Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2015
Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö... 5 I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling... 5 Ansvarig... 6
KVALITÉTSARBETE Resultat Skolan har en god fysisk arbetsmiljö för elever och personal sedan ombyggnaden var klar 2015. Vi har behöriga lärare,en tydlig organisation samt en bra ekonomi och en kö till val av skola. Likabehandlingsplanens årliga utvärdering baseras på enkätsvaren från elever, personal och vårdnadshavare och därefter upprättas en ny likabehandlingsplan. En majoritet av eleverna upplever att de sällan eller aldrig utsätts för verbala eller fysiska kränkningar. Några elever upplever att de ofta eller ibland blir retade för sitt utseende, ett mindre antal att de blir retade på grund av etnisk bakgrund. I enkätsvaren framgår att eleverna i årskurs 1 och 3 oftare än eleverna i årskurs 2 blir utsatta för knuffar, slag eller dylikt. Antalet utredningar av misstänkta kränkningar har minskat markant jämfört med föregående läsår.under läsåret har 11 utredningar av misstänkta kränkningar gjorts jämfört mot tidigare 37 utredningar. Eleverna tycker inte att de i någon större utsträckning har varit delaktiga i planeringen i sitt skolarbete. Föräldrarna är nöjda med skolans insatser gällande elevernas trygghet och trivsel. Medlen för social struktur har använts för att stärka upp med vuxenstöd i klasser där elever som är i svårigheter med det sociala samspelet får stöd. Skolans resurser från fritidshemmen fördelas så mycket som möjligt efter de behov som finns på individ,grupp och organisationsnivå. Vi har under året arbetat med att systematiskt följa upp elevernas närvaro för att säkra elevens rätt till utbildning. Antalet elever som når kunskapskraven enligt lärarens bedömning i svenska är 228 av 239 elever och 231 når kunskapskraven i matematik samt 238 i NO- och 237 i SO-ämnen. NP 2015 gällande matematik, visar att eleverna har ett jämnare resultat i de olika momenten än 2014. Procentuell andel elever som uppnått kravnivå NP i Svenska är lägre än resultatet 2014.. Analys NP 2015 gällande matematik, visar att eleverna har goda kunskaper i de flesta moment. Eleverna hade svårast för momenten mätning massa och skriftliga räknemetoder såsom subtraktionsalgoritmer. I NP svenska var antalet elever som nådde kravnivån lägre än 2014. Utvecklingsområden är momenten att skriva: berättande text, faktatext samt stavning och interpunktion. Matematiklyftet har säkert påverkat undervisningens utformning positivt gällande de olika delmomenten i matematik. Lärarna saknar ett konkret stöd för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i matematik.. Åtgärder för utveckling Under vårterminen 2016 kommer den organiserade rastverksamheten att påbörjas, i syfte att minska konfliktsituationer mellan elever som visar sig uppstå på raster. Genom att ge eleverna valmöjligheter till organiserade aktiviteter ges ökad möjlighet till trygghet på rasterna. För att motverka fysiska och verbala kränkningar arbetar pedagogerna systematiskt med värderingsövningar och samspelslekar i klassen. Detta i syfte att eleverna får träna på att uttrycka sina åsikter och lyssna på varandra. Skolan har nu anställt en socialpedagog på F-3 för att mer systematiskt ge möjligheter till ökat värdegrundsarbete. Socialpedagogen på F-3 ansvarar för att en ikon med värderingsövningar finns lätt tillgängligt på skolans Intranät. För att få en ökad uppföljning kring elevers närvaro finns en ny rutin där läraren anmäler frånvaro som överstiger 20% till EHT varje månad. En ny utarbetad dagordning på EHT - teamets möten är punkten förebyggande arbete utifrån skolans nya Elevhälsoplan. Skolan arbetar utifrån ett Salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt för att främja lärande, utveckling och hälsa. Kompetensutveckling av Skolverkets nya Bedömningsportal i svenska och matematik kommer att ges under vårterminen 2016. Detta i syfte att lärarna ska vara trygga i materialet när det är obligatoriskt höstterminen 2016.
