Utsatta män och kvinnor ULLA BEIJER

Vem är jag? Socionom, MD/PhD Homelessness and health: analysis of mortality and morbidity from a gender perspective. Avhandling. Avdelning Socialmedicin, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet. Socialarbetarbakgrund Forskare, Institutionen för kvinnors o barns hälsa, Karolinska Institutet Forskningsledare, FoU i Sörmland

Skrivit en massa artiklar, rapporter, kapitel, böcker Beijer, U. (1996). Försöksverksamhet för psykiskt störda hemlösa missbrukare. FoU-rapport 1996:8. Stockholm: FoU-byrån, socialtjänsten. Beijer, U. (1997). Psykiskt störda hemlösa. FoU-rapport 1997:10. Stockholm: FoU-byrån, socialtjänsten. Beijer, U. (1998). Strukturerad öppenvårdsbehandling för missbrukare. Magisteruppsats. Socialhögskolan, Stockholms Universitet. Beijer, U. (1998). Hemlösa kvinnor i Stockholm. FoU-rapport 1998:7. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (1999): Vad är en hemlös kvinna och hur blir hon före detta hemlös? I Gunnarsson, E. & Schlytter, A. (Red.). Kön och makt i socialt arbete. Rapport i socialt arbete; 91, Socialhögskolan, Stockholm: Stockholms universitet. Beijer, U. (1999). Tiggeri ett nygammalt fenomen. FoU-rapport 1999:29. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (2000). På männens villkor om hemlösa kvinnor i Stockholm, sid. 215-232. I Runquist, W. & Swärd, H. (Red.) Hemlöshet: om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson. Ågren G, Beijer, U. & Finne, E. (2000). Hemlösa i Stockholm, sid. 203-214. I Runquist, W. & Swärd, H. (Red.) Hemlöshet: om olika perspektiv och förklaringsmodeller. Stockholm: Carlsson. Beijer, U. (2001). Kvinnoprojektet uppsökande verksamhet för hemlösa kvinnor. FoU-rapport 2001:13. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.

Halldin, J., Beijer, U., Feltsen, E., Frithiof, L., Ljung, R., de Palma, P., Paul, K., Persson, L., Ström, L., Sylvan, S., Åhs, S. (2001). En klinisk pilotstudie av 35 hemlösa. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Socialmedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting Beijer, U. (2003). Man försöker anpassa klienten till de resurser som finns. En femårig uppföljning av 82 hemlösa de flesta med psykiska funktionshinder. FoU-rapport 2003:11. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Publicerad även 2004 på Socialstyrelsen, under namnet: Hemlösa män i Stockholm. Beijer, U. (2004) Hemlösa män i Stockholm. En femårig uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen. Beijer, U. (2004). Stockholms hemlösa kvinnors hälsa 1960-2001, sid 34-42. I Socialmedicinsk tidskrift 2004 81:e årg. häfte 1. Beijer, U. & Fugelstad, A. (2004) Dödlighet bland hemlösa i Sverige, sid 71-74. I Socialmedicinsk tidskrift 2004 81:e årg. häfte 1 De Palma, P., Frithiof, L., Persson, L., Klinge, B., Halldin, J. & Beijer, U. (2005). Oral health of homeless adults in Stockholm, Sweden. Acta Odontoligica Scandinavica 63:50-55. Beijer, U. (2006). Missbruk och hemlöshet. I Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Rapport 14, sid. 7-13. Mobilisering mot Narkotika. Narkotikapolitisk samordning. Beijer, U. (2007). Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus en jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor. FoU-rapport 2007:8. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen. Beijer, U. (2007). Forskning om hemlösa i Sverige. En kunskapsöversikt. Kunskapsöversikt I. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.

