Hudiksvalls kommun Protokoll Sornmanträdesdolum 2014-01- 20 Plats och tid: Fjärden, Guldsmeden, I-ludiksvall, klockan 13.15 15.00 För arbetsgivarparten: Bengt Friberg, kommunchef, ordf. ~ 1-5 Maria Larsson, personaichef ordf. ~ 6-9 För arbetstagarparten: Björn Brolund, Lärarnas Riksförbund, LR Gunilla Englund, Lärarnas Riksförbund, LR Elisabeth Swedman, Lärarförbundet, Sanna Barrijung, Lärarförbundet Eric Vabiberg, Kommunal Mitt i I-ludiksvall Mia Larsson, Kommunal Mitt i Hudiksvall ~ 2 - del av 5. Eva \Vannberg, Vision Övriga deltagare: Utses aftjustera: Anita Olsson, utredare, Britt Pettersson Previa, 2, Ronny Lundberg 3, Jonas Gustavsson, adm. chef. 5 och Anna Tjärnberg PA-konsult 6 Eric Vahiberg Underskriffer: Paragrafer: 2-9 Sekreterare: Ordförande: Larsson Justerande: Eric Ulcirogsbestyrkande:
fl Juslerondes Utclragsbestyrkande:
Hudiksvalls kommun Protokoll Sommonträdesdatum 2014-01-20 3(l2~ 2 Förbrukning av tjänster från företagshälsovård 2013 Ärendebeskrivning Britt Pettersson, kundansvarig vid Previa, informerar om Hudiksvalls kommuns förbrukning av tjänster från företagshälsovården, år 2013. Statistik över nyttjande av timmar företagshälsa ÄR 2012 Procent av År 2013 Procent av total totalt Totala timmar 2 119 tim. 2 637 tim. Bas 1 476 tim. 70 o 2 074 tim. 79 o Tillägg 643 tini. 30 o 564 tim. 20 Rehab Förebygga Främja ÄR 66% 32 o 2 o 2012 48 o 46 o 6 o 2013 Mera har lagts in i basen för ar 2013, ex. kartläggande samtal på gruppnivå, hörsel och sjukgymnastik i grupp. Därav en orsak till ökning i bas och minskning pa tillägg. En förskjutning mot förebygga och främja har skett mellan åren 2012 och 2013. Detta är i linje med vårt avtal. Previa ser att man tar tag i ärenden tidigare och stöd ges innan sjukfranvaro, exempelvis förebyggande stödsamtal, rådgivning till chefer och ergonomi. Flest antal nyttjade timmar ligger inom psykosociala omradet som förbrukar 1089 timmar av totalt 2637. Beteendevetare och psykolog nyttjas mest. De större förvaltningarna, lärande- och kultur och omsorgen nyttjar helt naturligt mest i antal timmar. Omsorgen har använt en större andel 2013, jämfört med 2012. Justerondes IJtdragsbestyrkonde:
m Protokoll 4(12) r.y~1i Hudiksvalls Sommanträciescialurn r1p kommun 2014-01 20 3 Kommunens IT-process Ärendebeskrivning IT-strateg Ronny Lundberg ger en lägesrapport kring arbetet med kommunens nya IT plattform. Just nu rader förseningar med bland annat leveransbrist pa nödvändig hårdvara. Ny tidsplan ska tas fram och efter det en ny risk- och konsekvenskartläggning. Utbildning/träffar har hallits med systemansvariga för att förbereda för test innan systemet tas i bruk. Gunilla Jonsson är deltidsanställd i projektet som testledare. Ca. 200 program ska installeras över till den nya plattformen Information läggs kontinuerligt ut pa webben, hudiksvall. se/it-plattform Hanna Almstedt och Mia Larsson utses att delta i det kommande arbetet med risk- och konsekvenskartläggning. Juslerondes Ufdragsbeslyrkande:
m Protokoll 5 (12) ~ Hudiksvalls sommantrödesciotum r1a kommun 2014-01-20 4 Bolagisering av IFTAC - Institutet för fiberoptisk utbildning och certifiering Ärendebeskrivning Kommunchef Bengt Friberg informerar om arbetet kring bolagisering av IFTAC. Kommunstyrelsen beslutade, 34/2012, att uttrycka en viljeinriktning om att en bolagisering av IFTAC ska ske samt att ge kommunchefen i uppdrag att förbereda en bolagisering av IFTAC genom framtagande av nödvändiga dokument som bolagsordning och ägardirektiv. Antal anställda är atta, varav f5 ra administratörer och f5 ra utbildare. Anställda med minst 500o tjänst omfattas av verksamhetsövergang. Förberedelser pagar inför övergångsförhandlingar. Skäl för bolagisering att verksamheten har utvecklats via egenfinansiering och drivs sedan ett antal år tillbaka med motsvarande krav och förutsättningar att Iftac s verksamhetsgrenar är kommunicerande käri, grenarna använder gemensamma resurser vilket skapar förutsättningar för ändamålsenlig och kostnadseffektiv drift varför hela verksamheten bör bolagiseras en sammanhållen verksamhet med allt fokus på kärnuppgiften, yrkeshögskola och uppdragsverksamhet att ett aktiebolag möjliggör en effektivare hantering av beslutsfattande ökade möjligheter vid tillsättning av styrelse att det möjliggör delägarskap och samverkan med andra kommuner eller näringslivet långsiktig planering Justerondes Utdragsbestyrkonde:
