Kikhosta- smittspårning

Relevanta dokument
Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Mässling och Kikhosta Finns de?

Hur ser sjukdomarna ut?

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Mässling. Micael Widerström, Bitr Smittskyddsläkare, Smittskydd Stockholm. Georgia Dept. of Public Health

Vaccination mot influensa

Riktlinjer vid exposition av mässling

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Smittskyddsaktuellt för mödrahälsovården

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vaccination mot influensa

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Handläggning vid misstanke om och vid bekräftad mässling

Tillhör du en riskgrupp?

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Central smittspårning

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Personalskydd och smitta

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Smittspårningskurs mars 2018

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Legionella - smittspårning

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Det svenska vaccinationsprogrammet

Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Influensa. Fredrik Idving

Behandling och förebyggande av influensa

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Vaccination mot influensa

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

Influensa A och B samt RS-virus

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Hiv, hepatit och tuberkulos

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Nr Innehåll. Vaccinationstider Kikhosta Strama Antibiotika-smart Ställföreträdande Smittskyddsläkare...

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Ulrica Sand-Höglund Ordförande i Terapigrupp Vaccin i VG och vårdcentralschef Närhälsan Olskroken vårdcentral

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Vaccination mot influensa

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Hepatit grundkurs nov 2017

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen REKOMMENDATION

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa och vinterkräksjuka

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM

Det svenska vaccinationsprogrammet

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Transkript:

Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska

Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996) Kikhosta förekommer i Sverige trots vaccination. Vaccinet ger ett bra men relativt kortvarigt skydd (6-7 år). Genomgången sjukdom immun ca 15 år Särskilt stor är risken för smitta hos barn under sex månader som ej hunnit påbörja vaccination eller ännu fått tillräckligt skydd av de första vaccinationerna. För spädbarn under ett års ålder är kikhosta en allvarlig sjukdom och kan vara livshotande. Under de senaste åren har man sett en ökning av kikhosta i flera andra länder, och även i Sverige såg man en uppgång i antal fall under 2014.

Statistik kikhosta Axelrubrik Kikhosta Sverige och Gävleborg 2004-1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sverige 1567 1360 795 690 459 281 266 177 289 237 703 603 274 Gävleborg 17 19 32 3 4 7 13 0 4 10 41 12 11 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal Kikhosta i Gävleborg per månad jan feb mars april maj juni juli augusti septem ber oktobe r novem ber 2014 2 1 1 3 17 10 1 3 3 2015 5 3 1 1 2 2016 3 1 2 5 decem ber

Kikhosta i åldersgrupper 2014-2016 Kikhosta könsfördelning 12 25 10 20 8 6 4 2014 2015 2016 15 10 Män Kvinnor 2 5 0 0-1 år 1-2 år 3-9 år 10-19 år 20-39 år 40-65 år 66-2014 6 7 3 4 10 6 5 2015 1 1 1 3 2 4 2016 2 2 2 1 2 2 0 2014 2015 2016 Män 18 8 7 Kvinnor 23 4 4

Kikhosta - symtom Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i luftvägarna Mycket smittsam och sprids via droppsmitta För vuxna oftast en lindrig sjukdom, förkylning med hosta och ev. lätt feber ibland mer intensiv och långvarig hosta För spädbarn en allvarlig sjukdom som inleds med förkylningssymtom och hosta successivt intensivare hosta Kikningar och andningsuppehåll Huden kan bli cyanotisk Kräkningar Ev. komplikationer med lunginflammation och hjärnpåverkan (Lyssna på film som finns på vår websida och på FoHM)

Kikhosta- förlopp Inkubationstiden är vanligast 1-2 veckor och som längst 21 dagar Symtomen kan i början av sjukdomsförloppet likna en förkylning 1-2 veckor Smittsamheten är högst i början av förloppet, inklusive förkylningsstadiet, dvs i slutet av inkubationstiden till någon vecka efter hostan har kommit. Större risk för smitta inomhus. Vuxna och tidigare vaccinerade barn kan vara lindrigt sjuka, exempelvis endast ha långvarig hosta, men är ändå smittsamma. Risk finns att man missar dessa.

Diagnosmetoder och sjukdomsfas

Att känna till Kikhosta förekommer och sprids året runt. Kikhosta kan vara allvarligt och till och med livshotande för spädbarn. Hosta hos barn och vuxna kan vara kikhosta, även om personen är vaccinerad eller har haft sjukdomen tidigare. Kikhosta bör övervägas som orsak vid hosta hos personer i ett spädbarns omgivning och hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten.

