Bild: Barnen ritar, leker och dansar till Smartboarden. (Foto: Anna Klerfelt) Lerlyckeskolans förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan Denna fallsstudie är en del av forskningsprojektet STEPS (EACEA/2007/04: Forskningsprojektet The Study of the impact of technology in primary schools är finansierad av Europeiska kommissionens exekutiva organ. Detta dokument representerar inte Europeiska kommissionens uppfattning, och Europeiska kommissionen är inte ansvarig för någon användning som kan göras av dess innehåll. http://insight.eun.org/ww/en/pub/insight/minisites/steps.htm Anna Klerfelt Göteborgs universitet Källor: Intervjuer med förskollärare, observationer av lektioner, intervjuer med barn och rektor. Lerlyckeskolans förskola: http://www10.goteborg.se/skolor/fsklerlycke/index.htm 1
1. Förskolans kontext Lerlyckeskolans förskola ligger i ett äldre radhusområde på Hisingen. Husen är välskötta och de små trädgårdarna fyllda av buskar och blommor. Insprängt i rutsystemet av gator finns lekplatser och öppna gräsytor. Området ligger avskilt från stark trafik och för att ta sig in till Göteborgs centrum tar man buss. Barnen på förskolan är indelade i tre grupper efter ålder, men utgångspunkten är att all personal arbetar med alla barn tillsammans i en storavdelning. Barnen rör sig växelvis i hela byggnaden och dagen är strukturerad utifrån varje grupps aktiviteter. Detta gör att man kan anpassa de olika rummen för olika funktioner. Alla måltider serveras längst ner i huset för alla barn. Där är ett stort rum inrett för att servera mat från ett buffébord. Frukosten är organiserad som drop-in-frukost utifrån varje barns och förälders behov, lunchen läggs upp i treskift och mellanmålet ges som gående bord. Tanken är att i möjligaste mån inte avbryta barnens lek utan ge dem möjlighet att äta när det passar dem. Innanför köket finns också förskolans lägenhet. Den traditionella dockvrån är förvandlad till en modern bostad och på väggarna hänger dekorativa bilder av stora långtradare inom glas och ram. Här har man tänkt igenom rummets budskap till barnen och medvetenhet om olika genusmarkörer i miljön är ett tecken på detta. Frånvaron av de traditionella matborden i övriga delar av lokalerna lämnar ytor fria och barnens aktiviteter får utrymme. De sitter på golvet, rör sig, sitter vid bord eller leker inne i rum inredda med möbler och material för olika former av aktiviteter. En hel avdelning har gjorts om till en stor och ljus ateljé, och i nära anslutning finns det lilla, mörka, fula, spännande spindelrummet. I ateljén hänger en stor Smartboard utmed ena väggen, en stationär dator finns i ett mindre rum och en bärbar dator är placerad i mitten av rummet. Dator och pärlor samsas väl på samma bord. Genom den enkla, men genomtänkta planeringen är det lätt att se alla kamrater, lätt att se vad de gör och enkelt att gå fram och själv få vara med. Här är lek och samspel i centrum. Fyra förskollärare och två barnskötare samt ett ekonomibiträde arbetar tillsammans med 46 barn. 2. Exempel på verksamhet Förskolan arbetar temainriktat, med fokus på lek, kommunikation och socialt samspel. Sedan ett tiotal år tillbaka brukar man it i den dagliga verksamheten. I alla aktiviteter är genusaspekten påtaglig. Förskollärarna försöker tillvarata alla barns rätt att i första hand vara barn, oavsett genus, och få delta i aktiviteter utifrån lust och intresse utan att hämmas av stereotypier eller begränsande förväntningar. Barnen arbetar med bilder, ljud och filmer. De gör egna produktioner i PhotoStory. Varje barn får hjälp att lära sig lägga in bilder och musik och går sedan vidare med att skriva, välja typsnitt, använda tidsinställning för hur länge bilderna ska visas och klara av andra tekniska effekter. Vid Smartboarden står barnen tillsammans och ritar, pratar och dansar. Barnen tar egna bilder och dokumenterar själva vad de gör under dagen. Förskolan har deltagit i en aktionsforskningsutbildning där de särskilt har arbetat med bildmanipulation. Genom projektet har personalen försökt medvetendegöra barnen om att allt du ser är inte sant. Genom 2
att barnen har fått manipulera sina egna bilder har de sett hur en bild kan förvrängas och diskutera vad bilder kan användas till. De får stöd i att fundera över vad de vill fotografera, hur de håller kameran och även välja och välja bort bland mängden bilder de tagit. De lägger sina bilder och digitala produktioner i en egen portfolio. Den dagliga verksamheten dokumenteras väl av barn och personal tillsammans och används fortlöpande både i verksamheten och i kommunikation med föräldrarna, exempelvis vid utvecklingssamtal. 