Beijer, U., Andréasson, S., Ågren, G., Fugelstad, A. (2007). Mortality, mental disorders and addiction: a five-year follow-up of 82 homeless men in Stockholm. Nordic J of Psychiatric, 61, 363-8. Beijer, U. & Andréasson, S. (2009). Physical diseases among homeless people: Gender Differences and comparisons with the general populations. Scand J Public Health, 37, 93-100. Beijer, U. (2009). Homelessness and health: analysis of mortality and morbidity from a gender perspective. Avhandling. Avdelning Socialmedicin, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Karolinska Institutet. Beijer U (2009) Läkarmottagningen vid Enheten för hemlösa, ett samarbete mellan socialtjänst och landsting. En utvärdering. Stockholm: Länsstyrelsen. Beijer U & Andréasson S (2010). Gender, hospitalization and mental disorders among homeless people compared with the general population in Stockholm, Europ J Public Health, 20, 511-516. Beijer U, Andréasson S, Ågren G, Fugelstad A (2011). Mortality and causes of death among homeless women and men in Stockholm Scand J Public Health, 39, 121-127. af Klinteberg B, Almquist Y, Beijer U, Rydelius P-A. (2011) Family psychosocial characteristics influencing criminal behaviour and mortality - possible mediating factors: A longitudinal study of male and female subjects in the Stockholm Birth Cohort. BMC Public Health, 11, 756. af Klinteberg B, Granskaya J, Beijer U, Scheffel Birath C, Eklund J, & Tsvetkova L (2011). Risk consumption of alcohol as related to personality, violent behaviour and perceived health: a study on Russian and Swedish young adults and Swedish adolescents. Svenska Institutet. Sun S, Irestig R, Burström B, Beijer U, Burström K. (2011) Health-related quality of life (EQ-5D) among homeless persons compared to a general population sample in Stockholm County 2006. Scand J Public Health, 40, 115-25.

Beijer U, Wolf A, Fazel S (2012). Prevalence of tuberculosis, hepatitis C virus, and HIV in homeless people: a systematic review and meta-analysis. Lancet Infect Dis,12, 859-70. Beijer U (2012). Hemlöshet kön och ohälsa. I Karlsson L B & Piuva K (Red.) Genusperspektiv i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2013). Women with substance abuse problems exposed to men s violence a public mental health challenge. Addiction Research & Therapy, 4,2. Beijer U (2013). Utvecklingen av stödet till anhöriga i Strängnäs kommun en samverkansstudie mellan åtta FoU-enheter, åtta kommuner och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) under tre år. FoU-rapport 2013:1. FoU i Sörmland. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2014). Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Rapport. Folkhälsomyndigheten Beijer U (2014). Motverka psykisk ohälsa bland äldre med gruppverksamhet? en pilotstudie vid Malmköpings vårdcentral FoU-rapport 2014:1. FoU i Sörmland af Klinteberg B, Granskaya J, Scheffel-Birath C, Beijer U, Tsvetkova L (2014). Personality characteristics and perceived health in Russian and Swedish female young adults with alcohol drinking habits. Personality and Individual Differences, 60, S48. Scheffel Birath C, Beijer U, DeMarinis V, af Klinteberg B (2014). Barn till våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem. Rapport till Folkhälsomyndigheten. Vingare E-L & Beijer U (2015). En kulturell buffé för hälsan Fokusgruppsutvärdering av pilotprojektet Kultur på recept på vårdcentralen i Strängnäs. Projektrapport 2015:1. FoU i Sörmland. Vingare E-L & Beijer U (2016). Barnens rätt till information Redovisning av vårdpersonalens svar på öppna frågor i projektet Barns rätt som närstående i palliativ vård Projektrapport 2016:1. FoU i Sörmland.

Beijer, U, Scheffel Birath, C, DeMarinis, V, & af Klinteberg, B (2015). Facets of Male Violence Against Women With Substance Abuse Problems: Women With a Residence and Homeless Women. Journal of Interpersonal Violence Beijer U, Bruce D, Burström B (2016). Changes over time in the risk of hospitalisation for physical diseases among homeless men and women in Stockholm? A comparison of two cohorts. Scand J Public Health.

Forskning just nu På KI: Uppföljning av drygt 400 unga brottsoffer (12-20 år). Utsatta för brott under 1999-2006. Haft kontakt med Stödcentrum - ett samarbete mellan polis och socialtjänst. Uppföljningen: fram till 2015. Jämförs med köns- o åldersmatchad kontrollgrupp: 2000 personer. Samarbete med forskare vid Stockholmspolisen/Malmö högskola Bostad först. Ett 2 årigt EU-projekt. Samarbete med forskare vid KI och MIUN. På FoU: Artikelskrivande om Barns rätt som närstående till patienter i palliativ vård. Samarbete med forskare vid MdH. Forskningscirklar för handläggare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg kring barns delaktighet i ärenden som rör dem. Lokalt och nationellt projekt. Pilotprojekt: Stärka små barns skydd i orosanmälningar där någon av föräldrarna har ett missbruksproblem. Förebyggande arbete inom socialtjänsten.