Protokoll 6 (12) ~J Hudiksvalls 5ammanträdesdotum r1~ kommun 2014-01 20 5 Utbildningssamverkcsn Ärendebeskrivning Administrativ chef, Jonas Gustavsson informerar om det pågående arbetet med utbildningssamverkan i Hälsingland. Aktuellt nu är gränsdragningsfrågan, facken lämnar synpunkter. Lärarförbundet, Vision och Kommunal Mitt lämnar inga synpunkter på gränsdragningsfrågan. Lärarnas Riksförbund har fått in en synpunkt från studie- och yrkesvägledarna som oroas över en förändring. De anser att de nu har uppnått ett bra arbetssätt i en fungerande och samlad organisation som de värnar om. Allmänna synpunkter som lämnades på sammanträdet Lärarförbundet Lämnar skriftliga synpunkter Bilaga 5 Lärarnas Riksförbund Ekonomin - Hudiksvalls gymnasieskola drivs idag till en lag kostnad. Ökad byrakratisering en niva till Geografisk sammansättning elever söker sig till Sundsvall och Gävle Demokratiskt underskott politiskt styrd organisation av fyra olika kommuner, kulturer och majoriteter. Hudiksvall blir en liten del av den politiska processen, engagemanget för den egna skolan minskar Det finns misstro och farhågor kring projektet Vision Bilaga 5 Tror inte pa projektet, Hudiksvall förlorar elever till Sundsvall och Gävle Gar för fort, stor oro Vilka tjänster ska gå över, kan det bli uppsägningar efterat? Vilka jobbar var, pendling? Justerandes Utdragsbestyrkande:
Protokoll 7 (12) ~J Hudiksvalls sammantrådesciotum t.s kommun 2014-01-20 Ekonomi? Kommunal Mitt Kommunal Mitt ser en farhåga i att flera av vara yrkesgrupper i avtalsområdet kan komma att beröras av arbetsbris vid bildandet av ett Kommunalförbund. Till protokollet antecknas att Vision, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, ställer frågan, varför vill man splittra kommunen och franhända sig den politiska paverkansmöjligheten till andra kommuner med andra kulturer? samt att Hudiksvalls lokala kollektivavtal ska följa med vid en eventuell personalövergang. Juslerandes Utdragsbestyrkaride:
r1y~1i Hudiksvalls Protokoll sommontradesdalum 8 (12) r1~ kommun 2014-01-20 6 Löriekortiöggning 2011 PA-konsult Anna Tjärnberg och personaichef Maria Larsson informerar om Hudiksvalls kommuns lönekartläggning 2011. Hudiksvalls kommun tillämpar individuell lönesättning. Erfarenhet, utbildning och prestation ska ge resultat och inspirera till goda arbetsinsatser, engagemang för utveckling av arbetsenhetens atagande samt ett ökat ansvarstagande. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att uppnå en god lönespridning för att därigenom möjliggöra en god löneutveckling. 1 dagsläget mäts lönespridning i kronor. Målsättningen är att övergå till ett procentuellt mått på lönespridning i samband med att Sveriges kommuner och landsting (SKL) förändrar till procentuellt mått i det verktyg som används vid Iönekartläggningen, löneffinken. En bra lönespridning är viktig för att det ska vara möjligt att göra lönekarriär inom sitt yrke. Inom grupperna särskilt riktade insatser, affärsverksamhet och infrastruktur/skydd är lönespridningen lägst. Det kan konstateras att det finns ett samband mellan låg lönespridning och typiskt mansdominerade yrkesgrupper inom Kommunals avtalsområde. En påverkande faktor är att många av yrkena i dessa grupper har ett fåtal medarbetare. Inom gruppen vård- och omsorg, som är traditionellt kvinnodominerat, är lönespridningen god. Lönekartläggningen visar att grupper med stor åldersspridning generellt sett har en större lönespridning. Det tyder på att den individuella lönesättningen har paverkats positivt av antal år i yrket. Svårigheten att rekrytera medarbetare med efterfragad kompetens har påverkat den individuella lönesättningen. Det märks tydligt inom grupperna rektorer och högskole och civilingenjörer. Löneutveckling och uppföljning av handlingsplan från 2008 2008 tog kommunen ett beslut om en handlingsplan för att korrigera löneskillnader mellan enhetschefer inom omsorgsförvaltningen och förskolechefer. Enhetscheferna har utöver ordinarie löneöversyn, erhållit 982 kronor ar 2010 och 2011,981 kronor 2012, återstar. 