3. Inverkan, hinder och möjliggörare 3.1. Förskola Utvecklingsplan för it, strategi för genomförande, organisatoriska förändringar och pedagogisk hållning Inverkan: Förskolan har en egen lokal verksamhetsplan med mål för för övergripande pedagogisk utveckling där frågor om demokratiska rättigheter, jämställdhet och it står i centrum. I verksamhetsplanen finns en beskrivning av vad barnen ska lära sig när det gäller att använda digitala verktyg för multimedia. Nationellt finns ingen strategi för införande av it, men man har haft gott stöd av den kommunala organisationen Center för Skolutveckling. Förskolan har genomfört genomgripande organisatoriska förändringar genom att slå ihop tre avdelningar till en stor och arbeta alla tillsammans. Aktiviteter och gruppindelningar har styrt lokalanvändningen för att på bästa sätt tillvarata utrymme och material. Resurser Inverkan: Sedan ett tiotal år tillbaka pågår en satsning både på personalens kunskaper vad avser it, hand i hand med en genomtänkt och successiv inhandling av digitala verktyg. Möjliggörare: Genom en långsiktig ekonomisk planering har medel funnits till de verktyg som man valt att vilja arbeta med. För att vara en mindre förskola är barn och personal väl utrustade och man har ett tekniskt kunnande för att kunna välja verktyg för vad man vill gå vidare med. Läroplan och it Inverkan: Med hjälp av läroplanen har man motiverat för föräldrarna varför man anser att det är viktigt att barn lär sig använda it. Förskollärarna följer en utvecklingsstege för att uppnå de mål man har för barnens it-kunnande. Rektor har drivit på en utvecklingsprocess på förskolan för att få en tydlligare linje mellan syfte och måluppfyllelse. Frågor kring varför man valt att arbeta på ett visst sätt eller om man hade kunnat välja en annan väg för att nå målen är i fokus. Bedömning av it och it för bedömning Inverkan: Vi ska inte bedöma barn i den här verksamheten, vi ska bedöma verksamheten i relation till barnen (citat rektor). Förskolan arbetar med relationsutvecklingsscheman, där förskol- 3
lärarna anstränger sig för att utveckla och förändra sin verksamhet för att den inte ska stagnera utan blir rolig och utmanande för barnen. Man anser att man har en god genomlysning av verksamheten och insikt i barnens it-kunskaper. Organisation av support Inverkan: Förskolan är kopplad till ett kommunal nät, Intraservice, som ger support. Förskollärarna är nöjda med med supporten, den är tillgänglig och effektiv. Hinder: Däremot kan man känna sig begränsad av att man inte själv har behörighet att installera olika typer av programvaror, eftersom programutbudet är standardiserat och lika för all verksamhet som nätet servar. 3.2. Förskollärare It som verktyg för kommunikation och samarbete Inverkan: Personalen använder e-post för viss kommunikation med varandra. En av förskollärarna är med i ett kommunalt baserat nätverk kring it-frågor och kommunicerar även där genom e-post. Förskollärarna använder inte e-post för kommunikation med föräldrarna. Man har prövat att chatta med föräldrar över MSN vid en viss bestämd tidpunkt, men ingen förälder hörde av sig. It som verktyg för att förbättre kvaliteten och effektiviteten i planering och administration Inverkan: All administration kring ekonomi, löner, semester, sjukfrånvaro osv organiseras genom en digital plattform. Rektor använder kontinuerligt denna plattform för utväxling av information till alla medarbetare. Den pedagogiska beydelsen av it för att förbättra lärande och undervisning Inverkan: Utifrån den it-baserade dokumentationen utvärderas verksamheten kontinuerligt både av medarbetare, föräldrar och barn. De årliga kvalitetsredovisningarna når höga poäng vad gäller verksamhetens kvalitet och man sätter målen högre för varje år. It-kunskaper Inverkan: Personalen deltar ständigt i olika former av utbildning, både vad gäller it och pedagogiska förhållningssätt. Man har tidigare deltagit i den kommunalt baserade Lust@It-utbildningen och all personal deltar nu i PIM-utbildningen. It-ansvarig har också genomgått en universitetsbaserad utbildning samt deltar sedan tre år tillbaka i ett kommunalt baserat nätverk för it-intresserade. Delaktighet, motivation, självförtroende och prestation Inverkan: Både personal och rektor är väl motiverade att arbeta med it. Man känner en säkerhet i sina kunskaper och man vill lära mer. 4
3.3. Barn It-kunskaper Inverkan: Förskolan har en genomtänkt strategi för att barnen ska lära sig hantera it och genom sina tema-arbeten involveras och motiveras alla barn. De har goda kunskaper och de som kan mer delar med sig av sina kunskaper. Barnen lyssnar och lär sig även när de hör de vuxna diskutera olika sätt att lösa problem. Motivation, delaktighet och självförtroende Inverkan: It är väl integrerad i den vardagliga verksamheten och det är naturligt och självklart för barnen att delta. Alla barn prövar och tvekar inte för att använda nya verktyg och funktioner. Agerande inom olika situationer i förskola: akademiska, sociala, personliga Inverkan: Barnens prestationer i dessa aspekter är inte undersökta. 5