Vad ör Osteoporos? Maria Åkesson. Osteoporos. PreBio NutritionsGrupp. Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar. Definitioner

Transkript

1 Etablerad sedan 1992 Maria Åkesson Nutritionist PreBio NutritionsGrupp Arbetar med utbildning, utveckling mm inom kost och hälsa. Uppdragsgivare: kommuner, landsting, universitet och högskolor, livsmedels- och läkemedelsindustri, företag m fl. Osteoporos Förekomst och definition Riskfaktorer Benomsättning Kostfaktorer Mätning Behandling Osteoporos en av våra vanligaste folksjukdomar osteoporosrelaterade frakturer per år i Sverige höftfrakturer Var tredje kvinna år har osteoporos Medelålders kvinnor har 50 % risk, män 25 % risk att drabbas av fraktur någon gång Sverige och Norge högst frekvens i Europa (ärftlighet, kroppsbyggnad, låg fysisk aktivitet, kostvanor, D- vitaminbrist troliga orsaker) Vad ör Osteoporos? Ett tillstånd med minskad benväv, förändringar i benvävnadens arkitektur, ledande till nedsatt hållfasthet och ökad frakturrisk WHO Osteopeni (-1 SD) Osteoporos (-2,5 SD) Manifest osteoporos (-2,5 SD + fraktur) Definitioner Antal -2,5 SD -1SD Benmassa 1SD 2,5 SD 1

2 Primär osteoporos: Relaterat till åldrande och postmenopausal östrogenbrist Sekundär osteoporos: Uppkommer till följd av sjukdom eller läkemedelsbehandling Procentuell fördelning av olika frakturer som beräknas inträffa i Sverige Överarm 14% Kota 21% Övriga 3% Höft 26% Underarm 36% Underarm Höft Kota Överarm Övriga 2

3 Incidens av olika frakturtyper 10-årsrisk för höftfraktur hos kvinnor i olika länder Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer som du ofta kan påverka du tar kortisontabletter under längre tid (> 3 mån) du rör dig för lite du är magerlagd/har dålig nutritionsstatus Ofrivillig viktförlust (<5kg sista året) BMI lägre än 20 du röker du har lätt att falla du har haft ett tidigt klimakterium (före 45 år) eller amenorré du får för lite sol du dricker för mycket alkohol du ser dåligt Andra riskfaktorer för fraktur vid benskörhet du är gammal du är kvinna du har tidigare haft en fraktur Höft eller kotfraktur hos förälder du är lång Bentäthet T-score < -2.5 SD Kommer från Skandinavien Normal bentäthet Benskörhet Hormon BENCELLER Belastning Reparera små skador NEDBRYTNING NYBILDNING Kalcium till blodet 3

4 Osteoklaster Bennedbrytande celler Osteoblaster Benuppbyggande celler Inlagring av kalcium i skelett vid olika åldrar <1 år 160 mg/d 1-10 år mg/d Pubertet Flickor 250 mg/d Pojkar 300 mg/d 4

5 TRÄNING som påverkar skelettet Vitaminer Mineraler Protein Vardagsmotion - återkommande Viktbärande Intensitet Varierande Börja tidigt! Sluta aldrig! Kolhydrater Fett Kalciumintag - benhälsa 1. Kalcium har i flera studier visats öka benmassan 2. Kalcium och D-vitamin motverkar sekundär hyperparathyroidism som annars leder till förlust av benmassa 3. Östrogenbristrelaterade benförluster i tidig menopaus påverkas ej av kalciumsupplement 4. Endast kalcium ingen övertygande effekt på frakturer troligen p g a D-vitaminbrist. 5. Kalcium + D-vitamin minskar risken för frakturer hos äldre kvinnor och vid kortisonbehandling. Kalciumbehov D-vitaminstatus måste vara tillfredsställd för att man ska kunna bestämma kalciumbehovet! Kalciumbehovet bestäms genom två metoder: Intag i relation till benhälsa många faktorer påverkat (kost, fysisk aktivitet, rökning, ärftlighet) Balansstudier adaptation kräver långa studier 5

