Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att klyftorna i samhället växer och att det växande välståndet inte kommer alla till del. Det handlar om bostadsbrist, hemlöshet, segregation, utanförskap, otrygghet, diskriminering, trångboddhet och hög utrymmesstandard, gated communities, allmännyttans och hyresrättens framtid. Men även om hur bostadsmarknaden påverkas av växande inkomstskillnader, det växande antalet unga och äldre, invandringen, nya behov och krav på det framtida boendet. Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service och inte minst möjligheten att få jobb. Vi bygger samhällen inte bara bostäder. Hyresgästföreningen anser att det skulle behövas en utredning om levnadsvillkor och boende som tog ett helhetsgrepp på dessa frågor. Därför har vi tagit ett första steg i form av en förstudie. Förstudien omfattar fyra olika delar: Bostaden en grundbult i välfärden professor Bengt Owe Birgersson beskriver utvecklingen inom bostadspolitiken från den bostadssociala utredningen på 1940- talet fram till idag. Så lever människorna idag Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg på Hyresgästföreningen riksförbundet belyser olika gruppers roller och förutsättningar i samhället och på bostadsmarknaden. Boendesegregation i Sverige orsaker, konsekvenser och åtgärder, utarbetad av Jonas Hugosson och Camilla Maandi på Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Vad behöver göras? Denna del innehåller förslag på vilka frågor en utredning om levnadsvillkor och boende bör ta upp. Förslagen bygger på de frågor och problem som de tre första delarna av förstudien behandlat. Förstudiens olika delar finns att ladda ner på Hyresgästföreningens hemsida. Dessutom finns en tryckt skrift, som är en sammanfattning av de olika delarna, skriven av Karin Wennermark. Skriften kan beställas via Hyresgästföreningen. Barbro Engman Ordförande Hyresgästföreningen Sven Bergenstråhle Projektledare

Innehåll Vad behöver göras?... 3 Viktiga välfärdsfrågor att utreda... 3 1) Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 4 Ett nytt landskap av upplåtelseformer och höjda trösklar för inträde på bostadsmarknaden...4 1 a) De kommunägda bostadsföretagens roll: sociala bostäder eller bostäder för alla?...4 1b) Hur kan man i samhällsplaneringen påverka boendesegregationen?...5 1c) Diskriminering på bostadsmarknaden hur vanligt är det och hur ska den motverkas?...5 1 d) Vad händer när både andelen ägda bostäder och de ekonomiska skillnaderna i samhället ökar? 6 2) Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning... 6 Syfte... 6 Bakgrund... 6 Vad är en väl fungerande bostads- och hyresmarknad?...7 3) Vad betyder nya vanor och krav?... 8 Syfte... 8 Bakgrund... 8 Vad är en god bostad idag?...8 4) Social bakgrund, generation och etablering i samhället... 9 Syfte... 9 Bakgrund... 9 Vilka kan etablera sig först?...9 5) Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet... 9 Syfte... 9 Bakgrund... 9 Hemlösheten kartläggs redan...9 Den extrema trångboddheten och dess konsekvenser...10 Litteratur och källförteckning... 11 2

Vad behöver göras? Boendet är centralt för människan. Boendeförhållandena påverkar människors levnadsvillkor och möjligheter i livet. Människans levnadsvillkor påverkar samtidigt boendeförhållandena. Det är inte bara själva bostaden som är viktig utan också dess omgivningar. Vi bor i och bygger samhällen, inte bara bostäder. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på boende och levnadsvillkor på samma sätt som i den bostadssociala utredning som gjordes efter andra världskriget, det vill säga se människornas boendeförhållanden som en viktig del i deras levnadsvillkor, i välfärden. Det finns en rad olika samhällsproblem idag som har belysts i denna förstudie: Hemlöshet Ökande och extrem trångboddhet Socialekonomisk och etnisk boendesegregation som påverkar såväl kvaliteten på vård, skola och omsorg som barns och vuxnas levnadsvillkor samt skapar utanförskap Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden Växande svårigheter för unga att få en egen bostad Svårigheter för ensamstående föräldrar att ha råd med en god bostad