Det vi hinner beröra idag v Hemlösa män och kvinnors utsatthet -> hälsa, dödlighet/dödsorsaker v Uppsökande arbete v Gör vi det vi säger att vi gör? vmissbrukande kvinnors erfarenhet av mäns våld - > något om kvinnornas barn

Vilka är ni?

Hemlösa Hemlös?

Hemlösa i Sverige Hemlösa totalt: 10 000 34 000 personer 22-36 % kvinnor (kvinnorna alltid yngre än männen) 40-80 % missbruksproblem (50-80 % av männen, 25-65 % av kvinnorna) 35-45 % psykiska problem/sjukdomar (30-40 % av männen, 30-50 % av kvinnorna) 20-26 % missbruk och psykiska problem (lika mellan könen) Finne 2001, 2003; Socialstyrelsen 1994, 2006, 2011

Två kohorter över tid av hemlösa i Stockholm, 1704 och 3887 personer (Beijer, Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Burström 2016) 1704 personer INKOMST Socialbidrag: 37 % Sjukpension: 37 % Ålderspension: 5 % Arbete: 7 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 6 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 75 % Boende: Härbärge, uteliggare: 37 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 27 % 3887 personer INKOMST Socialbidrag: 35 % Sjukpension: 34 % Ålderspension: 11 % Arbete: 9 % Kriminalitet: 8 % Okänt: 3 % ÖVRIGT Svensk nationalitet: 69 % Boende: Härbärge, uteliggare: 39 % Missbruk: 77 % - > drogmissbruk: 40 %

Inte hemlös Hemlös

Inte hemlös Hemlös Av 3 887 hemlösa: 56 % med i 2 eller 3 kartläggningar

Hemlösa/hemlöshet i förhållande till bostadsmarknaden/permanent boende Inte marginaliserad Marginaliserad Bortom marginalisering EJ HEMLÖS Hyreskontrakt Äger bostad/ hus Träningslgh/ försökslgh Boendeinst Härbärge Uteliggare

Hur mår de hemlösa? Hur sjuka är de? Varför är det intressant att veta? Hur tar man reda på det?

Hur mår de hemlösa? Hur sjuka är de? Varför är det intressant att veta? Hur tar man reda på det? Halldin, J., Beijer, U., Feltsen, E., Frithiof, L., Ljung, R., de Palma, P., Paul, K., Persson, L., Ström, L., Sylvan, S., Åhs, S. (2001). En klinisk pilotstudie av 35 hemlösa. Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Socialmedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Inläggningar på sjukhus för fysiska sjukdomar och skador - hemlösa män och kvinnor jämfört med män och kvinnor i befolkningen i övrigt (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 1704 HEMLÖSA UPPFÖJNING 1996-2002 HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN 18-35 år 2,4* 1,5* 36-55 år 1,8* 2,2* >56 år 1,4 1,5* Totalt 2,0* 1,9* 3887 HEMLÖSA UPPFÖLJNING 2000/2002-2010 18-35 år 2,1* 2,4* 36-55 år 1,9* 2,1* >56 år 1,6* 1,6* Totalt 1,8* 2,0*

Gapet mellan hemlösa män och kvinnor och män och kvinnor i befolkningen i övrigt (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 1704 HEMLÖSA UPPFÖJNING 1996-2002 HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN 18-35 år 2,4* 1,5* 36-55 år 1,8* 2,2* >56 år 1,4 1,5* Totalt 2,0* 1,9* 3887 HEMLÖSA UPPFÖLJNING 2000/2002-2010 18-35 år 2,1* 2,4* 36-55 år 1,9* 2,1* >56 år 1,6* 1,6* Totalt 1,8* 2,0*

Fysisk sjukdomar och skador Inläggningar på sjukhus (RR) (Beijer & Andréasson 2009, Beijer, Bruce, Boström, 2016) 20 36,5 18 16 14 12 10 8 6 4 Women 2000-2002 women 1996 Men 2000-2002 Men 1996 2 0

