Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012

VD:s översikt Sparbanksgruppens 190-årsjubileumsår gick enligt förväntningarna. Verksamheten 2012 präglades av aktiv utveckling, tillväxt, lönsamhet och bra kundservice. Vi är en av Finlands mest solida bankgrupper och trots orosmomenten i omgivningen har vi kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Sparbankerna är en trygg hamn för kunderna i de ekonomiska stormarna. Sparbankernas 190:e verksamhetsår motsvarade våra förväntningar. Verksamheten 2012 präglades av aktiv utveckling, tillväxt, lönsamhet och bra kundservice. Vi uppnådde ett gott resultat i en synnerligen krävande verksamhetsmiljö och under pressen från den kommande regleringen; rörelsevinsten var 67,1 miljoner euro och förbättrades med 2,7 procent jämfört med året innan. Vi är fortfarande en av Finlands mest solida bankgrupper och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Sparbankerna erbjuder sina kunder en trygg hamn i de ekonomiska stormarna. Sparbankerna utgör en central del av det finländska samhället. Vi är Finlands äldsta bankgrupp och det är vi stolta över. Innan Sparbankerna etablerades var det ett privilegium för de välbärgade att sätta in pengar på banken. Först i och med grundandet av den första Sparbanken 1822 inleddes en bankoch deponeringsverksamhet i Finland som var avsedd för alla medborgare. Ända sedan starten har vi varit en självständig, finländsk bankgrupp. Vår huvudsakliga uppgift är inte att producera vinst åt anonyma aktieägare, utan att främja våra kunders sparande. Denna värdegrund ger oss ett starkt fotfäste i det finländska samhället även i framtiden. Vår omvärld Marknadsförhållandena var krävande för bankrörelsen. Den ekonomiska utvecklingen försvagades ytterligare och den allvarliga krisen inom EU fortsatte. Osäkerheten och det svaga ekonomiska läget inom EU fick räntorna att sjunka till en rekordlåg nivå, vilket stödde konsumtionen och företagens aktivitet. Nyhetsrubriker om uppsägningar var vanliga och allt fler finländare fick erfara arbetslöshet för första gången. Den låga räntenivån medförde stora utmaningar för lönsamheten inom detaljbankverksamheten. Det är helt förståeligt att finländarnas tillit till den egna ekonomin försvagades och planeringshorisonten för den egna ekonomin blev kortare. Enligt vår Sparbarometer som publicerades på hösten trodde mer än en fjärdedel av finländarna att deras egen ekonomi skulle försämras under det kommande året. Osäkerheten på kapitalmarknaden som började med finanskrisen 2008 fördjupades allt mer under 2012. Osäkerheten håller i sig och det föreligger stor risk för att den ökar under 2013. EU:s finanskris lättar inte och återverkningarna gör att mörka moln tornar över Finland. Återhämtningen från finanskrisen och recessionen försvåras ytterligare av den skärpta regleringen av finansbranschen inom hela EU. Det att regleringen skärps i etapper under de följande åren sammantaget med åtgärderna som Finlands regering riktar mot bankerna kommer oundvikligen att rubba stabiliteten på penning- och kapitalmarknaderna samt i det finländska samhället. Sparbankerna fortsatte sin starka kundservice Sparbankerna verkställde fortsättningsvis målmedvetet sin strategi. Gruppens tillväxt fortsatte, lönsamheten hölls på en bra nivå och kapitaltäckningen var än en gång en av de bästa i Finland. År 2012 började vår nya strategi tillämpas. Enligt strategin arbetar Sparbankerna för kunderna. Detta särskiljer oss från andra banker. För oss är det viktigt att säkerställa ett annorlunda, kundorienterat alternativ för finländska konsumenter, företagare och företag. Tätplaceringar i flera kundnöjdhetsmätningar (se Kunderna) visar att vår affärsverksamhet är genuint kundnära. Tillväxt, lönsamhet och en bra kapitaltäckning är viktiga även 2013. Sparbankerna framstår allt tydligare som en ansvarsfull aktör i sin egen omgivning. Jag är övertygad om att allt fler finländare kommer att välja Sparbanken som sin bank. Vi håller det vi lovar: god kundservice och ett mänskligt sätt att arbeta genuin kundnärhet. Sparbanken Alltid vid Din sida. Pasi Kämäri Verkställande direktör Sparbanksförbundet 2 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Strategi Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även våra värden, grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete. Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder. Dessa kompletteras av övriga tjänster och produkter på finanssektorn som vi erbjuder tillsammans med våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank med ett komplett serviceutbud. Sparbankernas mål är en växande kundmarknadsandel, ett Sparbanken-varumärke som är attraktivt för både kunder och personal, ekonomisk välfärd för lokalsamhället och kunderna samt en god lönsamhet. På lång sikt återställer vi den position som hör till Sparbankerna inom både finanssektorn och samhället. Tillväxten sker genom att nuvarande kunder koncentrerar sina bankärenden och att antalet nya kunder ökar. En genuint kundorienterad strategi är vår styrka (se Sparbanksupplevelsen). Nöjda kunder stärker vår kundmarknadsandel. Vår strategi grundar sig på en utmärkt personal. Hantering av kundrelationerna och sakkunskap inom ekonomihantering utgör vår kärnkompetens, vilket avspeglas i alla kundnöjdhetsmätningar som gjorts de senaste åren (se Kunderna och Personalen). Vår framgång baserar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Utvecklingen av affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. Vår risktagning har dimensionerats med eftertanke. Sparbankens verksamhet är lokalt förankrad, ansvarsfull och människonära och banken har en lämplig storlek. Sparbankens värden är följande: Kundnärhet: Vi är lyhörda för kunderna och bemöter dem på ett unikt sätt utgående från kundens individuella behov. Samarbete: Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet, uppriktigt och inspirerar till tillväxt. Vi förnyas och förnyar vår verksamhet. Tillförlitlighet: Vi tar hand om ärenden på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Vi finns till för kunden och det lokala samhället. Resultatinriktning: Vårt resultat och vår tillväxt säkerställer utvecklingen av kundservicen och livskraften i vår omgivning. Sparbanksupplevelsen Sparbanksupplevelsen innebär genuin kundnärhet med kundmöten, säkerställande av ekonomisk välfärd, utökande av förmögenheten och ansvarfullhet som centrala faktorer. Kundnärheten innebär utöver fysisk närvaro även ett andligt rum där vi står på kundens sida. Sparbankens kundservice är enkelt tillgänglig och den fokuserar på hantering av den egna ekonomin och lösningar för kundernas behov. 