Nya familjeformer, nya bostadsvanor, ny teknik och ett växande antal personer över 80 år medför nya krav på och möjligheter i bostäder och boende, Växande bostadsbrist och snabbt stigande boendekostnader Bristande neutralitet i samhällets behandling av olika upplåtelseformer Renoveringsbehov hos ett stort antal bostäder som byggdes under miljonprogrammet Behov av bättre energieffektivitet i bostadsbeståndet Flera av dessa frågor är väl undersökta. Dock saknas en sammanhållen och långsiktig politik för att hantera problemen framgångsrikt. Sverige har förändrats. Vi har fått ett nytt socialt landskap med växande ekonomiska klyftor. Det ställer nya krav på samhällsplaneringen och på hur vi hanterar boende och andra välfärdsfrågor. De olika problemen hänger ihop och måste därför behandlas ihop. Sverige behöver utveckla en ny sammanhållen boende- och välfärdspolitik. Viktiga välfärdsfrågor att utreda Vi menar att det finns fem olika områden som skulle behövas sättas i fokus i en angelägen utredning om levnadsvillkor och boende. De är: Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning Vad nya vanor och ny teknik innebär för kraven på boendet och bostäderna Social bakgrund, generation och etablering i samhället Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet Det är inga vattentäta skott mellan dessa olika områden. Det kan också finnas fler välfärdsfrågor som behöver undersökas som hänger ihop med det utanförskap som grupper upplever. Boende och boendeförhållanden spelar en viktig och i många fall avgörande roll för människorna. 1 1 Se t.ex. Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 39-40 3

1) Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad Syfte Hur ska man tackla de växande ekonomiska skillnaderna, boendesegregationen och förändringarna på bostadsmarknaden så att alla människors möjlighet till en god och trygg bostad kan förverkligas och integrationen i samhället förbättras? Bakgrund Ett nytt landskap av upplåtelseformer och höjda trösklar för inträde på bostadsmarknaden I Sverige liksom i andra europeiska länder ökar andelen ägda bostäder och andelen hyresrätter minskar. Förändringarna beror dels på ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i attraktiva bostadsområden samt på att det ägda boendet behandlas fördelaktigt ur skattesynpunkt jämfört med hyresrätten. Inom kort kommer vi att få en ny upplåtelseform när man tillåter enskilda lägenheter i flerbostadshus bli enskilda fastigheter, så kallade ägarlägenheter. Denna modell finns redan i flera andra europeiska länder. Hur ska man se på bostaden och boendet, som ett investerings- eller ett konsumtionsobjekt? I Sverige tror många att värdeökningen på bostäder inte påverkar konsumtion och välfärd. Men prisutvecklingen på bostadsmarknaden får olika konsekvenser för dem som redan bor och för dem som står i begrepp att köpa en bostad. Många äldre har redan betalat av sina skulder, medan nya köpare av egnahem och bostadsrätter står med fulla skuldbördan. Den snabba prisutvecklingen på bostadsrätter driver på omvandlingen av attraktiva hyresrätter, som kan ge hushåll som råkar bo i dessa hyresrätter just då betydande förmögenhetsökningar. Bostadsägandet i expansiva regioner är starkt korrelerat till inkomsten. Som många utländska studier visar; släktens förmögenhet kommer att spela allt större roll för hushållen i deras strävan att bli en insider. Ägandet blir alltmer ärftligt och det blir allt svårare för invandrare och barn till hyresgäster att köpa en bostadsrätt eller småhus i de ekonomiskt starka delarna av Sverige. Min slutsats, sett ur ett forskningsinstituts perspektiv: vi behöver mycket mera forskning om boendets fördelningseffekter. Det är inte bara en rättvisefråga, utan även ett effektivitetsproblem, eftersom växande insider-outsiderproblem minskar rörligheten på bostadsmarknaden och påverkar vår ekonomis effektivitet. 2 Till kommer den växande bostadsbristen och liksom den nu aktuella frågan om vilka de kommunägda bostadsföretagen är till för? Den här frågan kan delas upp en rad olika segment. Nedan presenteras de viktigaste. 