Familjelyftet - en mötesplats för förändringsarbete i skolan Familjelyftet är en flerfamiljemodell utvecklad i Östra Göteborg, där skolan blir en relationsstärkande mötesplats och en trygg arena för varaktig förändring. Målet är ökad närvaro, ökad trivsel och ökad måluppfyllelse. Innehåll
Innehåll... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Från modell till förhållningssätt... 5 En relationsskapande mötesplats... 5 Socialt samspel och socialt ansvar... 6 Pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag... 7 Det konkreta arbetet... 8 Målkort... 8 Gruppträffarna... 9 Aktiviteter... 9 Utvärdering en del av processen... 10 Resultat... 11 Röster om Familjelyftet... 13 Spridning... 14 Framgångsfaktorer... 14 1
Inledning I tre år har Familjelyftet varit i gång i Bergsjön, en stadsdel i nordöstra Göteborg. Familjelyftet är ett förebyggande flerfamiljearbete i skolan. Några familjer träffas samtidigt i grupp, barn och vuxna, en halvdag i veckan i skolans lokaler. Familjearbetet grundar sig på frivillighet och utgår från familjens och elevens individuella behov. Bakom behovet av förändringar finns olika typer av svårigheter. Det kan vara: Hög frånvaro/sena ankomster Upplever svårigheter att organisera och planera skolarbetet. Har svårighet att koncentrera sig. Har svårigheter i kontakten med jämnåriga. Ofta hamnar i konfliktsituationer i skolan såväl som i hemmet. Familjelyftet är en relationsstärkande mötesplats, en trygg arena för varaktig förändring som adresserar en mängd olika ämnen, förutom att direkt förbättra skolsituationen för våra elever och förskolebarn. Vi ser familjerna som en resurs och de är hela tiden aktiva och medskapande när grupperna träffas. Utmärkande för Familjelyftet är att vi arbetar lösningsfokuserat och har ett förhållningssätt som bygger på ett systemiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Familjelyftet startade i liten skala utifrån en idé, ett engagemang och förtroende från ledning. Sedan dess har verksamheten utökats till att nu finnas på fler skolor och även i förskolan. I Familjelyftet arbetar idag:
Bakgrund Backegårdsskolan är en F-6 skola med cirka 300 elever i Bergsjön i nordöstra Göteborg. Över 90 procent av dem har utländsk bakgrund och läser svenska som andraspråk. Bergsjön är en av landets mest segregerade stadsdelar med hög arbetslöshet, utbredd fattigdom och trångboddhet. I de internationella PISA-undersökningarna halkar de svenska elevernas studieresultat allt längre och längre ner och den tidigare så likvärdiga svenska skolan är nu allt mer segregerad. Skolverket gav för några år sedan ut en kunskapsöversikt och en analys kring olika faktorer som påverkar elevernas skolresultat. Kunskapsöversikten ger en bred överblick över de faktorer som i forskning och utvärdering framstår som betydelsefulla. Dessa faktorer kan delas in i olika områden kopplade till individen, hemmet, skolan och läraren/undervisningen, vilket också knyter an till en färsk och mycket omfattande sammanställning av internationella forskningsresultat om vilka faktorer som påverkar elevernas resultat. I Familjelyftet har vi valt att fokusera på faktorer kopplade till hemmet. Så här formulerar sig Skolverket om dessa faktorer. ( Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket 2009) I en rad studier är sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och utbildningsresultat väl belagda. Detta gäller framför allt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital, etc) påverkar deras skolresultat. Även i den internationella forskningen är socioekonomisk status (familjens inkomst, yrke och utbildning) kopplat till elevernas resultat. Andra betydelsefulla faktorer är föräldrarnas förväntningar på och ambitioner för sitt barn liksom att föräldrarna är involverade i skolarbetet och harkännedom om skolans språk, speak the language of schooling. Det finns alltså starka belägg i såväl svensk som internationell forskning för att hemmets läroplan har betydelse för elevernas resultat. I Familjelyftet har vi har tagit fasta på betydelsen av att hitta verktyg som möjliggör för hem och skola att tala samma språk - förstå varandra och dela the language of schooling. Tanken är att bidra till att förbättra elevernas resultat och försöka motverka och utjämna de negativa effekterna som blir följden av samhällets tilltagande segregering. 3
