Läkemedelsbulletinen Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne
|
|
- Karl-Erik Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nr 7 september 2012 Läkemedelsbulletinen Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne Nya riktlinjer för osteoporosbehandling De senaste åren har osteoporos och osteoporosfrakturer alltmer hamnat i fokus. Trots att Sveriges befolkning generellt sett är friskare och lever längre drabbas många äldre av osteoporosrelaterade benbrott med förödande konsekvenser för både hälsa och autonomi. Trots att vi har effektiva osteoporosläkemedel med bevisad frakturreducerande effekt visar Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2011 att endast 14 % av alla kvinnor med en osteoporosrelaterad fraktur hade någon form av farmakologisk osteoporosbehandling ett halvår efter frakturtillfället. Den rekommenderade behandlingsnivån för att undvika nya frakturer i denna patientgrupp ligger på procent. I Skåne är siffrorna ännu lägre, endast 13,2 % fick läkemedelsbehandling här, medan 19,2 % i Uppsala län fick behandling (högst i Sverige). Vad beror detta på? Negligerar vi problemet? Har patienterna svårt att tolerera behandling? Finns det andra förklaringar? I maj i år publicerade Socialstyrelsen nya riktlinjer för osteoporos-behandling (Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012) och dessa ska förhoppningsvis hjälpa oss att komma tillrätta med problemen. I riktlinjerna poängteras vikten av frakturriskbedömning och frakturförebyggande behandling, både farmakologiskt och i övrigt. Här följer en sammanfattning av de nya riktlinjerna samt rekommendationerna. Osteoporos Osteoporos definieras enligt WHO som en bentäthet som är mer än 2,5 standarddeviationer lägre än normal bentäthet för 20-åriga kvinnor/män. Bentätheten mäts med DXAteknik (Dual X-ray Absorptiometry), en apparat som använder svaga röntgenstrålar för att mäta bentäthet. Mätning av bentätheten i höften är the golden standard och har använts i studier under många år, och används också vid beräkning av frakturrisk. Orsaken till osteoporos kan vara idiopatisk, men ett flertal sjukdomar och tillstånd kan bidra till utvecklingen t ex reumatoid artrit, inflammatoriska tarmsjukdomar, njursjukdomar, hypogonadism, långvarig kortisonbehandling, behandling med cytostatika, alkoholöverkonsumtion, rökning, ärftlighet och mycket mera. Osteoporos är ovanligt i yngre år, men efter menopaus ökar frekvensen relativt snabbt. Osteoporos är vanligast hos kvinnor, men drabbar även män. Bland män är osteoporos orsakad av andra sjukdomar och tillstånd, så kallad sekundär osteoporos, relativt vanligt. Hög ålder är hos båda könen den starkaste riskfaktorn för osteoporos. Osteoporos är en tyst sjukdom och ger inga besvär förrän man drabbas av en fraktur, t ex spontan kotkompression eller höft-, handleds- eller axelfraktur vid fall i samma plan. Frakturer behandlas på sedvanligt sätt med stabilisering och smärtlindring, men det är viktigt att komma ihåg att frakturen kan vara en första indikation på att patienten har osteoporos. Frakturtillfället kan utnyttjas till att göra en individuell riskbedömning för forts. nästa sida Waran eller Warfarin Orion rekommenderas på Skånelistan Waran eller Warfarin Orion är de perorala antikoagulantia som rekommenderas på Skånelistan Warfarin Orion är vita tabletter och därmed ett alternativ för de patienter som är överkänsliga mot det blå färgämnet i Waran. På marknaden finns även tabletter Warfarin Nycomed vilka innehåller samma blåa färgämne som Waran. Dessa ingår dessutom inte i förmånen. Inget av ovanstående läkemedel byts automatiskt på apoteken. u u u Generiskt atorvastatin 10 mg ingår i högkostnadsskyddet Generiskt atorvastatin, i styrkan 10 mg, ingår i högkostnadsskyddet från och med den 1 juni En del patienter tolererar inte höga doser statin och då kan 10 mg atorvastatin vara ett bra alternativ. Övriga styrkor av generiskt atorvastatin ingår sedan godkännandet i läkemedelsförmånen. Lipitor (atorvastatin) i lägsta styrkan, 10 mg, uteslöts ur förmånen efter en omprövning av TLV. I omprövningen konstaterades att de som använde Lipitor 10 mg skulle kunna få lika bra behandlingseffekt med generiskt simvastatin i styrkan 40 mg och det till en avsevärt lägre kostnad. Lipitor 10 mg ingår fortfarande inte i förmånen och byts därför inte med automatik till atorvastatin 10 mg på apoteket. Detta innebär att man som förskrivare aktivt måste skriva generiskt atorvastatin 10 mg på receptet. De rekommenderade preparaten på Skånelistan är generiskt simvastatin samt vid otillräcklig effekt atorvastatin. Crestor (rosuvastatin) är att betrakta som ett tredjehandsalternativ vid val av statin. För närvarande föreligger stora prisskillnader; simvastatin kostar runt 50 öre per tablett, atorvastatin 0,7 1,30 kr samt Crestor 8 17 kr per tablett.
