Namn: Nikitas Efternamn: Samiotakis ST-läkare inom: reumatologi Personnummer: 841212-2510 Handledare: Bozena Möller (överläkare inom reumatologi) Forsknings plan (version IV 111031) Steroidinducerad osteoporos: genomgång av aktuell praxis på Reumatologen NLL. Översyn-jämförelser med nationella rekommendationer. Bakgrund Patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom löper ökad risk att utveckla osteoporos och därmed osteoporosrelaterade frakturer. Förutom välkända riskfaktorer för att utveckla osteoporos (t ex hög ålder, kvinnligt kön, heriditet, könshormonbrist och olika livstilsfaktorer) har reumatiker ytterligare risk för benskörhet då inflammationen i sig stimulerar till ökad benresorption. Många behandlas också med kortison, som är en viktig orsak till osteoporos hos patienter med reumatisk sjukdom. Idag finns det tillförlitliga metoder att mäta bentäthet, att tidigt diagnostisera osteoporos och att erbjuda effektiv farmakologisk behandling. I varje enskild fall bör man därför göra en riskkalkyl avseende förekomst av benskörhet. Preliminära nationella riktlinjer för osteoporos utredning och behandling Socialstyrelsen 1 2010 samt rekommendationer från Svensk Reumatologisk förening 2 2004 bilagas. (referens: vårdprogram svensk reuma förening 2004). Syfte och betydelse Översyn-jämförelser av aktuell praxis på reumatologen NLL med nationella rekommendationer i syfte att förbättra och uppdatera lokala rekommendationer på kliniken vad gäller handläggning av osteoporos, hos patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Målet är att kunna identifiera och utreda reumatiker med ökad risk för utveckling av osteoporos och behandla osteoporos i rätt tid samt att tidigt komma in med förebyggande åtgärder. Arbetstid Sex veckor. Metod A) Via diagnosregister och med hjälp av sekreterare får vi en lista med alla patienter med diagnos polymyalgia reumatika och temporalis arterit under 2009 och 2010 (det är kring 90 patienter) på reumatologen Sunderby sjukhus. Sedan väljar vi ut alla patienter som uppfyller diagnos kriterier för dessa sjukdomar och som har varit på läkarbesök på reumatologen under både 2009 och 2010 (det är kring 20 patienter). Det gör vi så att patienter ska ha kommit på läkarbesök på reumatologen vid flera tillfälle och ska därför finnas tillfredställande journaluppgifter för osteoporos riskfaktorer samt uppgöljning och behandling som är gjord på reumatologen.
B) Vi skapar en allmän informations blankett för dessa patieneter som vi ska sedan fylla i för varje patient. På blanketten 3 (bilagas) ska det finnas följande rubriker att fylla i: a)patient namn, personummer, datum vid sjukdoms debut b)osteoporos riskfaktorer vid sjukdoms debut enligt rekommendationer av både svensk reumatologisk förening 2004 2 samt socialstyrelsens nationella riktlinjer 2010 1 : (tidigare lågenergi fraktur, peroral kortison behandling pågående eller plannerad>3 månader, ålder>65 år, längdminskning>3cm, otillfredställande inflammations kontroll eller nedsatt fysisk funktion, body mass index BMI<20 eller betydande vikt förlust, vikt och längd, rökning, falltendens, alkohol konsumtion>3 enhet per dag, FRAX värde) c)osteoporos medicinering (preperat och datum), eventuell bentätsmätning (resultat och datum), eventuell fraktur förekommst (typ och datum) d) Skulle man göra bentäthetsmätning enligt Socialstyrelsens rekommendationer 2010? Ja eller nej e) Skulle man göra bentätsmätning enligt svensk reumatologisk förenings rekommendationer 2004? Ja eller nej f) Ifall bentätsmätning är gjord, vilken behandling skulle pat få enligt socialstyrelsens rekommendationer 2010? Fick pat samma behandling i verkligheten? ja eller nej g) Ifall bentätsmätning är gjord, vilken behandling skulle pat få enligt svensk reumatologisk förenings rekommendationer 2004? Fick pat samma behandling i verkligheten? Ja eller nej. Bearbetning och analys A) Vi går genom journal för dessa patienter och fyller i patient-uppgifter med hjälp av blanketten. Först fyller vi i rubrikerna a till c för varje patient. Sedan, baserade på uppgifter som finns på rubriker a till c, fyller vi i rubrikerna d till g. Det gör vi med hjälp av de preliminära nationella riktlinjer för osteoporos utredning och behandling Socialstyrelsen 1 2010 samt rekommendationer från Svensk Reumatologisk förening 2 2004. B)Vi går genom information av ifyllda blanketter av alla patienter, analyserar resultat och drar allmäna slutsatser. Hur bedömde doktor risk för ev osteoporos utveckling? När har man gjort bentätsmätning? Fick patienter osteoporos profylax? Vilka mediciner? När sätts bifosfonater in? Har man behandlat enligt nationella rekommendationer? Vilka kortison doser stod patienter på när bifosfonater sattes in? Eventuell fraktur förekommst?