1 a) De kommunägda bostadsföretagens roll: sociala bostäder eller bostäder för alla? Den bostadspolitik som etablerades i Sverige efter andra världskriget kännetecknades av att marknaden är bostadsförsörjningens huvudmekanism, men marknaden kunde inte lämnas helt åt sig själv. Det kanske viktigaste institutionella inslaget i den svenska bostadspolitiken har varit de kommunalt ägda, allmännyttiga bostadsföretagen, som upplåter bostäder åt alla utan särskild behovsprövning. Tillsammans med bruksvärdesystemet för hyressättning har dessa företag bidragit till vad som idag kan betecknas som en integrerad hyresmarknad, där 2 Turner B i krönika IBF:s nyhetsbrev nr 1 2007 4

såväl rika som fattiga kan bo i samma bostäder. Det spelar roll att kostnaderna för bostäder ska avgöra den genomsnittliga hyresnivån på en ort snarare än möjligheterna till vinst. 3 Denna syn på allmännyttan har nu ifrågasatts i den utredning som letts av Michael Koch. Frågan är om vi ska behålla en integrerad hyresmarknad eller som i en del andra länder ha sociala bostäder. Vilka sociala konsekvenser kan olika ställningstaganden få? 1b) Hur kan man i samhällsplaneringen påverka boendesegregationen? Det behövs fördjupade analyser av anti-segregationsplanering och av politiska försök att påverka segregationsnivån. Sverige har haft målet allsidig hushållssammansättning som ledstjärna för bostadsproduktionen sedan mitten av 1970-talet. Hur förvaltas målet, dvs. hur byggs det och varför just på detta sätt? Vilka sanktioner och styrningsmöjligheter finns? Hur kan de medel som behövs för att nå målet etableras som en del av den konkreta bostadsplaneringen Inte minst är fler systematiska analyser nödvändiga av hur kommersiell och offentlig service fördelas över städerna, hur kvalitén i grundläggande offentliga system (skolor, vård, omsorg) varierar, hur kommunikationssystemen fungerar eller hur stigmatiseringen kan brytas. 1c) Diskriminering på bostadsmarknaden hur vanligt är det och hur ska den motverkas? Det finns en rad hinder på bostadsmarknaden för grupper med låga inkomster liksom även för dem som har annan etnisk bakgrund än svensk. I Boutredningen redovisas exempel på direkt diskriminering och indirekt diskriminering 4 Exempel på direkt diskriminering är när personer bemöts sämre och till och med vägras hyra eller köpa en bostad beroende på att de har viss etnisk bakgrund. Många hyresvärdar, även kommunägda bostadsföretag, ägnar sig åt styrning av vilka som får bo i olika områden. Ofta har man ett system där det inte spelar någon roll hur länge man stått i kö för en bostad. Det är värdarna som efter interna preferenser plockar ut lämpliga hyresgäster. I processen saknas insyn. Även i andra upplåtelseformer kan diskriminering förekomma. En styrelse i en bostadsrättsförening kan vägra någon att köpa en bostad utan rimliga argument. En säljare av ett egnahem kan vägra att sälja till en person med annan etnisk bakgrund. Även mäklares behandling och bankers vilja att ge lån kan skilja sig från person till person. Om omfattningen av dessa problem vet vi idag för lite. - Hur vanlig är strukturell diskriminering och vad gör man åt den? Enligt en utredning är forskning om indirekt eller strukturell diskriminering sällsynt. Trots att ett handfull forskare varnat för förekomsten av strukturell diskriminering i boendet i Sverige i snart ett decennium, så hävdas det ännu på allvar att de som missgynnats av segregationen, de som hamnat i de fattiga områdena, som bor i områden som ständigt stigmatiseras som problembelastade (eller som själva problemet), själva valt sin situation. 5 3 Bengtsson B och Kemeny J (1997) Från en generell bostadspolitik till en bostadspolitik för dom andra i Bostadspolitik för tjugohundratalet Återtåg och nya värden, Turner B och Vedung E redaktör, Meyer Information och förlag, Gävle 4 SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjligheter till egen bostad, s. 116-117 5 SOU: 2005:56 Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige, s. 338 5