3 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Varje enskilt kundmöte är viktigt för oss och vi betraktar saker och ting med kundens ögon. Vi är närvarande på de mötesplatser som kunden önskar. Vi skapar ett värde för kunderna vid varje möte och genom långsiktiga kundrelationer. Vi känner våra kunders individuella behov och skapar unika kundmöten oberoende av tid och plats. Vi lyssnar uppriktigt på våra kunder och förstår deras ekonomi. Vi hjälper kunderna att hantera sin ekonomi som helhet genom att erbjuda dem tjänster och lösningar som motsvarar deras individuella behov. Tillsammans med oss utökar kunderna sin förmögenhet stegvis, kontrollerat och tillförlitligt. Sparande är nyckeln till kapitaltillväxt. Ansvarsfullhet har varit en av Sparbankernas centrala egenskaper ända sedan bankerna grundades. Vi intar en aktiv roll på våra verksamhetsområden för att främja kundernas och det lokala samhällets förmögenhet och välfärd. Vi är inte ute efter snabbvinster eller personliga ekonomiska fördelar för oss själva, utan vi finns till för våra kunder. Sparbanksupplevelsen baserar sig på våra grundläggande värden. Därför tog vi i februari 2012 igen i bruk vår gamla bekanta devis från tidigare år. Löftet Sparbanken alltid vid din sida sammanfattar grunden för hela vår verksamhet. Kunderna Kunderna är nöjda Sparbankerna kartlägger årligen sina kunders erfarenheter av och förväntningar på kundservicen och hanteringen av kundrelationerna. I kundnöjdhetsmätningen våren 2012 deltog 22 300 Sparbankskunder. Enligt resultaten betonar kunderna vikten av vänlig och engagerad kundservice. Våra kunder gav sin bank helhetsbetyget utmärkt. De upplever att Sparbanken värdesätter dem som kunder och verkligen tänker på deras bästa. Hela 85 procent är redo att rekommendera Sparbanken för sina bekanta och av dessa har 88 procent redan gjort det. Internationella EPSI Rating hör till de mest omfattande undersökningarna av olika branscher. Indextalet (EPSI) som mäter hur nöjda Sparbankskunderna som helhet är, var 2012 samma som 2010 och något lägre än 2011. I en jämförelse av alla banker var Sparbankens EPSItal det näst bästa inom branschen. Inom alla andra områden hade Sparbankens kundnöjdhet förbättrats från året innan. Dessa omården är bankens image, kundernas förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet, prisvärdhet och kundlojalitet. Därtill valdes Sparbankerna till tredje bästa företag i undersökningen Asiakkuusindeksi 2012 (Kundindex 2012) som Asiakkuusmarkkinointiliitto och konsultbyrån Avaus genomförde. Detta är Finlands mest omfattande mätning av kundlojalitet och kundupplevelse. Undersökningens kundindex mäter företagets kundlojalitet som helhet. Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare och små företag utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks verksamhetsområde och inriktning. Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas i en växande kundkrets och i kundresponsen. År 2012 hade Sparbanksgruppen så många som drygt 588 500 kunder. 4 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Personalen Grunden för Sparbankens kundnära strategi är en utmärkt personal. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är nyckeln till lyckade möten med kunderna möten som ger kunderna en genuin Sparbanksupplevelse. Sparbanksupplevelsen innebär att vi tar hand om våra kunder i livets alla skeden. Vi är en bekant och trygg samarbetspartner som sköter kundens bankaffärer med sakkunskap, men på samma gång på ett enkelt och begripligt sätt. Vårt verksamhetssätt tar sig uttryck i ett genuint människointresse även på arbetsplatsen. Personalens smidiga samarbete och utnyttjandet av allas kunskaper säkerställer de bästa lösningarna för våra kunder. Var och en är den bästa experten på sitt eget arbete och för aktivt fram nya idéer för utvecklingen av vår verksamhet. Ett kompetent och inspirerande ledarskap har här en nyckelroll. Högklassigt förmanskap avspeglas i det dagliga arbetet, resultaten och atmosfären på arbetsplatsen. Personalnöjdheten mäts med hjälp av en årlig personalundersökning. Personalen får stöd i sin utveckling såväl professionellt som personligt under hela sin karriär. Målet är att koppla lärandet och utvecklingen till vars och ens dagliga arbete, eftersom det är där kunskaperna förbättras effektivast. Utvecklingen stöds också genom utbildnings- och träningsprogram, nätutbildning och med andra metoder. Sparbankernas mål är att vara arbetsplatser för energiska, yrkeskunniga och utvecklingsinriktade personer som alla upplever att deras arbete är värdefullt och utvecklande. Lokal förankring och ansvarsfull verksamhet Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när sparbanksrörelsen inrättades bankerna grundades för att främja sparsamhet och olika sätt att spara och utöka privat kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick även i Sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé. Ekonomiskt ansvar Som allmän referensram för vår ansvarsfulla verksamhet använder vi en standard för ansvarsrapportering, som delar in ansvarsfullheten i ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar. Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete. Speciellt för just Sparbankerna är att vi bär ansvar för att främja den lokala befolkningens sparsamhet och ekonomiska välfärd. Vi beviljar exempelvis inte våra kunder för stora lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras ekonomi för hårt. Socialt ansvar Sparbankerna främjar aktivt välfärden på orten. Vi bemöter alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar bland annat inom ramen för det lokala skolsamarbetet, Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo. Under Sparsamhetsveckan undersöker Sparbankerna finländarnas attityder till sparande och hantering av den egna ekonomin. Sparbankens Sparsamhetsbarometer genomfördes 2012 för tredje gången. Den lokala Sparbanken ger kunderna många fördelar: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är välbekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja ortens välfärd, exempelvis den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd till ortens kultur- och utbildningsväsen, sponsring och medel som Sparbanksstiftelserna donerar. 