Forts. Fysisk hälsa Gapet mellan hemlösa och befolkningen (RR) Inläggning för infektionssjukdomar 3.887 hemlösa (24 % kv) (Beijer, Bruce, Boström, 2016) Hemlösa Kvinnor vs Kvinnor i befolkningen Hemlösa Män vs Män i befolkningen RR 95% KI RR 95% KI INFEKTION 7,2 5,11-9,86 4,7 3,99-5,50 Tuberkulos - 11,9 4,01-35,87 Hepatit 33,3 10,25-108,13 19,7 11,48-33,94 Hepatit C 29,7 9,08-96,85 24,6 12,76-47,36 HIV/AIDS 13,8 3,01-62,75 49,4 15,41-158,44 Blodförgiftning 8,6 4,87-15,11 4,5 3,46-5,85

Hemlösas infektionssjukdomar i olika studier i världen % (Beijer, Wolf, Fazel, 2012) Tuberkulos: 0,2-7,7 % (Sv: 0,5-1 %) Hepatit C virus infektion: 3,9 36,2 % (Sv: 3-15 %) HIV: 0,3 21,1 % (Sv: 2-4 %)

Hemlösas psykiska hälsa VARFÖR BÖR SOCIONOMER/SOCIALARBETARE VETA NÅGOT OM DETTA?

1704 hemlösas inläggning på sjukhus för psykiska sjukdomar (%) (Beijer, Andréasson 2010) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Övriga befolkningen Psykoser 22 11 1 Schizofreni 15 5 <0,5 Personlighetsstörning 9 3 <0,5 ORSAKADE AV PSYKOAKTIVA SUBSTANSER Alkohol och droger 41 42 <0,5-2 Alkohol 26 32 <0,5-2 Droger 31 21 <0,5-1

Andel personer bland hemlösa med diagnosen schizofreni - över tid (%) HEMLÖSA KVINNOR HEMLÖSA MÄN Gunnar Inghe (1962) 5 - Ingela Stadig (1987) 8 U Beijer (1998) 8 U Beijer (2010) 15 5 U Beijer (2016 opubl) 21 17

VÅRDDAGAR?

Forts. Hemlösas hälsa Vårddagar under 18 år för 2.300 hemlösa (23% kvinnor)/1.000 PY (Beijer 2007) 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Heml Män Heml Kv Män i befolkn Kv i befolkn

Funderingar/tankar om det som redovisats?

Vad dör de av?

Högre risk att avlida (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) 2 300 hemlösa 3,1 gånger högre risk att avlida jämfört med befolkningen i övrigt (lika för män och kvinnor)

Några dödsorsaker. Hemlösa i förhållande till övriga befolkningen (RR) (Beijer, Andréasson, Ågren, Fugelstad 2011) Män Kvinnor Infektionssjukdomar 9,9* 23,5* Cancer 1,9* 1,6 Andningsorganens sjukdomar 5,4* 9,6* Skador och förgiftningar 5,5* 16,4* Självmord 1,8 6,8* Skadehändelse med oklar avsikt (olycka/misshandel el självförvållat) 8,3* 14,3*

82 hemlösa män med psykiska problem och missbruksproblem EN FEMÅRIG UPPFÖLJNING

Baseline - När uppsökarna träffade på de 82 männen (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004, Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) Medelåldern 47 år (25 75 år) 44 % levde som uteliggare 55 % hemlösa 5 år eller längre 23 % allvarlig psykisk sjukdom (schizofreni el bipolär) De flesta: både psykisk ohälsa och missbruksproblem

Hur såg deras liv ut? Intervjuer med 15 av de 82 narrativ analys (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004) Försäkringssystem Stod mellan valet av ensamhet eller kamratskap isolering eller missbruk Förhålla sig till två världar: kamratvärlden och hjälpvärlden

Efter 5 år (Beijer 2003, Socialstyrelsen/Beijer 2004, Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) 16 av männen, 20 %, hade avlidit (SMR 4,7) Högst risk att avlida: 30-39 år (SMR 36,2) drogmissbrukare (SMR 52,6) Av de 66 överlevande så var 61 kvar i Sverige: 75 % av dem fortfarande hemlösa

Vad dog de av? Antal Heroinförgiftning 5 Cancer 3 Kronisk hjärtsjukdom 1 Aortabråck 1 Esofagusvaricer/åderbråck i matstrupen 1 Lunginflammation 1 AIDS 1 Medicinförgiftning 1 Självmord/hopp 1 Dödligt våld 1

Sjukhusinläggningar en fördjupad granskning av 78% av de fortfarande hemlösa (Beijer, Andréasson, Ågren & Fugelstad 2007) När de bott på härbärgen eller var uteliggare: 81 % inlagda på sjukhus När de bott på drogfria institutioner, försökslägenheter, el dyl., (placerade av socialtjänsten): endast 19 % inlagda på sjukhus

Funderingar/tankar om det ni just hört?