2 forts. från föregående sida framtida frakturer, och preventiva åtgärder kan sättas in vid behov. Vårdprogram med dessa åtgärder finns redan på flera håll men är inte heltäckande för alla vårdnivåer. Osteoporos är inte den enda faktor som bidrar till frakturrisk, andra viktiga faktorer är fysisk inaktivitet, låg vikt, rökning, hög alkoholkonsumtion, fallbenägenhet, låg solexposition och kortisonbehandling. Ytterligare icke påverkbara riskfaktorer är kvinnligt kön, tidigare fraktur och ärftlighet. FRAX Eftersom frakturer är osteoporosens kliniska manifestation och dessa orsakar besvär, lidande och kostnader är det naturligt att försöka reducera antalet frakturer så mycket som möjligt. Detta kan bland annat göras genom att applicera preventiva åtgärder på individer som har speciellt hög risk att få frakturer. Att bedöma frakturrisk för en individ är inte alltid enkelt, men via WHO har ett hjälpmedel utvecklats. Vid misstanke om osteoporos kan frakturrisken bedömas med hjälp av FRAX-verktyget (WHO Facture Risk Assessment Tool) vilket är fritt tillgängligt via Internet och anpassat till förhållanden i varje land ( FRAX väger samman ett antal riskfaktorer för fraktur och beräknar den individuella risken för att få en fraktur inom de närmaste 10 åren. De inkluderade parametrarna är; ålder, kön, längd vikt, tidigare fraktur, hereditet, rökning, kortisonbehandling, reumatoid artrit, sekundär osteoporos, alkoholkonsumtion samt bentäthetsvärde i höften. FRAX kan användas för riskbedömning både med och utan bentäthetsmätning, men när det senare inkluderas blir riskbedömningen mer tillförlitlig. FRAX kan med fördel användas inom primärvården för att skilja ut högriskindividerna som kan vara aktuella för bentäthetsmätning med DXA. En svaghet med FRAX är att det inte inkluderar alla riskfaktorer, det tar t ex inte hänsyn till antalet frakturer som en individ haft, fallrisk, låg aktivitetsnivå eller längd och dignitet av kortisonbehandling. Detta gör att FRAX-bedömningen blir lite mindre specifik. Oavsett detta är det ett användbart hjälpmedel framför allt för den som inte är specialintresserad av osteoporos. Socialstyrelsen rekommenderar att: FRAX används för att beräkna frakturrisk, för att se om en bentäthetsmätning bör utföras, och om frakturrisken beräknad med FRAX överstiger 15 % ska en bentäthetsmätning utföras Om en bentäthetsmätning visar T-score -2 ska frakturrisk beräknas via FRAX och detta ligga till grund för eventuell farmakologisk behandling I undantagsfall kan en bentäthetsmätning utföras om FRAX-värdet är under 15 %, t ex om individen har riskfaktorer för osteoporosfraktur som inte ingår i FRAXverktyget (grav inaktivitet, falltendens, hypogonadism mm). Observera att också patienterna har tillgång till FRAX och därför ofta har frågor och funderingar angående sin frakturrisk. Generellt kan sägas att ju yngre individen är desto lägre risk och svagare indikation för farmakologisk behandling. FRAX är endast ett hjälpmedel, det är fortfarande den beprövade erfarenheten som har sista ordet. Behandling Socialstyrelsen rekommenderar att FRAX även används för att bedöma indikation för farmakologisk behandling. Individer med mycket hög frakturrisk, t ex kvinnor med osteoporos och och som har en 10-årsrisk för fraktur >30 procent bör behandlas med alendronsyra. Alendronsyra ges i veckodos och är ett väl beprövat och kostnadseffektivt läkemedel med lång uppföljningstid. För närvarande rekommenderas 5 års behandling därefter utvärdering angående behandlingseffekt och ny bedömning angående fortsatt behandlingsbehov. Om möjligt är det lämpligt med 1 2 års behandlingsuppehåll så att den egna benomsättningen normaliseras. Det kan också vara lämpligt ur patientsynvinkel då följsamhet vid långtidsbehandling brukar minska med tiden. Studier har visat att kanske så få som 20 % av alla patienter tar sitt läkemedel redan 1 år efter att det ordinerats för första gången. Detta är naturligtvis oroväckande då vi inte kan räkna med att få mer än en partiell effekt av förskriven behandling. Orsaken till behandlingssvikten är multifaktoriell, men i en del fall kan bisfosfonaternas ofördelaktiga effekt på mag-tarmkanalen bidra. Det är därför viktigt att kontrollera att patienterna tolererar sin behandling, och uppmuntra till fortsatt behandling vid förnyad förskrivning. De individer som har