Lärarna 1-6 i Östra skolområdet har under höstterminen 2015 påbörjat kompetensutveckling i "läslyftet" som är i Skolverkets regi. Detta ger en möjlighet till kollegialt lärande som skapar förutsättningar i utvecklingen av undervisningen. Under hösten har skolan utvecklat att alla klassrum har likvärdigt schema med bildstöd ( In Print) för att för att ge ökad möjlighet till inkludering. För ökad inkludering har all fritidshemspersonal under hösten genomfört TAAK utbildning på PPR. Lärarna kommer att gå denna utbildning vårterminen 2016. Redovisning av aktuella kunskapsresultat År 3 Ämne Antal elever Antal ej uppnått målen Ämne Svenska 68 7 Kemi Antal elever Engelska 68 0 Musik 68 0 Matematik 68 3 NO 68 1 Biologi Religionskunskap Bild 68 0 Samhällskunskap Fysik Slöjd 68 1 Geografi SO 68 1 Historia Hem och Konsumentkunskap Teknik Moderna språk Idrott och Hälsa 68 0 Modersmål 10 0 REDOVISNING AV UPPDRAG Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Antal ej uppnått målen Resultat Lärarnas bedömning visar att sju elever i matematik, elva i svenska, två i SO samt en i NO riskerar att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Skolan har blivit snabbare på att åtgärda brister i undervisningen genom att arbeta mer aktivt med de extra anpassningar som ges till eleverna. Lärarna redovisar i den skriftliga individuella utvecklingsplanen en bedömning om eleven har godtagbara,mer än godtagbar eller icke godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Screeningtest i svenska görs systematiskt i årskurs 1-2 för att tidigt upptäcka de elever som visar svårigheter i att nå de förväntade kunskaperna. Specialpedagogen gör en analys av elevernas resultat och träffar arbetslagen återkommande under terminen för att säkerställa att rätt stöd ges till alla elever. Analys Skolan behöver bättre verktyg i bedömningen av elevernas kunskaper för att säkerställa rätt undervisningsnivå så att eleverna når en högre måluppfyllelse. Åtgärder Lärarna kommer att att använda skolverkets bedömningsportal i ämnena svenska och matematik och lägga mer tid för analys av de resultat som eleverna visar. Skolans resultat när det gäller NP,screening, ska göras mer systematiskt på skolans pedagogiska forum.kunskapsutvecklingen ska följas upp genom
terminssammanställningar i Unikum I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Resultat Skolan har en helt suverän inre arbetsmiljö för både elever och lärare. I utemiljön finns det mycket att arbeta med, för att skapa en kreativ lustfylld miljö. Genom klassråden har eleverna tagit fram saker de tycker ska finnas på deras skolgård. Utemiljön har rent fysiskt blivit inramad med staket mot vägen och parkeringen, detta upplevs som mycket bra för elevernas säkerhet. Elevenkäterna visar att det uppstår en del bråk i korridorerna på rasterna. De tycker att det ska finnas vuxna där, för att motverka de konflikter som uppstår. Organisationens möjlighet till att fördela resurserna från fritidshemmen har visat sig att inte fungera optimalt. Arbetslagen på skolan har utvecklat ett arbetsätt som gynnar skolutveckling genom att kvalitetssäkra innehållet i undervisningen, kollegialt lärande och utveckling av ett lösningsfokuserat förhållningssätt Analys Skolans utemiljö behöver utvecklas, genom att dela in skolgården i olika "aktivitetszoner". I skolans trivselregler står att eleverna ska vistas utomhus på alla raster men detta efterföljs inte alltid. Åtgärder För att möjliggöra "aktivitetszoner" på skolgården så ska grusplan, gräsmattor förbättras och lekmaterial förnyas.om eleverna vistas i klassrummet på raster ska alltid den ansvariga läraren finnas där. I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Resultat I klassrådet tas skolans och klassens gemensamma frågor upp för diskussion. På Elevrådet där rektor och en lärare ingår kommer de frågeställningar upp som har skickats ut för att bearbetats i klassrådet tex. undervisning, genus och talutrymme. Skolan för en dialog med vårdnadshavare och elev genom pedagogiska planeringar, digital IUP, utvecklingssamtal, föräldrarmöten och veckobrev. Föräldrarna har i mycket högre utsträckning deltagit i den webbaserade enkätundersökningen.eleverna upplever inte att de i någon större utsträckning har varit delaktiga i planeringen av skolarbetet. Analys Elevrådens frågor kompletterar skolans klassråd genom att djup och innehåll får en större variation. I föräldrarnas enkätsvar gällande delaktighet är målet delvis uppnått Skolan har inte lyckats med att få få målet uppnått ännu trots utvecklandet av pedagogiska planeringar. Vi behöver se över elevernas inflytande när det gäller delaktighet i lärandeprocessen. Åtgärder Lärarnas arbetsmetod för att öka elevernas förståelse för den demokratiska processen måste vara tydlig i framställandet av på vilket sätt de kan påverka.
Ansvarig Chef: Anna- Lena Lindahl Titel: Rektor