5 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Främjar välfärd i samhället Sparbankerna understöder finansiellt universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande. Därtill deltog 27 Sparbanker i slutet av året i en omröstning där kunderna och alla andra finländare första gången kunde rösta fram mottagare av Sparbankernas stöd. Omröstningen genomfördes på Facebook och med textmeddelanden. Beloppet som fördelades utgående från omröstningen uppgick till cirka 610 000 euro. Hela 7 946 finländare deltog i omröstningen. Följande omröstning arrangeras i slutet av 2013. Sparbankens Forskningsstiftelse och stiftelsen Kluuvin Säätiö beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier på 74 000 euro. Dessutom beviljades pris för utmärkta pro gradu-avhandlingar på totalt 7 500 euro. Som inhemsk aktör betalar Sparbanksgruppen alla sina skatter till Finland. På många orter hör Sparbanken till de största skattebetalarna. År 2012 uppgick inkomstskatterna från gruppen till inalles 11,15 miljoner euro. Miljöansvar Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen. Vi strävar bland annat efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och förbättra välfärden i näromgivningen. Finlands äldsta bankgrupp Sparbankerna utgör den äldsta bankgruppen i Finland. Den första Sparbanken grundades i Åbo 1822. Sparbankerna grundades för mindre bemedlade och tjänstefolk. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att lära folk sparsamhet. Att främja sparsamhet är fortfarande inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte. På 1980-talet började Sparbankerna genomföra en tillväxtstrategi med utnyttjande av de möjligheter som finansmarknadens avreglering medförde. Sparbankernas Central- Aktie-Bank SCAB fick en viktig roll och dess aktiva placeringspolitik gav resultat. Bankens finansiella position höll dock inte när alltför många risker realiserades samtidigt. Slutligen övertogs SCAB av Finlands Bank i september 1991. Mitt under lågkonjunkturen och de ekonomiska svårigheterna gick hälften av Sparbankerna (84 % av gruppens balansvärde) samman till Finlands Sparbank 1992. Statens säkerhetsfond blev tvungen av stödja den förlustbringande banken och på grund av stödvillkoren övertog staten slutligen banken. Situationen kulminerade i och med att regeringen i oktober 1993 meddelade att staten skulle sälja Finlands Sparbank till dess konkurrenter. Några Sparbanker undvek dock splittringen. De 36 lokala Sparbankerna, 3 regionala Sparbankerna samt Helsingfors Sparbank som inte hade gått med i Finlands Sparbank samt Aktia som bildats genom en fusionering av 7 andra Sparbanker fortsatte sin verksamhet som självständiga Sparbanker. År 2003 gick Aktia ur Sparbanksgruppen. Numera är Aktia Abp ett börsbolag. Efter prövningarna på 1990-talet byggde Sparbankerna upp sitt servicenätverk på nytt och växte snabbt. Genom inbördes fusioner har bankernas antal sjunkit till 33. Utgångspunkten för verksamheten är den samma som för den första Sparbanken 1822: kundnära verksamhet och främjande av sparsamhet. (Källa: Aate ja Raha. Säästöpankit suomalaisessa yhteiskunnassa 1822 1994. Antti Kuusterä 1995.) Sparbanksmuseet Allmänheten kan bekanta sig med Sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år 1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i Norden. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bankoch deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning på 1890-talet. Krigen innebar början på en period av reglerad ekonomi som fortsatte ända till mitten av 1980-talet. Bankernas administrativa roll gjorde att kostnadseffektivitet, kreditförluster och beaktande av risker samt betydelsen av kapitaltäckning föll i bakgrunden. 6 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Marknaden År 2012 orsakade läget i Grekland fortfarande gråa hår för de ekonomiska beslutfattarna inom euroområdet. Skuldkrisen hotade att spridas till Spanien och Italien, men denna utveckling stoppades med hjälp av Europeiska centralbankens löften om stöd under sommaren och EU nådde enighet om många stora reformer under året. Världsekonomin gick tydligt på två olika spår: ekonomin i USA växte, medan den krympte inom EU. Den ekonomiska utvecklingen 2012 Världsekonomin gick tydligt på två olika spår 2012: ekonomin i USA växte medan den krympte inom EU under året. På tillväxtmarknaderna fortsatte ökningen, men tillväxttakten trappade av jämfört med tidigare eftersom efterfrågan i västländerna inte uppnådde den förväntade nivån. Tillväxten fick fart under våren i och med att priserna på livsmedel och flytande bränslen gick ner. Även på bostadsmarknaden i USA nåddes en botten under våren. Den ekonomiska utvecklingen i USA började dock under året uppvisa tecken på bromsning, vilket fick landets centralbank att i början av hösten vidta avsevärda tilläggsåtgärder för att stödja bostadsmarknaden. Gråa hår orsakades av nedskrivningen av Greklands skulder och de två valen i landet, som dock gjorde att en okontrollerad konkurs undveks i Grekland. Skuldkrisen hotade att spridas även till Spanien och Italien, men denna utveckling stoppades med hjälp av Europeiska centralbankens löften om stöd under sommaren. Även sommarens dåliga skörd med påföljande förhöjning av livsmedelspriserna samt prisstegringen på olja tillbaka till samma nivå som i början av året bromsade den ekonomiska tillväxten under hösten. EU nådde dock enighet om flera stora reformer under året: nedskrivningen av Greklands skulder samt inrättandet av en stabilitetsfond och en banktillsynsmyndighet som är separat från euroländerna. Dessa beslut minskar osäkerheten inom världsekonomin avsevärt. Valen i Kina, Japan och USA är över, så det finns nu en klarhet i ländernas politiska riktlinjer. Därtill sjönk räntorna globalt till en exceptionellt låg nivå, vilket ger betydande stimulans åt konsumenternas köpkraft. Ekonomiska utsikter för 2013 Återhämtningen inom världsekonomin