samverkan motivera agerar

Relevanta dokument
SAM Samverka Agera Motivera

SAM, samverka, agera, motivera

Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam

Slutrapport för SAM-projektet

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

DISA din inre styrka aktiveras

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lummerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola Läsår: 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Välfärds- och folkhälsoprogram

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

FOKUS15 RÄTTEN TILL KUNSKAP UNGAS SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER. Malte Sundberg Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Framtagande och genomförande

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun

Riktlinje för jämställdhetspris

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Förklaring av olika begrepp

Utbildningsförvaltningen

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Vem diskriminerar? Inte jag! Bild Svenska familjer av Anna-Carin Magnusson

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det här ska jag prata om idag:

Förskolan Solrosen/Vitsippan

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Uppdrag psykisk hälsa Östergötland

Karlshögs Fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg

Globala gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkhälsoplan.

Plan mot diskriminering och likabehandling Norrskensgårdens förskola Gävle kommun

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola 2017

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Plan för Överenskommelsen i Borås

Arbetsplan. Killingens förskola

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fem fokusområden fem år framåt

Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Kultur på recept svar på motion

Transkript:

NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och ungas psykiska hälsa. Arbetet ämnar motivera och inspirera fler till att initiera och arbeta med främjande insatser. SAM agerar för att varje ung människa, oavsett vem hen är, ska ses som betydelsefull.

Vad menas med psykisk hälsa? För att arbetet ska ske genom gemensamma krafter och i god samverkan med många aktörer, krävs ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för vad som menas med psykisk hälsa. Psykisk hälsa Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa används som en samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär, som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. De psykiska besvären kan vara normala reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet. Därför behövs SAM! En människas psykiska hälsa påverkar i hög utsträckning dennes livssituation, syn på sig själv, sin roll i samhället och sina möjligheter till delaktighet. Tyvärr ökar andelen unga med psykisk ohälsa. Särskilt stor är ökningen bland unga flickor. Vid hälsosamtalet i skolan * uppgav 18 % av flickorna och 5 % av pojkarna i åk 1 på gymnasiet att d e ofta eller alltid är ledsna eller nedstämda. Samtidigt står män för 7 av 10 genomförda självmord. Underlag för barn och unga som inte definierar sig som flickor och pojkar saknas i Norrbotten men nationella studier visar att unga transpersoner är en särskilt utsatt grupp för psykisk ohälsa, självmordstankar och självmordsförsök. Många aktörer gör ett bra jobb men det behövs mer kunskap kring vad målgruppen samt professioner som arbetar nära målgruppen behöver. SAM lyssnar in målgruppen, främjar ett mer gemensamt arbetssätt samt stärker samverkan. *Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, rapport för läsåret 2014-2015

SAM utgår från följande ingångar och värden: Samtliga värden är integrerade förhållningssätt och perspektiv i arbetsprocessen och används på följande sätt: Medskapande arbetssätt Inom SAM handlar det om att lyssna in målgruppen unga samt andra aktörer och professioner. Det medskapande arbetssättet bidrar till gemensamt lärande och medskapande (co-creation) och lämpar sig väl när det finns behov av att tillsammans med en mångfald aktörer finna nya lösningar på komplexa frågor. Arbetssättet främjar ökad delaktighet och inflytande. Jämställdhet Det råder stora skillnader mellan hur tjejer och killar skattar sin egen psykiska hälsa. Stereotypa föreställningar om kön riskerar att förstärka åtskillnad mellan tjejer och killar och återskapa normer som bidrar till ökad psykisk ohälsa. Inom SAM är genusperspektiv nödvändigt för arbeta på sätt som också fångar upp de mörkertal av barn och unga som inte synliggörs i statistiken. Jämlikhet Jämlikhetsperspektivet innebär, förutom att alla människor har lika värde, att en intersektionell medvetenhet bör genomströmma allt som sker. Detta innebär att en ser hur sociala faktorer som ex. klass, kön, etnicitet, ålder, religion, funktionalitet och sexualitet kan hänga ihop och påverka varandra på olika sätt. Medskapande arbetssätt Jämställdhet Jämlikhet Etik Normkritik Evidens Normkritik Normkritik innebär att normer synliggörs och ifrågasätts samt att fördelar granskas i syfte att kunna bygga nya inkluderande strukturer. För att normkritik och intersektionalitet ska få genomslag i verksamheten krävs att det finns en gemensam syn på vad det innebär att lära och handla normkritiskt. Evidens För att en enskild intervention ska kunna kallas evidensbaserad krävs att den prövas enligt vissa vetenskapliga kriterier. Det innebär att insatsen utvärderats i flera studier för att ta reda på om den ger bättre effekt än andra insatser eller ingen insats alls. Etik Att ta hänsyn till etiken är att värna om och ha respekt för den enskilda. Att inför varje insats undersöka och reflektera över hur varje individ påverkas. Detta innebär bland annat att säkerställa att särskilt utsatta grupper inte drabbas.