svårigheter att fullfölja behandlingen med alendronsyra bör i stället behandlas med zoledronsyra, en bisfosfonat som ges som intravenös infusion en gång årligen. Även detta preparat är väldokumenterat och har lång uppföljningstid. Dess bieffekter består framför allt av influensaliknande symtom (huvud- och muskelvärk, feber mm) i samband med infusionstillfället och som kan sitta några dagar. Dessa symtom ses hos mellan %, men är vanligen relativt lindriga och minskar i intensitet eller försvinner helt vid upprepade infusioner. För individer som inte är lämpliga för bisfosfonatbehandling i någon form är denosumab ett lämpligt tredjehandsalternativ. Preparatet ges som subkutan injektion 2 gånger årligen, och har likvärdig effekt på frakturrisk som bisfosfonater. Bieffekterna är få, den vanligaste är hudinfektioner. En ännu så länge mindre erfarenhet jämfört med bisfosfonater gör att detta preparat i nuläget är att betrakta som ett tredjehandspreparat. Övriga osteoporosläkemedel (strontiumranelat, raloxifen, PTH) används relativt sparsamt men kan komma i fråga i vissa behandlingssituationer. PTH är ett specialistvårdsläkemedel, medan både strontiumranelat och raloxifen kan användas inom primärvården. Vid funderingar föreslås kontakt med närmaste osteoporosspecialist för diskussion och råd. Vid låg frakturrisk bör hälso- och sjukvården endast i undantagsfall behandla med dessa läkemedel. Kalcium och D-vitamin är ämnen som behövs för att bygga upp skelettet, och alla individer som behandlas med osteoporosläkemedel ska ha tillskott av dessa ämnen. Rekommenderad daglig dos är för närvarande 400 mg kalcium och 800 IE D-vitamin. Det finns däremot ingen indikation för kalciumoch D-vitamintillskott som monoterapi vid osteoporos, undantaget våra biologiskt äldsta institutionsboende som får väldigt lite solexposition. Det finns inte heller något vetenskapligt stöd för en frakturförebyggande effekt vid monoterapi av kvinnor utan etablerad brist på kalcium och D-vitamin. Däremot finns visst vetenskapligt stöd för ökad risk för kardiovaskulära biverkningar vid behandling, varför man inte bör sätta in behandling för säkerhets skull. Sammanfattningsvis rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården bör: Behandla individer med mycket hög frakturrisk med alendronsyra Ge behandling med zoledronsyra till individer som har mycket hög frakturrisk och som har svårt att fullfölja behandling med alendronsyra Ge behandling med denosumab till indi 2
3 vider som har mycket hög frakturrisk och som har svårt att fullfölja behandling med bisfosfonater INTE behandla med kalcium och D-vitamin som monoterapi till postmenopausala kvinnor utan dokumenterad brist på dessa ämnen Man kan i undantagsfall behandla individer med låg frakturrisk med alendronsyra eller zoledronsyra. Övrig behandling De flesta frakturer inträffar efter ett fall i samma plan, och minskning av antalet fall kan påverka frakturfrekvensen. Det är därför viktigt med fysisk träning för att öka muskelstyrka, koordination och balans och minska fallriskerna. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården bör: Erbjuda handledd fysisk träning till kvinnor med osteopeni, osteoporos eller osteoporosrelaterad kotfraktur Genomföra individanpassade fallpreventiva åtgärder för äldre individer i särskilt boende eller som befinner sig i sjukhusmiljö Ekonomiska konsekvenser Rekommendationerna innebär att betydligt fler individer än tidigare ska behandlas med osteoporosläkemedel. Detta genererar ökade kostnader både administrativt och faktiskt, men Socialstyrelsen beräknar att den ökade behandlingen vid mycket hög frakturrisk ger en sammanlagd kostnadsminskning på närmare 200 miljoner kronor per år. Kostnaden för behandling beräknas öka med cirka 70 miljoner kronor per år medan minskningen av antalet frakturer på sikt förväntas ge en kostnadsminskning med cirka 270 miljoner kronor per år. Antalet frakturer i slutenvård som skulle kunna undvikas per år uppskattas till ca 3200, varav 1900 lårbensbrott. Om vi sedan lägger till det individuella lidande som undviks när patienterna slipper frakturer står vi inför en situation där alla vinner på att vi försöker uppfylla rekommendationerna. Riktlinjerna innehåller även rekommendationer angående diagnostik av osteoporos, fysisk träning vid vissa tillstånd samt fallpreventiva åtgärder för äldre