1 lönekartläggningen 2008 lyfts förskollärarna fram som en prioriterad grupp. Nagon satsning på förskollärarna har inte genomförts varken år 2010 eller 2011. Under 2012 ska en diskussion föras om hur en sadan satsning ska genomföras. Juslerandes Utdragsbestyrkande:
L~4J Hudiksvalls r~s kommun 2014-01-20 Sommantrödesdalum Jämställdhet mellan könen Kartläggning och analys av löner udfran ett jämställdhetsperspektiv har genomförts när skillnaden i medeflön mellan kvinnor och män är 1 000 kronor eller mer. 1 arets lönekartläggning finns 13 yrken där kvinnors medellön är 1 000 kronor eller mer än männens. 1 15 yrken är männens medellön 1 000 kronor eller mer än kvinnornas medellön. Analysen visar att det finns andra förklaringar till löneskillnaderna än kön, till exempel utbildning, erfarenhet, olikheter i ansvar och historiska löneskillnader. Fastighetssköfare och undersköterskor När det gäller fastighetsskötare och undersköterska finns ingen förklaring till den skillnad som finnas i medellön, där undersköterskan tjänar 873 kronor mindre trots att de är basvärderade i en högre grupp. Denna osakliga löneskillnad ska ses över och en handlingsplan kommer att upprättas. Justerandes Utdragsbestyrkande:
Protokoll 10 (12) ~ Hudiksvalls Sommanträciesdotum s~s kommun 2014-01 20 7 Hälsa och friskvård Ärenciebeskrivning Eva Wannberg, Vision, lyfter fragan om att införa en friskvardstimme i veckan, för kommunanställda. Nästan alla större företag erbjuder den möjligheten. Bra hälsfrämjande åtgärd som kan öka attraktionen för kommunen som arbetsplats. Samtliga fackförbund, Kommunal Mitt, Vision, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ställer sig bakom förslaget. Personalchef Maria Larsson tar med fragan till ledningsgruppen. Justerandes Utdrogsbestyrkande:
m Protokoll 11(12) ~ Hudiksvalls Sonimantreidesdofum ~ kommun 2014-01-20 8 Aktuell information Ericssons nedläggning Personalchef Maria Larsson informerar om att ca 150 personer är kvar utan arbete efter Ericssons nedläggning. Vad blir det för lediga jobb i kommunen? vilka utbildningskrav fmns? Träff med området vård och omsorg kommer att hallas. Jusferandes IJtdragsbestyrkancie:
m Protokoll 12 (12) r1y~.i Hudiksvalls Samrncnlrädescjafum ta kommun 2014 01-20 9 Arbetsmiljö Ärendebeskrivning Personaichef Maria Larsson informerar om vilka åtgärder som vidtagits efter att arbetsmiljöverket påpekat att rutiner för arbetsmiljöarbetet saknas. - Utbildning i riskbedömning har håffits - Handlingspian från förvaltningarna ska redovisas varje år, i oktober, till Cesam - Stickprovskontroller av utförda riskbedömningar kommer att genomföras av personalavdelningen. Justercincies Utdragsbestyrkonde:
Synpunkter och frågor kring bildandet av kommunförbund Den här förändringen av kommunerna är sa pass stor att kommuninvånarna maste fa information och insyn i den process som pagar, det är en demokratisk rättighet. Med tanke pa förändringens stora omfattning borde vi även folkomrösta om denna förändring, även detta ur demokratisynpunkt. När man planerar för en sa stor förändring, där syftet i första hand rör ekonomin, borde man da inte ha börjat med att utreda omstruktureringen ur ett ekonomiskt perspektiv? Självfallet genom en helt oberoende utredning. Visst, vi har fått höra att motivet till förändringen är att den bör göras pa grund av att höja kvaliteten i skolverksainheten. Med den ingangen bör man faktiskt tydligt motivera för alla treåringar till personal hur ett ökat utbud av program