fortsätter. Byggmarknaden i USA kommer åter på fötter. Samtidigt stimulerar landets ökande energiproduktion tillväxten och minskar underskottet i bytesbalansen. Det att ekonomin i USA återhämtar sig förbättrar exportutsikterna i Asien samtidigt som regionens interna tillväxt är fortsatt stark. USA och Asien fungerar som motorer för en sakta förbättring av tillväxten också i den övriga världen under året. Under sommaren vänder trenden i EU med sina skuldproblem och Latinamerika med sin svaga konkurrenskraft. Den totala skuldsättningen i västländerna ligger dock på en nivå som begränsar tillväxten och vi tror att världsekonomin kommer att växa i en moderat takt. Förutsättningarna för en normal tillväxt har ändå förbättrats, eftersom man lyckades eliminera stora osäkerhetsfaktorer under hösten 2012. Det ekonomiska läget i Finland ser svårt ut, och vi tror inte att ekonomin i vårt land kommer att växa just alls under början av året. Arbetslösheten fortsätter förmodligen att öka i årets början. Längre fram under året kommer dock läget att vända till det bättre i takt med att världshandeln börjar återhämta sig. Eventuella hot mot den globala ekonomiska tillväxten utgörs av bland annat dåliga skördar under vintern och sommaren, oroligheter eller nya inbördeskrig på stora oljeproduktionsområden, tillspetsning av Kinas och Japans tvister om ögrupper till ett handelskrig, Storbritanniens möjliga beslut att gå ur EU samt kollaps av EU:s redan avtalade stödåtgärder. Sparande och placering Enligt Statistikcentralen var värdet på hushållens finansiella tillgångar 225,2 miljarder euro i slutet av september 2012, det vill säga 12,9 miljarder mer än ett år tidigare. (212,3 mrd euro). Hushållens skuldsättningsgrad steg till 118,8 procent. Skulderna växte av att låntagningen fortsatte öka. Nettovärdet på hushållens finansiella tillgångar, det vill säga skillnaden mellan de finansiella tillgångarna och skulderna ökade dock, vilket i huvudsak förklaras av att värdet på noterade aktier och fondandelar steg i och med att aktiekurserna gick uppåt. Hushållens finansiella nettotillgångar i slutet av 2012 steg från föregående kvartal med 2,7 procent till 93,5 miljarder euro. 7 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Enligt Finlands Bank steg allmänhetens insättningar med 6,4 procent i december jämfört med situationen året innan, medan hushållens insättningar minskade i antal med 0,3 procent. Vid utgången av 2012 uppgick insättningarna till 134,8 miljarder (126,7 mrd euro året innan), av vilket hushållens andel var 82,4 miljarder euro, det vill säga 61 procent (65 %). År 2012 uppgick inlåningarna i Sparbankerna till 6,6 miljarder euro. Privatkunderna stod för en andel på 77 procent av insättningarna, företagskunderna för 17 procent och jordoch skogsbrukskunderna för 5,4 procent. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika spar- och placeringskonton. Inlåningarna i Sparbankerna ökade med 6,1 procent varav inlåningen för dagligärenden ökade med 6,8 procent och inlåningen med fast löptid med hela 1,5 procent. Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 5,9 procent (året innan 5,6 %). Fondkapitalet utvecklades bra Placeringsfonderna i Finland hade ett bra år 2012. Fondkapitalet växte under året med 10,9 miljarder euro, det vill säga 20 procent. Av detta uppgick nettoteckningarna till 4,7 miljarder euro. Den gynnsamma marknadsutvecklingen utökade för sin del kapitalet med 6,2 miljarder euro. I slutet av året hade placeringsfonderna registrerade i Finland ett sammanlagt kapital på 66,3 miljarder euro. Mest kapital fick fonderna med långa räntor, inalles 2,8 miljarder euro, och aktiefonderna, totalt 1,6 miljarder euro. Sp-Fondbolag var mycket framgångsrikt i sin verksamhet. Kapitalet förvaltat av bolaget uppgick vid utgången av året till totalt 727,8 miljoner euro, vilket var 22,6 procent mer än ett år tidigare. Fondandelsägarna var totalt 88 324 till antalet, vilket var en ökning på 9,4 procent. Nettoteckningarna i fonder förvaltade av bolaget var under 2012 totalt 86,4 miljoner euro positiva. MILJ. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland var 1,1 procent och av andelsägarna 3,1 procent. Ett utmärkt år inom livförsäkringsbranschen 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Ett svårt placeringsår Inlåningens utveckling De starka stimulansåtgärderna ledda av centralbankerna håller räntorna på en låg nivå under hela 2013. Långa räntor kan dock börja stiga sakta under hösten. Vi tror att inflationen kommer att fortsätta trappas upp på grund av den slappa finanspolitiken i USA. Inflationen i EU-länderna hålls ännu en tid på en lägre nivå, men kan börja öka mot slutet av året när ekonomin i området återhämtar sig. Vi tror att euron i slutet av året kommer att ligga på en lägre nivå i relation till US-dollarn än under början av året. Aktiernas värderingsnivåer är hyfsade och utdelningarna bra efter investeringsåret 2012 som var positivt. Placerarna skyr fortfarande aktieinvesteringar på grund av de negativa ekonomiska nyheterna, men strömmen vänder så småningom bort från ränteplaceringar och tillbaka till aktiemarknaden längre fram under året. Bra avkastningsintäkter lockar mer än dåliga ränteintäkter och aktier ger ett bättre inflationsskydd än skuldförbindelser med låg ränta. De sammantagna premieinkomsterna inom livförsäkringsbranschen 2012 ökade till 3,84 miljarder euro (+18,2 %). Tillväxten förklaras framför allt av den kraftiga ökningen av privatpersoners sparlivförsäkringar och jämförbara premieinkomster från kapitaliseringsavtal. Premieinkomsterna från riskförsäkringar fortsatte öka (+6,7 %). Premieinkomsterna från individuella pensionsförsäkringar minskade 5,6 procent och även från gruppensionsförsäkringar med 1,9 procent. I slutet av året piggnade försäljningen av individuella pensionsförsäkringar till, då man beredde sig på den striktare lagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet. Livförsäkringsbolaget Duo hade också ett bra år. Premieinkomsterna ökade 17,2 procent jämfört med året innan till 67,2 miljoner euro. Ersättningsutgifterna och rörelsekostnaderna hölls inom budgeten. Försäkringskapitalet (hela ansvarsskulden) ökade till cirka 246 miljoner euro (+26 %). Kundantalet vid årets utgång var cirka 64 000 (+12 %). Personalen uppgick vid årsskiftet till 27 (27) anställda. Under året genomfördes i bolagets skala omfattande datasystemlösningar som ger goda förutsättningar för verksamhetens fortsatta utveckling. Placeringsverksamheten lyckades utmärkt, vilket ger ett klart positivt resultat för 2012. Året som helhet var lyckat och skapar ett utmärkt utgångsläge för att anta utmaningarna under 2013 och för Duos förmåga att genomföra sin definierade strategi. 