Den indirekta diskrimineringen innebär att man i praktiken behandlas annorlunda utan att det går att påvisa att så skett i enskilda fall, t.ex. att kvaliteten på vård, skola och omsorg är lägre i områden där de andra bor beroende på bristande satsning från ansvarigas sida. 6 Det skulle vara intressant att närmare studera den indirekta diskrimineringen som kan gömma sig på bostadsmarknaden. - Hur ska man kunna garantera bostadssökande lika behandling? Vissa menar att ett sätt att motverka diskriminering och verka för lika behandling av bostadssökande är att införa en kommunal bostadsförmedling, öka transparensen för villkoren när hyresgäster accepteras av fastighetsförvaltningen, samt stärka kommunens möjligheter att påverka fördelning av lediga bostäder. En annan fråga är vilka befogenheter en bostadsrättsförenings styrelse bör och inte ha när det gäller medlemmars överlåtelse/försäljning av sin bostadsrätt? Det borde kunna ske en snabb prövning av skälen för ett nekande beslut från en styrelses sida, Men hur ska sådana eventuellt nya regler eller ny lagstiftning utformas? 1 d) Vad händer när både andelen ägda bostäder och de ekonomiska skillnaderna i samhället ökar? När den rikaste gruppen får en allt större inkomst- och förmögenhetsökning samtidigt som andelen ägda bostäder blir större växer möjligheten för enskilda hushåll att äga fler än en bostad. När bostadsbyggandet är lågt och befolkningen ökar stiger priserna på bostäder. Detta reser en del frågor: Hur många hushåll äger flera bostadsrätter och äganderätter redan idag? Hur kommer bostäderna att fördelas i framtiden? Hur kommer förändringarna att påverka möjligheterna för låginkomsthushåll att få en bostad som svarar mot deras behov? Ett målande exempel är skärgårdskommuner där vill man ha fler hyresrätter för att göra det möjligt för den bofasta befolkningen att bo kvar eftersom husen köps upp av köpstarka sommargäster. Borde kommuner ha möjlighet att ta ut särskilda avgifter för permanentbostäder som används för fritidsboende och saknar folkbokförda boende? 2) Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning Syfte Hur ska vi gå till väga för att skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna, stimulera ett kostnadseffektivt byggande, möjliggöra för hushåll med låga inkomster att efterfråga goda bostäder för att uppnå en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning? Bakgrund Samhället ger i dag stöd till boende i form av skattesubventioner till räntor på privata bostadslån (egnahem och bostadsrätter), riktade bidrag för byggande av särskilda boendeformer för äldre, bostadsbidrag till barnfamiljer med låga inkomster samt till unga, bostadstillägg till äldre, hyresgarantier samt kreditgarantier för vissa grupper. Boende i egnahem kan göra avdrag för vissa hushållsnära tjänster relaterade till skötsel av tomten, 6 Eneström P (2005) Har vi råd med människor Om strukturell diskriminering i några bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 1:2005, Hyresgästföreningen 6

något som inte tycks vara möjligt när flera boende delar på motsvarande tjänster i flerbostadshus. Samtidigt tar samhället in fastighetsskatt (kommunal fastighetsavgift) som kan vara lika stor för såväl små som stora hus och fastigheter givet att taxeringsvärdet överstiger en viss summa, kommunala avgifter vid byggande och för VA och sophantering. Vid försäljning av ett egnahem eller en bostadsrätt kan man få uppskov på eventuell reavinst vilket dock belastas med en mindre räntekostnad. Det skulle behövas en genomlysning av både bostads- och byggmarknaderna för att hitta ett optimalt och långsiktigt hållbart system som bidrar till att hålla nere både bygg- och boendekostnader, dvs. att få till stånd mekanismer som verkar prispressande och ökar konkurrensen. Det generella skattesystemets, framför allt kapitalbeskattningens betydelse för bygg - och boendekostnader är viktigt att belysa. Hur ska samhället stimulera ett ökat bostadsbyggande till priser som även låginkomsttagare kan klara? Här behöver utvecklas metoder för partnerskap där både stat, kommun, näringsliv, bostadsföretag och organisationer finns med. Frågor om olika statliga insatser för att t.ex. stimulera övergång till långssiktigt hållbara energilösningar och ökad tillgänglighet behöver diskuteras. Samtidigt måste