Pragmatik Vad är pragmatik? Ola Knutsson Språkteknologi 2001 En slaskhink? En deldisciplin inom lingvistik och kognitionsforskning. Ett stort och outforskat område Pragmatik forts. Studerar vilken mening yttranden har i situationer (Leech, 1983). Relateras satsen innehåll (semantik) och yttrandets innehåll (pragmatik) Pragmatiska regler ofta tumregler Texter organisationsprinciper, processningsprinciper Dialoger samarbetsprinciper Hur man använder språket på ett ändamålsenligt sätt (retorik) Ingen linjär processning, inga vattentäta skott Morfologi Fonetik och fonologi Syntax Semantik Pragmatik Vilka frågor svarar pragmatiken på? Simon Winter (1996): Vilka beröringspunkter har yttrandet till situationen/verkligheten? Vad gör vi med språket? På vilka olika sätt är yttrandet relevant? Vad spelar det för roll att det är just jag som säger det här till just dig just här och just nu. Det traditionella perspektivet Perspektivet utgår från de fenomen som kan ses på ytan och som kan isoleras formellt. Isolera syntax, semantik. Språket har en beskrivande funktion Talarna gör yttranden som kan sanningsvärdebestämmas bestämma om yttranden stämmer överens med verkligheten 1
Problem med sanningsvärdesbestämning Performativer: Jag döper till Nils Ej sann, möjligtvis lyckad Frågor och uppmaningar Det funktionella perspektivet Enligt Winter: Språket spelar en roll i ett större kognitivt/socialt sammanhang. Vad har det som sägs i den här situationen för roll i det som händer i situationen? Ett visst språk kodar för vissa dimensioner, men inte för andra. Svenskan: tempus, Japanska: artighetsmarkör Kodning Ju mindre förutsägbar informationen är, desto mer kodningsmaterial behövs det krävs längre språkliga uttryck. Den största delen av vår information är så förutsägbar att den inte kodas alls (trad. kontext) allmänbildning det vi inte behöver säga. Språket (+minne, inlärning+andra kognitiva funk.) blir ett sätt hantera en oförutsägbar verklighet imperativer få till stånd en handling a. Skicka saltet. b. Skicka saltet tack. c. Skicka saltet, kan du det, tack? d.ville du vara vänlig å skicka saltet? e. Kunde du vara vänlig å skicka saltet? f. Kan du skicka saltet? g. Kan du se saltet? h. Finns det något salt här någonstans? i. Fanns det något salt här? interrogativer få information Går det att implementera en pragmatisk analys? Behov av pragmatik? Talare och skribenter oförutsägbara SAS bokningssystem, Åres bokningssystem Resebyråexemplet 2
Implikatur en riktad förbindelse mellan två saker ute i världen Ickespråklig betydelse på associativ väg. Stark association a! b, vi säger a men menar b Kan du öppna fönstret?! öppna fönstret! Implikatur (Grice) Konventionell beror på konventioner mellan talarna (snarare än rena sanningsvärden) Konversationell beror på generella villkor för vad som är en rimlig konversation Paul Grice och samarbetsprincipen Utforma dina inlägg i konversationen på det sätt som erfordras med tanke på det stadium konversationen nått och det ändamål som deltagarna vet att den har. Pappan till sonen: P: Vart skall du gå? S: Ut P: När kommer du hem? S: Sent I olika typer av förhörssituationer gäller inte samarbetsprincipen. Kvantitet: a) Ge tillräckligt med information b) Ge inte för mycket information A: Vart skall ni ta vägen? B&C: Vi skall gå till sal E52. A: OK, bra D&E: Vi skall gå till sal 52, den är på plan 5, i E- huset, Osquars backe 2, du vet kullerstensbacken A: snark, zzz Kvalitét: a) Säg inte sådant som du tror är falskt b) Säg inte sådant som du saknar bevis för 3
Relevans: Var relevant Relevans och sätt: Sätt: Uttryck dig klart Undvik tvetydigheter Var kortfattad Var ordnad Tolkning enligt samarbetsprincipen Har du tre barn? Har du tre kronor? A: Jag har soppatorsk B: Det finns en mack runt hörnet Retoriska figurer: humor, metafor, ironi, hyperbol (stark medveten överdrift) Bedrägligheter Artighetsprincipen (Leech) Slutsatsdragning Regel: Om det regnar, så blir det blött på marken. Observation: Det regnar. Slutsats: Det blir blött på marken. Deduktion: regel + observation! slutsats Induktion: observation + slutsats! regel Slutsatser och förväntingar Vardagen full av antaganden och förväntningar. Vi lär oss hur posten låter i brevlådeinkastet. Vi hör en duns, går dit och upptäcker endast fånig reklam. Vi blir bestraffade för vår generalisering av slutsatsen. Presupposition Har du supit nu igen, Jeppe? I en text vimlar det ofta av presuppositioner, dvs. förutsatt gemensam information. Denna parsningsmetod bygger på X Yttranden Konstativa: Påståenden Beskriver händelser, processer, tillstånd Har sanningsvärden 4