individer som befinner sig i särskilt boende eller på sjukhus. För dessa åtgärder har Socialstyrelsen inte gjort någon analys av konsekvenserna för hälso- och sjukvården, eftersom de bedöms vara antingen små eller svåra att beräkna. På individnivå ger starkare muskler, bättre balans och koordination en minskad fallrisk och en ökad livskvalitet, vilket är mycket positivt även om det inte är mätbart i kronor och ören. Utvärdering Socialstyrelsen kommer under att påbörja en öppen jämförelse och utvärdering av vårdens processer, resultat och kostnader för rörelseorganens sjukdomar. Denna uppföljning kommer att ha sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god vård inom hälso- och sjukvården vid rörelseorganens sjukdomar, men även andra aspekter kan komma att belysas. För osteoporosområdet finns 3 specifika indikatorer; Förekomst av vårdprogram eller rutiner för osteoporosdiagnostik och frakturprofylax Förekomst av fragilitetsfrakturer i befolkningen Ny fragilitetsfraktur inom fem år Indikatorerna kommer att användas för att studera följsamheten med de generella rekommendationerna och kan också ligga till grund för bedömning av kvaliteten på vård och omsorg inom olika regioner. En medvetenhet om detta kan förhoppningsvis få oss att ytterligare fokusera på det preventiva arbetet inom osteoporosområdet. Det gäller för oss alla att komma ihåg att osteoporos finns, och att vi har utmärkta verktyg för att motverka dess effekter både farmakologiskt och i övrigt. En ökad medvetenhet angående osteoporos leder till att fler individer med hög risk för fraktur kommer att få adekvat behandling. Vårdprogram på alla nivåer inom vården leder också till ett förbättrat omhändertagande. Dessa åtgärder gör att vi på sikt kan minska antalet frakturer i befolkningen och därmed också kostnaderna. Resurser frigörs och kan appliceras på andra områden, våra patienter mår bättre och har en bättre livskvalitet. Fram för friska, rörliga och obrutna äldre kvinnor och män i Skåne! Anna Holmberg för Terapigrupp Osteoporos De nya rekommendationerna i kortformat; 1. Riskbedömning FRAX för varje individ med misstänkt hög frakturrisk 2. DXA vid FRAX >30 3. Analys av övriga riskfaktorer 4. Intervention mot påverkbara riskfaktorer 5. FRAX + DXA som beslutsstöd för ev. farmakologisk behandling 6. I första hand alendronsyra*, i andra hand zoledronsyra, i tredje hand denosumab 7. Kalcium- och D-vitamintillskott för alla med farmakologisk behandling, i övrigt endast till individer med dokumenterad brist 8. Fysisk aktivitet, gärna i grupp, med träning av muskelstyrka, koordination och balans 9. Intervention i vardagen för att minska fallrisk - ta bort mattor, sladdar, justera glasögon för bättre syn mm. * I Region Skåne rekommenderas alendronsyra och risedronsyra i första hand. 3
4 Äldresatsningen Under 2012 har Läkemedelsrådet och läkemedelsorganisationen lagt stort fokus vid att försöka förbättra läkemedelsbehandlingen för de äldre patienterna. I tidigare nummer av Läkemedelsbulletinen har statens äldresatsning beskrivits, med fokus på god läkemedelsbehandling till äldre. Området innehåller tre indikatorer; olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre, (se faktaruta). 325 miljoner kronor kommer att fördelas till de län/regioner (70 % kommun och 30 % landsting/region) som minskar indikatorerna med minst 10 % i september 2012 jämfört med motsvarande nivå i september 2011, sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna. Uppföljning totaltryck olämpliga läkemedel till äldre Förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre är högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet, men vi närmar oss riket. Den totala förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre har minskat med 8 % januari juni 2012 jämfört med motsvarande period Uppföljning läkemedelsindikatorerna I juni 2012 har Region Skåne minskat det sammanvägda medelvärdet för de tre indikatorerna med 0,72 %. Är du intresserad av att följa hur det gått i andra landsting eller i din kommun finns det möjlighet att kontinuerligt följa upp detta på: indikatorer_och_resultat, under utdataportalen. För att nå uppsatta mål krävs det att alla, både förskrivare och övrig vårdpersonal i kommun respektive landsting, hjälps åt för att nå målen! Genom att aktivt gå igenom patienternas läkemedelslistor efter olämpliga