kommunernas verktyg och engagemang för att skapa långsiktigt hållbara stadsdelar diskuteras. Riktade inkomstprövade bidrag har alltid besvärande marginaleffekter. Det borde vara angeläget att utveckla modeller för avtrappning av bidragen vid inkomstökning som alltid gör det lönsamt att öka inkomsterna efter skatt. Vidare finns det betalningssvaga hushåll även utan barn som har svårt att klara boendekostnaderna. Borde inte även dessa ges ett riktat stöd i form av bostadsbidrag? Bostadstilläggen till pensionärer har en betydligt mer generös utformning än bostadsbidragen, men har inte heller hängt med i kostnadsutvecklingen. Kort sagt, det är dags att göra en genomgång av samhällets ekonomiska stöd till boende för att möjliggöra för alla att få tillgång till en god bostad oavsett hushållets ekonomi. Vad är en väl fungerande bostads- och hyresmarknad? I diskussionen kring bostadsförsörjningen har den fria marknaden blivit norm. Detta trots att problemet med att enkelt anpassa utbud och efterfrågan när det är frågan om stora och långssiktiga investeringar som bostäder är väl kända. Det behövs en mer djupgående diskussion om bostadsmarknadens särdrag. Här måste både den fria prisbildningen på bostadsrätter och egnahem ur ett samhällsperspektiv och individperspektiv belysas. Samtidigt behöver hyresmarknadens särdrag och betydelse för en balanserad bostadsmarknad beskrivas. Kommunala bostadsföretag som långsiktiga verktyg för att påverka bostadsbyggande och förvaltning är viktigt att belysa. Bruksvärdessystemet som ett sätt att undvika hyresreglering och samtidigt dämpa marknadens genomslag har visat sig vara ett system som på ett rimligt sätt balanserar hyresgäster och fastighetsägares intressen. En mer grundläggande analys av bruksvärdessystemets betydelse behöver göras. 7

3) Vad betyder nya vanor och krav? Syfte Att ta reda på hur olika grupper av människor idag använder sina bostäder, vilka nya behov som finns och som skulle kunna tillgodoses bland annat med hjälp av ny teknik. Bakgrund Vad är en god bostad idag? Enligt de målsättningar som Sverige anslutit sig till ska vi verka för att människor erbjuds goda bostäder. Frågan är dock vad som menas med en god bostad. Bostadsutbudet och lägenheters planering baseras fortfarande till största delen på de riktlinjer som gällde för svenska hushåll för fyrtio år sedan. En ny bostadsanvändningsstudie behövs för att kartlägga hushållens bostadsanvändning och behov. Sådan kunskap blir angelägen då en stor del av de bostäder som byggdes för 30-40 år sedan står inför genomgripande renoveringar och ombyggnader under de närmaste åren. Hushållens bostadsanvändning bör studeras: i skilda generationer, det vill säga äldre, medelålders och unga ensamstående i barnfamiljer i alla former, med en vuxen eller två vuxna samt där man har gemensam vårdnad av barn med skilda föräldrar i ungdomars första bostad Bostadsutbudets passform studeras: i skilda upplåtelseformer i skilda hustyper 7 Boendet är mångdimensionellt. Frågan om en god bostad rymmer utöver det som presenterats ovan en rad andra aspekter: Grundläggande teknisk standard Yteffektivitet Ventilation Ljusinsläpp Energieffektivitet Tillgänglighet Långsiktig användbarhet Till detta kommer även frågan om den nya teknikens oändliga möjligheter. Förutom nya vanor och ett enormt informationsflöde ger den möjlighet till nya trygghetssystem, vård och omsorg i bostaden, förbättrad energieffektivitet, förbättrad social och kommersiell service etc. Vilka grundläggande krav bör bostäder uppfylla, för att skapa god kvalitet, låga boendekostnader och långsiktig hållbarhet? 7 Lindén A-L (2007) Hushåll och bostäder En passformsanalys, PM Sociologiska institutionen, Lunds universitet 8

