1/ 9 HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK Studiegång och kursinnehåll LLBD35, Bild för lärare i gymnasieskolan, 90 högskolepoäng Grundnivå Undervisningens upplägg Modul 1 Bildkommunikation och digitala media 5 hp Kursmodulens bas är en ämnesteoretisk del där studenten får reflektera kring bildämnets roll i skolan och samhället, vilket ställs i relation till elevers kunskapsutveckling, sociala relationer och lärande. Studenten introduceras i användandet av IKT och digitala medier vilket också diskuteras i relation till bildämnet och publiceringsriktlinjer. Studenten utvecklar sin förmåga att dokumentera sitt eget lärande via blogg och andra interaktiva digitala verktyg. Aulin- Gråhamn, L. Persson, M. Thavenius, J. (2004). Skolan och den Radikala Estetiken. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 2 och 6 Hellman, Annika. (2014). Intermezzon i medieundervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Art Monitor. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37212 Om Upphovsrätt: http://internetkunskap.se/2010/02/upphovsratt- och- creative- commons/
Modul 2 2/ 9 Barn och ungas bildutveckling 5 hp Studenten förbereds för att kunna främja barns och ungas utveckling genom bildundervisning där aspekter av bildskapande, bildframställning, bildkommunikation, bildtolkning och bildanalys fokuserar lärandet utifrån nationella mål och styrdokument. Studenten reflekterar kring barn och ungas upplevelser och skapande verksamhet inom bildområdet. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Tillgänglig: www.skolverket.se Skolverket (2011). Kursplan och betygskriterier för Bild. Tillgänglig: www.skolverket.se Löfstedt, U. (2004). Barns bildskapande. Jönköping: Jönköping University Press. Vygotskij, Lev S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Karlsson Häikiö, T. Lindgren, M. & Johansson, M. (red.). (2014). Texter om konstarter och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet, Art Monitor. Artiklar av följande författare: Marie- Louise Hansson Stenhammar (sid 50 63) och Tarja Karlsson Häikiö (sid 162 176). Tillgänglig: http://www.gu.se/omuniversitetet/enheter/?publicationpagenumber=2&select edtab=3&pagenumber=3&departmentid=086120 Lindström, L. Bilaga IV i Kultur i Västs Handbok för planering av kulturprojekt i skolan. Tillgänglig: http://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_i_skolan_handbok_kulturpro jekt_i_skolan.pdf ) Vetenskapsrådet: Uttryck, Intryck, Avtryck lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006. Artiklar av följande författare: Ove Sernhede, Ola Stafseng, Helene Illeris, Gunnar Åsén, Ulla Lind samt Efva Lilja. Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/rapport%204.2006.pdf ).
Modul 3 3/ 9 Estetiska lärprocesser och bildlärarrollen 5 hp I kursmodulen behandlas centrala tankar kring estetiska lärprocesser och processbaserat lärande liksom förhållandet mellan mediespecifik och medieneutral bildundervisning. Studenten förbereds för sin yrkesroll som bildlärare och utvecklar sin förmåga att reflektera kring frågor om förhållningssätt och erfarenhetsbaserat lärande. Relationen mellan teori och praktik behandlas, problematiseras och diskuteras i förhållande till den kommande rollen som bildlärare. Skolan som lärmiljö, bildlärarrollen och bildklassrummet som lärande rum analyseras. LITTERATUR Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå. Stockholm: Författaren och Natur & Kultur. Lindgren, B., & Nordström, G. Z. (2009). Det kreativa ögat; Perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB. Kap. 7. Lindstrand, F., & Selander, S. (red.). (2010). Estetiska lärprocesser. Lund: Aulin- Gråhamn, L., Persson, M., & Thavenius, J. (2004). Skolan och den Radikala Estetiken. Lund. Kap. 3, 4, 5. Stenhammar, M- L. (2015). En avestetiserad skol- och lärandekultur. Göteborg: Göteborgs universitet, Art Monitor. Kap, 2, 6, 7, 8. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38364
Modul 4 4/ 9 Gestaltning och visuell kultur 5 hp Kursmodulen innehåller praktiskt konstnärligt arbete i projektform där studenten får utveckla sin gestaltningsförmåga inom området bild och visuell kultur. Studenten undersöker på ett problematiserande sätt bildområdets gestaltningsformer i ett mottagarperspektiv. Det praktiska gestaltandet anknyts till ämnesteori, vilket följs upp genom en didaktisk såväl som gestaltningsbaserad problematisering av praktikens förhållande till teorin. Archer, M. (2012). Art Since 1960. London: Thames & Hudson Ltd. Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB Kleon, A. (2012). Steal Like an Artist. New York: Smith, K. (2011). How to Be an Explorer of the World.