Familjelyftet låter skolan ta plats Visa veckobreven och stiga upp lite tidigare kan vara mål för eleverna i Familjelyftet. En gång i veckan träffas sedan skolpersonal, elever och föräldrar för att diskutera framgångar och bakslag. Familjelyftet tänjer på gränserna för skolans sociala ansvar. Stefan Ljung och Maria Forsgren. Bild: Nicke Johansson (Specialpedagogik 2012-05-23) Inom Familjelyftet tänjer vi på gränserna för skolans sociala ansvar. Skolan blir en naturlig mötesplats och Familjelyftet en trygg arena för förändringsarbete. Uppgiften för Familjelyftet är inte i första hand att arbeta pedagogiskt utan att fokusera på det sociala och på så sätt skapa bättre förutsättningar för lärande. Familjelyftet är ett sätt att arbeta för en mer långsiktig lösning för elever som riskerar att hamna i svårigheter. Hög frånvaro är ett vanligt förekommande förändringsområde som vi möter och det är även ett område där vi ser tydlig framgång med relativt små insatser. Andra framträdande arbetsområden är fult språk, läxläsning, konflikter och gränssättning i hemmet. Vi ser familjen som en aktiv resurs Vi ser familjen som en aktiv resurs och att familjen är delaktiga i förändringsarbetet är förutsättningen för varaktiga resultat. 4
Från modell till förhållningssätt När vi startade Familjelyftet våren 2010 på Backegårdsskolan låg drivkraften i att hitta alternativa arbetssätt för de elever som tenderar att fastna i beteendemönster som inte gynnar deras kognitiva och sociala utveckling. Vi kände att det fanns begränsningar i hur långt vi kunde komma med traditionella hjälp- och stödåtgärder i de fall där sociala faktorer påverkade. När vi hörde talas om den engelska modellen Family class som inkluderade familjerna i förändringsarbetet inspirerades vi och såg den som en möjlighet att hitta ett framgångsrikt arbetssätt för de här eleverna och deras familjer. Arbetet startade från scratch, utan lokal, men med ett brinnande engagemang. Med tanke på de specifika förhållanden, som råder i Bergsjön utvecklade och anpassade vi arbetssättet till våra förhållanden under 2010. Vissa delar av den engelska modellen Family class har vi kvar: Det är fortfarande en flerfamiljemodell med veckouppgifter i form av målkort, som utvärderas vid varje gruppträff. En mix av influenser från familjeterapi, systemteori, salutogent förhållningssätt och miljöterapi I dag är Familjelyftet en mix av influenser från familjeterapi, systemteori, salutogent förhållningssätt och miljöterapi. Det är inte en färdig modell utan ett ramverk och ett förhållningssätt, där varje enhet - skola/förskola - kan fylla ramverket utifrån sina behov och förutsättningar. En relationsskapande mötesplats Ofta sätts olika insatser in för att stödja eleven i skolan för på så sätt förändra och förbättra elevens skolsituation. Det är naturligtvis bra och nödvändigt. Men elevens hemsituation har stor betydelse för hur väl eleven tillgodogör sig dessa insatser och undervisningen i stort. Inte sällan finns faktorer i elevens familjesituation som tynger ner och försvårar. Vår utgångspunkt är att vi måste involvera familjen av flera skäl för bättre relation mellan hem och skola; för bättre kommunikation; för bättre information om vad skolan har för förväntningar på eleverna och hemmen; för bättre information hur hemmen ser på skolan och föräldrarnas erfarenheter och skolbakgrund; för bättre samverkan mellan hem och skola och för att lättare kunna bistå med hjälp och stöd om detta skulle behövas. Genom Familjelyftet kan vi genom förtroendeskapande relationer och förståelse tidigt mildra konsekvenserna av olika destruktiva situationer som kan uppstå. Integration, samhällsinformation, kriminalitet, jämställdhet, våld i nära relationer, missbruk och utsatthet är några exempel där arbetet i Familjelyftet spelar roll. 5