motiverar en i sammanhanget gigantisk organisation. Med tanke pa ekonomin, startar man ett förbund som denna, kommer man likafullt behöva en organisation för att få det att fungera. Det behövs politiker och tjänstemän sasom ekonomer, jurister, nya chefer, administrativ personal etc. Samtidigt behöver man en organs~äiiö~f~a respektive gymnasi~k~l~likhiii&r1en som finns idag. Efter är av besparingar och trimning av verksamheter är det svårt att skära mera, inte med en drastisk försämring av verksamheten och då kommer eleverna likafullt söka sig till andra skolor. Så hur mycket billigare kommer denna organisation att bli? En förändring av detta slag öppnar även upp för start av nya friskolor, vilket troligen skulle underminera hela upplägget, eller finns det med i beräkningarna? Ytterligare en ökad kostnad med ett kommunförbund är medel till apparaten kring politiska val som dessutom troligen kommer att vara förvirrande för kommuninvanarna där de dels ska ta ställning till den egna kommunen och dels till denna organisation utifran ett politiskt perspektiv. För att inte säga förvirringen bland politikerna där vissa absolut inte vill detta och vissa tycks se fördelar. Om folket väljer politiker som är mot denna organisation vid nästa val, läggs den da ner? Har det gjorts nagon konsekvensanalys utifran ett arbetsmiljöperspektiv, om inte varför bryr man sig inte om sin personal?
Kostnaden för att driva Bromangymnasiet tycks vara betydligt lägre än kostnaden för gymnasier pa övriga orter. Betyder detta att Bromangymnasiet da ska öka sina kostnader eller ska de andra sänka sina och pa sa sätt troligen försämras, eller hur ska man se pa det hela? Lönekostnaden i Hudiksvall tycks ocksa vara lägre än i andra kommuner, innebär detta att lönerna ur rättvisehänseende, för de som arbetar i Hudiksvall, kommer att öka eller sänker man lönerna för de som idag arbetar i andra kommuner eller bryr man sig inte kring denna fraga? En av anledningarna att det inte fungerade förra gangen man försökte lansera Hälsingegymnasiet var att kommunerna i första hand sag till sig själva. Finns det inte en risk att politiker som bor i olika kommuner i Hälsingland kommer att agera pa samma sätt och arbeta för den kommun man bor i? Inser att da elevantalet sjunker sa behöver man göra nagot. Samarbete mellan kommunerna i Hälsingland är kanske en lösning, men behöver man starta ett kommunförbund för detta? Är det inte enklare att kommunerna kommer överens om vilka program som bör finnas pa respektive ort och efter detta skriver ett juridiskt bindande kontrakt över en viss tidsperiod med ekonomiskt vite för den kommun som bryter kontraktet. Kan man inte komma överens om vilka program som ska finnas pa respektive ort far man börja skära i program, anser detta bättre än att starta kommunförbund. 1 stort sett alla som har med gymnasieungdomar att göra inser att 16 aringar väljer gymnasieutbildning i närheten till sin hemort. Steget för en 16 aring är i regel för stort att flytta och klara sig själv. Nu kan man ju tänka att det gar att pendla, men hur attraktivt är det att pendla mellan exempelvis Gnarp och Bollnäs som 16 aring? För att få detta att fungera behöver man da flytta och da behövs studentbostäder. Har orterna ordnat med detta, eller behöver man köpa sitt boende pa studieorten? Om inte, blir detta en klassfraga da vissa inte kommer att ha de ekonomiska förutsättningarna. Men det intressanta i detta är egentligen inte klassfragan utan det att de som arbetar med gymnasieungdomar kan i förväg se att elever kommer även i fortsättningen att välja sin gymnasieutbildning nära hemorten. Detta tycks de som driver förslaget med kommunförbund inte ha kunskap om, eller kanske inte vilja veta. Lat oss hoppas att det inte är sa. Av de man diskuterat införandet av kommunförbund med är det endast personer med ledningsfunktion och de som drömmer om en toppbefattning i det nya kommunförbundet Hälsingland som är positiv till förslaget, är inte det konstigt?