Gör vi det vi säger att vi gör? Ett exempel: Kvinnoprojektet uppsökande arbete inom socialtjänsten riktat till hemlösa kvinnor Syfte: att nå de mest utsatta kvinnorna; psykiskt sjuka med missbruksproblem

Kvinnoprojektet uppsökande verksamhet för hemlösa kvinnor (Beijer 2001) Hemlöshetslängd 1-4 år > 5 år Okänt Antal N (%) N (%) N (%) N Enbart missbruk 6 (35) 8 (47) 3 (18) 17 Enbart psyk.probl 2 (50) 2 (50) - 4 Missbr + Psyk 2 (11) 14 (74) 3 (16) 19 Totalt 10 (25) 24 (60) 6 (15) 40

Uppsökande arbete med personer med psykiska problem: relationsinriktat arbetssätt EJ enbart länka/länkning (Morse et al, 1996) Fas 1: söka, identifiera målgruppen, knyta kontakt Fas 2: inkorporera förväntningar hos den hemlöse att få hjälp Fas 3: aktivt involvera den hemlösa i den pågående processen remitteringsprocessen, följa hjälpplanen Fas 4: förbli involverad och aktivt involvera klienten i planeringen Fas 5: informera och involvera kollegor i processen Fas 6: Vidta åtgärder för uppföljningssupport

Forts. kvinnoprojektet Analys: enbart länkning eller relationsinriktat arbete?(antal) 12 10 8 6 4 2 0 Relation Länkning Ej rel el länk Missbr Psyk Missbr + Psyk

Forts. Kvinnoprojektet Antal timmar i genomsnitt per kvinna kopplat till problematik 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Missbr Psyk M+P

Forts. Kvinnoprojektet Hur kom detta sig? Personer med enbart missbruksproblem: Ø Ger feedback, lätta att prata med, ber uppsökare om hjälp, lätta att skapa relation med -> får därför mer tid, får mer hjälp Personer med psykiska problem i kombination med missbruksproblem: Ø Ger ingen feedback, svåra att prata med, svåra att möta, ber inte om hjälp på ett klart sätt, svåra att skapa relation till -> får mindre tid, får mindre hjälp

Forts. Kvinnoprojektet Konklusion o Personer med enbart missbruksproblem tar sig lätt fram i hjälpsystemet - > länkning o Personer med psykiska problem, med eller utan missbruksproblem, tar sig inte så lätt fram i hjälpsystemet - > relationsinriktat arbete o Viktigt att ha koll på vilken typ av arbete man utför och mot vilken målgrupp

Funderingar/tankar?

Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem kvinnor med bostad och hemlösa kvinnor (SCHEFFEL BIRATH, BEIJER, DEMARINIS, AF KLINTEBERG, 2013, 2014, 2015) 2016-10-19 ULLA BEIJER

Studiepopulation (Scheffel Birath, Beijer, DeMarinis, af Klinteberg, 2013, 2014, 2015) 79 kvinnor från Stockholm: 35 kvinnor med bostad (hyresrätt/bostadsrätt) i kontakt med landstingets öppenvård för missbrukande kvinnor 44 hemlösa kvinnor (härbärge, lågtröskelboende, behandlingshem, försökslägenhet) i kontakt med socialtjänstens verksamhet för hemlösa 2016-10-19 ULLA BEIJER

Högsta utbildningsnivå (%) 100 90 80 73 70 60 50 40 46 46 Kv m bostad Hemlösa 30 20 18 10 9 9 0 Grundskola/ej avslut Gymnasium Högskola 2016-10-19 ULLA BEIJER

Försörjning (%) 100 90 80 70 69 71 60 50 40 39 Kv m bostad Hemlösa 30 27 20 10 0 16 7 5 3 0 0 Arbete/a-kassa Arbete senaste mån Socialbidrag Olaglig verksamh Arbetslös > 15 år 2016-10-19 ULLA BEIJER