Många behöver sjukhusvård I värsta fall blir sjukdomen livshotande Spädbarn blir svårast sjuka Spädbarn smittas oftast av personer i den närmaste omgivningen som inte är medvetna om att de har kikhosta De som är yngre än 6 månader är de som drabbas svårast Även fullt vaccinerade kan få kikhosta även om vaccinet ger gott skydd När barn under tre månader får kikhosta: Fyra av tio får någon komplikation (ofta apné, dvs andningsuppehåll) Sju av tio läggs in på sjukhus (av dessa har nästan alla apné) Åtta av tio har attackvis hosta under 21 dagar eller längre

Nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten nu tagit fram nya rekommendationer för att stärka skyddet mot kikhosta bland spädbarn. Rekommendationerna bygger på tre strategier: Erbjuda vaccination i tid Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt Ha hög uppmärksamhet på att kikhosta förekommer och är allvarlig för spädbarn

Vaccination i tid Vaccin erbjuds alla barn från tre månader. Den första dosen bör ges i tid och får ges från 2,5 månaders ålder Vaccinationsintervall: 3 månader + 5 månader + 12 månader 5 år årskurs 8-9 Skyddseffekt Vaccinet ger gott skydd mot kikhosta. Tre vaccindoser skyddar 80-85 procent mot sjukdomen. Skyddet är dock inte långvarigt och effekten börjar avta gradvis efter cirka 5 år. Därför rekommenderas påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8-9.

Tidig provtagning - möjlighet att ställa diagnos och erbjuda behandling innan sjukdomen blir allvarlig för spädbarn Provtagning rekommenderas: Spädbarn som har hosta (med eller utan andra symtom) eller apne som enda symtom. Gäller även om barnet mår bra vid undersökning men föräldrar berättar om symtom. Äldre barn eller ungdomar och vuxna med hosta som har nära kontakt med spädbarn. En gravid kvinna som har hosta under slutet av graviditeten (tredje trimestern) OBS! Provta trots att patienten är vaccinerad.

Provtagning Copanrör med nasopharynxpinne, orange eller blå propp. För provtagningspinnen längs botten på ena näsgången till bakre svalgväggen. Låt pinnen vara kvar ca 15 sekunder för att suga upp sekret. Även aspirat från nasopharynx kan användas. Övriga ej utvärderade material (sputum, bronkialsekret, trachealsekret eller BAL) kan analyseras och skickas vanligen i sterilt plaströr,

När och vilka ska ges behandling? För att profylax och behandling ska få optimal effekt bör det påbörjas tidigt, helst innan kikningar uppstår, då kan man lindra sjukdomsförloppet. Se InfPreg och smittskyddsblad. Barn under 6 månaders ålder bör erbjudas profylaktisk behandling redan vid misstanke om att de utsatts för smitta och utan att provsvar inväntas. Barn under 12 månaders ålder bör få behandling vid symtom som tyder på kikhosta, även om sjukdomen ännu inte är konstaterad. Personer med konstaterad kikhosta som har nära kontakt med spädbarn kan behandlas i syfte att minska risken för smitta. Om kikhosta konstateras hos en gravid kvinna eller i en familj där ett barn ska födas bör det nyfödda barnet få profylax med antibiotika direkt efter födseln om smitta kvarstår.

Behandling Kontakta infektionsläkare eller barnläkare för konsultation Se infpreg och smittskyddsblad

Smittspårning Kikhosta är anmälningspliktig och smittspårningspliktig. Inriktas mot spädbarn, framförallt de som ännu inte har ett fullgott vaccinationsskydd (< 6 mån) och de som tar hand om dessa Ställ följande frågor: om de besökt MVC eller BVC under sjukdomstiden om de vistats på förskola/skola under sjukdomstiden om de varit på sjukhus under sjukdomstiden om de träffat gravid under sjukdomstiden om de träffat barn < 1 år under sjukdomstiden om de träffat familjemedlem som har gravid eller barn < 1 år i hushållet under sjukdomstiden utlandsresa andra träffpunkter: öppen förskola, babysim, babymusik, födelsedagskalas, släktkalas m.m tidigare vaccinationer, antal doser och årtal