Alla andra ser detta som en klar försämring av sin arbetssituation. En arbetssituation som idag blir alltmer ansträngd för varje ar. Vad händer om inte personalen skriver pa för arbete i denna nya organisation? Riskerar man inte då att sta där med väldigt manga anställda fran olika kommuner som man inte har arbete till och som inte kan sägas upp hur som helst och bara kommer att kosta skattebetalarna pengar? Samtidigt behöver man rekrytera väldigt manga nya människor, nagot som inte är gjort i en handvändning. Tänk också vilken enorm negativ publicitet detta skulle fa uti landet. Den/de som driver denna fraga skulle självklart få klä skott för detta. Bildandet av kommunförbund har prövats pa nagra olika platser i landet tidigare och inget av dessa experiment har entydigt varit en succé, vad säger da att detta ska fa ett annat resultat? Är det inte sa att en start av ett kommunförbund är förenat med stora initiala kostnader och en eventuell vinst skulle kunna skönjas om manga ar? Är det inte nu vi blöder, ska vi öka kostnaderna ännu mer nu för att om möjligt vinna något om 10-20 ar? Allt tydligare i skoldebatten fran personal, fack och vissa politiska partier är ett önskemal att ater iata staten sköta skolan. Bland lärare hittar man de flesta anhängarna till detta förslag bland gymnasielärare. Vore det inte klokt att invänta vilken väg förslaget om ett aterförstatligande tar? Sa vill man trots en hel del tveksamheter genomföra detta med kommunförbund maste man förankra besluten hos kommuninvanarna och den personal som kommer att involveras. Detta gör man med öppen insyn, motiverande information och medbestämmande.
2014.1-18 c~i Gmail - ( ixjol Julie) (inget ämne) elisabet.svedman@edu.hudiksvall.se <elisabet.s~edman@edu.hudiks~a)l.se> 16januari 2014 11:59 Till: elisabeth.swedman~gmail.com Hej! Det blir ingen förbättring för ele~ema med ett kommunalfärbund. Istället kommer de troligt Äs att välja bort det som inte finns här. Soniupple~er jag att ele%ema resonerar så. Risken är att de då böljar ett program som egentligen inte är deras första~al. Risk för a~,opp! Ett kommunalförbund öppnar upp för hiskoloma. Vi ser ju redan att Glada Hudik tar upp de program som ~i inte har. Det blir lättare för andra fliskolor att få tillstånd att starta program här om de inte finns på Broman. Jag tänker på yrkesprogram i första hand. MVH hitps://maii.googie.cawmail/u/opui=28ik=23474tb0f4&~ew= pl&searchinboy&th 1439&,4&JaGObebl
Jag var på mötet på Bromangymnasiet igår och min oro för det här förslaget som är lagt minskade inte direkt. Jag anser att det är huvudlöst ogenomtänkti Att det inte förs en debatt är djupt odemokratiskt och får mig att dra öronen åt mig. Tanken på att kanske få pendla till Bollnäs är horribel. Min undran är: vad är det för fel på ett samverkansavtal? Ett avtal som följs av kommunerna och som får konsekvenser om det bryts! Med vänlig hälsning fl Hudiksvalls kommun
Visioi. Vision Direkt 0771 4400 00 Galuadress vision(~)vision.se VISIØfl Poslnummer, Postort Fax xxxxxxxx 3;ICL16~ s ~5 2013-02-0 7 Yttrande ang bildande av kommunalförbund för gemensamt gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland. Hudiksvalls kommun bör själva ha ansvar för lärandet i kommunen och inte splittra sönder kommunen. För att underlätta samverkan med andra förvaltningar i kommunen bör gymnasie- och komvux ligga kvar i kommunen vilket även gynnar eleverna. Svårt med en politisk styrd organisation av fyra olika kommuner, Hudiksvall blir en liten del av den politiska processen och Mr mindre att säga till om. Stor risk för ökad byråkratisering. Stor risk att eleverna väljer att söka sig till Sundsvall och Gävle istället för till kommunalförbundet. Till Bollnäs är det svårt med bussförbindelserna, vilket gör att eleverna får mycket längre dagar då de skall resa lång. Stor oro bland personalen då allting går så fort. Hur skall en förvaltningsorganisation hinna komma på plats i tid? Om inte huvudkontoret läggs i kommunen är det stor risk att arbetstillfällen försvinner. För fa, förbundet Vision Eva Wannberg Ordförande