Referenser 1 Nationella riktlinjer för osteoporos utredning och behandling Socialstyrelsen 2010: Frakturrisken ska beräknas med FRAX för att ta ställning till om bentätsmätning ska utföras. Man bör göra bentätsmätning vid en beräknad tioårig frakturrisk över 15 procent enligt FRAX. Behandling när en person har en fraktur och har mycket hög risk för en ny fraktur eller när en person har låg frakturrisk Personer som har ett t-värde på -2 eller lägre och ett FRAX-värde som överstiger 30 procent eller som har haft en fraktur i höft eller ryggkota har mycket hög risk att drabbas av nya allvarliga frakturer. Dessa personer kan få läkemedelsbehandling med exempelvis alendronsyra eller zoledronsyra för att undvika nya frakturer. Personer som bedöms ha låg frakturrisk är de som inte haft någon fraktur och har ett t-värde på -2,5 och ett FRAX-värde på under 20 procent. Rekommendationer om behandling av personer med mycket hög frakturrisk Hälso- och sjukvården bör behandla med alendronsyra (prioritet 2). erbjuda behandling med zoledronsyra till personer som har svårigheter att fullfölja behandling med alendronsyra (prioritet 2). Rekommendationer om behandling av personer med låg frakturrisk Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall behandla med alendronsyra (prioritet 9) eller zoledronsyra (prioritet 10). 2 Rekommendationer från Svensk Reumatologisk förening 2004: Utredningsbehov med bentätsmätning föreligger vid tidigare lågenergifraktur eller peroral kortisonbehandling, pågående eller plannerad (>3mån). Utredningsbehov föreligger också vid två eller flera riskfaktorer enligt nedan: Otillfredsställande inflammationskontroll och nedsatt fysisk funktion, Body mass index (BMI) <20 och/eller betydande viktförlust, hög ålder Hereditet, Tidig menopaus (<45 år), Falltendens, Längdminskning >3 cm. Följande patienter bör behandlas: Alla patienter med tidigare lågenergifraktur skall behandlas med kalcium och vitamin D samt bör även behandlas med bisfosfonater. Patienter som insättes på glukokortikosteroidbehandling skall behandlas profylaktiskt med kalcium och vitamin D. Vid beräknad behandling >3 månader skall bisfosfonater starkt övervägas med ledning av resultatet av DXA-mätning. Detta gäller speciellt patienter som behandlas med 7,5 mg Prednisolon dagligen. Vissa studier talar för att frakturrisken hos kortisonbehandlade patienter är större än BMD-värdet anger. Därför kan indikation för behandling föreligga redan vid T-score -1,0 SD. Den övriga riskprofilen får naturligtvis också vägas in.
3 Patient informations blankett Patient namn: A)Osteoporos riskfaktorer vid sjukdoms debut/datum: Tidigare lågenergi fraktur Peroral kortison behandling pågående eller planerad > månader Hög ålder Heriditet Längdminskning > 3cm Otillfredställande inflammations kontroll eller nedsatt fysisk funktion Body mass index BMI >20 eller betydande vikt förlust Kvinna som har slutat menstruationer Tidig menopaus <45 år Rökning Fall tendens Väldigt låg konsumtion av mjölk produkter Totala poänger B)Osteoporos medicinering (preparat/datum): C)Eventuell benhätsmätning (resultat/datum): D)Eventuell fraktur förekomst (typ/datum):
1)Skulle man göra bentäthetsmätning enligt Socialstyrelsens2010 rekommendationer? 2)Skulle man göra bentäthetsmätning enligt svensk reumatologisk förenings rekommendationer? Ja Nej 3)Ifall bentäthetsmätning är gjord, vilken behandling skulle pat få enligt Socialstyrelsens 2010 rekommendatoner? Fick pat samma behandling i Ja Nej verkligheten? 4)Ifall bentäthetsmätning är gjord, vilken behandling skulle pat få enligt svensk reumatologisk förenings rekommendationer? Fick pat samma behandling i Ja Nej verkligheten?