Modul 5 5/ 9 Dialogiska arbetsformer och workshopmetodik 5 hp I kursmodulen fokuseras relationell didaktik och vikten av ett dialogiskt förhållningssätt hos läraren i förhållande till elever. Elevers identitets- och kunskapsutveckling liksom identitetsbegreppet behandlas utifrån individ och grupperspektiv. Studenten utvecklar sin förmåga att didaktisera sina erfarenheter av förhållandet mellan teori och praktik. Kursmodulen innehåller ett flertal workshops och praktiskt konstnärliga arbetsmoment där studenten får utveckla sin gestaltningsförmåga inom bildområdet. Aulin- Gråhamn, L., Persson, M., & Thavenius, J. (2004). Skolan och den Radikala Estetiken. Lund. Kap. 7, 8. Pihlgren, A. S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur AB. Kortfattat om relationell pedagogik: http://relationellpedagogik.se/relped4.html
Modul 6 6/ 9 Gestaltning och processbaserat lärande 5 hp Kursen behandlar metoder kring och undersökande arbetssätt inom bildundervisning genom konstnärlig gestaltning. Kursen är indelad i moment där studentens val av fördjupning och/eller breddning ges utrymme. Utifrån teoribildningar och i samråd med inriktningens lärare gör den studerande en projektplan av en konstnärlig gestaltning och beskrivning av frågeställning, mål och metod. I kursmodulen ingår utvecklandet av den studerandes presentationsteknik liksom dokumentation av gestaltningsprocessen både analogt och digitalt. Archer, M. (2012). Art Since 1960. London: Thames & Hudson Ltd. Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB Kleon, A. (2012). Steal Like an Artist. New York: Lindstrand, F., & Selander, S. (red.). (2010). Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur AB. Smith, K. (2011). How to Be an Explorer of the World.
Modul 7 7/ 9 Konst- och bildteori, 5 hp Kursen ger en fördjupning i bildteori (med bas i konst- och bildvetenskap) och gör studenten förtrogen med centrala historiska och teoretiska ingångar i relation till bildämnet och samtidskonst. Detta anknyts till olika vetenskapsteoretiska perspektiv (konst- och bildteori, teorier kring kultur, genus, filosofi) och det bildpedagogiska fält som definieras med termen visuell kultur. Därigenom erhåller studenten vana i att formulera sig kring och diskutera bildhistorik jämte samtida konst i klassrummet. Ämnesteoretiska kunskaper kring bildanalys och bildtolkning fördjupas genom litteraturseminarier och föreläsningar. Utblickar görs både utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. I kursen behandlas interkulturalitet och demokratiarbete utifrån ett pedagogiskt hållbarhetsperspektiv i gymnasieskolan och hur man kan arbeta bildpedagogiskt med frågor som gäller inklusion, likabehandling, etnicitet, genus, kön liksom barns och ungas rättigheter till eget skapande. Bishop, C. (2005). Installation Art: A Critical History. New York: Routledge. Freeland, C. (2006). Konstteori; En introduktion. Raster förlag. Lindgren, B., & Nordström, G. Z. (2009). Det kreativa ögat; Perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB. Kap. 3, 6, 9. Kompendium; Bildanalys
Modul 8 8/ 9 Konstnärlig gestaltning som undersökande metod, 15 hp Inom valt gestaltningsområde tränas studenten i ett konstnärligt undersökande arbetssätt samt utvecklar sin förmåga att dokumentera sitt eget lärande och att omsätta sina erfarenheter didaktiskt. Därigenom utvecklas reflektion kring den kommande yrkesrollen på metanivå. I kursen tränas ett dialogiskt förhållningssätt med tillämpningen av handledning i grupp och individuellt samt internetbaserad processdagbok som metod, vilket innefattar både individuellt och kollektivt lärande. Studenten skall i sin processlogg dokumentera den konstnärligt gestaltande processen och anknyta den till kurslitteratur, teorier inom området och även följa och kommentera/ge feedback på en medstudents processlogg. Evans, D. (Ed.). (2009). Appropriation. Cambridge: The MIT Press. Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Kap: 1,3. Selander, U- B., & Selander, S. (2015). Professionell handledning. Lund: Studentlitteratur AB.
Modul 9 9/ 9 Didaktisk reflektion kring gestaltningsprojekt, 15 hp Föregående gestaltningsprojekt reflekteras och analyseras ur ett didaktiskt perspektiv. Arbetet förankras i både det konstnärliga och vetenskapliga fältet. Studenten erhåller grundläggande kunskaper om riktlinjer kring skrivandet av en vetenskaplig text samt ventilering. Den konstnärliga processen och dokumentationen från den tidigare kursmodulen Konstnärlig gestaltning som undersökande metod används som empiriskt underlag. I kursen behandlas olika kunskaps- och vetenskapsteoretiska fält samt forskningsmetodiska ingångar. Den studerande tränas i att lägga upp en rapportstruktur med syfte, problemformulering, metod och resultatbeskrivning. I kursen ingår en läskurs med litteratur valt utifrån den studerandes ämnesområde. Allen, F. (2011). Education. Cambridge: The MIT Press. Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Kap: 2, 4, 5. Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Skolverket (2002) Att bedöma eller döma; Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Liber. Sid 109-124. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om- skolverket/visa- enskild- publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2 Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D933 Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter. Tillgänglig: www.skolverket.se Aktuella styrdokument. Bedömningsstöd för bild gymnasiet. Tillgänglig: www.skolverket.se Kompendium; Bedömning.
