SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen utformat SRHR-lyftet. SRHRlyftet kan fungera som reproducerbar modell för att stärka skolors förutsättningar att bedriva utvecklingsarbete avseende sex- och samlevnadsundervisning utarbetats. SRHR-lyftets utgångspunkt är att utveckla en sex- och samlevnadsundervisning som genomsyrar hela organisationen, med fokus på en progressiv tematisk modell som spänner över samtliga årskurser. Modellen utgår från följande teman: 1. Mandat och förankring inom verksamheten Att utverka stöd från ledning och övrig personal samt integrera sex och samlevnad med likabehandlingsarbetet och skolans visioner. 2. Nulägesbeskrivning Att kartlägga verksamheten, de existerande pedagogiska planeringarna, skolans förutsättningar och pedagogernas behov av kompetensutveckling. 3. Struktur och organisation Att skapa en tydlig plan och struktur för implementering genom nyckelpersoner, samarbetsstrukturer mellan arbetslag och årskurser, definitioner, integration med styrdokument, utformning av pedagogiska planeringar och elevinflytande. 4. Kunskap och utbildning Att utforma fortbildningsinsatser och utbildning. Det handlar om organisationsgemensamma insatser kring rättighetsperspektiv, hälsofrämjande- och riskperspektiv, normmedvetenhet, professionalitet såväl som åldersanpassad fortbildning inom sexualitet. 5. Handledning och stöd Att erbjuda personalen handledning från externa aktörer men även via kollegor skolledningen. Ovannämnda teman skapar en röd tråd för modellen och kan omformuleras till mål och delmål. Dessa fem teman behöver inte nödvändigtvis implementeras i den ordning de presenteras här. Dock är det viktigt att de två första stegen som handlar om mandat, förankring och nulägesanalys genomförs innan kompetensutvecklingsfasen påbörjas. Även om kompetensutvecklingsinsatserna utgår från de behov som fastställs i kartläggningen behöver de anpassas utifrån de förändrade behov som uppstår under arbetets gång. Utformningen av en skolgemensam struktur för den ämnesövergripande sex- och samlevnadsundervisningen kan även den behöva revideras under projektets gång. På så sätt kan modellen sägas omfatta fem centrala teman som inte nödvändigtvis följer en kronologisk ordning utan snarare samverkar i en cyklisk process. Nedan beskrivs dessa fem teman och deras viktigaste utgångspunkter. 1
Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten Temats viktigaste utgångspunkter: Ledningen känner ett ägandeskap inför arbetet Ledningen ingår i diskussionen om arbetets syfte, mål och delmål Arbetet är förankrat i personalgruppen Ledningens ansvar För att undervisningen i sex och samlevnad ska bli framgångsrik är det viktigt att skolans ledning från början tar stort ansvar för att skapa rätt förutsättningar. I detta utvecklingsarbete måste ledningen vara lyhörd för skolpersonalens behov och egna analyser. Förankring i personalgruppen För att förankra sex- och samlevnadsundervisningen i hela personalgruppen kan konceptet med förändringsagenter användas. Förändringsagenter är personal på skolan med intresse och engagemang i frågan som har fått mandat att agera som en länk mellan ledning och personal. Förändringsagenterna tar ett ökat ansvar för frågan om sex och samlevnad och kan lyfta fram och sprida insatser som görs. Gruppen kan även agera spindeln i näten genom att ha koll på forskning och aktuella händelser. Med hjälp av förändringsagenterna kan skolan även undvika en situation där sex- och samlevnad blir en fråga som drivs och hanteras av några få eldsjälar. Flera drivande pedagoger förenklar fördelningen av arbetet så att det inte hamnar på någon enskilds bord. Det är av stor vikt att förändringsagenterna representerar flera olika skolämnen och årskurser eftersom det ger en grund för det ämnes- och årskursöverskridande arbetetet på skolan. Tema 2: Nulägesbeskrivning Temats viktigaste utgångspunkter: Inventering av det befintliga arbetet som görs på skolan Inventering av personalens behov av kompetensutveckling Pedagogisk planering utifrån lokala förutsättningar För att skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete har det visat sig viktigt att i projektets början lägga tid och resurser på kartläggning. En nulägesanalys visar både skolans befintliga kompetens och framgångsfaktorer men även de brister och behov som finns inom verksamheten. Inom ramen för SIV-projektet deltog både ledning, personal, elever och även externa aktörer i kartläggningen för att skapa en så tydlig bild av skolans situation som möjligt. En grundläggande analys utgör därför en bra grund när det kommer till att planera insatser och aktiviteter. Med utgångspunkt i nuläget kan utvecklingsarbetet påbörjas. 2