läkemedel och följa Skånelistans rekommendationer kan vi hjälpa våra äldre till en god läkemedelsbehandling. Hör gärna av er om ni har idéer om hur vi kan förbättra läkemedelsbehandlingen till äldre! Åsa Bondesson, asa.c.bondesson@skane.se, Maj Carlsson, Läkemedelsenheten, Region Skåne Uppföljning läkemedelsindikatorerna Potentiellt olämpliga läkemedelsförskrivningar under perioden augusti 2011 augusti 2012 i Region Skåne För diagram med bättre upplösning, var vänlig använd länken i artikeln ovan. Utveckling olämpliga läkemedel till 75 år och äldre DDD/1000 inv Riket Skån e Faktaruta Olämpliga läkemedel 1 : Långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin (Propavan). Olämpliga läkemedelskombinationer: D-interaktioner (kombinationer som bör undvikas). Läkemedel mot psykos i särskilt boende: neuroleptika (ATC kod N05A utom litium) H H H H H H H H H1 Förskrivning av olämpliga läkemedel till 75år+ i Skåne. 1 Motsvarar Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger i Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, Socialstyrelsen
5 Behandling av PMDS (PreMenstruellt Dysforiskt Syndrom) Premalex (escitalopram) har som första läkemedel godkänts för behandling av PMDS. I första hand rekommenderas dock behandling med generiskt paroxetin eller sertralin. PMDS är en allvarligare variant av det s k PMS-syndromet som drabbar kvinnor de sista fjorton dagarna av ovulationscykeln från dagen för beräknad ägglossning fram till menstruationen sätter in. Symtomatologins intensitet varierar kraftigt och prevalensen för behandlingskrävande symtom där daglig funktion påverkas påtagligt har i vissa undersökningar uppskattats till 3 8 %. Den mest effektiva och beprövade behandlingen har sedan några decennier varit antidepressiva läkemedel. Först på banan var tricykliska antidepressiva som senare ersattes av SSRI (serotoninåterupptagshämmare), vilka etablerat sig som effektivt symtomlindrande. Till skillnad från vid ångest- och depressionsbehandling fås ett prompt effektsvar redan dagen efter intag, vilket lett till att man ger sekventiell behandling endast 7 14 dagar under menscykelns senare del. Vanligen ges behandling från beräknad ovulationsdag till menstruationens ankomst. Dos och behandlingstid justeras enkelt från menscykel till menscykel efter symtomduration och upplevd effekt/biverkningar. Cochrane sammanställde 2009 en systematisk review-artikel där det konstaterades att det vetenskapliga underlaget visserligen var spretigt och heterogent metodologiskt men att den medicinska effekten av SSRI vid PMS/PMDS var oomtvistlig. Premalex är det första läkemedlet godkänt vid PMDS i Sverige. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har fram till dags dato godkänt totalt tre SSRI på indikationen PMDS; fluoxetin, paroxetin och sertralin. Doseringen har varit ungefär densamma som vid depression. TLV godkände nyligen att Premalex (escitalopram) ska ingå i förmånssystemet. Beslutet är baserat på placebokontrollerade studier (inga jämförande studier finns publicerade) trots att godkänd indikation finns för flera SSRI i bl a USA. Utifrån ovannämnda aspekter rekommenderas i första hand behandling med antingen paroxetin eller sertralin vid PMDS. Fluoxetin får anses som mindre lämpligt p g a lång halveringstid och Premalex rekommenderas inte p g a ett betydligt högre pris. Kostnaden för Premalex 20mg 98 st är 1415:50. Kostnaden för Sertralin Bluefish 100 mg 100 st är 67:00 samt Paroxetin Hexal 20 mg 100 st 95:50. Per Ekström för Terapigrupp Gynekologi Lars Schultz för Terapigrupp Psykiatri Pascal ordinationsverktyg Nu är Pascal ordinationsverktyg infört hos samtliga landsting, regioner och kommuner vilket innebär att landets cirka dospatienter får sina ordinationer via Pascal. Dosreceptinformation hämtar Pascal från det nationella registret hos Apotekens Service AB, dosproduktionen är det Apoteket AB som sköter. Så småningom kommer fler dosproducenter att finnas. Pascal ger ökad säkerhet genom att samtliga användare får tillgång till senaste versionen av dosreceptet. Målsättningen med Pascal är att användaren snabbt och enkelt ska kunna bilda sig en uppfattning om patientens läkemedelsbehandling och på ett smidigt sätt kunna ordinera, förlänga, ändra, sätta ut eller makulera. Får att få åtkomst till Pascal krävs stark autentisering med hjälp av inloggning med