Barn/elever med ett annat modersmål än svenska. 16 08 16 Växjö Rikskonferens för specialpedagogik Ing-Marie.Sandberg@lnu.se
I den svenska grundskolan och grundsärkolan har drygt 20 % av eleverna ett annat modersmål än svenska. - - - - - - - - Invandringens betydelse för skolresultaten under perioden 2006-2015 (Skolverket 2016) - Som grupp har dessa elever lägre skolresultat än elever med svensk bakgrund. - Elever som invandrat efter ord. skolstart visar försämrad gymnasiebehörighet från 37% obehöriga 2006 till 50% obehöriga 2015. Invandringsåldern har ökat, kommer från länder med lägre utvecklingsnivå, modersmålet, lägre utbildningsnivå hos föräldrarna - Barn som invandrat före ord. skolstart eller är födda i Sverige har mindre betydelse för den försämrade behörighetsgraden till Gy.
Alla lärare i sin undervisning möter eller kommer att möta elever som tillhör denna grupp. För att dessa elever ska kunna ges likvärdiga möjligheter i skolan måste alla vara medvetna om och kunna hantera de särskilda förhållanden som gäller för elever från flerspråkiga eller flerkulturella miljöer. (Skolverket statistik)
Några begrepp Svenska som andraspråk (SVA - tidigare Sv 2) Modersmål (förstaspråk) = det språk som lärs in först (tidigare hemspråk) Andraspråk = Detta språk är inte personens modersmål, men däremot modersmål för majoriteten i landet. Modersmålsstöd i förskolan Modersmålsundervisning i skolan. Studiehandledning (Nationellt centrum för svenska som andraspråk) (Skolverket: Tema modersmål)
Pedagoger runt barn/elever med annat modersmål än svenska. Förskollärare, klasslärare, ämneslärare Lärare i svenska som andraspråk Modersmålsstödjare, modersmålslärare, studiehandledare Specialpedagoger / Speciallärare SAMVERKAN
Utbildning för nyanlända (år 7-9) (Skolinspektionen, kvalitetsgranskning, 2014:03) Framgångsfaktorer Kartläggning + kunskap och kompetens hos lärare som genomför kartläggningen. Mo undervisning + studiehandledning. SAMVERKAN mellan pedagoger. Rektor tydligt ansvar. Lärarnas höga förväntningar på eleverna. God allmändidaktisk kunskap + kompetens kring andraspråksinlärning.
Forskning och beprövad erfarenhet pekar på att läraren och den undervisning som varje inlärare får är den enskilt viktigaste förklarande faktorn till skolframgång.
Några faktorer som kan påverka andraspråksinlärningen och andraspråksutvecklingen. - Språkliga faktorer - Motivation - Personligheten - Förutsättningar - Psykologiska faktorer - Kulturella faktorer - Socioekonomiska faktorer
Läsning = Avkodning X Förståelse (Gough % Tunmer, 1986) Avkodning = Tekniken att avläsa ord, att koda av ordet, ljuda ihop ett ord Förståelse = Den mentala process att förstå - vad orden innebär - vad en text vill säga + att läsa mellan raderna (inferensläsa)
Sara skulle gå på kalas. Hon undrade om Elin skulle gilla en Tintin-bok. Hon skakade på spargrisen. Den gav inte ett ljud ifrån sig.
Lätta ord kan vara svåra och svåra ord kan vara lätta!
Mellan städerna A och B går en väg. En bilist kör den vägen på 4 timmar med en hastighet av 70 km/tim. Hur långt är det från A till B?
Läsinlärning på andraspråket kan ta längre tid p.g.a. att motivation saknas, begränsad språklig medvetenhet på båda språken, lärare och elev har inte samma modersmål, ringa likheter modersmål andraspråk, hemmiljön kan inte stödja läsinlärningen, läsförberedande aktiviteter saknas, inte behärska undervisningsspråket, dubbla inlärningsuppgifter, disposition för specifika läs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Interimspråksteorin. (Corder & Selinker, 1960-t) Man har alltmer börjat se inläraren som en aktiv konstruktör av det språk som hen håller på att lära sig. Inläraren skapar sina egna (omedvetna) regelsystem, som i början avviker väldigt från målspråket. Hen prövar sig fram och testar sina hypoteser om det nya språket.