8 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Finansiering Den årliga tillväxten av bostadslån till hushåll var enligt statistiken från Finlands Bank stabil under 2012. Bostadskrediterna som finansiella institut beviljade hushåll ökade med 5,6 procent och uppgick till 86,4 miljarder euro vid årets utgång. Hushållens nya bostadskrediter som året innan hade ökat något, vände och minskade nu något. I december 2012 lyfte hushållen nya bostadslån för 1,3 miljarder euro, vilket var 0,3 miljarder mindre än ett år tidigare. Medelräntan på nya uttagna bostadslån sjönk till 1,84 procent (2,58 året innan). Medelräntan på hela bostadskreditstocken var vid årets slut 1,63 procent, medan den ett år tidigare var 2,51 procent. De finansiella institutens utlåning i euro till företag ökade enligt Finlands Bank till 63,3 miljarder euro (60,4 mrd euro). Krediternas medelränta låg på 1,95 procent (2,84). Företagslånens årliga tillväxt var 5,2 procent, medan den var 7,2 procent ett år tidigare. Majoriteten av Sparbankernas lån är personkrediter År 2012 uppgick Sparbankernas kreditstock till 7,7 miljarder euro inklusive krediter förmedlade till Aktia Hypoteksbanken (s.k. hypotekslån). Kreditgivningen har koncentrerats till personkrediter med liten risk. Deras andel av kreditstocken var 74 procent. Personkrediterna är främst bostadslån (61 procent av hela kreditstocken). Krediterna till företag utgjorde 18 procent medan jord- och skogsbrukskundernas lån stod för 8 procent. Bostadslånen (inklusive förmedlade krediter) som Sparbankerna beviljade hushållen ökade 2012 med 8,5 procent, vilket var klart mer än tillväxttakten inom branschen överlag (5,6 procent). Hushållens nya bostadskrediter minskade med 26,3 procent under året, vilket var mer än branschtrenden (-18,0 %). År 2012 minskade de bostadslån som Sparbankerna förmedlade till Aktia Hypoteksbank med 12,6 miljoner euro (-0,9 %). Beloppet av de förmedlade bostadskrediterna uppgick till sammanlagt 1,4 miljarder euro. Minskningen beror på att Aktia Hypoteksbanken har koncentrerat sig på att sköta den befintliga lånestocken och har inte beviljat nya bostadslån efter oktober 2012. Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år 2012. Sparbankernas företagskrediter ökade snabbare än i branschen i övrigt. År 2012 ökade företagskrediterna (inklusive förmedlade krediter) med 10,3 procent, medan branschtillväxten var 5,2 procent. Sparbankernas marknadsandel av finansieringen till finländska företag var 1,8 procent (inklusive förmedlade krediter). (Allmän statistik över finansiella tillgångar, inlåning och krediter: Statistikcentralen och Finlands Bank) MILJ. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 Utlåningens utveckling 9 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Ekonomi Sparbankerna 2012: rörelseresultatet stod på sig i ett allt kärvare marknadsläge Sparbanksgruppen år 2012, jämförelser med år 2011: Rörelsevinst 67,1 miljoner euro, +2,7 procent Kapitaltäckning 22,1 procent Depositionsökning +6,1 procent Ökning av bostadskrediter inkl. förmedlade krediter +9,1 procent Ökning av företagskrediter inkl. förmedlade krediter +10,3 procent Fösäkringsbesparingar +26,2 procent Ökning av Sp-Fondbolags fondkapital +23,1 procent Kundantal +0,2 procent Bland de bästa i kundnöjdhetsundersökningarna än en gång. Bankernas skärpta verksamhetsbetingelser försämrar möjligheterna till lån för de svagaste I Sparbankerna förlöpte år 2012 enligt förväntningarna. Räntenettot var starkt trots att det utsattes för tryck, kostnaderna hölls i schack och kapitaltäckningen var på topp som vanligt. De sjunkande marknadsräntorna försämrade visserligen räntenettot och denna utveckling blev brantare mot slutet av året, men å andra sidan fick den förbättrade lönsamheten i affärsverksamheten provisionsintäkterna att öka och stödde resultatutvecklingen. Resultatet kunde ha varit ännu bättre, men Sparbankerna förberedde sig på en försämrad resultatutveckling och gjorde omvärderingar och nedskrivningar av vissa tillgångsposter särskilt i slutet av året. Vi uppskattar att resultatet för år 2013 blir klart sämre än för år 2012 uttryckligen på grund av det start försämrade räntenettot. 590 000 580 000 570 000 560 000 550 000 540 000 530 000 520 000 510 000 500 000 2008 2009 2010 2011 2012 Kundantal Vår verksamhetsmiljö är konstant instabil. Det värsta är att myndigheterna genom egna åtgärder förlänger finanskrisen. Finländska skattebetalare och vanliga löntagares privatkundsbanker har inte orsakat krisen men ändå är det vi som får stå för kostnaderna. Regleringen skärps i syfte att hålla systemviktiga finansaktörer i styr, men i verkligheten slår åtgärderna värst till i de banker som inte har någonting att göra med krisen och som har skött sina affärer bra. Bankskatten är ett bra exempel. Banker med internationell verksamhet kan flytta funktioner utom räckhåll för beskattningen, men vi som är nära kunderna, vill idka bankrörelse i Finland och stanna här, blir tvungna att bära hela bördan. Det är ju bankkunderna som i sista hand betalar skatten. För Sparbankerna innebär bankskatten en extra räkning på 5,3 miljoner euro år 2013. 10 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