Vi jobbar med att ta fram de gynnsamma processerna hos familjerna och i bästa fall får de en större beredskap att klara motgångar. Den inverkan som det innebär att träffa familjerna regelbundet och diskutera olika angelägna frågor ska heller inte underskattas. Familjelyftet lyfter inte bara eleven, utan lyfter hela familjen och bidrar på så sätt till mer varaktig förändring för eleven, för syskon och för hela familjen. Familjelyftet blir också en trygg arena på skolan för förändringsarbete och en länk, en brygga till andra hjälp- och stödinstanser. (Socialtjänst, BUP, Hälso- och sjukvård etc) Det blir lättare att få rätt hjälp och stöd i rätt tid. Rätt insatser i rätt tid minskar behovet av insatser totalt, vilket innebär minskade resurser/utgifter för skolan och stadsdelen. Socialtt samspel och socialt ansvar Familjelyftet är ettt förhållningssätt och ett nätverksinriktat arbete. De familjer vi arbetar med lever ofta i ett slags utanförskap, alienerade från det svenska samhället och ofta med mycket begränsade nätverk omkring sig. För oss handlar det om människosyn och att vara en del i att utjämna effekterna av elevernas mycket olika förutsättningar att klara skolmålen på grund av varierande hemförhållandena. Familjelyftet är inte någon föräldrautbildning! Det är ett dialogiskt samarbete och goda möten. Familjernas resurser lyfts fram och förstärks, när de ges tillfälle att bli hörda på och höra andra. Gruppdynamiken möjliggör att frågor kan belysas från olika perspektiv av gruppen och leda till att vissa blir stärkta i sin övertygelse medan andra kanske omvärderar sin ståndpunkt. Skolan är inte bara en institution för kunskapsförmedling. De problem som kan vara försvårande för eleverna är socialt konstruerade och därför finns också lösningarna att finna i ett socialt samspel. Skolan måste också ta ett utökat socialt ansvar.. Hemförhållandena är basen, den helt avgörande grundförutsättningen för att eleven ska lyckas i skolan. Föräldrarna ses som sina barns verkliga experter och att de ses som en tillgång inte bara för sitt eget barn utan även för andra barn och vuxna i Familjelyftet. 6
Pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag I Familjelyftet formas innehållet i arbetet tillsammans av gruppledare och familjer. Gruppledarna leder arbetet i gruppen men är också aktivt deltagande i aktiviteter och diskussioner. Innehåll och teman för arbetet utgår från gruppens önskemål. Verksamheten kan beskrivas som ett pedagogiskt förhållningssätt med familjeterapeutiska inslag. Eftersom arbetet i mångt och mycket inriktar sig på att hjälpa familjerna att hitta nya vägar, nya sätt att hantera situationer och hitta lösningar på besvärliga situationer, så är arbetet också till stor del lösningsfokuserat. Genom olika aktiviteter öppnar vi dörrar till att bryta mönster och tidigare inte så framgångsrika tillvägagångssätt. Om förändring ska vara möjlig måste något förändras, något måste göras annorlunda. Det handlar då om att lyssna efter familjens berättelser och att i samspel omskapa dessa så att de blir mer möjliga och skapar fler möjligheter för familjemedlemmarna, vilket är ett narrativt förhållningssätt. En central del i systemtänkande är feedback. Flerfamiljemodellen ger stor möjlighet till omedelbar återkoppling