Så här fungerar SAM som arbetsmodell: Insatser görs i dagsläget för att hjälpa de som redan drabbats av psykisk ohälsa. För att bryta den negativa utvecklingen krävs att vi även arbetar mer förebyggande och att vi arbetar tillsammans, gemensamt! SAM är därför helt och hållet förebyggande och medskapande. SAM riktar sig till barn och unga mellan 0-20 år och har målsättningen att arbeta såväl med denna målgrupp som med yrkesverksamma som möter den. Tillsammans lokaliserar unga och vuxna behov och orsaker, kommer med idéer och skapar förutsättningar för lösningar. SAM arbetar med att: Beskriva, möjliggöra, utveckla, testa, utvärdera och kommunicera samarbetsformer och metoder som främjar psykisk hälsa. Under 2014-08-01 till 2017-07-31 har SAM tagits fram som pilotprojekt i en större kommun, Boden och i en mindre kommun, Haparanda. Fr.o.m. hösten 2016 har SAM påbörjats i ytterligare två kommuner, Piteå och Älvsbyn. Etik och kvalitetssäkringsverktyg har tagits fram för att ge stöd för skolan i deras val av hälsofrämjande och förebyggande metoder. Stöd ges till det pågående livsstilsprojektet HEL, Hälsa, Elev och Livsstil, på Björknäsgymnasiet i Boden. Ta fram ett välfungerande batteri av åtgärder som kan användas som arbetsmodell i länets övriga kommuner. Långsiktiga mål för SAM: Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar. Att minska andelen unga som tar sitt liv. Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten. Att stärka samverkan mellan region Norrbotten, länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens kommuner och andra aktörer lokalt, regionalt och vid möjlighet också nationellt. Samverka Agera Motivera är våra ledord Tillsammans kan vi genom förebyggande insatser främja och stärka barn och ungas psykiska hälsa. Läs gärna mer om SAM här: www.nll.se/sam Exempel på vad som konkret görs är att ge stöd till föräldrar med hjälp av olika former av föräldrastödsprogram, utbildningssatsningar för personal, kunskapsspridning och att stärka upp ungas delaktighet. Ungas delaktighet främjas genom exempelvis dialogforum och att använda film som processverktyg. Inblandade aktörer arbetar utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Detta innebär ett tydligt ansvar i att genomföra kartläggningar, synliggöra behov och vara ledande i förändringsprocessen. Ett väl fungerande samarbete mellan kulturenheter, för-grundskola - och gymnasium, region Norrbotten, länsstyrelsen, kommunförbund, socialtjänst, intresseorganisationer och många fler är det som gör SAM:s arbetssätt möjliga.

Kontakt: PROJEKTLEDARE: Linda Moestam Tel: 0920-848 55 Mobil: 070-212 39 81 E-post: linda.moestam@nll.se PROCESSLEDARE: Bodil Larsson Telefon: 0920-28 46 16 Mobil: 070-353 13 04 E-post: bodil.m.larsson@nll.se UTVÄRDERARE: Moa Lygren Tel: 072-21 58 768 E-post: moa.lygren@nll.se