Så här bodde jag förut. Det har jag bort i Kristinehamn. Det finns bara två sovrum och det finns en toaletten och en vardagsrum och ett kök och balkong. Det finns fyra sängar och TV och video och soffa och byrå och spis och kylskåp och skåp och talrika och kniv och gaffe och bord och stol. Och det har jag eget skrivbord.
Jag har två bror och en mamma och pappa. Vi har en dubbesängar och en säng är utsäng. Vi bodde en trappa upp. Och jag ska till min kusin då gå det 20 minuter. Ute på gården är det en back och gräset och ett litet hus som ligger i gården och massor med blommor. Som jag ska till skolan då skulle jag tar 10 minuter. Det finns flera hus som bredvid mellan mot huset
Interimspråket (inlärarspråket) kännetecknas av... Förenkling, telegramstil Helordsfraser Egna uppfinningar Omskrivningar Överanvändning Generaliseringar Transfer Språkblandning Kroppsspråk Förhandling Undvikande
Vad för kunskaper, färdigheter och insikter krävs för att kunna tala, lyssna - förstå och läsa förstå på andraspråket? Fonologiska färdigheter Ortografiska Morfologiska Syntaktiska Semantiska Pragmatiska
Fonologiska färdigheter. - För att kunna uttala orden och göra sig förstådd, uppfatta talet och förstå - För att kunna avkoda, läsa och förstå - Prosodiska färdigheter (intonation, satsmelodi) - Vokalsystem antal, korta-långa, läpprundning (i-y), varianter (öga, öra) - Konsonantsystem antal, r l, tonande/tonlösa klusiler (b-p g-k), aspirerade/oaspirerade klusiler (park, spark)
Ortografiska färdigheter. - För att kunna skriva - Olika språktypologier grunda djupa ortografier - Olika fonotaktiska regler - Svenskans stavningskonventioner 1. fonologisk stavning (Karin) 2. morfologisk stavning (högt, baddräkt) 3. lexikal stavning (cykel, stjärna)
Morfologiska färdigheter. - För att kunna automatisera avkodningen - För att kunna stava - För att kunna förstå vinröd, flickornas - Svenskan är ett morfologiskt språk; rödvinsglasfabriksarbetare, cykelhjälmsanvändare, morgontidningsutdelare
Syntaktiska färdigheter. - För att kunna tala och göra sig förstådd - För att kunna läsa och förstå; leker, lekte, har lekt, hade lekt, ska leka Substantiv - Genus - Singular (en.ett) Plural (flickor, pojkar, bilder, knän, träd) - Bestämd/obestämd form - Nominaliseringar - Sammansatta ord (ovanstående, tonåring)
- Verb partikelverben slå slå ut, slå av, slå på, slå ihop, slå igen, slå igenom, slå runt,. - Pronomen han, hon, den, det. Possessiva, reflexiva pr. Han tog på sig hans/sin jacka. - Prepositionsuttryck- längtar på dig - Småord ; därför, därför att, trots att, så att, eftersom, fastän, äntligen, så småningom)
Semantiska färdigheter. Svårigheter vid textläsning. Ord med svensk / västerländsk referensram Idiom och andra uttryck Flertydiga ord och homonymer Humor och ironi Ålderdomliga ord och uttryck Läromedelsord Nominaliseringar Texttäthet Tankehopp Verb i olika varianter Konnektiver
Pragmatiska färdigheter. - För att göra sig förstådd och för att förstå.