gruppen. Deltagarna, såväl elever som föräldrar får till sig nya idéer, nya verktyg, som de kan ta med sig. Alla gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar Det är viktigt att inte skuldbelägga, utgångspunkten är att alla gör så gott den kan i en given situation, på sitt sätt utifrån sina förutsättningar. Man växer inte av skuld. Gruppträffarna Gruppträffarna bygger på att genom målkorten, samtal, modellering och hemuppgifter hitta både de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna. Familjens arbete följs upp varje vecka och nya interventioner planeras utifrån vad som varit framgångsrikt. Arbetet fortsätter tills målen uppnåtts och/eller så länge positiva förändringar sker. Vad gör vi då? Stödjer och hjälper familjer i vardagen Förstärker familjens egna resurser Belyser olika uppfostrings stilar Bidrar till att stärka kommunikation och samverkan i familjen Samarbetar mellan nätverk och myndigheter Grundtanken med vårt förhållningssätt är att skapa varaktig förändring genom att arbeta vid familjens sida och stödja dem genom att skapa individuella lösningar. 7
Det konkreta arbetet Familjelyftet är ett konkret sätt att arbeta. Arbetet har en tydlig struktur som ger begriplighet genom att förändringsarbetet delas upp i hanterbara delar och att resultaten är lättavlästa och att de går att utvärdera. Målkort Vi använder så kallade målkort. Varje elev har ett eget målkort där hans eller hennes mål för förändringsarbetet i skolan och i hemmet finns uppskrivet. Målen värderas varje dag och utvärderas i gruppen en gång i veckan. Klassläraren i skolan skriver Skolans mål tre saker som skolan vill se en positiv förändring på. Ex Frånvaro, fult språk, konflikter, ogjorda läxor etc. Föräldrarna skriver Hemmamål tre saker som de vill se en positiv förändring på, när det gäller eleven i hemmet. Ofta kopplas hemmamålen till skolmålen. Om till exempel skolmålet är att komma i tid till skolan, kommer hemmamålet att handla om läggtider, tid att väckas, förberedelse på morgonen etc. Målen ska vara tydliga, konkreta och möjliga att uppnå. Målen i målkortet värderas av klassläraren respektive föräldrarna på en fallande skala från 4 till 1, där 4 är toppen och 1 är botten. När eleven fått högsta poäng flera veckor i rad byts målet ut mot ett nytt. Hög frånvaro är ett vanligt förekommande förändringsområde, som vi möter och det är även ett område där vi ser tydlig framgång med relativt små insatser. Andra framträdande arbetsområden är fult språk, läxläsning, konflikter och gränssättning i hemmet. 8
Gruppträffarna En dag i Familjelyftet Fika Målkort Aktivitet/diskussion Vi träffas en gång i veckan, förmiddag eller eftermiddag. Varje pass i Familjelyftet börjar alltid med fika eller frukost, beroende på tid på dagen. Därefter utvärderas Målkorten. Poängen redovisas i gruppen. Här ges tillfälle för barn och vuxna att ge varandra feedback och förslag på hur man kan lösa olika problematiska situationer. Rast Sedan har vi en aktivitet på tema som främjar önskvärd förändring. Aktiviteter Innehållet formas tillsammans av gruppledarna och familjerna. Gruppledarna leder arbetet men är också aktivt deltagande i aktiviteter och diskussioner. Aktiviteter kan till exempel vara i form av samarbetsövningar, diskussionsfrågor, värderingsövningar, kommunikationsstärkande lekar, kortföreläsningar med mera. Temat för den här aktiviteten är känslor. Känslokorten används ofta som ett sätt att belysa olika känslor i olika situationer: Hur kände du det när? Var och en ställer sig på den eller de känslokort som visar hur just den personen känner det, just då. 9