På grund av regleringen blir vi tvungna att se över bra verksamhetsmodeller som fungerat i årtionden. Av alla företagsstrukturer erkänner reglerarna bara koncern och centraliserad koncernstyrning. Att idka verksamhet via en nätverksliknande modell har gjorts omöjligt. Ett konkret exempel på följderna är vår samarbetspartner Aktias meddelande i slutet av januari att det på grund av regleringen blir för dyrt för dem att tillhandahålla centralkreditinstitutstjänster för oss och andra lokalbanker. Av samma anledning höll arrangemanget på att bli för dyrt även ur vår synvinkel. Därmed upphör detta samarbete med Aktia i början av år 2015 och vi måste nu bygga upp ersättande egna tjänster. Vems intresse anser myndigheterna att detta kan driva? De skärpta verksamhetsbetingelserna tvingar såväl Sparbankerna som hela branschen till allt större försiktighet vid kreditgivningen till såväl privatkunder som företagskunder. Vi har stramat åt våra kundkriterier och kan inte längre ta emot alla som visar intresse för att bli kunder hos oss. Om och när denna trend fortsätter i hela branschen och det blir svårare att få lån är den finländska ekonomiska tillväxten starkt hotad. Det tråkigaste är att unga förstabostadsköpare hör till dem som lider mest. Den skärpta regleringen tvingar bankerna att höja marginalerna på nya lån, och det är ju just förstabostadsköparna som tar nya lån. De kommer också att drabbas mest av det planerade lånetaket, om det tas i bruk enligt en snabb tidtabell och de som drömmer om sin första bostad inte har tid att förhandsspara tillräckligt. Lånetaket är också en misstroendeförklaring från myndigheterna gentemot bankerna. Lån ges inte utan förbehåll i dagsläge heller. Vi utför stresstester på kunderna och bedömer även för övrigt deras förmåga att sköta lånen. Varför räcker det inte längre? Sparbankernas resultat Basaffärsfunktionerna alltjämt starka och kostnaderna under kontroll Den goda nyheten är att våra kunder fortsättningsvis är nöjda med oss. Det har vi vår strålande personal att tacka för. Enligt den internationella EPSI Rating-undersökningen är Sparbankskunderna år efter år bland de mest nöjda bankkunderna i Finland. Det verkar som om vi har de bästa kunderna i Finland. Sparbankernas rörelsevinst år 2012 uppgick till 67,1 miljoner euro, vilket var 2,7 procent bättre än föregående år. Även om räntenettot försämrades med 2,0 procent, steg de totala intäkterna med 6,6 procent. Detta berodde på en höjd produktivitet i basaffärsverksamheten, vilken ökade provisionsintäkterna och gjorde att övriga intäkter ökade med 24,7 procent jämfört med föregående år. Den kontinuerliga balanseringen av kostnaderna kommer också till uttryck i resultatet. Ökningen i personal-, IT- och administrationskostnader och övriga kostnader var än en gång måttlig. Kostnaderna steg med sammanlagt 6,1 procent. Relationen mellan kostnader och intäkter förbättrades något (0,3 procentenheter) och uppgick vid årets slut till 68,2 procent. Fond- och livförsäkringsbolagen växer i bra takt Sp-Fondbolag hade mycket bra framgång. Det kapital som bolaget förvaltar uppgick i slutet av året till sammanlagt 727,8 miljoner euro, vilket är mer än en femtedel eller 22,6 procent mer än ett år tidigare. Fonderna hade sammanlagt 88 324 (85 882) fondandelsägare. Detta antal var en ökning på 9,4 procent. Nettoteckningarna i de fonder som bolaget förvaltar var sammanlagt 86,4 miljoner euro positiva. Bolagets marknadsandel av kapitalet i de placeringsfonder som är registrerade i Finland var 1,1 procent och av andelsägarna 3,1 procent. I augusti beviljade Finansinspektionen Sp-Fondbolag koncession att idka individuell kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. Inom en snar framtid kommer bolaget att utvidga verksamheten till dessa områden. Även Livförsäkringsaktiebolaget Duo hade ett bra år. Placeringsverksamheten lyckades utmärkt och resultatet för år 2012 blir klart positivt. Premieinkomsten ökade från föregående år med 17,2 procent till 67,2 miljoner euro. Försäkringsbesparingarna ökade med 26,2 procent till 246 miljoner euro. Kundantalet ökade med 12 procent och uppgick vid årsskiftet till ca 64 000 (57 000). Sparbankernas bolånestock (inklusive förmedlade lån) ökade under 12 månader med 9,1 procent (6,7 procent år 2011), vilket var klart mer än den allmänna tillväxttakten i Finland. Vid årets utgång låg marknadsandelen på 5,7 procent. Även inom företagsfinansieringen var ökningen snabbare än branschen, liksom under flera år tidigare. Företagsfinansieringen, inklusive förmedlade krediter, ökade med 10,3 procent (9,2 procent) och risknivån förblev måttlig. Sparbankernas företagsfinansiering koncentrerar sig främst på småföretag. Vid årets utgång var marknadsandelen 1,8 procent. Sparbankernas depositioner ökade under 12 månader med 6,1 procent (5,2 procent). Tillväxttakten minskade något mot slutet av året men var ändå snabbare än för bankerna i snitt. Vid årets utgång var marknadsandelen 5,9 procent av depositionerna. 11 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Kapitaltäckningen på topp Sparbankerna är bland de mest solida bankerna i Finland. Kapitaltäckningen bygger i första hand på primärkapitalet, som är den starkaste delen av kapitaltäckningen, också ur den kommande regleringens synvinkel. År 2012 var Sparbanksgruppens primärkapitalrelation 18,2 procent och kapitaltäckning 22,1 procent. Sparbankernas oreglerade fordringar ökade med 33,1 procent. Trots ökningen handlar det om en anspråkslös nivå; 46,5 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas andel av krediterna och förbindelserna var 0,6 procent. Nedskrivningsförlusternas andel av krediterna och förbindelserna var 0,1 procent. Affärsverksamhetens utveckling Mångsidigare placeringstjänster Sp-Fondbolags koncession utvidgades under rapporteringsperioden till att även omfatta individuell förmögenhetsförvaltning och placeringsrådgivning. Finansinspektionen godkände den utvidgade koncessionen i augusti 2012. Bolaget fokuserar till en början på Sparbankernas förmögenhetsförvaltning, men planerar att utvidga förmögenhetsförvaltningen även till kunder utanför gruppen. MILJ. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 PRIMÄRT EGET KAPITAL, MILJ. Eget kapital och soliditet KAPITALTÄCKNING, % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Från och med början av 2013 är det möjligt att teckna en försäkring inom förmögenhetsförvaltningen. Det är en sparlivförsäkring administrerad av Livförsäkringsaktiebolaget Duo och i stället för individuellt valda placeringsfonder investerar den i fyra fondförvaltningsstrategier med olika riskprofiler förvaltade av förmögenhetsförvaltaren (SEB). Produkten är avsedd för privatpersoner som är beredda att tolerera en moderat risk och placerar med en horisont på över tre år. Indexlånen som lanserades första gången hösten 2011 i samarbete med Royal Bank of Scotland (RBS) fick en fortsättning förra året med totalt sex emissioner. Sparbankens Ekonomivakt Sparbanksgruppen lanserade i september en ny elektronisk tjänst, Sparbankens Ekonomivakt. Det är en tjänst i nätbanken för hantering, planering och uppföljning av kundernas personliga ekonomi. Med hjälp av Ekonomivakten ser kunderna enkelt på en skärm vart deras pengar går. Samtidigt får de en budget för de närmaste månaderna. Tjänsten är gratis och lätt att använda. Vidareutveckling av Din ekonomi i fokus Från och med hösten 2010 har Sparbankernas kunder kunnat boka tid för ett skräddarsytt möte, Din Ekonomi i Fokus. Syftet med dessa en timme långa träffar är att kartlägga kundens ekonomiska situation som helhet. Tjänsten förnyades i slutet av 2012 med många nya egenskaper som gör det lättare att kartlägga kundernas ekonomiska läge. Din ekonomi i fokus är en central del av Sparbankernas kundmöten. 12 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Val av ny skadeförsäkringspartner I oktober valde Sparbankerna Suomen Vahinkovakuutus Oy till ny skadeförsäkringspartner. Bolaget erbjuder Sparbankerna skräddarsydda försäkringstjänster enligt den så kallade white label-modellen och Sparbankerna säljer försäkringarna under namnet Sb-Försäkring i enlighet med sitt eget varumärke. Till urvalet hör de vanligaste skadeförsäkringstjänsterna som privatkunder behöver, som hem-, fordons-, båt-, rese- och olycksfallsförsäkringar. Den nya försäkringstjänsten inleder sin verksamhet under våren 2013. Sparbankernas samarbete med Lokalförsäkring upphörde i början av 2012 när Lokalförsäkring och Tapiola gick samman. Ny mobiltjänst I december lanserades en ny, enklare mobilnätbank. Den kan användas av Sparbankens alla privatkunder som har egna koder till nätbanken. Mobiltjänsten är lätt och enkel att använda och den utvecklas i snabb takt så att den under 2013 kommer att bli en av de bästa också vad gäller mångsidigheten. Egna centralkreditinstitutstjänster skapas Sparbankens samarbetspartner Aktia Abp meddelade i slutet av januari 2013 att centralkreditinstitutstjänsterna till Sparbankerna upphör i början av 2015. Beslutet har fattats i samråd med Sparbankerna och Lokalandelsbankerna. Sparbanksgruppen hade redan förutsett utvecklingen och började skapa en egen centralkreditinstitutstjänst i slutet av 2012. Tjänsten färdigställs under övergångsperioden fram till början av 2015. Aktias beslut påverkar inte Sparbankernas verksamhet eller tjänsterna som erbjuds kunderna. Utsikter för år 2013 De låga marknadsräntorna kommer att belasta Sparbankernas resultat för år 2013, och vi räknar med ett betydligt sämre resultat än för 2012. De låga räntorna är inte längre någon osäkerhetsfaktor utan en säkerhetsfaktor. Räntorna kommer oundvikligen att försämra de finländska bankernas räntenetto. Eftersom merparten av sparbankskundernas låneavtal är bundna till en 12 månaders marknadsränta, har den låga räntenivån belastat vårt räntenetto med fördröjning, men nu börjar den bli fullt synlig. Det är klart att ränteutvecklingen kommer att vara svag i ytterligare två till tre år. Men det här är bara en fas och vi bör anpassa oss till den. Bankrörelse är verksamhet på lång sikt där kriser kommer och går. Vi kommer oss att klara oss även ur den här krisen, förutsatt att myndigheterna inte sätter fler käppar i hjulet som försämrar våra verksamhetsbetingelser. Sparbankerna har ett bättre läge än många andra banker. Gruppen är så solid att de kommande ändringarna i regleringen inte kommer att medföra något omedelbart tryck på att öka kapitalbasen. Dessutom är situationen beträffande vår kreditportfölj nöjaktig, likviditeten likaså. Affärsmässigt utvecklas försäljningen dynamiskt. Våra nya serviceprodukter, som t.ex. Ekonomivakten som är ett verktyg för planeringen av den egna ekonomin, hjälper oss att vinna marknadsandelar. 13 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Nyckeltal MILJ. 2012 2011 förändring förändrings-% Räntenetto 144,3 147,2-2,9-2,0 % Övriga intäkter 86,7 69,5 +17,2 +24,7 % Intäkter totalt 231,0 216,7 +14,3 +6,6 % Personalkostnader 68,9 65,1 +3,8 +5,8 % Övriga rörelsekostnader 82,8 77,7 +5,0 +6,5 % Avskrivningar 5,6 5,6 +0,0 +0,3 % Kostnader totalt 157,5 148,5 +9,0 +6,1 % Nedskrivningsförluster 6,4 2,9 +3,5 +120,7 % Rörelsevinst 67,1 65,4 +1,8 +2,7 % Rörelsevinst, - % av genomsnittsbalansen 0,8 0,9-0,0 %-enh. Kostnader/intäkter (%) 68,2 68,5-0,3 %-enh. Oreglerade och räntefria fordringar (milj. ) 46,5 34,9 +11,5 +33,1 % - % av krediter och förbindelser 0,6 0,5 +0,1 %-enh. Nedskrivningsförluster av krediter och förbindelser (%) 0,1 0,0 +0,0 %-enh. Kapitalbas (milj. ) 1 038 940 +98,7 +10,5 % Primärt eget kapital (milj. ) 856 807 +49,0 +6,1 % Kapitaltäckning (%) 22,1 22,1 +0,0 %-enh. Primärkapitalrelation (%) 18,2 19,0-0,8 %-enh. Insättningar 6 640 6 260 +380,6 +6,1 % Sp-fonder fondkapital 727,8 591,3 +136,6 +23,1 % Krediter 6 234 5 651 +582,8 +10,3 % inkl. hypotekslån 7 675 7 111 +563,3 +7,9 % Bostadskrediter inkl. hypotekslån 5 260 4 823 +437,3 +9,1 % Balans 8 395 7 768 +626,8 +8,1 % Kunder 588 474 587 022 +1 452,0 +0,2 % 14 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Femårsöversikt MILJ. 2008 2009 2010 2011 2012 Räntenetto 163,8 151,9 137,2 147,2 144,3 Övriga intäkter 36,5 59,1 69,2 69,5 86,7 Intäkter totalt 200,3 211,0 206,4 216,7 231,0 Personalkostnader 58,4 60,0 62,0 65,1 68,9 Övriga rörelsekostnader 67,7 71,4 77,5 77,7 82,8 Avskrivningar 5,8 6,2 5,9 5,6 5,6 Kostnader totalt 131,9 137,5 145,4 148,5 157,5 Nedskrivningsförluster 0,9 7,0 6,7 2,9 6,4 Rörelsevinst 67,5 66,5 54,3 65,4 67,1 - % av genomsnittsbalansen 1,1 1,0 0,8 0,9 0,8 Kostnader/intäkter (%) 66 65,2 70,5 68,5 68,2 Oreglerade och räntefria fordringar 30 29 32 35 46 - % av krediter och förbindelser 0,6 0,5 0,5 0,6 0,7 - % av krediter och förbindelser (inkl. hypotekslån) 0,4 0,5 0,6 Nedskrivningsförluster av krediter och ansvarsförbindelser (%) 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Eget kapital 724 835 892 940 1 038 Primärt eget kapital 681 713 752 807 856 Kapitaltäckning (%) 21,2 22,2 22,3 22,1 22,1 Primärkapitalrelation (%) 20,0 19,0 18,8 19,0 18,2 Insättningar 5 523 5 714 5 950 6 260 6 640 Krediter 4 984 5 309 5 470 5 651 6 234 - inkl. hypotekslån 5 757 6 304 6 706 7 111 7 675 Balans 6 713 7 060 7 316 7 768 8 