Tema 3: Struktur och organisation Temats viktigaste utgångspunkter Ledningen har en viktig roll i arbetet med struktur All personal bör vara med från början och vid samtliga moment Utvecklingsarbetet kräver strukturerade forum Samarbetet inom och mellan arbetslag är viktigt Elevhälsoteamet ska vara delaktigt i arbetet Utvecklingsarbetet inom sex och samlevnad ska vara integrerat med skolans likabehandlings- och visionsarbete Skolan bör ha en gemensam definition av sex och samlevnad Arbetet bör utgå från styrdokumenten Utforma pedagogiska planeringar Tillämpa elevdelaktighet Utse förändringsagenter Ledningens ansvar och personalens delaktighet I utvecklingsarbetet inom sex och samlevnad är skolledningens roll central. Ledningens roll handlar om att ansvara för de idéer som ska bära projektet. Samtidigt handlar rektors roll om att leda personalen mot ett gemensamt mål som till viss mån formulerats tillsammans med experter utifrån. Detta kräver en tydlig organisation och en medveten bild av det egna ledarskapet. Att motivera personalen att delta i projekt eller ett utvecklingsarbete som är nytt i sin utformning och struktur kräver ett starkt ledarskap. I SIV-projektet fick rektorn extern handledning för att skapa långsiktig struktur och organisation kring sex- och samlevnadsundervisningen. För att åstadkomma ett varaktigt och långsiktigt förändringsarbete måste hela skolan vara delaktig, det innebär att samtliga pedagoger, fritidshemspersonal och elevhälsan deltar i de olika momenten. Erfarenheter från SIV-projektet visar att ett utvecklingsarbete med sex- och samlevnadsundervisning försvåras om personalgrupper introduceras i projektet vid olika tidpunkter. Forum för samverkan Det är viktigt att det finns forum för att diskutera utvecklingsarbetet och en tydlig plan för när och hur detta ska göras. Organiserade mötestider där all personal kan delta är en förutsättning för att skapa samverkan inom organisationen. Möten kan innebära både formella arbetsmöten och spontana samtal, men en tydlig struktur för dialogen måste finnas. Detta både för att öka känslan av delaktighet och ägarskap i utvecklingsarbetet men även för att underlätta samarbetet inom och mellan arbetslag. Organiserade forum för samverkan skapar även förutsättningar för samarbetet mellan skolans olika yrkesgrupper. För att säkerställa att arbetet med sex och samlevnad genomsyrar hela organisationen bör elevhälsoteamet vara en del av utvecklingsarbetets olika faser. Således bör de delta i såväl fortbildningsinsatser och möten som i utformningen av pedagogiska planeringar. Ett annat sätt är att utnyttja elevhälsans kompetens är att aktivera dem som fortbildare. 3
Sex och samlevnad som en del av likabehandlingsarbetet Arbetet med sex och samlevnad innefattar inte enbart undervisning, utan bör genomsyra både skolans vardagliga arbete och värdegrundsarbetet. Frågor om sex och samlevnad har många beröringspunkter med likabehandlingsarbetet. Därför är det inte gynnsamt för skolan att dela upp dessa två ämnen och behandla dem var för sig. För att göra sex och samlevnad till en del av skolans värdegrundsarbete bör all personal involveras. Genom att utgå från en bred definition av sex och samlevnad ges en ram som all personal kan utgå ifrån. Pedagogisk planering I integreringen av sex och samlevnad i skolans dagliga verksamhet bör styrdokumenten vara en viktig utgångspunkt för hur arbetet organiseras och planeras. Ett första steg är att granska läroplanen och kursplaner för att identifiera alla moment där sex och samlevnad ingår. Det kan handla om allt från biologi och anatomi till samhällsfrågor som jämställdhet. Nästa steg är att utforma gemensamma mål för de kunskaper och färdigheter eleverna ska ha tillägnat sig inom sex- och samlevnadsundervisningens olika teman. Dessa mål kan spänna över flera årskurser (det vill säga påbörjas i en tidigare årskurs och följas upp i en senare). Detta tydliggör för elever, pedagoger och föräldrar hur progressionen inom ämnet ser ut. Ämnesövergripande arbete Eftersom sex- och samlevnad inte är ett eget ämne i svensk skola bör undervisningen ske ämnesövergripande med hjälp av pedagogiska planeringar. I dessa planeringar tas mål, innehåll, genomförande, bedömning och utvärdering fram gemensamt i personalgruppen. Slutligen integreras det ämnesövergripande temat inom varje ämne. Förslag till innehåll för det ämnesövergripande området sex och samlevnad i grund- och gymnasieskolan finns exempelvis i stödmaterialet Sexualitetskunskap Ett stödmaterial till undervisning i sex & samlevnad, jämställdhet och likabehandling av Linda Leveau, Sara Alfredsson och Simon Ceder, Malmö stad. Elevdelaktighet Det är viktigt att eleverna är delaktiga i utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen. Skolan behöver utforma en struktur för hur elevdelaktigheten säkerställs i allt från utformningen av mål och val av material till utförande och bedömning. Några sätt att realisera detta är utse en referensgrupp med elever, använda frågelåda, vara lyhörd för elevernas önskemål samt utforma arbetsuppgifter så att de får möjlighet att påverka undervisningen. Betygssättning och bedömning När det kommer till betygssättning och bedömning är metoden bedömning för lärande en viktig del av den pedagogiska modellen. Bedömning för lärande handlar om att elev och pedagog aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen medan den pågår. Det är ett förhållningssätt som främjar elevens lärande och kunskapsutveckling. Förändringsagenter Att använda förändringsagenter kan vara en framgångsrik metod för att driva arbetet med sex och samlevnad inom organisationen. Förändringsagenter kan fungera som förtrupp samt som ett mellanled mellan 4
