Olika enkäter med frågor som knyter an till barnens trivsel och likabehandling på förskolan. Personalens delaktighet På personalmöten och under reflektionstid i arbetslagen på förskolorna har vi diskuterat värdegrundsfrågor och dilemman. Stort fokus på personalmöten under våren 2014 ligger på förhållningssätt och barnsyn. Förankring av planen Planen kommer att förankras i alla led under 2014. Vi informerar föräldrarna om likabehandlingsplanen i samband med inskolning, föräldramöten och föräldrasamtal. Personalen informeras vid nyanställning, vid användning av vikarie och vid mottagande av praktikanter/elever. Planen finns tillgänglig i hallarna, på fronter samt på hemsidan. På Körsbäret vill vi att förskolan skall vara en plats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi arbetar medvetet för en trygg och inflytelserik miljö där barn och vuxna kan känna tillit och respekt för varandra. Alla barn och föräldrar ska känna sig välkomna och bemötas med respekt. Vi vill ha en verksamhet som vilar på goda sociala relationer, gemenskap, trygghet och respekt för andra. 4
Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Föräldrarna har haft möjlighet att utvärdera förskolans likabehandlingsarbete i den årliga kvalitetsenkäten. Vi arbetar kontinuerligt med att vi ska se alla barn och att barnen ska vara trygga på förskolan. I 2013 års föräldraenkät fick förskolan positiva svar på barnens trivsel och trygghet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Diskussioner kring likabehandling har skett i personalgruppen, på utvärderingsdagen samt på personalmöten. Resultat av föregående års likabehandlingsplan Resultat visar att vi behöver omarbeta förskolans likabehandlingsplan. Förskolan behöver även bli bättre på att informera om likabehandlingsarbetet. Föräldrar och pedagoger anser att barnen är trygga på förskolan och att de har inflytande över verksamheten. På förskolan arbetar vi intensivt med att se varje barn och lyfta varje individ. Vi anpassar aktiviteter utifrån barnens intressen, erfarenheter och behov av utmaningar. Utifrån diskussioner i arbetslagen har vi kommit fram till att alla måste bli bättre på att ingripa om någon bemöts respektlöst av barn eller vuxen. Resultat visar att vi måste fortsätta att kontinuerligt diskutera människosyn, barnsyn och förhållningssätt på förskolan. Under våren 2014 observerar och filmar pedagoger varandra för att synliggöra förhållningssätt, barnsyn och människosyn. Observationerna sker med ett bestämt syfte och mål. Filmklippen tittar vi sedan gemensamt på i arbetslagen under reflektionstiden. Vi har ständigt återkommande samtal med barnen om hur vi är mot varandra och vad som är tillåtet att säga/göra mot varandra. På förskolans gård ska personalen bli mer delaktig och lyhörd i barnens aktiviteter för att kunna minimera risken för kränkningar. Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-31 Utvärdering av årets plan Förskolan utvärderar likabehandlingsplanen och följer upp och utvärderar kartläggning, främjande insatser och mål. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef, arbetslagsledarna samt övrig personal på förskolan ansvarar för att likabehandlingsplanen med kartläggning, främjande insatser och mål för likabehandling utvärderas. 5
Främjande/förebyggande insatser Vi diskuterar kontinuerligt vårt eget förhållningssätt (t ex självvärderingar). Vi lär barnen att säga nej och säga ifrån om man blir utsatt för ett oacceptabelt beteende. Vi vuxna är skyldiga att ta vårt vuxenansvar genom att: Kontinuerligt reflektera kring verksamhetens gemensamma barnsyn Vara gränssättare, normbildare och goda förebilder för barnen Med tydligt förhållningssätt visa att kränkande beteende/mobbning är oacceptabelt Alltid reagera och ingripa direkt när vi ser eller hör något oacceptabelt eller oönskat beteende Varje individ möts med respekt och omtanke Vi pedagoger är närvarande och medforskande i barnens utforskande Vi uppmuntrar positivt beteende Arbeta tillsammans med barnen i mindre grupper så att alla barn, varje dag, ska känna att de har blivit sedda, hörda och lyssnade på Se alla som unika individer att med hjälp av en föränderlig miljö kunna främja, stimulera och utmana det enskilda barnets styrkor. Arbeta för att stärka barnens självkänsla, självtillit och självförtroende. Informera föräldrar om våra rutiner/denna plan. Motivera barn och föräldrar att ta avstånd från kränkande behandling. Ha en god uppsikt över de utrymmen där barnen befinner sig såväl ute som inne. Samtala med barnen om värdegrundsfrågor. Vid utvecklingssamtalen med föräldrar samtala om relationer till vuxna och andra barn. Arbeta för att stärka barnens medkänsla/empati och inlevelse i andra människors situation. Uppmuntra barnen till att lyssna på varandra och respektera ett nej. Lära barnen säga ifrån när de blir utsatta för något som inte känns bra. Under de år barnen är hos oss ska vi vuxna lära barnen att reflektera över sitt handlande genom att vi ställer frågor som: Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du den andre kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Hur kunde du ha gjort? 6