Utvärdering en del av processen Vår ambition är att utveckla olika former av utvärdering för att få så bred bild som möjligt av hur väl vi uppnår våra mål och vilka effekter vi kan se, på lång och kort sikt. Deltagande i Familjelyftet är frivilligt och är inte tidsbegränsat. Familjerna kan välja att hoppa av när som helst om de inte ser någon nytta med att delta i verksamheten. Vid ny terminsstart tar vi en diskussion med gamla familjer om de och vi på skolan ser något behov av att fortsätta. Målkort Veckovis utvärderas Målkorten. När eleven uppnått sitt mål flera veckor i rad byts målet ut mot ett nytt. Olika mål är olika svåra för familjerna att få ordning på och vissa mål tenderar att vara lättare att få ordning på relativt snabbt än andra, men vissa tendenser kan urskiljas. Förstärka positiva tendenser Målkortens syfte är inte att påvisa brister och det som inte fungerar, utan att belysa och förstärka positiva tendenser, samt viljan och möjligheten till förändring. Frånvaro Frånvarorapporteringen följs extra noga för de familjer vars primära problemområde handlar om hög frånvaro/sena ankomster. Det brukar vara effektivt att förklara vikten av att vara i skolan varje dag på ett pedagogiskt och tydligt sätt för vårdnadshavarna. Ett annat incitament till förändring är att de problem som kan bli följden av hög frånvaro tydliggörs av andra vårdnadshavare eller äldre elever. Det blir tydligt att närvaron är grunden till att klara skolan och att detta innebär en viktig skyddsfaktor för eleven. Orolighetskurva En gång i månaden utvärderas vårdnadshavarnas oro för sina barn i en Orolighetskurva där orosnivån värderas i en fallande skala från 10 till 0, där 10 är mycket orolig och 0 är inte orolig. Vid dessa tillfällen frågar vi respektive vårdnadshavare om arbetet går i rätt riktning, om det har avsedd effekt, om det gör någon skillnad. (Inspirerad av Martin Soltvedts, Bekymringskurva) Fokusgrupper Vid höstterminens slut utvärderas arbetet genom att föräldragrupperna intervjuas i form av Fokusgrupper. Enkät och dialogintervju Vid vårterminens slut utvärderar vi genom att vårdnadshavarna individuellt fyller i Enkät samt genom individuella dialogintervjuer fråga föräldrarna om deras syn på nyttan med terminens arbete. 10
Resultat Måluppfyllelse Eftersom olika elever klarar sina respektive mål olika snabbt och sedan byter mål, så går det inte att ge någon enhetlig bild av resultaten för samtliga elever. Mål som handlar om hög frånvaro/sena ankomster men även mål som handlar om att få bort fult språk tenderar att förbättras relativt fort. Diagrammet visar fem elever där det jämförda målet varit detsamma under en tioveckorsperiod: Elev 1) Du ska inte slåss eller säga fula ord Elev 2) Inte ropa rakt ut i klassrummet Elev 3) Inte säga fula ord Elev 4) Inte göra någon ledsen Elev 5) Göra de uppgiften som läraren har bestämt 4,5 4 3,5 3 2,5 2 v38 v49 1,5 1 0,5 0 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 Målkorten blir även en del i en viktig dialog med klasslärarna. Lärarna värderar hur väl målen uppnåtts varje dag och de skriver kommentarer som är värdefulla då vi träffar familjerna. Målkorten visar också tydligt om vi uppnår de resultat som vi vill. Familjelyftet är en bra, effektiv åtgärd för vissa elever och familjer, men inte för alla. Då blir det tydligt att det är andra hjälp- och stödinsatser som behövs, och det blir lättare att söka stöd och hjälp, internt eller externt. 11
Frånvarorapporter En översikt över fyra elever som haft ökad närvaro som primärt mål under perioden v35-49 uttryckt i procent frånvaro: 35 30 25 20 15 10 vt 2012 35-38 v 39-44 v 45-49 5 0 Elev 1 Elev 6 Elev 7 Elev 8 Oro Vårdnadshavarna uppskattar regelbundet den oro de känner inför sitt barns skolsituation. De fyller i Orolighetskurvan en gång i månaden. 12 10 8 6 v37/38 v49 4 2 0 Elev 1 Elev 2 Elev 3 Elev 4 Elev 5 12