skolledning och personalgrupper. I gruppen bör minst en representant från varje arbetslag och elevhälsoteamet ingå för att stötta och underlätta det skolövergripande arbetet. Förändringsagenterna kan pröva metoder i sin egen praktik, använda sina erfarenheter till att dela med sig till sina kollegor samt stötta processen med att hålla pedagogiska planeringar levande. Ytterligare ett forum där utvecklingsarbetet med sex- och samlevnadsundervisningen bör uppmärksammas är i medarbetarsamtal då ledningen aktivt kan följa upp vad som görs. Tema 4: Kunskap och utbildning Temats viktigaste utgångspunkter Rättighetsperspektiv Hälsofrämjande- och riskperspektiv Normmedvetenhet Professionalitet Fortbildning om barn och ungas sexualitet Utbildning i metodmaterial Olika perspektiv breddar undervisningen För att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen är det viktigt att skolpersonalen har en bred och mångfacetterad syn på ämnet. Därför behöver den kompetensutveckling som planeras för personalen ske utifrån olika perspektiv. Ett exempel på detta är begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som varit en viktig utgångspunkt för SIV-projektet. Utgångspunkten i detta rättighetsperspektiv är att alla elever, oavsett ålder, har rätt till undervisning om sex och samlevnad. Detta har varit en viktig aspekt bland annat för att förankra arbetet hos personal som arbetar i F-3. För att ytterligare bredda synen på ämnet är det viktigt att undervisningen både tar upp ett hälsofrämjandeperspektiv (med fokus på så kallade friskfaktorer) och ett riskperspektiv på sex och samlevnad. Detta för att skapa en så relevant och mångsidig undervisning som möjligt. Gemensam sexualsyn För att undvika att sex- och samlevnadsundervisningen blir beroende av enskilda pedagogers värderingar eller åsikter är det viktigt att skolan har en gemensam sexualsyn. Denna gemensamma syn skapar professionalitet och är både grunden för en likvärdig undervisning och en garanti för att elever blir bemötta på rätt sätt i sina vardagliga funderingar. Frågan om skolpersonalens gemensamma sexualsyn behöver därför lyftas fram kontinuerligt och diskuteras i samband med skolans värdegrundsarbete. Ett normkritiskt förhållningssätt bör utgöra en central del i det arbetet. Normmedvetenhet är ett viktigt redskap för inkludering och främjandet av en jämlik skolmiljö. En annan fördel med framtagandet av en gemensam sexualsyn är att skolpersonalens förmåga att prata om sexualitet och samlevnad på ett professionellt och bekvämt sätt utvecklas. 5
Sexuell utveckling För att pedagogerna gemensamt ska kunna utforma en framgångsrik sex- och samlevnadsundervisningen för alla elever behövs särskild kompetensutveckling kring barn och ungas sexualitet. Detta bör ske åldersanpassat så att pedagogerna får kompetens utifrån den psykosexuella utveckling deras elever befinner sig. För att följa upp den här typen av kompetensutveckling är det bra om pedagogerna får tillfälle att undersöka, sätta sig in i och uppleva aktuella metodmaterial kring ämnet. Tema 5: Handledning och stöd Temats viktigaste utgångspunkter Handledning från externa aktörer Kollegial handledning Ledningens ansvar för handledning Extern handledning utifrån behov Vilken typ av handledning och stöd som bör ges till ledning och personal varierar beroende på vilka behov som finns. Som tidigare beskrivits är därför ett grundläggande kartläggningsarbete nödvändigt för att fastställa inom vilka områden skolan behöver extern handledning. Dessa områden kan vara skolutveckling, ledning, kompetensutveckling, ämnesövergripande arbete eller handledning kring särskilda situationer på skolan. Den externa handledaren bör ha en kontinuerlig dialog med ledningen för att säkerställa att arbetsplanen fortskrider. Intern handledning Kollegial handledning är ytterligare ett sätt att stötta utvecklingsarbetet. Det blir även ett tillfälle att ta tillvara på intern kompetens. De förändringsagenter som beskrivits i tidigare avsnitt kan utgöra en form av kollegial handledning på skolan. Ledningen har dock det yttersta ansvaret för att handleda sin personal och stötta organisationen i implementeringen av ett långsiktigt och strategiskt arbete med sex och samlevnad. 6