Modul 10 10/ Visuell kommunikation och samhälle, 5 hp 9 Gymnasieskolans riktlinjer och pedagogiska innehåll belyses i relation till bild och samhälle. I kursen belyses bildens roll i olika samhällskontexter och utifrån olika kunskapsområden och vetenskapliga perspektiv. Studenten fördjupar sina kunskaper i att analysera, tolka och värdera bild som samhällsfenomen. Detta sätts i relation till bildämnet och mål- och styrdokument samt riktlinjer. Olika teoretiska perspektiv förankras i eget praktiskt bildarbete och möjliggör erfarenhet och förtrogenhet med omvärldsorienterade arbetsmetoder. Hur kan vi tolka olika bildspråk och kommunikativa strategier inom visuell kultur- fältet? Den studerande fördjupar även sina kunskaper i didaktisk reflektion och handledandets didaktik. Lindgren, B., & Nordström, G. Z. (2009). Det kreativa ögat; Perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB. Kap. 2, 5, 8 Selander, U- B., & Selander, S. (2015). Professionell handledning. Lund: Studentlitteratur AB. Myndigheten för skolutveckling: Bild; En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm 2008. Vetenskapsrådet: Nordic Visual Arts Education in Transition; A research review. Vetenskapsrådets rapportserie 14:2008. s. 52-79.
Modul 11 11/ Mediakritik och medialitteracitet, 5 hp 9 Förutom hanteringen av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) som textredigering, bildhantering, layout, presentationsverktyg etc, utvecklar studenten sin analytiska förmåga i relation till digitala media och dagens mediakultur. I kursen behandlas barn och ungas tillvaro i ett kunskapssamhälle som också är ett mångkulturellt och multimedialt samhälle. Den studerande lär sig ett systematiskt sätt att kunna söka, kritiskt granska och bedöma information och olika typer av källor. I kursen utvecklar den studerande mediakompetens (media literacy) och kursen förbereder studenten för att arbeta med bild som kommunikationsverktyg i samtiden. Inom kursen behandlas frågor kring upphovsrätt och yttrandefrihet. Vidare behandlas framställning, tolkning och analys av både stillbild och rörlig bild. April D. Lundy, Alice E. Stephens. (2015). Beyond the literal: Teaching visual literacy in the 21st century classroom. Tillgänglig: www.sciencedirect.com Hellman, Annika. (2014). Intermezzon i medieundervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Art Monitor. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37212 Lindgren, S. (2009). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Kompendium: Bildanalys.
Modul 12 12/ Självständigt arbete, 15 hp 9 Det självständiga arbetet innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Det självständiga arbetet kan redovisas i andra former (t.ex. en gestaltande produkt, utställning eller framförande). Dessutom skall den innehålla ett vetenskapligt skriftligt arbete med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Ett självständigt arbete i bild skall innehålla både en gestaltande och skriftlig del. I innehållet finns möjlighet för den studerande välja betoning på antingen den gestaltande eller den skriftliga delen. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier med fokus på analys och genomförs med vetenskapliga metoder som är inriktade mot det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet och skall, förutom de ovan nämnda två delarna, innehålla en didaktiskt reflekterande del. Det självständiga arbetet skall vara en övning i och en tillämpning av konstnärlig gestaltning, teorier och metoder. Det innebär att studenten skall introduceras i undersökande arbetsformer som grund i en forskningsprocess och tränas i att självständigt planera, genomföra och dokumentera ett arbete. Detta görs exempelvis genom internetbaserade verktyg eller motsvarande. Skriftlig och muntlig vetenskaplig argumentation är centralt i examensarbetet som helhet. En diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde är särskilt viktig (t.ex. gestaltning, utställning eller ett direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, eller intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats). Irwin, R. L., & de Cosson, A. (Ed.). (2004). a/r/tography. Canada: Pacific Educational Press. Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Bronäs, A., & Selander, S. (2006). Verklighet verklighet: teori och praktik i lärarutbildning. Stockholm: Natur och Kultur. Lindgren, B. (2008). Forskningsfältet bilddidaktik. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:http://www.gu.se/digitalAssets/1300/1300202_Forskningsf ltet_bild didaktik_rapport_2008.pdf Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning. Konstnärlig forskning FOU Årsbok 2012. Vetenskapsrådets rapportserie. Open source.