Uppväxtförhållanden (%) 100 90 80 77 70 60 50 40 43 51 40 Kv m bostad Hemlösa 30 27 25 20 10 17 14 0 Förekommit våld Sett våld Missbruk hos föräldrar Psykisk ohälsa hos föräldrar 2016-10-19 ULLA BEIJER

Eget missbruk (%) 100 97 90 80 82 70 60 59 50 50 46 Kv m bostad 40 34 37 Hemlösa 30 25 20 10 9 0 Missbruk 15 år Alkohol till berusning före 15 åå Prövat narkotika före 15 åå Alkohol dominerar 0 Amfetamin dominerar 2016-10-19 ULLA BEIJER

Åtalad för brott (%) 100 90 86 80 70 68 68 60 50 40 41 Kv m bostad Hemlösa 30 26 20 10 0 9 3 0 Åtalad för brott Åtal narkotika Åtal egendom Frihetsberöva 1 år 2016-10-19 ULLA BEIJER

Erfarenhet av manligt våld 72 av 79 kvinnor (91%) hade erfarenhet av manligt våld 98% hemlösa 83% med bostad 2016-10-19 ULLA BEIJER

Olika typer av våld från män (%) 120 100 95 100 80 63 60 51 Kv m bostad Hemlösa 40 20 0 Fysiskt Psykiskt Sexuellt Tvingad t krim handl 2016-10-19 ULLA BEIJER

Vad utmärkte dem som hade tvingats av män att begå brott? 26 som tvingats i förhållande till 46 som inte tvingats Högre grad: Hemlösa nästan dubbelt så hög risk att vara hemlös (RR 1,85, p-värde 0.001) Sett våld i familjen under uppväxtåren - mer än dubbelt så hög risk (RR 2,65, p-värde 0.039) Förälder med alkohol- eller drogproblem - (RR 1, 50, p-värde 0.019) Använt alkohol eller droger före 15 års ålder nästan dubbelt så hög risk (RR 1,77, p-värde 0.002) Injicerat narkotika dubbelt så hög risk (RR 1,99, p-värde 0.007) Fått en narkotikadom, innehav, försäljning nästan dubbelt så hög risk (RR 1,77, p-värde 0.028) Utsatts för oräkneliga våldshändelser från män (RR 1,70, p-värde 0.000) 2016-10-19 ULLA BEIJER

Forts. 72 våldsutsatta kvinnor Våld från vilka män? (%) 100 93 90 80 79 70 60 50 40 30 33 34 28 40 23 Kv m bostad Hemlösa 20 10 10 6 6 0 Nuv partner Fd partner Far/manl släkting Bekant Myndighet 2016-10-19 ULLA BEIJER

Våld från hur många män under livstid? 42% våld från 2-4 män: 37% hemlösa / 48% bostad 32% våld från 5 män eller fler: 51% hemlösa / 3 % bostad 2016-10-19 ULLA BEIJER

Hur många våldshändelser i livet? 65% oräkneligt antal våldshändelser - 84% hemlösa / 52% bostad 2016-10-19 ULLA BEIJER

Sökt hjälp i samband med våld (%) 100 90 83 80 70 60 50 40 47 41 42 33 Kv m bostad Hemlösa 30 20 10 14 23 10 12 17 18 7 5 21 0 Familj/vänner Socialtjänst Kvinnojour Sjukvård Advokat Kyrka Polis 2016-10-19 ULLA BEIJER

Hur mådde kvinnorna? 2016-10-19 ULLA BEIJER

De våldsutsatta kvinnornas mentala hälsa % 100 90 80 70 60 50 40 Bostad Hemlösa 30 20 10 0 Deprim Ångest Beh f psykprobl Probl våldsbet Suicidförs PTSsympt 2016-10-19 ULLA BEIJER