SITHS-kort eller engångslösenord via SMS, och ett registrerat medarbetaruppdrag i HSA-katalogen. Medarbetaruppdraget styr behörigheten till Pascal. Mottagandet av Pascal har varit blandat. De ansvariga organisationerna (Inera, Apoteket AB, Apotekens Service och CeHis) tar kritiken från engagerade och oroliga användare på största allvar. Kritiken och problemen har bland annat handlat om: Att inaktuell medicin samlas på listan över ordinationer Svårigheter att lägga upp ny patient Att det har varit krångligt att ändra i en ordination Seghet och långa svarstider Brister i support och utbildning Ett intensivt arbete pågår för att lösa problemen, och en del är avklarat. Supportstrukturen bygger på att majoriteten av frågorna ska hanteras i första linjens support, lokalt inom landsting, kommuner och hos privata vårdgivare. Av de ärenden som den nationella Pascalsupporten hanterat idag bedöms att en stor andel kan och bör hanteras av den lokala första linjens support. Uppföljning av hur det fungerar i Skåne med support, information, utbildning osv kommer att ske under hösten. Lill-Margreth Rosenlöf Funktionsområdesansvarig (FOA) Vård och Hälsa, Region Skåne För mer information, se dessa länkar: Aktuellt-lage1/ Tryptizol avregistreras Samtliga styrkor (10, 25 resp 50 mg) av det tricykliskt antidepressiva läkemedlet Tryptizol (amitriptylin) kommer att avregistreras 30 november Enligt företaget sker detta på grund av produktionssvårigheter i kombination med sortimentsrationalisering. Terapigrupp Smärta rekommenderar i första hand byte till Saroten vid smärtbehandling med Tryptizol. Saroten finns i styrkorna 10 resp 25 mg och byte kan ske rakt av till samma dos/tablettstyrka, trots att halten rent amitriptylin i Saroten är ca 13% högre vid samma styrkebenämning (styrkan angiven i saltform för Tryptizol). För de flesta smärtpatienter anses denna skillnad dock inte vara av klinisk betydelse. 5
6 B ADRESSÄNDRING Uppgifter sänds till Läkemedelsrådet se adress nedan. OBS! Ange även din gamla adress. Utbildning för sjuksköterskor hösten 2012 Utbildningsdagar hösten 2012 för sjuksköterskor arrangeras av Region Skånes Läkemedelsenhet i samarbete med SUS Läkemedelsenhet och Primärvården Skånes kompetenscentrum. Syftet med dessa utbildningar är att fokusera på sjuksköterskors kunskap och kompetens inom smärta och antikoagulantia. Målgrupp Sjuksköterskor inom kommun, primärvård samt slutenvård Program Hur ska vi behandla patienter med smärta? Smärtfysiologi, behandlingsmöjligheter, smärtskattning Fika Praktisk hantering av antikoagulantia Datum och plats: Fredagen 5/10: 13 16, Hanö, CSK Måndagen 8/10: 13 16, Aulan, SUS Lund Måndagen 15/10: 13 16, Jubileumsaulan, SUS Malmö Onsdagen 17/10: 13 16, Marina Plaza, Helsingborg Föreläsare Anna Gärdenfors, specialistläkare Smärtenheten, SUS Malmö samt medlem i Terapigrupp Smärta Camilla Nilsson, forskningssjuksköterska på koagulationsmottagningen, SUS Malmö Anmälan sker via Läkemedelsrådets hemsida: Utbildningen är godkänd för målrelaterad ersättning för fortbildning av anställda på vårdenheter i Hälsoval Skåne. Vi bjuder på eftermiddagsfika. Har du några frågor? Kontakta Lena Persson, apotekare, Läkemedelsenheten, Region Skåne. Tel: E-post: Lena.EB.Persson@skane.se Välkomna! Favorit i repris Behandling av alkoholberoende från evidens till praxis i akut och förebyggande läkemedelsbehandling. Terapigrupp Psykiatri och Läkemedelsrådet i Region Skåne arrangerar en utbildningseftermiddag om behandling av alkoholberoende. Utbildningen är godkänd för målrelaterad ersättning för fortbildning av anställda på vårdenheter i Hälsoval Skåne. När? Onsdagen den 14 november 2012, kl Var? Grand Hotel i Lund (med inledande lunch/registrering) Målgrupp: förskrivare och annan sjukvårdspersonal som i sitt dagliga arbete, främst i öppenvård, behandlar alkoholberoende patienter, handhar läkemedel och sköter motivationsarbete etc (t ex distriktssköterskor, företagssköterskor) Anmälan senast den 1 november För mer information, anmälan samt program se Läkemedelsrådets hemsida: Antalet deltagare är begränsat, först till kvarn... Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, Kristianstad. Tel: E-post: lakemedelsradet@skane.se Hemsida: Redaktör: Lena Persson. Grafisk form: Åsa Annemark. Tryckeri: Holmbergs i Malmö AB
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.