395 Ansvarsförbindelser 275 298 340 488 481 Personal 1 234 1 223 1 293 1 326 1 328 Kontor 212 215 214 209 206 Kunder 567 000 577 000 581 000 587 000 588 500 15 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Basfakta om Sparbankerna (12/2012) Verkställande direktör Balansräkning, milj. Personal Kontor Säästöpankki Optia Risto Sundqvist 1 050 159 17 Liedon Säästöpankki Jussi Hakala 741 125 12 Etelä-Karjalan Säästöpankki Jarmo Partanen 606 81 12 Nooa Sparbank Tommi Rytkönen 550 82 8 Aito Säästöpankki Pirkko Ahonen 520 69 12 Västra Nylands Sparbank Jukka Suominen 499 80 10 Lammin Säästöpankki Markku Moilanen 417 71 12 Oma Säästöpankki Pasi Sydänlammi 393 45 9 Someron Säästöpankki Juhani Huupponen 375 47 5 Huittisten Säästöpankki Hannu Vähähyyppä 347 65 8 Parkanon Säästöpankki Tuomo Kemppainen 274 50 8 Närpes Sparbank Hans Bondén 256 35 9 Helmi Säästöpankki Risto Seppälä 243 49 6 Kantasäästöpankki Tarmo Laine 209 37 7 Kortesjärven Säästöpankki Mikko Ruuska 196 37 9 Eurajoen Säästöpankki Matti Saustila 194 33 5 Kalannin Säästöpankki Timo Reivonen 154 31 5 Ekenäs Sparbank Berndt-Johan Lundström 147 15 3 Kvevlax Sparbank Peter Finne 145 25 4 Ylihärmän Säästöpankki Erkki Järvi 131 23 5 Mietoisten Säästöpankki Ari Jutila 129 19 3 Eräjärven Säästöpankki Samuli Laurila 128 22 4 Mörskom Sparbank Immo Laiho 119 20 4 Kristinestads Sparbank Monika Mangs 83 23 7 Sysmän Säästöpankki Matti Virtanen 80 14 3 Vörå Sparbank Jan Björklund 70 9 2 Suomenniemen Säästöpankki Jan Korhonen 70 14 3 Skärgårdssparbanken Eugen Friman 69 11 4 Längelmäen Säästöpankki Hannu Syvänen 63 13 2 Suodenniemen Säästöpankki Kari Kaijo 46 6 2 Pyhärannan Säästöpankki Juha Lahtela 39 8 3 Yttermark Sparbank Niklas Näsman 33 6 1 Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen 22 4 2 8 395 1328 206 16 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Sparbankerna på kartan Hemorten för varje Sparbank är utmärkt på kartan. Sparbankerna visas i storleksordning enligt deras balansräkning (12/2012). 1. Säästöpankki Optia 2. Liedon Säästöpankki 3. Etelä-Karjalan Säästöpankki 4. Nooa Sparbank 5. Aito Säästöpankki 6. Västra Nylands Sparbank 7. Lammin Säästöpankki 8. Oma Säästöpankki 9. Someron Säästöpankki 10. Huittisten Säästöpankki 11. Parkanon Säästöpankki 12. Närpes Sparbank 13. Helmi Säästöpankki 14. Kantasäästöpankki 15. Kortesjärven Säästöpankki 16. Eurajoen Säästöpankki 17. Kalannin Säästöpankki 18. Ekenäs Sparbank 19. Kvevlax Sparbank 20. Ylihärmän Säästöpankki 21. Mietoisten Säästöpankki 12 24 32 16 31 17 21 28 19 15 26 20 8 11 30 33 10 2 5 9 18 29 22 14 7 6 4 25 13 23 1 27 3 22. Eräjärven Säästöpankki 23. Mörskom Sparbank 24. Kristinestads Sparbank 25. Sysmän Säästöpankki 26. Vörå Sparbank 27. Suomenniemen Säästöpankki 28. Skärgårdssparbanken 29. Längelmäen Säästöpankki 30. Suodenniemen Säästöpankki 31. Pyhärannan Säästöpankki 32. Yttermark Sparbank 33. Kiikoisten Säästöpankki 17 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Sparbanksgruppen Sparbankerna är självständiga lokala och regionala banker. Sparbankerna, servicebolagen som de äger och Sparbanksförbundet bildar tillsammans Sparbanksgruppen. Bankerna i gruppen är detaljistbanker med ett heltäckande utbud av tjänster. Via servicebolagen och ett omfattande partnernätverk erbjuder de alla tjänster inom finanssektorn för såväl privatkunder som företagskunder. Sparbankerna är depositionsbanker. Deras verksamhet regleras av kreditinstitutslagen och av sparbankslagen enligt vilken Sparbankernas särskilda ändamål är att främja sparande. En Sparbank kan grundas av minst 10 samfund eller stiftelser eller minst 20 fysiska personer. Sparbankens egna bundna kapital utgörs av grundkapitalet och en reservfond samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond. År 2012 fanns det 33 Sparbanker av vilka 6 hade formen av aktiebolag. Under året fattade Oma Säästöpankki och Parkanon Säästöpankki samt Eräjärven Säästöpankki och Längelmäen Säästöpankki beslut om fusion av bankerna. När fusionerna träder i kraft 2013, minskar antalet Sparbanker till 31. Kunderna Sparbankerna Förvaltning Principalerna är det högsta beslutande organet i varje Sparbank. Principalerna utses av Sparbankens depositionskunder och eventuella representanter för innehavare av grundfondsandelar. Principalerna i sin tur väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Sparbankerna i aktiebolagsform (utom Nooa Sparbank Ab) ägs av sparbanksstiftelser. Deras högsta beslutande organ är delegationen. Den väljer stiftelsens styrelse. Sparbanksstiftelserna deltar aktivt i beslutsfattandet på bolagsstämman för Sparbanker i aktiebolagsform. Bolagsstämman väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Nooa Sparbank ägs av de övriga 32 Sparbankerna (96,3 %) och Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi. Sparbanksstiftelsernas huvudsakliga uppgift är att främja sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. De stöder också regionernas livskraft, välmående, kultur och ekonomiska utveckling samt värnar om sparbanksrörelsens traditioner. Sparbanksförbundet Gemensam verksamhet Intressebevakning Utveckling Kundrelationer Produkter och tjänster Kompetens Varumärket Kommunikation Sparbanksinspektionen Sparbankernas Säkerhetsfond Sparbankernas Forskningsstiftelse European Savings Banks Group Produkt- och tjänstebolag Sp-Fondbolag Livförsäkringsaktiebolaget Duo Sb-Hem Aktia Hypoteksbank Samlink ACH Finland Viktigaste samarbetspartner Aktia Bank Pensions-Fennia Suomen Vahinkovakuutus Nets (tidigare Luottokunta) Automatia Pankkiautomaatit Sparbankerna Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Tillsammans bildar Sparbankerna Sparbanksgruppen som förenar det lokala och det riksomfattande perspektivet. Gruppen består av 33 Sparbanker. Efter två fusioner sjunker antalet till 31 år 2013. I slutet av 2012 hade Sparbankerna 206 egna kontor och 588 500 kunder. Tack vare samarbetsavtalen med Lokalandelsbankerna och Aktia Bank har Sparbankernas kunder tillgång till nästan 400 kontor och cirka 200 service- och betalautomater. Därtill kan de ta ut kontanter i Finlands alla kontantautomater. Sparbankernas fastighetsförmedlingskedja Sb-Hem hade i slutet av året 50 enheter i anslutning till bankkontor. 18 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012