Några röster... Jag var så... Jag mådde så dåligt psykiskt av det hära med honom, av hans misshandel, så att jag ville inte liksom ha kontakt med folk. Jag vågade inte. Jag tyckte att jag var helt värdelös och att jag luktade illa och allt möjligt sådant där som han hade fått mig att tro. 2014-11-13 ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 87

om jag skulle gå iväg och göra någonting annat, då vart det väldigt, alltså, han fick mig att bara vara med han. För var jag inte med han så fick jag dåligt samvete. Hans sätt att prata var väldigt speciellt. Det går inte att återberätta, utan, ja det var manipulativt. Så jag var med honom, så, och vi drack på vardagar också. Jag skulle upp och jobba och sådär. Jag skötte ju jobbet. Men just att han var väldigt manipulativ: jag gjorde fel hela tiden, men ändå gjorde jag allting så bra, men gjorde jag fel. 2014-11-13 ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 88

men kanske inlåsningseffekten med barnens pappa. Då jag kände mig helt låst, instängd. Alkoholen lugnar nerverna. 2014-11-13 ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 89

Han var mycket speciellt och passionerad, tyckte jag, men det visade sig att han också var väldigt svartsjuk och hotande och terroriserande. Inte så mycket fysiskt våld, med terroriserande. Så småningom, när jag ville gå ur relationen, då började han bli våldsam. 2014-11-13 ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 90

jag började se det hos mig själv, att alkoholen blev min enda tröst va. Det var verkligen min enda, jag kände att det var min enda utväg. 2014-11-13 ULLA BEIJER, CHRISTINA SCHEFFEL BIRATH, BRITT AF KLINTEBERG 91

Barn till de våldsutsatta kvinnorna (Scheffel Birath, Beijer, DeMarinis, af Klinteberg, 2014) 78 % av kvinnorna hade barn: 0-46 år Totalt 110 barn: 41 minderåriga (43%) 7 av de hemlösa kvinnornas barn bodde i familjehem, 11 med deras pappa 2016-10-19 ULLA BEIJER

Kvinnornas skattningar av barnens problematik 24 % av barnen hade egen problematik: missbruk, psykiska problem, eller kriminalitet 30 % av hemlösas barn, 45 % av barn till kvinnor med bostad 2016-10-19 ULLA BEIJER

Missbruksproblem i generationer 74 % rapporterade missbruk i två generationer Hemlösa kvinnor 84 % Kvinnor med bostad 59 % 44 % rapporterade missbruk i tre generationer Hemlösa kvinnor 51 % Kvinnor med bostad 35 % 2016-10-19 ULLA BEIJER

Psykisk ohälsa i generationer 42 % psykisk ohälsa i två generationer Hemlösa kvinnor 33 % Kvinnor med bostad 55 % 18 % psykisk ohälsa i tre generationer Hemlösa kvinnor 12 % Kvinnor med bostad 28 % 2016-10-19 ULLA BEIJER

Kriminalitet i generationer 21 % kriminalitet i två generationer Hemlösa kvinnor 26 % Kvinnor med bostad 14 % 3 % kriminalitet i tre generationer Hemlösa kvinnor 5 % Kvinnor med bostad 0 % 2016-10-19 ULLA BEIJER

Funderingar/tankar?

Kort sammanfattning

Stort hälsogap mellan hemlösa och befolkningen i övrigt Hemlösa kvinnor särskilt utsatta Hemlösa med psykiska sjukdomar särskilt utsatta Hög dödlighet bland hemlösa män och kvinnor Uppsökande arbete bland hemlösa med psykisk ohälsa är ett komplicerat arbete Missbrukande kvinnor, hemlösa och med bostad, särskilt utsatta för mäns våld Missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet kan finnas i generationer bland missbrukande kvinnor, hemlösa och med bostad Det sociala arvet

Vad behöver göras för hemlösa? Utveckla det sociala arbetets praktik i alla delar (inre socialtjänst, uppsökande verksamhet, boendeinstitutioner, boendestöd, etc.) Arbeta utifrån ett genusperspektiv Förbättra villkoren för kvinnor Förbättra villkoren för psykiskt sjuka Utvärdera regelbundet arbetet med utsatta grupper för att utveckla och förbättra insatserna, så att hemlöshet kan motverkas

Vad behöver göras för missbrukande våldsutsatta kvinnor, hemlösa och med bostad Utveckla det sociala arbetets praktik så att frågor om erfarenhet av mäns våld alltid ställs till kvinnor med missbruksproblem Se och behandla kvinnornas erfarenhet av våld inte bara deras missbruksproblem Utveckla det sociala arbetet när det gäller att se och bemöta kvinnorna och deras barn för att motverka missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet i kommande generationer. Sträva efter att bryta Det sociala arvet

Tack för att ni lyssnat! LYCKA TILL MED ERT KOMMANDE ARBETE!