Läs merBESLUT. Datum 2010-06-07
BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merOSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS
OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.
Läs merSökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX,
Version: 1.0 Författare: Skapad: 2013-01- 09 Anna Holmberg Reviderad: 2013-05- 01 Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Gäller tv, längst tom: 2014-12- 15 Karl- Gustav Thorngren Ansvarig: Magnus Eneroth
Läs merFör terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Karolina Engvall, Läkemedelsenheten, Region Skåne Beata Dudarenko, Rehabiliterings- och geriatriskt centrum,
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merBenskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02
Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett 2011-02-02 DEFINITIONER AV OSTEOPOROS En reducerad mängd ben som
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merOsteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet
Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merBrottförebyggande verksamhet
Brottförebyggande verksamhet Utredning, och behandling av osteoporos Danderyd 2014-10-24 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Incidens - konsekvenser Totalt 70000 osteoporosrelaterade frakturer
Läs merAtt förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos
Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merVård vid rörelseorganens sjukdomar
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merREGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA
START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)
Läs merM Rörelseapparaten. M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel
M Rörelseapparaten M01 Antiinflammatoriska och antireuma- M01 tiska medel Fysisk aktivitet och träning vid artros Vid artros ger fysisk träning, oberoende av artrosgrad, minskad smärta och förbättrad fysisk
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merVÅRDPROGRAM OSTEOPOROS NVS
VÅRDPROGRAM OSTEOPOROS NVS Utredning och behandlingsrekommendationer baseras på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2012. Definition osteoporos (WHO 1994) Systemisk skelettsjukdom hos män och kvinnor
Läs merOsteoporos. Allmänt. Definition. osteoporos
Osteoporos osteoporos Bisfosfonat I första hand alendronsyra 1) Alendronat* ) risedronsyra 1) Risedronat* ) I andra hand zoledronsyra Aclasta** ) Kalcium och kalciumkarbonat Calcichew-D3 Spearmint D-vitamin
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merOsteoporos. Osteoporos. Identifiering av patienter Läkemedelsbehandling Uppföljning. Regional läkemedelsdag
Osteoporos Överläkare, Osteoporosmottagningen, Geriatriska kliniken, /Mölndal Osteoporos Identifiering av patienter Läkemedelsbehandling Uppföljning 1 Vilka patienter skall utredas för osteoporos? De som
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merUppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel
Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en
Läs merAktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen
1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merVad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?
Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merOrdinera dos kommer att kräva SITHS-kort. Marie-Louise Gefwert Inera AB
Ordinera dos kommer att kräva SITHS-kort Marie-Louise Gefwert Inera AB Bakgrund elektroniska dos-ordinationer Från att vara en ren Apoteksfråga Till att vara en fråga för Apoteket, Apotekens Service och
Läs merWåra läkemedel. (= frakturkedja) och läkemedelsbehandling. hög risk för framtida fraktur. Socialstyrelsen (SoS) ger rekommendationer
nr 2 2015 Rapport från terapiforum sid 6 Samlad vaccininformation sid 7 Spärrad journal sid 9 Krav på elektronisk licensmotivering från 1 oktober sid 11 ytt vårdprogram för osteoporos Ett nytt vårdprogram
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merForsknings plan (version IV )
Namn: Nikitas Efternamn: Samiotakis ST-läkare inom: reumatologi Personnummer: 841212-2510 Handledare: Bozena Möller (överläkare inom reumatologi) Forsknings plan (version IV 111031) Steroidinducerad osteoporos:
Läs merRätt läkemedel, till rätt patient, vid rätt tillfälle! Hur kan vi hjälpa till?