Kartläggning Körsbäret består i dagsläget av 82 barn fördelat på 4 avdelningar. 16 barn på Blå (1-2år), 18 barn på Gul (2-3år), 23 barn på Grön (3-4 år), 25 barn på Röd (4-6 år). Genom att observera barnens lek och samspel, både inne och ute, har vi möjlighet att upptäcka eventuella kränkningar och diskrimineringar. Vi kan därigenom få syn på hur vi kan arbeta vidare med vår miljö och hur vi kan arbeta för att alla barn känner sig trygga. Vi pedagoger hjälper och handleder barnen i deras språkbruk när det gäller hur man kan uttrycka sig till andra barn och vuxna. Ett sätt kan vara att ge barnen alternativ och olika fraser som de kan använda sig av. Alla pedagoger på förskolan är goda förebilder genom att vi bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Vi arbetar för att få barnen genuint intresserade av vad kompisarna vill berätta för varandra. Genom att vi uppmuntrar och uppmärksammar goda handlingar blir barnen stärkta och får en bättre självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Mål för förskolan Vid upptäckt av respektlöst behandlande av barn ingriper vi alltid. Vid behov av lugn och ro, ska varje barn ha möjlighet att finna det i verksamheten. Vi arbetar långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi arbetar för att barn ska känna trygghet och tillit till varje pedagog på förskolan. Vi arbetar för att varje pedagog ska bemöta barnet med respekt, intresse och nyfikenhet för dess tankar. Tillvägagångssätt för att vi ska nå målen Vid upptäckt av respektslöst behandlande av barn ingriper vi alltid. När pedagogerna upptäcker eller får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av andra barn ska de alltid: - Ta tag i situationen på en gång. - Fortlöpande observera berörda barn i barngruppen och om det är nödvändigt stoppa fortsatta trakasserier eller kränkande behandling. Vid behov av lugn och ro, ska varje barn ha möjlighet att finna det i verksamheten. Under en dag på förskolan ska varje barn ha möjlighet till att finna arbetsro. - Lärmiljöerna och organisationen av barngruppen i mindre grupper är förutsättningar för att barnen ska finna arbetsro och möjlighet till lugn och ro under en dag på förskolan. 7
Vi arbetar långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi pedagoger på förskolan arbetar aktivt för att lyfta upp och diskutera förutsättningarna för att skapa ett bra klimat på förskolan. Förebyggande av diskriminering eller annan kränkande behandling är ett aktivt arbete i personalgruppen och vi reflekterar kontinuerligt kring barnsyn och kunskapssyn. Vi arbetar aktivt med är att ha ett varmt och hjärtligt bemötande av varje person på förskolan. Vi arbetar för att barn ska känna trygghet och tillit till varje pedagog på förskolan. Pedagogerna strävar efter att lära känna varje barn för att bemöta barnet utifrån dennes unika personlighet. Vi arbetar för att varje pedagog ska bemöta barnet med respekt, intresse och nyfikenhet för dess tankar. Genom att vara närvarande pedagoger som är genuint intresserade av hela barnets person och det barnet vill visa, berätta utifrån dennes unika person och personlighet. Ett lyssnande och lyhört bemötande av varje barn på förskolan. Vi reflekterar också kontinuerligt i arbetslaget kring hr vi möter upp varje barn utifrån dennes olika förutsättningar och person. Åtgärder i akuta situationer Vi informerar varandra när något allvarligt har hänt och hur man har agerat. Så fort vi hör eller ser något som är kränkande tar vi upp det direkt med berörda barn. Då något allvarligt har inträffat dokumenteras detta och eventuella åtgärder vidtas. När någon allvarlig incident har inträffat informerar vi föräldrar till berörda barn. Vid behov tar vi hjälp av förskoleteamet. Rutiner för akuta situationer Policy I vår enhet och på vår förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är uppmärksamma på förändringar i barnens beteende genom observation och dokumentation. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barnets ansvarspedagog, arbetslagsledaren eller förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som har hänt. Använd hur-frågorna Visa att beteendet är oacceptabelt. 8
Informera föräldrar direkt. Informera förskolechef vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktat mot ett och samma barn. Dokumentera och följa upp. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak och reagera om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte. För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera förskolechef i allvarliga fall. Förskolechefen vidtar i sin tur lämpliga åtgärder. Kontakta förskolechefen för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följa upp. Rutiner för uppföljning Vid dokumentation av händelser skall det alltid bestämmas tid för uppföljning. Rutiner för dokumentation I samband med händelser skall ansvarig pedagog dokumentera det inträffade. Det ska klart framgå vem som är ansvarig för dokumentation och uppföljning. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Behandlingen ska ha samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan handla om slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. 9
Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlat. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller att man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 10
Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Upprättad av arbetslagsledarna och pedagoger på Förskolan Körsbäret under januari 2014. Uppföljning och utvärdering Årets plan ska utvärderas senast 2014-10-31 11
Dokumentation vid incidenter enligt likabehandlingsplanen vid Förskolan Körsbäret Vad har inträffat och när?... Vem såg händelsen, vem fick information om händelsen?... Vilka skall veta om händelsen?... Vilka åtgärder gör förskolan?... Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare?... Uppföljning när och hur?... Datum:... 12
Dokumentet ifyllt av:... 13