6 Får vi i oss tillräckligt med kalcium? I genomsnitt får vi i oss tillräckligt med kalcium Stora individuella variationer Riskgrupp: Personer som inte dricker mjölk eller äter mejeriprodukter Vitamin D I tunntarmen påverkar D-vitamin kalciumkanal, calbindin D och calcium- ATPas så kalciumabsorptionen ökar I benvävnad stimulerar D-vitamin osteoblasternas mognad så benmatrix mineraliseras I njurarna bildas det aktiva D-vitaminet (calcitriol), stimuleras av PTH Osteomalaci - Vitamin D brist Minskad mineralisering av benmassan Osteomalaci Skelettsmärta och muskelsvaghet Minskad bentäthet och minskad mineraliseringsgrad Diagnos med benbiopsi förtjockad omineraliserad benvävnad (mer än 10 %) Serumnivåerna av 25-hydroxyvitamin D under 30 nmol/l (riktvärde nmol/l), PTH och ALP förhöjda och kalcium och fosfat lätt sänkt Riskgrupper: låg exponering för solljus, njursjukdom, lågt intag och minskat upptag Behandlas med D-vitamin och kalcium Nutritionsstatus och andra kostfaktorer Fettväv östrogenproduktion, belastning, polstring vid fall Kalcium D-vitamin Vitamin A C-vitamin Vitamin K Magnesium Zink Fluor Fosfat Protein Koffein Natrium Kadmium Fytoöstrogener Oxalsyra och fytinsyra 6

7 BENMASSA OCH FRAKTURRISK Ärftliga faktorer Östrogenbrist Fallrisk Sjukdom och läkemedel Låg peak bone mass Fallbenägenhet LÅG BENMASSA FRAKTUR Åldersrelaterade förluster Livsstil: Mat Motion Rökning Benkvalitet Muskelsvaghet Yrsel Dålig syn Mörker Mattor Hala golv Bentäthetsmätning Vem ska mätas? Var ska man mäta? Metod? Vem ska mätas? Före 40 år enbart mätning om man misstänker sekundär osteoporos t ex läkemedelsbiverkan eller kortisonbehandling Lågenergiutlösta frakturer - alltid Massundersökning saknas studier som stöder screening Sammanvägning av riskfaktorer Patientens möjlighet att klara behandling måste vägas in Uppföljning: mån Utredning Spontanfraktur eller fraktur vid lågenergitrauma Hög ålder Heriditet för osteoporos Per oral kortisonbehandling > 3 mån Menopaus < 45 år Lågt BMI < 20 eller viktförlust > 10 kg sedan 25 års ålder Låg fysisk aktivitet Rökning Sjukdom/behandling som kan leda till sek osteoporos Fallbenägenhet Ryggsmärtor, längdförkortning eller ryggdeformation 7

8 Mätmetoder DXA (dual energy X-ray absorptiometry, g/cm2) Standard - ländrygg och höft (ev underarm) QCT (quantitative computed tomography, cm3) I forskningssyfte, hög stråldos, dyr QUS (quantitative ultrasound) Billig, Rekommenderas: DXA i höft och/eller ländrygg Uppföljande kontroll mån Biokemiska markörer Benformationsmarkörer (analyseras i serum) Osteokalcin Alkaliskt fosfatas Prokollagen typ I carboxypeptid Benresorptionsmarkörer (analyseras i urin) Kalciumutsöndring Hydroxyprolin Fragment av tvärbindningar i kollagen Biokemiska markörer Kan osteoporos diagnostiseras med hjälp av markörer? Kan markörer förutsäga risk för fraktur? Kan markörer förutsäga förlust av benmassa? Kan markörer möjliggöra anpassning av behandling eller öka patientens följsamhet till ordination? Genetiska markörer Bakomliggande sjukdom Det kan till exempel vara reumatism, astma, vissa mag tarmsjukdomar, överaktiv sköldkörtel eller bisköldkörtel, anorexi och intolerans mot vissa födoämnen. Ibland finns det anledning att fundera på om någon sådan sjukdom, som behöver behandlas, kan ligga bakom benskörheten. Blodprov tas för att utesluta sekundär osteoporos Hb SR S-Ca Krea ALP TSH PTH Testosteron hos män Ev ytterligare hormonanalyser och malabsorptionsutredningar 8

9 Behandlingsstege, Osteoporos Maria Åkesson 5) Ortopedisk intervention -Kyfoplastik/Vertebroplastik 4) Anabol behandling -intermittent PTH 3) Antiresorptiv behandling -Östrogen -Bisfosfonater -SERM -Strontiumranelat 2) Kalcium och vitamin D 1) Livsstilsfaktorer NutritionsGrupp Sandsoppsgatan Enköping Prebio@telia.com