Nr 4 2014 Läkemedelskommittén i Värmland och läkemedelsenheten inom Landstinget i Värmland Rätt läkemedel, till rätt patient, vid rätt tillfälle! Hur kan vi hjälpa till? I detta nummer Aktuellt från TLV
Läs merOsteoporos. Reumatikerförbundet. - benskörhet. av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin. utgiven av
Osteoporos - benskörhet av Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin utgiven av Reumatikerförbundet Innehåll 2 Innehåll Vad är osteoporos? 3 Orsaker till osteoporos 4 När kan man misstänka osteoporos 6 Diagnos 7 Förebyggande
Läs merFrågor och svar Dosdispenserade läkemedel
1 (5) Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Läkemedelsenheten och svar Dosdispenserade läkemedel 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG NYCOMED AB Box 27264 102 53 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merFAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling
FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa
Läs mer2012-03-05. AUP (SEK) XGEVA Injektionsvätska, 120 mg Injektionsflaska 537305 3115,50 3225,00. Namn Form Styrka Förp.
2012-03-05 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel ska
Läs merBehandling av osteoporos
Behandling av osteoporos Läkemedelsinformation på våra villkor Lena Jahnson medicinska kliniken USÖ,160511 Osteoporos Hälften av alla och var femte drabbas av lågenergifraktur 50 års ålder i Sverige Enligt
Läs merBrottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö
Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Jävsdeklaration Medlem av expertgrupp för zolendronate (Aclasta), Novartis.
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merOsteoporos och behandling
Osteoporos och behandling 2011-01-20 Kerstin Landin-Wilhelmsen Endokrinologisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ålder 30 år Ålder 60 år Trabekulärt ben i kota Ålder 30 år Ålder 60 år Ålder 90 år
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merLäkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Läs mer2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.
2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merBeslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,
Läs merBoehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
Läs merBESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
Läs merProtokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde
Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 11/9 2012 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Thomas Karlsson, vice ordförande Chefläkare Barbara Sedvallson Överläkare
Läs merLivsstilens betydelse En del av ökningen kan tillskrivas en ökande andel äldre i befolkningen. En del beror sannolikt på vår ändrade livsstil.
Kapitel Bakgrund (benskörhet) yttrar sig ofta som fraktur vid obetydlig påfrestning på skelettet. Tidig identifiering av riskpersoner, framförallt patienter med förstagångsfraktur, och adekvat behandling
Läs merNya nationella riktlinjer för f Osteoporos
Nya nationella riktlinjer för f Osteoporos Socialstyrelsens nationella riktlinjer om rörelseorganens relseorganens sjukdomar, 2012 Mattias Lorentzon Docent, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning,
Läs merDatum 2014-09-09. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information tydligt informera om ovanstående begränsning.
BESLUT 1 (6) Datum 2014-09-09 Vår beteckning FÖRETAG Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
Läs merBjörn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom
Björn Beermann SPF Idun Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom Två typer av benvävnad Vad är osteoporos? Skelettet är en levande vävnad som hela tiden omformas och hela skelettet byts ut under
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merPrissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare
2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner
Läs merProducentobunden läkemedelsinfo
Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.
Läs merOlämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?
Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merBESLUT. Datum 2011-12-19
BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merBrottsförebyggande rådet osteoporosbehandling i praktiken
Brottsförebyggande rådet osteoporosbehandling i praktiken Margareta Eliasson, specialist allmänmedicin, verksamhetscontroller Stab närvård, Skånes universitetssjukhus Anna Holmberg, överläkare i ortopedi,
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs mer4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merSituation Cosmic Rutiner utanför Cosmic. Kommentar. Signerat läkemedel på fel patient. Ssk
Dokumentnamn: emedelshantering i, MT-kliniken Utfärdande PE: Hjärt- och medicincentrum (HMC) Utfärdande enhet: MT-kliniken (Mag-tarmmedicinska kliniken) Framtagen av: (Namn, titel) Rikard Svernlöv, överläkare
Läs merÄldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.
Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling. 1 2 Äldre och läkemedel - att tänka på vid läkemedelsbehandling VARFÖR BEHÖVS EN SÄRSKILD INFORMATIONSBROSCHYR FÖR ÄLDRE OM LÄKEMEDEL? När vi
Läs mer