Yttranden Performativa Används för att göra något Saknar sanningsvärden Exempel : Härmed döper jag dig till Kalle Jag råder dig att sluta röka. Talakter lokutionära: En akt av att säga något (produktion av ett yttrande) illokutionära: En akt utförd när man säger något (göra ett påstående, löfte, kommando, dop) perlokutionära: En akt utförd genom att säga något (få någon att tro att något är på ett visst sätt övertyga, trösta, irritera) Innehållsrelevans Relevant för domänen man befinner sig i Icke-relevant: - Otolkbart -Prata med sig själv - Hamna utanför ämnet Informationstyper Kanal/Extern yttrandet berör själva kanalen för samtalet. Ex: Är du där?, Jag är kvar, Jag hörde inte vad du sa. Dialoghantering: yttranden som diskuterar hur saker och ting skall utföras, hur det fortskrider, aktuell status och så vidare.. OK, vi arbetar med problem X först, därefter tar vi hand om Y, Är vi klara? Jag är klar. Informationsstatus Ny yttrandet innehåller information som inte tidigare har behandlats i dialogen Gammal: Yttrandet innehåller endast information som har diskuterats tidigare. Gemensamma handlingar (Clark, 1996) Kräver flera personers deltagande, åtagande och samförstånd Talhandlingar kräver både talare och lyssnare En kommunikativ handling är ett gemensamt projekt: förslag och upptagande Mening är något vi konstruerar gemensamt 5
Clarks kommunikationsstege Krav på gemensamma handlingar: 1. A utför ett beteende, B uppmärksammar det 2. A presenterar en signal, B identifierar den 3. A signalerar att p, B förstår att p 4. A föreslår en gemensam handling, B överväger den Gemensamma tolkningskonstruktioner Princip: A och B försöker för varje signal skapa en gemensam tolkning av vad A menar med signalen. B förevisar sin tolkning genom sin respons: A: sitt ner! Order: Ja, chefen. Förslag: Okej. Erbjudande: Tack! Råd: Det har du nog rätt o. Grounding Deltagarna i gemensam aktivitet försöker nå en gemensam övertygelse om att det har lyckats tillräckligt väl för det aktuella ändamålet. Positiv respons: m, jag, fortsätt, ifyllnader Annan respons: frågor, fråga bara om det ord man inte förstår Två spår: 1. Om saken 2. Om kommunikationen Ex: Idag skall vi tala om pragmatik. Pragmatik? Presentationsstragier Behålla uppmärksamhet hålla ögonkontakt Redogör för ofrivilliga avbrott, felsägningar Reparationer revisionsuttrryck, jag menar, eller snarare Repetitioner - vet du om, eh, om, om hon kommer? Avbrott längre än en sekund måste redogöras för Olika modaliteter: Lingvistiska: ord och satser Extra-lingvistiska: intonation Icke-lingvistiska: gester Turtagning: Behålla scenen Överlämning Dialogformer Människa-människa: fri initiativtagning, fullständig parsning, fri domän Människa-maskin: styrd initiativtagning, begränsad parsning, begränsad domän, begränsad modalitet Människa-människa via maskin, begränsad modalitet, domänen måste definieras bättre 6
Procedurer och manus Skriptnamn: Restaurant Rekvisita: bord, meny, mat, nota, pengar, dricks Roller: kund, servitör/servitris, hovmästare, kock Startvillkor: kunden är hungrig, har pengar Resultat: kunden har mindre pengar, är inte hungrug Händelser: kunden går in i restaurangen, söker ett ledigt bord, beställer mat Exempel Eliza (Weizenbaum, 1966) nyckelordsbaserat, enbart bekräftelse och motfrågor Gulan nyckelord, enkel dialoghantering, domän: restauranger och museer på Östermalm Augustprojektet Verbmobil avancerad dialogprocessning i tal-tilltalöversättningssystem Domän: bestämma möten Identifikation av talhandlingar Beskrivning av tillåtna talhandlingsövergångar Fler exempel Cero en robot på Nada, kan förstärka dialogen med gester Humnaoider gester, blickar (eye-tracking), Turingtestet Artificiella språkanvändare Från Winter (1996). En robot som förstår och kan använda naturligt språk. 1. Den språkanvändare som står utanför det pragmatiska systemet, ett expertsystem som kan tolka enkla yttranden. 2. Autonoma agenter som själva skapar sig en bild av den verklighet de lever i. Autonoma agenter som språkanvändare De måste räknas som språkanvändare, deras tolkning av världen måste accepteras. Vi måste anpassa oss efter dem, eftersom de kanske kommer att ha färre erfarenheter av världen. Ex: Roboten har endast sett E-huset och vet inget om Östra station. 7