Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.



Relevanta dokument
T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Mål resurshushållning i kursplanen

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Christl Kampa-Ohlsson

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Hållbara måltider i Trosa kommun

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet. Beslutad av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012 att gälla från och med 1 januari 2013.

Hem- och konsumentkunskap

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Mat för livet! En liten handbok att läsa och spara

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

RIKTLINJER FÖR MAT OCH MÅLTIDER I HEDEMORA KOMMUNS KOSTVERKSAMHETER

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Vad påverkar vår hälsa?

Världen har blivit varmare

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet

Mat, miljö och myterna

God mat + Bra miljö = Sant

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

KLIMATSMARTA MATTIPS

Diabetesutbildning del 2 Maten

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Policy för hållbar utveckling och mat

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Lektion nr 3 Matens resa

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Hållbara måltider i Trosa kommun

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Vaddå ekologisk mat?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Råd för en god hälsa

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: Bladgrönsaksgruppen: Citrusgruppen:

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Mat och dryck för dig som har diabetes

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Tio steg till goda matvanor

Klimatanpassa din matlagning

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Årets Pt 2010 Tel

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Motion Vegetarisk veckodag

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Transkript:

Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt och mer miljövänligt än idag. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33, 118 91 Stockholm 118 87 Stockholm Tel: 08-517 780 50 Fax: 08 517 780 51 Tel: 08-429 05 00 E-post: appliednutrition@smd.sll.se www.konsumentverket.se Broschyren är framtagen av Centrum för Tillämpad Näringslära i samverkan med Konsumentverket. Produktion: Grön idé AB 2003. Ilustrationer: Viera Larsson. Miljömärkt trycksak. Ät

Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur varorna produceras. RÄTT KÖTT OCH GRÖNSAKER TRANSPORTSNÅLT Handlar om transporter av varorna.

-matens HÄLSOVINSTER Du minskar risken för övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Du behöver inte äta kosttillskott allt du behöver finns i -maten. MILJÖVINSTER Om du väljer att äta -mat så hjälper du bl a till med att: Minska påverkan på klimatet. Minska giftspridningen i naturen. Minska övergödningen. Bevara vårt värdefulla odlingslandskap.

S STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Det går åt mycket mer resurser för att producera kött än att producera vegetabilier. Det är därför bättre om fler väljer att äta en större andel vegetabilier. Baljväxter, d.v.s. ärter, bönor och linser, ger samma typ av näring som kött. Trots att vi bör minska konsumtionen finns det fler skäl att fortsätta äta kött: Dels är kött en bra källa för järn och zink. Dels är vårt värdefulla odlingslandskap beroende av betande djur. Kött är en omväg. Byt en fjärdedel av köttet mot baljväxter. I Sverige använder vi 3/4 av vårt spannmål till djurfoder.

MINDRE TOMMA MKALORIER MATKOSTNAD Genomsnitt i Sverige BRÖD, SPANNMÅL KÖTT Nästan halva matkostnaden går till tomma kalorier. Tomma kalorier ger 1/4 av vårt kaloriintag. Halvera intaget av tomma kalorier. TOMMA KALORIER POTATIS FRUKT,BÄR KÖKSVÄXTER ÄGG MATFETT FISK MJÖLK, OST Vi lägger nästan halva matkostnaden på varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Dessa kallas tomma kalorier, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har lågt innehåll av näringsämnen. Tips: Tänk antingen eller inte både och. Välj choklad eller glass.

A ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Ett äpple kan ha besprutats med mer än 30 doser bekämpningsmedel innan det hamnar i butiken. Även om det inte syns i fruktdisken så är skillnaden stor mellan normal frukt och ekologisk frukt. KRAV-märkt mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Märket är en garanti för att maten är ekologiskt producerad och att man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Köp ekologisk mat! Det finns nära 4000 KRAV-märkta varor att köpa.

R RÄTT MINSKA KÖTT OCH GRÖNSAKER MINSKA ÖKA ÖKA Genom att äta beteskött av nöt och lamm kan du bidra till att bevara odlingslandskapet. Gris och kyckling håller inga hagmarker öppna, och föds oftare upp på importerat kraftfoder. Köttet innehåller också mindre järn. Köp KRAV- eller naturbeteskött. Välj lika mycket nöt och lamm som gris och kyckling. Vi behöver äta grönsaker minst två gånger om dagen. De grövre grönsakerna ger mycket näring och är billiga, tex morötter, vitkål, broccoli, och purjo. Dessutom är de mer resurssnåla än t ex tomat och gurka. Ett kilo växthusodlade tomater kräver lika mycket energi som 30 kilo morötter. Ät mer grövre grönsaker.

T TRANSPORT- SNÅLT Välj mer närproducerad mat. Minimera bilturerna till affären. Säsongsanpassa ditt matval. Vet du vilken som är vår vanligaste frukt? Det är inte äpple som många tror, utan banan. Bananerna kommer från Mellanamerika. Många andra av varorna har rest lika långt. Det mesta av apelsinjuicen kommer från Sydamerika. Mer än en fjärdedel av produktionsytan för vår mat ligger utomlands. När du bestämmer vad du ska köpa, låt transportsträckan vara med. Du kan till exempel oftare välja bröd bakat i den egna regionen än bröd från andra länder eller från andra delar av landet. Medeltransportavståndet till Stockholm för vindruvor är 620 mil. För svenska äpplen är det 50 mil.