Röster om Familjelyftet I december 2012 deltog nio föräldrar i fokusgruppsintervjuer. Frågeställningarna löd: Hur är det att delta i en gruppverksamhet, som Familjelyftet? Beskriv skillnader i erfarenheter av egen skolgång och ert/era barns skolgång. Vad tycker ni om att vi i Familjelyftets arbetar med att sätta upp mål och att vi har olika aktiviteter? Finns det något som ni önskat att vi hade arbetat med/arbetat mer med? En sammanställning av gruppernas svar visar bland annat på hur stärkande, tryggt och konstruktivt det kan vara att träffas tillsammans i grupp. Flera sa att det är lätt att känna sig ensam och dålig som förälder, men i gruppen blir föräldrarna stärkta. En förälder uttrycker det så här: I början var det tufft, sanningen kan vara svår att handskas med, det blev så konkret, men det blev tryggare och tryggare med tiden. Man känner sig inte ensam om problemen, man stärker varandra. Jag fick idéer som var nya för mej. En annan åsikt är att det är skillnad när men pratar om problem och samtidigt pratar om lösningar, än om man bara får reda på att ens barn bara är ett problem: Hit vill man komma varje vecka Man känner skämset komma när läraren ringer och pratar om vad ens barn har gjort och man måste gå till skolan men hit vill man komma varje vecka. Flera föräldrar uttrycker att det är viktigt för dem, som vuxna, att komma till gemenskapen i gruppen. Det är också bra för att då får man reda på vad som händer i skolan och då kan man ändra på det som inte fungerar. En pappa säger: Det här är rätt väg för oss, för nu vet vi vad som händer i skolan. Förut visste min fru mer än jag, nu pratar vi mycket om det hemma och diskuterar hur det ska bli bättre för vårt barn. Det är små saker som gör att mycket blir bättre. När det gäller Målkort och aktiviteter säger en mamma: För oss har rutinerna blivit bättre Jag ser målen mer som en handlingsplan, vad som man ska jobba med: Aktiviteterna är lärdomsfulla, man får känna att det är okej att inte kunna allt med en gång men att det oftast går att lösa. För oss har rutiner blivit bättre, t ex att äta frukost. Jag har också blivit mera konsekvent, orkat stå emot. 13
Föräldrarna uttrycker också att de känt sig stärkta i att säga till andras barn utanför skolan: Nu kan man säga till även andras barn, för man känner varandra. Man kan säga till om bra saker också. Föräldrarna är överlag nöjda med de teman och aktiviteter som vi har haft. Önskemål finns om att fortsätta arbeta med att sätta gränser och att belysa konsekvenser av olika handlingar. En förälder tänker att vi kan köra samma teman igen men med andra infallsvinklar. Det har även framkommit önskemål om att göra någon aktivitet tillsammans även då barnen har lov, vilket vi har tillmötesgått. Spridning Arbetet med att sprida Familjelyftet har bedrivits stegvis utifrån en enhetlig mall; 1. Information till rektor/förskolechef. 2. Information till personalgrupp 3. Information till föräldragrupp 4. Enskilda föräldrasamtal/urval 5. Gruppen startas I dagsläget (april 2013) omfattar Familjelyftet 36 elever, 25 familjer på tre skolor och en förskola. Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer: Helhetssyn kring eleven Konkret lätt att se resultat Förändring möjlig i hela familjen Effektivt sätt att minska elevfrånvaro Förtroendefull relation underlättar stödinsatser Jämställdhetsarbete i praktiken. Att grupperna leds av en man och en kvinna blir ett konkret sätt att hålla fokus på könsperspektiv och könsroller. En pappa sammanfattar: Jag ser att jag och min fru har byggt ett hus som lutar nu börjar vi bygga från grunden. 14
Familjelyftet - en mötesplats för förändringsarbete i skolan Vem kontaktar man om man är intresserad av Familjelyftet? Stefan Ljung 0736-53 07 66 Lärare Stefan.ljung@ostra.goteborg.se Maria Forsgren 0736 16 45 96 Kurator maria.forsgren@ostra.goteborg.se SDF Östra Göteborg Familjelyftet Box 47 107 405 58 Göteborg ostragoteborg@ostra.goteborg.se Telefon: 031 365 00 00