4) Social bakgrund, generation och etablering i samhället Syfte Att få bättre kunskap om sambanden mellan social bakgrund, etnicitet och möjlighet för barn och unga att bryta utanförskap och etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Bakgrund Vilka kan etablera sig först? De ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i samhället i kombination med förändringar av bland annat bostadspolitiken påverkar även barnens möjligheter att etablera sig i samhället. Vi behöver veta mer om hur sambanden är mellan å ena sidan föräldrars klass- och etniska bakgrund och å andra sidan tidpunkt för barnens etablering i samhället i form av eget boende och fast arbete. Det handlar om att skapa likvärdiga möjligheter för barn oavsett föräldrarnas levnadsförhållanden. Etablerat boende innebär egen bostad (förstahandskontrakt i hyresrätt, egen bostadsrätt eller egnahem själv eller tillsammans med sambo) samt tillräcklig utrymmesstandard (ej trångbodd). Eftersom alla som bor i bostäder om högst 1 rum och kök betraktas som trångbodda enligt norm 3, borde man kanske använda sig av en annan trångboddhetsnorm? Etablering på arbetsmarknaden innebär en fast tjänst eller etablering som egen företagare. Är sambanden desamma eller skiljer de sig mellan storstadsområden, större kommuner och övriga landet. 5) Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet Syfte Att ta reda på hur hemlösheten och den extrema trångboddheten ser ut idag för att bättre kunna anpassa politiska instrument och åtgärder. Bakgrund Hemlösheten kartläggs redan Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i samråd med Boverket, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården leda, samordna och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn. Uppdraget avser året 2007 2009. 8 Socialstyrelsen ska ta fram en vägledning till stöd för kommunerna och andra aktörer i det vräkningsförebyggande arbetet. Vidare ska man tillsammans med Boverket ta fram en plan för hur den sekundära bostadsmarknaden ska kunna kartläggas samt ta fram en kunskapsöversikt om effekter av olika boendelösningar. I uppdraget står också att 8 Hemlöshet, många ansikten mångas ansvar - en strategi mot hemlösheten, beslut i regeringen februari 2007 9

socialstyrelsen ska i samråd med berörda myndigheter presentera en plan för hur hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden fortlöpande ska kunna följas. Barns och ungdomars situation ska särskilt uppmärksammas. Detta arbete har redan påbörjats och vi ser det som en viktig pusselbit i en ny utredning om levnadsvillkor och boende. Den extrema trångboddheten och dess konsekvenser Samma sorts kartläggning borde göras av den extrema trångboddhet som breder ut sig i vissa svenska bostadsområden. Kommunala bostadsföretag i Göteborg, Malmö, Södertälje och Landskrona har infört regler om högsta antal personer som får bo i varje lägenhet. Bakgrunden är fall av extrem trångboddhet i vissa bostadsområden, där flera familjer delar på en lägenhet. Detta påverkar levnadsvillkoren för medlemmarna i dessa hushåll, som till exempel barnens studiemöjligheter. Det finns idag ingen kartläggning av extrem trångboddhet och inte heller av vilka konsekvenser detta får för de olika hushållsmedlemmarnas livschanser. Framför allt ger de nya reglerna från bostadsföretagen inget svar på frågan var de ska bo som tvingas flytta. Vilket ansvar har samhället för hushåll som är extremt trångbodda? Ska vi ha en regel som garanterar hushåll en rätt att inte vara trångbodda enligt trångboddhetsnorm ett, det vill säga högst två boende per rum oräknat köket? Man kan se det som ett verktyg för bevarad folkhälsa. 10

Litteratur och källförteckning Bengtsson, B och Kemeny J (1997) Från en generell bostadspolitik till en bostadspolitik för dom andra i Bostadspolitik för tjugohundratalet Återtåg och nya värden, Turner B och Vedung E redaktör, Meyer Information och förlag, Gävle Eneström P (2005) Har vi råd med människor Om strukturell diskriminering i några bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 1:2005, Hyresgästföreningen Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Lindén A-L (2007) Hushåll och bostäder En passformsanalys, PM Sociologiska institutionen, Lunds universitet SOU: 2005:56 Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjligheter till egen bostad, Turner B krönika IBF:s nyhetsbrev nr 1 2007 Wigren R, Wilhelmsson M (2007) Housing Stock and Price Adjustments in 12 West- European Countries between 1976 and 1999. Housing Theory and Society, Vol. 24, No. 2, 2007 pp 133 154 11