Vill du skicka mig saltet? Skulle du vilja skicka mig saltet? Skulle du vilja vara snäll och skicka mig saltet? Du kanske skulle vilja skicka mig saltet! Du kan väl skicka mig saltet! Kan du skicka mig saltet! Kunde du skicka mig saltet! Skulle du kunna skicka mig saltet!
Ska du ta och skicka mig saltet! Skicka mig saltet är du snäll! Skicka mig saltet, va! Skicka mig saltet! Ta hit saltet! Orkar du skicka hit saltet! Hur länge ska man behöva vänta på saltet! Ro hit med saltet! Saltet, för fan! Öh!
- Vad är vad? Dyslexi flerspråkighet. - Risk för överidentifiering. Elevens svårigheter endast identifieras som dyslektiska och då ofta grundar sig på test som är tänkta för elever med svenska som modersmål. - Risk för underidentifiering. Elevens svårigheter och felanvändningar av språket tänks som en naturlig del i utvecklingen för andraspråkstillägnandet. Underidentifiering är betydligt vanligare. (Hedman, 2009)
- Lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som hos enspråkiga (5-7 % av den läskunniga befolkningen). - Dyslexi tar sig olika uttryck beroende på skriftsystem och ortografi i givna språk. - Parallella svårigheter med fonologisk bearbetning och avkodning ska kunna observeras på båda språken. - Behov av diagnosintrument!
Utgångspunkt : svårigheterna ska visa sig på båda språken. - Liv Boyesen (Norge). Ordavkodning och läsförståelse. Kartläggning av språklig medvetenhet är under utveckling. - Spsm. Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. (Po, Ar, Sp, Som) - Elbro, Carsten (2012). Dynamic testing.
Litteraturlista Axelsson, Monica (2015). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet. All läsa och skriva på flera språk. I Helle Pia Laursen (red.): Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-10318-1. Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB. ISBN: 978-91-47-05180-9 Flyman, Mattsson, Anna & Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Studentlitteratur, ISBN: 978-91-44-05820-7 Fredriksson, Ulf & Taube, Karin (2012). Elever med utländsk bakgrund. I Fredriksson, Ulf & Taube, Karin: Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-05823-8 Garlén, Claes (1988). Svenskans fonologi. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-28151- X
Hedman, Christina (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Diss. Centre for Research on Bilingualism. Stockholms universitet. Hedman, Christina (2012). Flerspråkig elev med dyslexi?. I Salameh, Eva.Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan. Nartur & Kultur. ISBN: 978-91-27-42172-1.) Hedman, Christina (2012). Läsutveckling hos flerspråkiga elever. I Salameh, Eva-Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan.natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-42172-1. Hyltenstam, Kenneth (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I Ericson, Britta (red.)utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. ISBN:978-91-44-05609-8. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-07065-0 Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi från teori till praktik. Natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-13468-3.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01296-9 Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-41956-8. Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2008). Vad är lättläst?. Specialpedagogiska skolmyndigheten. ISBN: 978-91-28-00146-5 Lundberg, Ingvar, Frost, J, Petersen, O-P (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading research quarterly vol 23 nr 3 s. 262-285 Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2008). Lära om språk. Gleerups. ISBN: 978-91-40-66355-9 Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse. Natur & Kultur Stockholm. ISBN: 978-91-27-141118-6 Salameh, Eva-Kristina (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. I Salameh, Eva-Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan. Natur & kultur. ISBN: 978-91-27-42172-1.
Samuelsson, Stefan (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 9789144039176 Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Norstedts Akademiska Förlag. ISBN: 978-91-7227-503-4. Tvingstedt, Anna-Lena & Salameh, Eva-Kristina (2012). Läs- och kunskapsutveckling vid tvåspråkig undervisning. I Salameh, Eva-Kristina (red.) Flerspråkighet i skolan. Natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-42172-1. Wedin, Åsa (2013). Skrift och modalitet bland flerspråkiga ungdomar. I Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.) Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-08052-9. Östergaard, Winnie (2015). All världens alfabet. I Laursen, Helle Pia (red.): Litteracitet och språklig mångfald. Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-10318-1.